Kommunstyrelsen 2013-10-08 7



Relevanta dokument
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Sveriges miljömål.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011

Hållbarhetsbokslut 2013

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal


Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Sveriges miljömål.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun

Bilaga 5 Miljöbedömning

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Miljömål för Luleå tekniska universitet

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Folkhälsopolitiskt program

Inledning. Inledning

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Grundläggande Miljökunskap

Välfärds- och folkhälsoprogram

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsopolitiskt program

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

God bebyggd miljö - miljömål.se

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Strategiskt folkhälsoprogram

Trollhättan & miljön

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Temagruppernas ansvarsområde

Miljööverenskommelse

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

mötesplats mitt i Dalarna!

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsoplan

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Förslag till energiplan

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

Antagen av KF , 145. Vision 2030

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Folkhälsoprogram

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Tillsammans skapar vi vår framtid

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Ett socialt hållbart Vaxholm

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Miljömål och indikatorer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Transkript:

SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-10-08 7 Ks 109 Dnr 2013.221 411 Hållbarhetsbokslut 2012 Ärendebeskrivning Miljö- och byggkontoret har sammanställt ett hållbarhetsbokslut för 2012. I bokslutet behandlas händelser av betydelse för hållbar utveckling i Smedjebacken under 2012. Här finns bl.a. en redogörelse för Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal, kopplade till de nationella folkhälsomålen samt en uppföljning av översiktsplanens strategier. Hållbarhetsbokslutet ges ut för nionde året. Bil Miljö- och byggnadsnämnden beslöt 2013-09-17 att godkänna hållbarhetsbokslutet 2012 samt att överlämna detsamma till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna hållbarhetsbokslutet 2012.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2012 SMEDJEBACKENS KOMMUN 1

SEAB = Smedjebackens Energi och Vatten AB = Sveriges ekokommuners gemensamma nyckeltal Text där inte annat anges: Miljö och byggkontoret, Smedjebackens kommun. Foto: Anna-Maria Kraft sid. 1, 4, 8,10, 12, 15, 16, 22, DT (Dalarnas tidning) sid. 6, Christer Nyman sid. 7, Markku Miettinen sid. 11, Johanna Öhman sid. 12, 23, Evamari Anestedt sid. 17, Roger Sjöberg sid. 17, Skogsgläntan sid. 20. Annika Löfgren sid. 20. Räddningstjänsten sid. 22, Erik Blomqvist sid. 23. 2

Innehåll Inledning 4 Miljökvalitetsmål 5 Begränsad klimatpåverkan 6-8 Giftfri miljö 9 Ingen övergödning 10 Grundvatten av en god kvalitet 10 God bebyggd miljö 11-14 Ett rikt djur och växtliv 15 Folkhälsa 16 1. Delaktighet och inflytande i samhället 17-18 2. Ekonomisk och social trygghet 19 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 20 4. Ökad hälsa i arbetslivet 20 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 21 6. En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård 22 7. Gott skydd mot smittspridning 22 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 22 9. Ökad fysisk hälsa 23 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 24 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 25 Kontaktpersoner m.m. 26 3

Inledning Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans ohälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Med Hållbarhetsbokslutet visas på vilket sätt kommunen jobbar för en hållbar utveckling. Inom vissa delområden har kommunen kommit långt, inom andra har vi en bit kvar och vissa är svårare att påverka. Att bidra till minskade miljöeffekter och till en hållbar utveckling är inte så svårt som det låter. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan åtgärderna göra stor skillnad. Genom att ta del av detta bokslut får förhoppningsvis fler inspiration att göra åtgärder som leder i riktning till ett hållbart samhälle. 1990 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första ekokommunerna. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Från att ha bestått av en handfull kommuner så har föreningen vuxit och har idag 88 stycken ekokommuner. Sveriges ekokommuner har tagit fram Gröna nyckeltal som ska vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. I Hållbarhetsbokslutet redovisas nyckeltalen med Sveriges ekokommuners symbol till höger. Smedjebackens kommun har varit certifierad som en Säker och Trygg kommun, enligt WHO:s kriterier mellan 2006-2011. Arbete pågår för en återcertifiering. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, skolan, föreningar, företag och organisationer. Utbildning av olika slag erbjuds både yngre och äldre. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Räddningsverkets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säkrare och tryggare att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. Vy över Kolbäcksån 4

Miljökvalitetsmål Världens utveckling är tyvärr inte hållbar, vare sig på nationell eller global nivå. Den rikaste femtedelen av befolkningen använder jordens resurser i en omfattning som långt överskrider vad naturen tål. Denna påverkan förstärks nu av en konsumtionsökning i utvecklingsländerna. Genom ny resurssnål teknik, ökad miljömedvetenhet och ett kraftfullt internationellt samarbete är en hållbar utveckling möjlig. En utveckling i den riktningen bygger på att kunskapen om vad som krävs utvecklas och sprids och att alla krafter i samhället drar åt samma håll. Kommunerna har ett stort ansvar att bistå denna utveckling. Ett verktyg finns bland annat i det nationella generationsmålet "att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Generationsmålet är preciserat i 16 miljökvalitetsmål, som är fastställda av riksdagen. Mycket av den miljöpåverkan och de klimatutsläpp som sker har sitt ursprung i mänsklig aktivitet och dessa aktiviteter är lokala. I Smedjebacken har vi beslutat oss för att prioritera följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv HÄLSA OCH SÄKERHET, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. Miljö- och byggnadsnämnden En årlig uppföljning av översiktsplanens olika delar görs, då miljömålen beaktas. Ekokommunernas nyckeltal uppdateras. Årligt Hållbarhetsbokslut. Energi och klimatstrategi som årligen utvärderas. Regelbundna revisioner av lokala miljöprogram. 5

Begränsad klimatpåverkan KOMMUNIKATIONER, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Tillsammans med övriga kommuner utmed Bergslagspendeln har en styrgrupp tillsatts för att gemensamt verka för en upprustning av banan. Vägen mellan Smedjebacken- Borlänge har initierats som viktig att prioritera för förbättringsinsatser, med hänvisning dels till den höga trafikbelastningen vintertid (RommeAlpin) men även ur pendlingssynpunkt. Vägen har under året förbättrats. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Kommunstyrelsen Resecentrum har färdigställts och bussarna har ny linjedragning, och på baksidan av Förvaltningshuset har nya hållplatser iordningsställts. Utbyggnad har skett av promenadväg till Vikersvik och belysning har satts upp på promenadvägen över Söppenmyren. Resor med bil i tjänsten, kommunkoncernen med SEAB och Bärkehus. CO2 kg / årsarbetare 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 Under 2012 har det körts ungefär 280 000 mil vilket motsvarar 70 varv runt jorden. Det är resor med bil i tjänsten och inkluderar hemtjänst, parkavdelning, fastighetskötarverksamhet, etc för kommunen, Smedjebacken Energi AB och Bärkehus räkning. Det har gett ett utsläpp på dryga 400 000 kg koldioxid. Totalt 136 bilar, varav en elbil och 16 stycken leasade miljöbilar år 2012. De flesta av miljöbilarna är bränslesnåla dieselbilar men det finns även tre etanolbilar. Kommunens årsarbetarantal har minskat med närmare 80 personer från 2007 till 2012, men verksamheten är i stort den samma. Foto: dt.se Källa: Tekniska kontoret, SEAB, Bärkehus Kommunens första elbil levererades i september 2012. 6

Begränsad klimatpåverkan ENERGI, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag samt verka för en energieffektivisering inom kommunen. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunen har en anställd energi och klimatrådgivare som arbetar halvtid med rådgivning mot privatpersoner och företag och halvtid med energieffektivisering inom kommunen. Kvällsföreläsningar har anordnats för allmänheten, en om värmepumpar, en om energispar i samarbete med vuxenskolan och en om solenergi. Under Europeiska trafikantveckan pratade Ludvika och Smedjebackens energirådgivare om sparsam körning och delade ut däcktrycksmätare i kommunerna under två dagar. Kommunen deltog i Earth Hour-kampanjen genom annonsering. En årlig tillsyn av kommunens energianvändning rapportera till bland andra energimyndigheten. I allt tillsynsarbete ingår numera frågan om förnyelsebara energikällor och kretsloppsanpassade lösningar. Under 2012 har en handfull anläggningar varit aktuella. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Kommunstyrelsen SEAB Bärkehus Kommun- Styrelsen SEAB Bärkehus Vindkraftverket Boel har under 2012 bidragit med 67,8 % av Bärkehus el (el i gemensamma utrymmen så som trapphus och tvättstugor). Under 2011 har SEAB utökat sin vindandel och köper sedan dess ca 400 000 kwh/år av Dala Vindkraft. SEAB värmer reningsverkets fastigheter till ca. 40 % med biogas och har en solvärmeanläggning på ca. 20 m 2 i bruk i verksamhetslokalerna. Fem till tio nya abonnenter ansluts till fjärrvärmenätet varje år. Kommunen köper sedan sommaren 2008 Bra miljöval el. Under 2012 har ett arbete pågått med projektering och vi hoppas att under 2013 kunna bygga en ackumulatortank på 5500 m3, med hjälp av den kan vi öka andelen spillvärme på främst oljans bekostnad. Under 2011 byggde Bärkehus 24 nya energisnåla lägenheter i kvarteret Solrosen. Vid ombyggnationen av bolagens gemensamma verksamhetslokaler har energisnåla armaturer installerats och ventilationsanläggningen justerats. Energirådgivaren Linn Josefsson delade ut lufttrycksmätare på Europeiska förnyelsebarhetsveckan. Med rätt lufttryck i däcken är det enkelt att spara pengar och göra en insats för miljön. Bränsleförbrukningen kan minska med 5 % och däcken håller längre. Foto:Christer Nyman 7

Begränsad klimatpåverkan Vi hoppas att under 2013 kunna bygga en ackumulatortank på 5500 m3, med hjälp av den kan vi öka andelen spillvärme på främst oljans bekostnad. Fjärrvärme i Smedjebacken uppdelat energislag 100% Kubikmeter olja, förbrukat i kommunala fastigheter 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 2012 Under 2012 har Björsjö skola lagts ner vilket medför att det nu är Hagge skola kvar att konvertera. Andra energilösningar har undersökts och arbete med värmesystemsbyte hoppas komma igång under 2014. Källa: Tekniska kontoret 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% El Olja Biobr änsle Spillvär me Andel förnybar och återvunnen energi 2008 2009 2010 2011 2012 81 % 84 % 81 % 91 % 86 % 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 I Smedjebacken baserades värmeproduktionen till 40 % på spillvärme från Ovako, 41 % träpulver, 11 % olja och 8 % el. Den totala värmeproduktionen uppgick till 50,6 GWh. Oljeförbrukningen var 628 m3 under 2012. Fjärrvärme i Söderbärke uppdelat energislag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 I Söderbärke baserades värmeproduktionen till 95 % på bioenergi från flispannan, oljan som används som spetslast svarade för 5 %. Den totala värmeproduktionen uppgick till 5,3 GWh. Oljeförbrukningen var 35,3 m3 under 2012. Källa: SEAB Text:L.Engberg Olja Biobr änsle Variationerna beror på hur kallt eller varmt året är, om det inträffar några driftstörningar i fjärrvärmeverken samt mängden spillvärme från OVAKO till fjärrvärmeverket i Smedjebacken. All el som köps in till kommunens fastigheter är ursprungsmärkt som förnybar. Bärkehus vindkraftsuttag var under året 1 486 000 kwh vilket motsvarar 67,8 procent av deras totala elanvändning i allmänna utrymmen som tvättstuga, trapphus, m.m. Smedjebacken energi AB kunde utnyttja 15 158 kwh i värme och varmvatten från sin solfångaranläggning. Till sin vatten och avloppverksamhet köper de in, varje år 400 000 kwh vindkraft, vilket i år motsvarat 18,9 % av Gatubelysningen har bytts ut. Det omfattande bytet av armaturer och lampor som pågått sedan 2006 innebär en stor besparing på el varje år. En besparing på cirka 300 000 KWh per år. Den nyare belysningen har också en tryggare livslängd, vilket leder till lägre underhållskostnad. Led belysningar har också kommit som ett mycket bra alternativ. Installation av led har gjorts och fler installationer av ledbelysning väntas i framtiden. Källa: Tekniska kontoret/seab 8

Giftfri miljö MARK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Miljö- och byggnadsnämnden Kommunen har arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Kommunen har genomfört en förprojektering av saneringsarbetet. Förprojekteringen och huvudmannaskapet för saneringsarbetet har, i samarbete med kommunen, övertagits av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Under 2012 har det inletts ett projekt för sanering av nedlagda deponier för hushållsavfall. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för en bättre hushållning med naturmaterial. Miljö- och byggnadsnämnden Ett par bergtäkter har varit aktuella under 2012. Kommunen använder där det är möjligt, alternativ till naturgrus för anläggningsändamål, t.ex. industrislagg. Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans 40 1,4 35 1,2 30 1 25 0,8 20 Pb Cd 15 0,6 10 0,4 5 0,2 0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 Bly, Pb (27,75 mg/kg TS ) har fasats ut ur bensin m.m. så trenden går mot minskade halter. I vår region förekommer bly i relativt hög grad i berggrunden som läcker ut i grundvattnet och når avloppsvattnet. Kadmium, Cd (1,1 mg/kg TS) är ett prioriterat ämne för utfasning. Kadmium återfinns i livsmedel, färger m.m. 0,8 1400 0,7 0,6 1200 1000 0,5 800 0,4 Hg 600 Zn 0,3 0,2 400 0,1 200 0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 Kvicksilver, Hg (0,4 mg/kg TS) är ett prioriterat ämne för utfasning. Arbetet med sanering kvarstår. SEAB och Miljö-och byggkontoret arbetar med fortsatt information till allmänheten om hantering av kvicksilveravfall, t.ex. uttjänta lågenergilampor. Zink, Zn (810 mg/kg TS) är Smedjebackens stora problem i slammet. Det kommer att undersökas närmare inom ramen av SEAB s uppströmsarbete, där även punktkällor kommer att identifieras och åtgärdas. Källa och text: SEAB, M. Andersson Källa: Sveriges ekokommuner, SEAB 9

Ingen övergödning VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Målet med VA-strategin är att ringa in kommunens VA (vatten och avlopp) -problemområden, föreslå åtgärder för bristande avloppsanläggningar och prioriteringar för utveckling av verksamhetsområden för kommunalt VA. En del av syftet med utbyggnad av VA-nätet är att minimera utsläpp av näringsämnen till vattendrag och sjöar -läckage av kväve och fosfor. Miljö- och byggnadsnämnden SEAB Etapp 3 Avloppsförsörjning till Snöån under 2011-2012. Etapp 2 Avloppsförsörjning till Vinarn samt vatten och avloppsförsörjning till Sjövad under 2011-2012. God gödselhanteringen för att minska utsläpp av näringsämnen. Kommunens planteringar och grönområden sköts med hänsyn till ett väl fungerande kretslopp utan läckage av näringsämnen. Miljö- och byggkontoret Tekniska kontoret Miljötillsyn på jordbruksföretag sker med syfte att se över bland annat gödselhanteringen för att minska utsläpp av näringsämnen. Vid anläggning av Uddparken har jord blandat med slam från reningsverket använts. Planterjord och gödsel innehåller i möjligaste mån naturlig gödsel. Grundvatten av en god kvalitet VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsyn och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten. Miljö- och byggnadsnämnden Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under 2012. I samband med vattendirektivsarbetet har en åtgärdsplan tagits fram, som kommer att styra arbetet för god vattenkvalitet. Kommunalt kalkningsprogram avseende försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Länsstyrelsen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden. Miljö- och byggnadsnämnden SEAB Nio sjöar har kalkats genom spridning från helikopter eller pontonbåt. Samtliga kalkningar har skett i tidigare åtgärdade sjöar. Kalkning med doserare sker i Ässån och Örbäcken. Antalet kalkningsobjekt är betydligt färre idag än på 1990-talet. Detta beror på en minskad försurning. Arbetet med nya skyddsområden för vattentäkterna har slutförts av VA-huvudmannen i en arbetsgrupp via kretsloppsgruppen. Samrådsmöte har genomförts. Fastställelse av Länsstyrelsen under 2013. Vatten är en av de centrala naturtillgångarna. Inom kommunen finns ca. 500 sjöar och mycket goda grundvattentillgångar i de många grusåsarna. Dricksvattenförsörjningen för tätorterna sker med grundvatten, där skyddsområden har fastställts för de flesta vattentäkterna. Vattenkvalitén är mycket god. Det stora antalet sjöar i kommunen är av stort värde för naturvård, fiske och båtliv. Flera sjöar kalkas, med stöd av statsbidrag, för att motverka försurningen. Många ytvatten, särskilt längs Kolbäcksån, är påverkade av metaller från historisk industri- och gruvverksamhet. Vattenkvaliteten här mäts kontinuerligt enligt kontrollprogram. Text: B. Jernberg Mörktjärnen, ett av de vattendrag som årligen kalkas. 10

God bebyggd miljö BOENDE OCH LIVSMILJÖ, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och byggnadsnämnden Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har lett till utpekandet av attraktiva områden för strandnära bebyggelse. Planläggning av bostadsområden har genomförts i Pjantbo. Planering för bostäder i Vad pågår. Planarbete har inletts för Storsand. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunstyrelsen BAS-gruppen fortsätter att träffas regelbundet vilket innebär att planeringen blir mycket integrerad. Ortsanalyser håller på att färdigställas vilka inkluderar alla kända faktorer i de olika delområdena. Syftet är att få en bra överblick över respektive område och kunna göra prioriteringar utifrån det. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. Miljö- och byggnadsnämnden Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljöoch byggkontoret har tagit fram informationsmaterial samt hänvisar till Boverket på kommunens hemsida. KULTURMILJÖVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid ny-, till och ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och byggnadsnämnden Kulturnämnden Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. Rådgivning när det gäller antikvariska frågor samt skötsel och vård av kulturhistoriska byggnader och miljöer ges av kulturförvaltningen. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Kulturnämnden Under 2012 genomfördes ett omfattande säkerhetsarbete vid Flogbergets gruva, gällande skrotning och röjning. En översyn av räcken och trappor samt elen under jord i stollgången har också gjorts. Trasiga objekt i Temaparken har tagits bort. Ny informationsskyltar på området sattes upp. Besöksgruvan visades för besökare under sommaren genom dagliga guidade turer och Flogbergssällskapet genomförde sitt populära Gruvspel. Flatenbergs hytta Under 2012 har ytterligare åtgärder utförts vid hyttan. Nordöstra hörnet i maskinhuset har säkrats samt även till viss del bjälklag och golv. Området visades återigen för allmänheten fast ännu i liten skala. Ytterligare åtgärder kvarstår att göra. Text: P. Hilborn 11

God bebyggd miljö INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö-och byggnadsnämnden Detaljplan för arbetsplatsområden i Södrbärke har påbörjats 2012. Revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort innebär en bättre planberedskap på lång sikt. Planarbetet för torget påbörjades under 2010 och pågår. Detta arbete förmodas öka möjligheten för attraktiv handel, turism och nyetableringar. Smedjebackens kommun står inför en situation som närmast kan liknas med bostadsbrist så den kommunala planeringen är oerhört viktig. Vi bedömer att vi i dagsläget har en bra framförhållning i planeringsarbetet. Utvecklingsenheten kommer även att bistå de kommunala förvaltningarna i ortsanalysarbetet. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället En dörr in. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Utvecklingsenhetens arbetsområden: Bo och Leva, Arbeta och Verka samt Uppleva hanterar strategiska frågor för Smedjebackens kommun som syftar till att gynna alla som är verksamma inom kommunen. Samordning är ett av nyckelorden oavsett om det gäller företagande eller arbetssökande. En arbetsmarknadsenhet är under bildande som ska underlätta kontakterna mellan kommunens olika delar och arbetsförmedlingen med syfte att underlätta för arbetssökande. En praktiksamordnare ska också tillsättas. En ständig dialog pågår med lokala, regionala och nationala aktörer i syfte att skapa förutsättningar för vårt lokala näringsliv. Inte minst viktigt är satsningar på kompetens och infrastruktur inför framtiden. Byområdet Smedjebackens hamn 12

God bebyggd miljö TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla avfallsplanen och VA (vatten och avlopp) -planen aktuell och fortlöpande följa upp dessa planer. Kommunfullmäktige SEAB Kretsloppsgruppen med sammansättning av politiker och tjänstemän från Miljö och byggnadsnämnden och Smedjebacken Energi & Vatten har fortsatt arbetet med uppföljning av VA- och avfallsplanerna med en årlig revidering/ uppföljning av handlingsprogrammet. Enligt den kommunala VA-strategin ska utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp göras där det ger den effektivaste miljö och samhällsnyttan i förhållande till nedlagda kostnader. Under 2011 togs underlag fram för bildande av VAverksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Flatenberg-Backbyn, Vikersvik-Kuludden, Torrbo, Vinarn, Snöån och Sjövad. Ny spill- och vattenledning har dragits fram i sjön Haggen till området Sjövad-Vinarn- Pjantbo och Snöån. Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA - och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen En regional samverkan är etablerad mellan Smedjebacken Energi & Vatten och Dalarna, via Dala-Va och Dala-Avfall. Gemensamma informationskampanjer, bl. a. farligt avfall, sker årligen. Utbildningar för ÅVC-personal genomförs årligen. Jämförelser mellan kommunerna sker via va- och avfallwebb med nyckeltal. Lokala initiativ inom detta område har förekommit, t. ex. i Sjövad, Vinarn, Sörbo, Hagge, Björsjö och Larsbo. Skräpplockarveckan Varje år anordnas en skräpplockarvecka i slutet av april som förskolor, skolor och övriga förvaltningar deltar i. Kampanjen är initierad av stiftelsen Håll Sverige Rent. Håll Sverige Rent är sedan 1983 organiserad som en privat stiftelse, stiftad av Naturvårdsverket och Returpack. Huvudkontoret finns i Stockholm. Varje vår utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar för alla som vill visa att de tar ställning mot skräpet. Pilotlän Dalarna Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Pilotlänsuppdraget handlar om att vi ska minska utsläppen av växthusgaser och motverka påverkan på klimatet. Hela Dalarna ska lockas att hjälpa till med att uppfylla länets klimat- och energimål. Därför utses också Dalapiloter som ska vara en slags ambassadörer för projektet och visa vägen hur vi kan klara energi och klimatmålen och samtidigt skapa grön utveckling. Dalapiloterna kommer att lyftas fram som goda exempel i olika sammanhang. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation innebär bl.a. kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Inom kommunen finns ett 50- tal miljösamordnare. Dessa fungerar som kontaktpersoner i miljöarbetet. Under 2012 har ett antal internrevisioner utförts. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001 eller EMAS. För skolans del finns alternativet Grön Flagg som Stiftelsen Håll Sverige Rent introducerar. I miljöledningsgruppen ingår representanter från samtliga förvaltningar och bolag. 13

God bebyggd miljö T ot al mängd hushål l savf al l, gr öna t unnan ( kg / i nvånar e T ot al mängd or gani skt avf al l, br una t unnan ( kg / i nvånar e 165 20 160 18 16 155 14 150 12 145 10 8 140 6 135 130 2008 2009 2010 2011 2012 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 Sopmängden är lika i den gröna tunnan som föregående år, men den skulle kunna minska till hälften om man sorterar ut allt matavfall och alla förpackningar. Enligt plockanalysen i november 2011, är det tyvärr väldigt mycket förpackningar och matavfall i den gröna tunnan. A nt a l k v a r na r f ör or ga nisk t a v f a l l Enligt plockanalysen av soporna är det väldigt mycket matavfall som hamnar fel i den gröna tunnan istället för den bruna tunnan, många betalar också bara för sin bruna tunna men använder den inte! För att vi ska kunna återvinna näringsämnen i matavfallet måste det sorteras rätt. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 Nu finns 769 matavfallskvarnar installerade i Smedjebackens kommun, men enligt plockanalysen av soporna så använder man inte kvarnen i den utsträckning som man kan och ska göra, utan man lägger mindre mängder matavfall i den gröna tunnan ändå. Källa, text: SEAB, I. Knutsson Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Totalt finns 8 grundskolor och 8 förskolor inom Smedjebackens utbildningsområde. Av dessa har Andelen certifierade skolor/förskolor (%) hälften någon form av utmärkelse/registrering/ certifiering. 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 Fridhems förskola är både ISO 14 001 certifierad och EMAS-registrerad (1999). Vad skola (2003) och Röda Berga (2004) är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Sedan 2005 har Förskolan Hattstugan, 2006 Vinsbo skola, 2007 Solhyttans förskola, 2008 Lillgårdens- och Harnäs förskola erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. De övriga enheterna är: Björsjö skola, Gubbo skola, Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken, Skogsgläntan och Sagan. Under 2009 2012 tillkom inte någon ny enhet, men ett par skolor har börjat arbetet med Grön Flagg. Källa: Familje och utbildningsförvaltningen 14

Ett rikt djur och växtliv NATURVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommun- Styrelsen Bärkehus En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Komhall svarar för skötsel av ett antal naturvårdsområden (Söppenmyren och Jätturn). Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att natur- och kulturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. Miljöoch bygnadsnämnden Utökning av naturreservatet Jätturn har skett under 2012. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Komhall har en verksamhetsplan som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Ett antal biotopskyddsområden i skogsmark har bildats. Miljö-och byggkontoret har regelbundna träffar med Skogs och Länsstyrelsen angående naturvård i skogen. Andel skyddad natur är hela 26,5 % av kommunens totala area. SKOG OCH JORDBRUK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunstyrelsen Utvecklingsenheten arbetar med lokala intressegrupper med syfte att utveckla näringen. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunens åkermark nyttjas för foderproduktion till den fårbesättning och de Highland Cattle-kor som under betessäsong används som naturvårdare, både på kommunens marker och hos privata aktörer. Behovet av får är stort och i dagsläget har kommunen ca 250 får under vinterhalvåret. Förutom får och kor återfinns kaniner, höns, shetlandsponnyer och katter på Väderbacken tillsammans med de hästar, 33 stycken, som finns i stallet som hyrs av Smedjebackens Ryttarsällskap. Hästarna betar i närområdet och håller stora arealer öppna. Projekt inom hästnäringen pågår och omfattar allt från foderproduktion till utveckling av kommersiella hästföretag. Söppenmyren bjuder på ett rikt djur- och växtliv. 15

Folkhälsa Folkhälsa syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom och förutom hälsoläget så har levnadsvillkor och levnadsvanor stor betydelse för befolkningens livskvalitet och hälsotillstånd. Det finns ett klart samband att en bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. Effekterna av folkhälsoarbetet är beroende av många aktörer inom arbetslivet, frivilligorganisationer och den offentliga sektorn. Att åstadkomma förändringar i befolkningens hälsotillstånd är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete. Regeringen har fastställt elva folkhälsomål. Inom varje område finns nyckeltal/indikatorer som mäter hur vi som samhälle lever upp till de olika delmålen för befolkningens hälsa. Där poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag. Folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda miljöer i arbetslivet 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Solnedgång över Barken 16

1. Delaktighet och inflytande i samhället Demokratisk delaktighet, jämställdhet, socialt deltagande och socialt stöd, likabehandling (motverka diskriminering) och tillgänglighet är viktiga faktorer för befolkningens hälsa. Hälsoveckorna Nytt för 2012 var att hälsoveckorna bytte tillbaka till namnet Hälsoveckor och blev två till antalet. Aktiviteterna under veckorna utgick från Sju landmärken av Johan Hallberg och ska främja hälsa för en hållbar utveckling. Evenemanget som sker i samarbete med Norrbärke församling och Landstinget Dalarna hade tioårsjubileum år 2012. Ca. 2 000 personer deltog i olika aktiviteter under veckorna. Dialogen 2012 Sedan starten 1998 har närmare 1 500 personer inom kommunens förvaltningar genomgått utbildning enligt konceptet: Samtalets förmåga att lösa problem Dialoghandledarna är kommunens egen personal med utbildning inom detta område. Bland annat har detta hänt: Dialogutbildningar för all nyanställd personal har genomförts. En dialogutbildning för deltagare i Komhall Plus. Minidialog för Bergaskolans och Kyrkskolans alla elever i klass 7. Text: R. Thelin Text: E. Anestedt Fritidsgården i Morgårdshammar December 2011 öppnades fritidsgården i Morgårdshammar. Ett allaktivitetshus för alla, oavsett ålder. Ett flertal studieförbund har verksamhet där, som dans, hantverk m.m. Navet i huset är caféet, där man kan mötas. Text: J. Svensson LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Från LUPP till handling. Lupp-enkäten genomfördes i slutet av 2010 och resultatet publicerades under 2011. Undersökningen som ska genomföras vart tredje år omfattar alla elever på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Genom 200 frågor om bl. a. fritid, skola, framtid, politik, trygghet, hälsa, alkohol, droger och orättvis behandling kartläggs ungas livsvillkor. Ungdomskontoret ansvarar för genomförande av undersökningen. Resultatet är grunden för den ungdomspolitiska strategin. Ladda ner och läs LUPP-rapporten och den ungdoms politiska strategin på: www.smedjebacken.se - Klicka på UNG. Text: J. Svensson Webb-TV Från och med 2011 finns möjlighet att följa kommunens fullmäktigesammanträden via Webb-TV. Text: E. Dagwall Bordtennisträning på Fritidsgården Kommunfullmäktige antog under 2011 en strategi för ungdomspolitik i Smedjebacken. Eftersom ungdomars villkor påverkas av beslut inom alla samhällsområden är ungdomspolitiken sektorsövergripande. I all politik ska finnas ett ungdomsperspektiv. Detta kräver en kunskapsbaserad ungdomspolitik och samverkan mellan olika aktörer. Strategin ska ge stöd och inspiration till nämnder och förvaltningar i deras arbete när det handlar om unga. Arbetet ska vara långsiktigt, analyserande och med avsikt att göra nödvändiga prioriteringar och satsningar. Läs hela strategin på: www.smedjebacken.se - klicka på UNG. Text: J. Svensson 17

1. Delaktighet och inflytande i samhället (forts.) Hej Smedjebacken Att flytta till en helt ny ort kan vara ett stort steg. Nytt jobb, ny bostad och nya bekantskaper. För att det ska vara så smidigt som möjligt för nyinflyttade har Smedjebacken och Ludvikas kommuner tillsammans med Samarkand 2015 satsat extra mycket på välkomnandet. Hej Smedjebacken! är ett socialt nätverk där nyinflyttade bjuds in att delta i aktiviteter tillsammans med andra nyinflyttade i kommunen. Detta ger alla en chans att snabbt få många nya bekantskaper under trevliga former. Första torsdagen i månaden träffas nätverket i Ludvika för att umgås och få information från föreningar m.m. Under våren 2012 har även träffar genomförts i Smedjebacken, på Fritidsgården i Morgårdshammar. Text: E. Anestedt Frändskapshuset På Vasagatan 20 finns det välbesökta frändskapshuset en mötesplats för kommunens nyanlända. En plats för både samvaro och möjligheter att ta del av information. Text: E. Dagwall Trygghetsvandring Trygghetsvandring har under året skett i kommunens olika bostadsområden. Text: H. Söderlund Framtidsdialogen Under året har allmänhet bjudits in till framtidsdialoger som sker regelbundet. Årets dialoger berörde äldreomsorg, skola och kulturfrågor. Text: E. Dagwall All kulturverksamhet handlar om kommunikation och syftar till delaktighet. Vi erbjuder kultur i Smedjebacken för att alla ska få ta del av olika konstnärliga uttryck, vilket i förlängningen kan ge möjlighet till mer delaktighet i det demokratiska samhället. Mångkulturdagar Mångkulturdagarna har arrangerats under året för alla intresserade och innehöll som vanligt ett varierat program med föreläsning, skolkonsert, workshops, utställning och en integrationsmässa. Det erbjöds aktiviteter både i Smedjebacken och Ludvika. Text: E. Dagwall Årets kulturpris Biblioteket 24% av invånarna lånar media på biblioteket Antal utlån av media: 79 994 Utlån per invånare: 7,5 Antal besök i biblioteket: 67 836 Antal utlån av barnlitteratur och e-böcker ökar men utlån av vuxenlitteratur minskar, liksom trenden i Sverige. Kulturpriset tilldelades 100-års jubilerande Smedjebackens manskör 1912-2012. Meken Till MEKEN har det under året kommit nästan 7000 besökare till ett mycket varierat programutbud. Mest publik drog sommarens nationellt intressanta utställning We love lera. Förutom ett intensifierat fokus på att samverka med skolan och erbjuda konstnärliga prov på tillfällen för barn så har MEKENs utställningar gjort sig kända inte bara på hemmaplan utan även i regionen. Kulturprogram: Totalt har kulturförvaltningen medverkat till 85 programpunkter för vuxna och 66 för barn vilket ger en möjlighet för många att möta, uppleva eller prova på kultur och konstnärliga uttryck av många skilda slag. Barn- och ungdomskulturgruppen har med sitt programutbud nått totalt 4 600 barn. Text: A. Falkengren 18

2. Ekonomisk och social trygghet Individers och familjers ekonomiska situation, inkomstfördelningen i samhället, arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme och trygghet i närmiljön är faktorer som påverkar detta mål. Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader). 2009 2010 2011 2012 Antal hushåll 59 60 41 51 Antal barn som lever med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader). 2009 2010 2011 2012 Antal barn 13 14 25 21 Antal hushåll 7 11 13 10 Källa och text: IFO (intern statistik), A. Jernberg KOMHALL VÄDERBACKEN Komhall startade 2001 och drivs i kommunal regi och är lokaliserat till Väderbacken. Målsättningen är att skapa en meningsfull sysselsättning och rehabilitering för personer som av någon anledning inte finns på ordinarie arbetsmarknad. Grundfilosofin är att alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och att alla deltar i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar, oavsett sysselsättningsgrad. Målet är att de ska återvända till ordinarie arbetsmarknad. Tidpunkten för detta är dock individuellt. Beviljandet av ESF-projektet Komhall har inneburit att deltagarna har fått ökad möjlighet till jobb-coachning, dialogutbildning och terapeutisk ridning. Fritidsgården i Morgårdshammar används av Komhall som lokaler för bakning av bröd som används i olika mötessammanhang inom kommunen. Flertalet av deltagarna går vidare till nytt arbete, tillbaka till sitt tidigare, eller studier efter en tid på Komhall. Första steget taget mot Familjestödsverksamhet Under 2011 beslutade familje- och utbildningsnämnden att starta upp en familjestödsverksamhet under hösten 2012. Personal utbildas under 2011/2012 i Intensiv familjeterapi IFT. Familjestödet ska kunna ge familjer kvalificerat stöd genom samtal och stöd i konkreta vardagssituationer. Text: A. Jernberg. Text: E. Dagwall Årets äldremässa gick av stapeln den 15 september. Det var 10:e gången som mässan anordnades av Vision, PRO och SPF med Smedjebackens kommun och Norrbärke Sparbank som sponsorer. Unga till arbete Projekt Unga till arbete som vänder sig till ungdomar 18-24 år, ger ungdomar stöd att via olika aktiviteter närma sig arbetsmarknaden. Aktiviteten har kompletteras med att de ungdomar som söker försörjningsstöd samtidigt anmäler sig som sökande på arbetsförmedlingen. I samverkan mellan flera kommunala förvaltningar arbetas det med att via olika bidragsformer från arbetsförmedlingens regelverk placera ut arbetssökande inom kommunens verksamhet. Text: E. Dagwall Kommunen erbjuder sommarjobb i tre veckor till alla 16-17-18-åringar som så önskar. Den äldre gruppen får även information om de rättigheter och skyldigheter som sker vid myndighetsdagen. Projekt unga till arbete som drivs i hela länet via Region Dalarna har haft ett mycket bra resultat hos oss. Av totalt ungdomar 14 som under 2012 deltagit i projektet har 7 gått vidare till arbete, 2 till studier, 3 fullföljt och 2 slutat av annat skäl. Text: E. Dagwall 19

3. Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsan under uppväxtåren har betydelse för resten av livet. Det sociala och emotionella stödet i familj, förskola, skola och på fritiden har långsiktig effekt på hälsan. Andel behöriga elever till Gymnasieskolan 2008 2009 2010 2011 91,0 82,0 89,1 89,0 2012 89,5 Arbetet med att utveckla Lokal Pedagogisk Planering (LPP) började under 2009-2010 och har fortsatt under 2011 och 2012. Syftar till att förtydliga målen för eleverna och därmed öka måluppfyllelsen totalt. Mulle är på besök till barnen på Skogsgläntans *Ur och skurförskola Text. M. Ronsten *Ur och Skur är ett helt eget sätt att bedriva skol- och förskoleverksamhet. Barnen är ute nästan jämt. Pedagogiken bygger på upptäckarglädje och nyfikenhet som lär barnen att se sambanden i naturen, men också att använda alla sina sinnen. Ur och Skur handlar om ett upplevelsebaserat lärande och friluftsliv för att uppnå läroplanens mål. Totalt finns i Smedjebackens kommun två förskoleavdelningar med Ur och skur pedagogik, en på Skogsgläntans förskola och en på Solhyttans förskola. 4. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetet är viktigt för individens identitet och självbild. Arbete under goda arbetsmiljövillkor stärker och utvecklar människor. Hälsofrämjande organisation är ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som avslutas i juni 2013 och finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet vänder sig till merparten av Smedjebackens kommuns anställda och hittills har drygt 600 personer deltagit i projektets aktiviteter. Syftet är att, genom att utveckla ledar- och medarbetarskapet, utveckla ett mer hälsofrämjande synsätt i kommunen. Målet är att få en organisation som ännu bättre möter förändrade förutsättningar, tar till sig ny kunskap och utgår från att kommuninvånarnas behov förändras. Målet är också att organisationen blir bättre på att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Projektets huvudsakliga aktiviteter har varit den ledarutveckling, (totalt 10 utvecklingsdagar), kring bland annat ett stärkt ledarskap och en ökad samverkan, samt de medarbetarutvecklingsdagar, (totalt 6 dagar), som genomförts inom de deltagande verksamheterna med utgångspunkt i aktuella och framtida utmaningar. Dessutom har samtliga deltagare inom projektet erbjudits en föreläsning i metoden Verbal Judo som är en metod för att bemöta upprörda människor på ett respektfullt, professionellt och därmed säkert sätt. Ovanstående ses som en viktig del i den strävan, som fortsätter även efter projekttidens slut, att göra Smedjebackens kommun till en attraktiv arbetsgivare för att underlätta framtida rekrytering, och genom att öka kvaliteten på samhällsservicen, göra Smedjebacken till en än mer attraktiv plats att bo och arbeta på. Under ledarutvecklingsdagarna i Tällberg genomfördes bl. a grupparbeten. Text: Annika Löfgren 20

5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöer och produkter är mycket breda begrepp och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller), säkra miljöer och produkter samt att minska skador och olycksfall. Antal fallolyckor per 1000 invånare som sökt vård på länets akutmottagningar 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länet Källa:ELVIS Resultatet i Smedjebacken är bättre än i övriga länet och har minskat från 38,1 år 2011 till 35,8 år 2012. Fallolyckorna är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt drabbade. I Sverige dör i snitt tre äldre om dagen orsakade av fallolyckor. Text: H. Söderlund Sandpåsar Komhall iordningsställer de populära sandpåsarna som distribueras till ca 25 utlämningsställen i kommunen under mottot Sanda för varandra. Totalt över 80 ton i 1,8 kg påsar. Pensionärsservice Komhall ger service till kommunens pensionärer i form av gräsklippning och snöskottning. Det erbjuds även service till pensionärer i eget boende att utföra arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda. Detta är ett led i kommunens skadeförebyggande arbete. Text: E. Dagwall Riskhanteringsgruppen har i uppgift att se över brand och inbrottslarm i de kommunala fastigheterna, samt behovet av kamerabevakning. Yttre tillsyner genomförs på kommunens fastigheter varje år. Trygghetsvandringar genomförs i olika områden där man ser över miljön så att den ska kännas trygg att vistas i även den mörka delen av året. Det pågår ett ständigt arbete för att minska skadegörelse, bland annat med informationsinsatser från polis, räddningstjänst och säkerhetsavdelning. Text: H. Söderlund 21

6. En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. IVPA I väntan på ambulans (IVPA) utförs av räddningstjänstens personal och har till huvuduppgift att tidigt vara på plats för att påbörja första -hjälpeninsats av patient i väntan på att ambulans ska anlända. Räddningstjänsten har utbildning i användande av syrgas och defibrillering. Totalt hade räddningstjänsten 128 stycken IVPA-larm under 2012. (99 IVPA-larm 2011). Text. E. Dagwall I kommunens egen regi finns defibrillatorer i: Kommunhuset, Smedjehallen, fjärrvärmecentralen i Smedjebacken, reningsverket Bylandet, Nortippen, Humboberget och på SEAB s kontor. 7. Gott skydd mot smittspridning Brandman Kent Jonasson vid IVPA-bilen Under året införskaffades en ny IVPA-bil. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Inom förskolorna pågår ständigt arbete för att förebygga och minska smittspridning genom förbättrade hygienrutiner och egenkontroll enligt miljöbalken. Det sker kontinuerlig provtagning av all kommunalt dricksvatten. Regelbunden provtagning sker sommartid vid alla kommunens badplatser. 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Antal aborter, Smedjebacken År 13-19 år 20-45 år Summa 2009 7 16 23 2010 5 29 34 2011 6 27 33 2012 2 29 31 Aborter i Länet. 2012 utfördes 954 aborter i länet,en liten sänkning från 2011 då siffran var 970 utförda aborter,det är fortfarande en hög siffra och samma åldersgrupp dominerar d.v.s 20-24 åringar.siffran för Smedjebacken var 2012 31 utförda aborter varav två tonårsaborter. Det som är mycket glädjande är att från 1/8-2013 har Landstinget Dalarna bestämt att samtliga hormonella preventivmedel skall ingå i en subvention vilket gör dem billigare för kvinnor upp till 26 år.vår förhoppning är då att det sker en minskning av aborterna i samtliga åldersgrupper. Källa: Abortstatistik från Britt-Marie Sandberg Landstinget Dalarna sjukvårdsenheten. Text: B-M Hane Klamydia i Länet. Klamydian fortsätter att minska i länet. År 2012 hade vi 1062 fall mot 1141 2011. Minskningen har skett i nästan alla åldersgrupper dock ej för kvinnor 20-24 år där ser man en liten ökning. Smedjebackens U-mottagning tog 2012 133 klamydiaprov varav 15 st var positiva d.v.s hade Klamydia. Vi fortsätter jobba för en minskning genom olika kampanjer, information, testa sig via Webben, sälja billiga kondomer alternativ dela ut gratiskondomer på U-mottagningen. Antal klamydiafall År Smittade 2009 14 2010 30 2011 6 2012 15 Källa: Klamydiastatistik från Maria Kivi Smittskydd, Falun. Text: B-M Hane 22

9. Ökad fysisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. FRILUFTSLIV, REKREATION, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Det pågår ett kontinuerligt arbete med de vandringsleder som finns i kommunen. Fakta Uddparken Genom en donation av familjen Udd, kunde Smedjebackens valsverks sågverksområde bli park i början av 1980-talet. 2010 genomfördes en sanering av dioxiner från sågen och i samband med detta börjades grävningen av en serie dagvattendammar, samt utformning av kullar och nya gångvägar. Parken som beräknas vara färdigställd 2013, kommer i möjligaste mån att hållas öppen under byggåren för besökare. Den kommer att skötas av Smedjebackens kommun/tekniska kontoret, och ett parklag. Ambitionen är att bygga en park som berättar om Smedjebacken genom ett antal tematrädgårdar. Text: E. Blomqvist Uddparken under uppförande. Parken beräknas vara färdigställd 2013 och kommer under byggåren att vara öppen för besökare. Bergakul Bergakul håller öppet mellan 18.00-21.00 fredagskvällar oktober till maj och drivs av kommunen och föreningar i samverkan i Bergahallen. Det finns en ansvarig arbetsledare/ fritidsledare från kommunen på plats varje gång. I hallen finns redskap för golvaktiviteter och förutsättningar för spontana matcher, turneringar och lek. Bergakul besöks av 100-150 barn och ungdomar varje gång. Lekparken vid torget ger möjlighet för de små att utforska och röra på sig, vilket är viktigt för barns motoriska utveckling. Augustifesten 2012 Augustifesten den andra sommaren genomfördes veckoslutet 16-19 augusti och man kan utan omskrivningar kalla det för en riktig succé. Augustifesten tillkom genom ett samarbete mellan kommunen och en stor del av de föreningar som är verksamma i Smedjebacken. Syftet i första hand är att visa på hur betydelsefullt föreningslivet är för samhället, denna fest är för oss Smebacksbor och en hyllning till det lokala engagemanget! Text: L. Silfwerin Text: J. Svensson Fiske vid Kolbäcksån I centrala delen av Smedjebacken/ Morgårdshammar finns ett sportfiskeområde i Kolbäcksåns vattensystem. Komhall ansvarar för skötsel av sportfisket, isättning av fisk samt kortförsäljning. Text: E. Dagwall Minigolf Minigolfen vid Smedjebackens hamn öppnade säsongen 2011 med nylagda banor och alla ligger på den övre gräsytan mot turistbyrån. Text: E. Anestedt 23