Torv, myr och torvmark Torv växtrester som ackumuleras i blöta miljöer med syrebrist Sphagnumtorv Starrtorv Vedtorv torvbildande vegetation med högt vattenstånd och syrebrist nära ytan Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Torvmark myr med minst 30 cm torv växtekologi Låghumifierad (föga nedbruten) växter kan identifieras 0.5 mm Brunmossa Carex rhizom Intermedär Höghumifierad Sphagnum Land med vattenytan nära markytan. Marken är vattendränkt stor del av året. Dominerande organismer anpassade till blöta och syrefattiga förhållanden. Stränder, mader sällan med torv Stränder Stränder, mader Gräns mellan terrester och akvatisk miljö Sällan med torv med trädtäckning Kan vara torvtäckt ar, intro 1
Lövsumpskog Kan ha torv Barrsumpskog Kan ha torv Strand med torvbildande växter, högt vattenstånd, syrebrist Torvmark mark med minst 30 cm torv Minerotrof myr; tillskott av näring genom att vattnet passerat genom närliggande mineraljord. Gradient från rikkärr till fattigkärr (variation i ph, Ca och växtdiversitet) Brunmossor Orkideer Tallmosse Öppen mosse Sphagnum (vitmossor) Starr Ombrotrof myr = allt vatten och näring kommer via nederbörden. Extremt näringsfattigt och med lågt ph ar, intro 2
Öppen mosse (kalmosse): Sphagnum, dvärgris Tallmosse Hur vet man om det är ett kärr? Leta efter arter som indikerar minerotrofi = arter som finns i kärr men som inte tål mossens miljö Stränder Exampel i Uppland Sphagnum papillosum Sphagnum fallax Carex lasiocarpa (trådstarr) Carex rostrata (flaskstarr) Eriophorum angustifolium (ängsull) Menyanthes trifoliata (vattenklöver) Phragmites australis (vass) Tallmosse Öppen mosse Indikatorer är regionspecifika! Sphagnum papillosum växer på mossar i maritima områden Hur skiljer man på rikkärr och fattigkärr? er Tunn torv eller mineraljord Torvmark Domineras av brunmossor Rik och divers flora Örter (bla orkideer) Domineras av Sphagnum Fattig flora med starr (Carex) Fuktigt Vått Mycket vått vatten mosse sumpskog kärr strand Skog Glest trädtäcke Låg ph, Ca, Hög ar, intro 3
er Tunn torv eller mineraljord Torvmark minerotrof myr er tall ombrotrof myr Fuktigt tallmosse barrsumpskog lövsumpskog Skog Rik flora, orkidéer Fattig flora, starr risvegetation Vått Glest trädtäcke Mycket vått vatten kalmosse fattigkärr rikkärr strand Extremrikkärr ph 7 8,5 ph 5 7 ph 4 5,5 Tallmosse (kantskog) ph 3,5 4 Öppen mosse (mosseplan) Ill: C Lind Låg ph, Ca, Hög Brunmossor Sphagnum Sphagnum, den viktigaste torvbildaren Extern kapillär vattentransport Vattenlagring i hyalinceller Sphagnum papillosum Brunmossor: Scorpidium cossonii, Calliergon giganteum Skapar vattenmättad, syrefri miljö! Sphagnum, den viktigaste torvbildaren ns mikrotopografi tuvor och höljor Producerar organiska syror Avger H + Negativa laddningar på cellväggarna Tar upp andra katjoner Katjonbytare! H + Ca 2+ Ca 2+ H + K + H + Medelvattenstånd tuva hölja Försurar miljön ned till ph 3.5! Kan växa i mycket näringsfattig miljö! Organiska syror motverkar nedbrytning! Inga herbivorer! Sphagnum fuscum S. rubellum S. balticum S. tenellum S. cuspidatum ar, intro 4
Arealer med torv i Sverige nedom fjällen Torvdjup > 3 dm 6,4 milj ha Torvdjup < 3 dm 3,7 milj ha Utnyttjande Dikade för jordbruk 0,6 milj ha Dikade för skogsbruk > 1 milj ha Torvtäkt 0,1 milj ha Underlag för skydd av torvmarker sinventeringen (VMI) 1 mycket höga naturvärden (4.000 objekt) 2 höga naturvärden (8.000) 3 vissa naturvärden (17.000) 4 starkt påverkat av ingrepp (4.500) skyddsplanen 1994 Totalt 0,4 Mha, 345 skyddade objekt, 146 ännu ej skyddade Natura 2000 (EU-initiativ) Olika typer av myrar: 0,7 Mha, närmare 1700 objekt Nationalparker och naturreservat Miljömål 11: Myllrande våtmarker Miljömål 11: Myllrande våtmarker Samtliga våtmarksområden i myrskyddsplanen skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Delmålet är inte möjligt att nå. Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Målet har inte nåtts. I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. Takten måste öka Miljömålsrådet bedömer att målet Myllrande våtmarker är möjligt att nå till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. Mha 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Påverkan på svenska våtmarker (VMI) Dikning Avverkning Vägar Kraftledning Avverkningstransport Torvtäkt Pågående torvtäkt Vattenreglering Järnväg Summa påverkad Opåverkad Obs ett objekt kan vara påverkat av flera ingrepp, arealerna kan ej summeras Torvutnyttjande ( Produktion av torv) GWh Uppsala fjärrvärmeverk 2000 Diagramtyp Diagramty per Bredd och Pivotera Hjälp Skriv ut Stäng inställning Höjd ar Fontstorlek Dölj förklaring Dölj titel 1000 olja kol avfall torv 0 1980 1990 2000 ar, intro 5
Torvutredningen (SOU 2002:100) föreslog att torv ska betraktas som "långsamt förnybart biomassabränsle. Fastställt av riksdagen 2006 på samma sätt som trädbränsle berättiga till elcertifikat. Gäller sedan 2004 Men: Är torv en förnyelsebar energikälla? Svar till torvutredningen: International Energy Agency: we currently do not consider peat as a renewable energy. EG-kommissionens energi- och transportdirektorat: peat can NOT be considered either 'renewable' or 'bio fuel'. EG-kommissionens miljödirektorat:... the basis for the internationally agreed accounting of Greenhouse Gasses under the UNFCCC clearly state that emission from the use of peat as fuel have to be reported as a category of fossil fuel use. Rapporter om klimatanpassat torvbruk ( N2007/4193/E ) Sammanfattningsvis har utredarna - - - tydligt konstaterat att energitorv i klimatpolitiska sammanhang är att betrakta som ett fossilt bränsle och påpekat flera negativa följder av certifikat- och stödsystem för energitorv. Detta är ett stort steg framåt jämfört med den tidigare utredningen "Uthållig användning av torv" (SOU 2002:100), som stick i stäv med internationella rapportsystem för växthusgasutsläpp förordade att torven skulle ställas vid sidan av klassificeringssystem för fossila bränslen. Den starka slutsatsen är att svensk torvbrytning måste motiveras av arbetsmarknadsskäl och regionalpolitiska skäl. - - - Ryggmossen Fiby Remissvar från Uppsala universitet 19 juni 2008 Ryggmossen Utlopp Fiby vattendelare kantskog N mosseplan Illustrera ekologiska processer (t.ex. gap dynamics) med skogen som exempel. Visa på viktiga skogstyper och dynamiska processer i boreal skog (brand, föryngring etc). Diskuterar skillnader mellan naturskog och brukad skog Belysa faktorer som är viktiga för diversitet. laggkärr ar, intro 6