Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle



Relevanta dokument
Tarmcancer en okänd sjukdom

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

TILL DIG MED HUDMELANOM

Colorektal cancer. Nya fall

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Fakta äggstockscancer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Du ska få cytostatika

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Del 3_12 sidor_20 poäng

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna.

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Forskningsuppgift First Lego League NXTeam, Sundsvall

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Da Vinci kirurgisystem

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Vi bygger för cancervården

Patientinformation och informerat samtycke

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Behandling av prostatacancer

Försäkra dig om att allt är som det ska Förebyggande och screening av kolorektalcancer: Vad DU behöver veta

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Patientrapport från Svenska Kolorektalcancerregistret

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Fas 3- studien CheckMate -238 visar att Opdivo ger förbättrad återfallsfri överlevnad (RFS) jämfört med Yervoy för patienter med högriskmelanom

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone)

Patientinformation ärftlig cancer

Vill du vara med i forskningsstudien ALASCCA?

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro Namn Sammanhang

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rökning dominerande orsak

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

Din vägledning för KEYTRUDA

Röntgen och nuklearmedicin

Tarmcancerrapport 2017

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Kolorektalcancer. Nationell patientrapport för år 2013 från Svenska Kolorektalcancerregistret

Patientrapport från Svenska Kolorektalcancerregistret. maj 2017

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Till dig som fått pankreascancer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Opdivo är den första och enda immunonkologiska behandling som godkänts i Europa för denna typ av cancer.

Vad är Colostomi? Colonreservoar?

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

Framtidens hälsoundersökning redan idag

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

Äldre kvinnor och bröstcancer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Peniscancer- ovanligt

Hudcancer: Basalcellscancer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Transkript:

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska Ann Andersson, Kirurgen Gävle Sjukhus, talar om hur biverkningar behandlas och hanteras. Hasse Persson, Radio Gävleborg, berättar om sina intryck från möten med en patient, Bror-Eric och Bror-Erics son. Evenemanget startade kl 16:00 och avslutades ca 19:45, med avbrott för kaffe o smörgås. Totalt kom fler än 160 personer. Tarmcancerdagen arrangerades av Mag- och Tarmföreningen och ILCO i Gävleborg, med ekonomiskt stöd från: MittMedia, ROCHE AB, Coloplast, Convatec, mcare AB, ABF Gästrikebygden och Arizona Chemical AB. Att intresset för föreläsningarna var stort märktes av mängden frågor och funderingar som åhörarna hade till fördragshållarna. Patientföreningarna Mag- och Tarmföreningen och ILCO i Gävleborg betonade vikten av att gå med i en patientförening. Möjligheterna att påverka politiker, beslutsfattare och vården ökar om patientföreningarna har fler medlemmar. Viktigt att stödja föreningarnas arbete att synliggöra sjukdomarna de företräder däribland tarmcancer. Varför är anslagen från Cancerfonden större till bröstcancer än tarmcancer trots att det dör fler kvinnor i tarmcancer än bröstcancer? Nedan ges en summering av föredragen: Bakgrund Samma sjukdom flera namn Kolorektalcancer är den medicinska termen Tjock- och ändtarmscancer är den vanliga svenska termen Tarmcancer säger de flesta och används i media 1

Ett samlingsnamn för tjock- och ändtarmscancer är kolorektalcaner/tarmcancer. Det är den vanligaste förekommande cancerformen i västvärlden, ca 1 miljon nya fall årligen. Årligen insjuknar ca 6500 kvinnor och män i tarmcancer i Sverige och närmare 2700 dör till följd av denna cancersjukdom. Bara prostatacancer och bröstcancer är vanligare, men dödligheten är högre vid tarmcancer än vid dessa båda andra cancerformer. De allra flesta som insjuknar i tarmcancer är äldre än 60 år. Medelåldern är över 70 år men man kan få cancern även i unga år under 40 år. Hur utvecklas tarmcancer? Den uppstår när cellerna i tjock- eller ändtarmen förlorar sin normala funktion och börjar växa på ett okontrollerat sätt. Cellerna börjar dela sig om och om igen, trots att det inte finns något behov av nya celler. Cancerna börjar ofta som en polyp i tjocktarmen eller ändtarmen. Polypen kan med tiden utvecklas till en tumör- en svulst- som innehåller celler som växer på ett okontrollerat sätt. Om polypen upptäcks tidigt kan den ganska enkelt tas bort genom kirurgiskt ingrepp, men om polypen utvecklas till en cancertumör kan den börja växa mycket fort. Risken finns att den sprider sig, eller att den bildar metastaser som kan angripa andra organ i kroppen. Långt gången avancerad tarmcancer riskerar ofta att sprida sig till levern och lungor. Symtom Vanligt symtom är blod i avföringen, rödfärgad. Slem i avföring Förändrade avföringsvanor, som diarré och förstoppning Viktminskning Kontakta alltid läkare om du har blod i avföringen. Hemorrojder är visserligen vanligare orsak till blödning, men för att få rätt diagnos bör det alltid utredas. När man talar om utveckling av cancer, delar man ofta in den i olika stadier. Detta är ett sätt att beskriva hur långt cancern har kommit i sin utvecklingsprocess, till exempel om den bara har angripit tarmen eller om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Indelningen underlättar också val av behandlingsform. Stadium 0 är ett så kallad förstadium till cancer som bara berör tarmens slemhinna (hittas ofta i en polyp). Stadium I innebär att cancern är kvar i tarmen. Den har emellertid spridit sig igenom slemhinnan och är på väg att sprida sig genom tarmväggen. 2

Stadium II innebär att cancern har spridit sig till tarmens utsida och börjat angripa intilliggande vävnader. Stadium III innebär att cancern har spridit sig till närliggande lymfknutor. När cancern nått stadium III och IV brukar den kallas avancerad eller lång gången. Stadium IV innebär att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen, till exempel, lever, lunga. Utveckling av 5-årsöverlevnaden beroende på hur tidigt som behandlingen påbörjas. Stadium I ca 95 % Stadium II ca 75-80 % Stadium III 55-60 % Stadium IV ca 5-10% De behandlingar som användas vid tarmcancer är: Kirurgi Strålbehandling Cytostatikabehandling Kirurgi Tarmcancer behandlas i första hand med operation. Då tar kirurgen bort tumören, men också vävnad och ibland lymfkörtlar runt omkring tumören för att minska risken för spridning av cancerceller. Med dagens utvecklade kirurgi tas ofta ett större och mera omfattande område bort. Detta innebär att närliggande organ kan skadas. All ändtarmskirurgi i Gävleborg utförs nu i Gävle ingen i Hudiksvall. Strålbehandling Före operation av cancer i ändtarmen får patienten strålbehandling under en vecka för att minska risken för återfall. Dessutom innebär strålbehandlingen att tumören krymper. Cytostatikbehandling Cytostatikbehandling används ibland efter operation för att hindra återfall hos patienter i stadium III och IV. Denna form av förebyggande behandling kallas adjuvant behandling. Det har visat sig kunna förlänga överlevnaden hos patienterna. 3

Komplikationer Risken för komplikationer som kan påverka livskvaliteten beräknas till 15 % efter kirurgi i tjocktarmen och 35 % för kirurgi i ändtarmen. Risken för svåra och bestående komplikationer är liten men omkring 10 % av patienterna opererad för tarmcancer måste förr eller senare opereras om på grund av komplikationer. Komplikationer som kan inträffa är: Tarminkontinens Gasläckage Tarmsmärtor Störningar i sexualfunktionerna Stomi Om slutmuskeln skadas eller måste tas bort, får man genomgå kolostomi. Det innebär att tarmen läggs fram så att avföringen töms i en påse utanpå magen, stomi. Information lämnades om hur man kunde sköta sin stomi för att få bästa livskvalitet, ex regelbunden tarmsköljning. Vid en stomi inträffar förr eller senare alltid ett bråck eftersom man har tagit hål i bukväggen. Orsaker Den främsta orsaken till tarmcancer är åldern, medelåldern för tarmcancer ca 70 år. Ärftlighet, ca 5% anses bero på ärftlighet. Rökning 12 % av tarmcancer är rökrelaterade Övervikt, kost och alkohol är andra faktorer som påverkar risken för att få tarmcancer. Tarmcancer är vanligare i Nordeuropa och Nordamerika än Asien, Afrika och medelhavsländerna. Medelhavskost är bra. Tarmcancer är ovanlig i Japan. Studier av japaner och koreaner som flyttade till USA under 1950 så har hos dessa befolkningsgrupper tarmcancer ökat med 500% under tiden 1950 2000. Undersökningar i Norge visar att tarmcancer fick en dramatisk ökning efter kriget till 2000. Båda dessa studier visar på kostens betydelse, Medelhavskost är bra. Slutsatsen är Undvik Att bli gammal Rökning 12 % av tarmcancer är rökrelaterade Övervikt Raffinerat socker, rött kött, transfetter Hög alkohol konsumtion Sola med måtta Sitt ej still -- Motionera 4

Hasse Persson mötet med en tarmcancerpatient- Bror-Eric och hans son: Spelade upp sina intervjuer med Bror-Eric från det att han fick sin första diagnos spridd tarmcancer tills livets slutskede. Intervjuerna med Bror-Eric varvades med intervjuer med hans son, en anhörig. Bror-Eric var en person fylld av optimism. Han var helt övertygad och levde med föresatsen att övervinna sin svåra cancer in i det sista. Ett mycket gripande och känslosamt reportage som var mycket väl avvägt av Hasse Persson. Bror-Eric avled 3 dagar efter sista intervjuen. Screening För att förbättra överlevnad är det viktigt att upptäcka cancern så tidigt som möjligt. Upptäcks tarmcancern tidigt kan den nästan alltid botas. Idag görs den inte det, vilket är skälet till att mer än 40% av patienterna dör i sin cancer. En nationell studie med 200 000 60-åriga män och kvinnor ska genomföras för att utröna vilken metod som fungerar bäst för att upptäcka tarmcancer i en allmän hälsokontroll.. I denna studie inbjuds 60 000 att lämna avföringsprov, 20 000 till att genomgå coloskopi, en undersökning av ändtarmen. Resterande 120 000 personer kommer att ingå i en kontrollgrupp som inte undersöks. Den nya studien är planerad att pågå under som mest 15 år. Studien är världsunik. Resultaten av studien blir ett viktigt underlag för införandet av en allmän tarmcancerkontroll. Gävleborg kommer att delta i studien. Fredrik Hopfgarten / Mag- och Tarmföreningen i Gävleborg 5