Flerårsplan 2013-2015 kf 2012-10-29 version kf 2012-10-31
Innehållsförteckning HÅLLBAR UTVECKLING... 3 POLITISK VILJEINRIKTNING... 5 VARUMÄRKET FALKÖPING... 8 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...10 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...16 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...17 FINANSIELLA RAPPORTER...19 VERKSAMHETENS RAMAR...21 INVESTERINGSPLAN... 22 UPPDRAG... 23 UPPFÖLJNING AV FLERÅRSPLANEN...23 ÖVRIGA BESLUT... 23 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSPLANER...24 EKONOMISKA STYRPRINCIPER 2013-2016...25 2
Hållbar utveckling I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Därför vill Falköpings kommun gå före och skapa de förutsättningar som krävs för detta. Vi ska driva en förändringsprocess där utvecklingen går i en hållbar riktning, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Vi tar alltid social, miljömässig och ekonomisk hänsyn i vårt arbete med att skapa ett hållbart samhälle inom våra strategiska utvecklingsområden; Samhälle i utveckling, Brukaren i fokus och Medborgaren i centrum. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Uppföljning av målen i flerårsplanen sker mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Utvärdering av målen i flerårsplanen sker utifrån de tre dimensionerna inom hållbar utveckling; miljö, socialt och ekonomiskt. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen som ingår i bokslutet. Som ett led i att kvalitetssäkra kommunens arbete med hållbar utveckling är vi medlemmar i nätverket Cittaslow. Det är ett internationellt nätverk av små kommuner, med en lokal identitet i en global värld, som vill jobba med att skapa en hållbar utveckling. I Falköping lyfter vi fram de värden som är unika för just vår bygd. Här är vi stolta över vårt kulturarv, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och matkulturen på Falbygden. Vi värdesätter våra lokala kvaliteter och tar oss tid för eftertanke och reflektion. Kommunens utveckling och tillväxt beror på hur vi marknadsför våra lokala värden och möjligheter. Cittaslow är ett styr- och kvalitetssystem med ett femtiotal kriterier, dessa kriterier är invävda i kommunens flerårsplans mål och kriterier. Socialt perspektiv Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare har möjlighet att delta i det politiska arbetet och påverka den kommunala verksamheten. Alla medborgare ska känna delaktighet och ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Ekonomiskt perspektiv: Ett ekonomiskt hållbart Falköping har en befolkningsutveckling i balans och alla medborgare har möjlighet att försörja sig samt att näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till de verktyg och förutsättningar som behövs. Den ekonomiska dimensionen på lokal nivå syftar till att stödja de övriga två perspektiven i en hållbar utveckling. Här handlar det om ett förhållningssätt mer än lokala ekonomiska mål. Miljömässigt perspektiv Ett miljömässigt hållbart Falköping ska vara en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Lagar och andra krav ska vara en miniminivå för arbetet. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos det lokala näringslivet. Definition Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling kommer från Bruntlandkommissionens rapport 1987. (Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future.) 3
Hållbar utveckling en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv som är ömsesidigt beroende av varandra det ekonomiska, det miljömässiga och det sociala perspektivet. 4
Politisk viljeinriktning Ett hållbart samhälle i en globaliserad värld Falköpings kommun ska ll vara en bra kommun att leva, bo och driva företag i. Vi vill skapa det goda livet. Vi vill utveckla det hållbara samhället, en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Omvärldens förändringar gör sig påminda i allt större utsträckning. Naringslivet i vår kommun har en stor internationell marknad och företagandet påverkas av beslut i andra delar av världen. Det är viktigt att konstatera att vi lever i en alltmer globaliserad värld som innebär att vår verklighet i Falköping påverkas, enskilda personer, företag och kommunens verksamhet, andra offentliga och privata verksamheter. Attraktivitet Attraktivitet är ett nyckelbegrepp för kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för etableringar inom handel och annat företagande, liksom för inflyttning och bosättning. Falköpings förustättningar att uppfattas attraktivt är goda. Vårt goda kommunikationsläge ska användas för att locka såväl bosättning som etablering av företagande till kommunen. Falköpings kommun har under det första årtiondet på detta millennium ökat sin befolkning varje år. Denna utveckling vill vi skall fortsätta. Det är därför viktigt att kunna erbjuda goda bostäder i olika upplåteleseformer och i hela kommunen. Vi prioriterar satsningar på nya områden för olika typer av boende, dels hyresrätt i centrala lägen, när till service och kommunikationer, dels intressanta tomter för småhusbyggande, såväl i Falköpings stad som i alla tätorter och på landsbygden. Utvecklingen av handeln är viktigt. Handelsutredningen presenterar utbyggnadsmöjligheter såväl i centrala Falköpping som i externa områden. Det är vår vilja att utveckla handeln som gör Falköping till en handelsstad med ett rikt utbud av butiker inom olika branscher. Vårt läge vid Västra Stambanan och med anknytning till Södra Stambanan via Jönköpingsjärnvägen skall användas för utbyggnad av Skaraborg Logistic Center på Marjarpsområdet. Detta ger möjlighet till nya företag och stärker befintligt näringsliv. Kultur och upplevelser är en viktig del av attraktivitet, utvecklingsarbetet i Falköpings kommun omfattar fyra strategiska områden, logistik, miljö/energi, entreprenörskap och kultur/upplevelser. Det är vår vilja att under de närmaste åren särskilt uppmärksamma kultur och upplevelser i kommunens utvecklingsarbete. Ett första steg är att försträka och utveckla Plantis med sikte på att utveckla ett Megalitcentrum med nationellt intresse och internationell lyskraft. Samhälle i utveckling Att bygga samhället är en viktig del av kommunens uppdrag. Det finns stora utmaningar som möter Falköping och dess invånare. Viktiga områden för utveckling är den lokala arbetsmarknaden och företagandet, kommunikationer och boende samt kommunens service. Ett aktivt arbete tillsammans med företagandet i kommunen är särskilt viktigt. Näringslivsrådet fyller en viktig funktion i samverkan mellan kommunen och företagandet. Det är nödvändigt att tillsammans arbeta för en stark lokal arbetsmarknad, kompetensförsörjning, infrastruktur och mötesplatser är viktiga gemensamma områden för samverkan. Fyra strategiska utvecklingsområden' De fyra strategiska utvecklingsområdena miljö/energi, kultur/upplevelser, enterprenörskap och logistik är viktig hörnpelare i vårt strategiska arbete för att utveckla kommunen. De insatser som gjorts ska förvaltas 5
och ges möjlighet att växa i nätverk. Samarbetet regionalt, nationellt och internationellt är viktigt för att bidra till vår kommuns utveckling. Falköpings kommun ingår i Energimyndighetens nationella nätverk Uthållig kommun. Här finns möjligheter att i samverkan med näringslivet skapa nya och lönsamma satsningar inom energiområdet. Logistikområdet behöver utvecklas mer och fler företag etableras. Det nätverk som byggs upp såväl nationellt som internationellt skall fortsätta vara en aktiv del i arbetet med logistik, att synas och visa Falköpings goda möjligheter med den nya terminalen skall göras för att arbeta för nya etableringar på området. Turismen ska särskilt prioriteras under perioden. Samarbetet i Skaraborg med gemensamm turiststrategi är en viktig grundsten för att skapa resanledningar och utveckla turismen. Falköpings turiststrategi kompletterar Skaraborgs strategin och skall tillsammans med företagen marknadsföra besöksmål och turistanläggningar. Ett växande nyföretagande är nödvändigt för vår kommuns framtid. Satsningar på enterprenörskap i skolan samt rådgivning är viktigt för att utveckla detta. Falköpings förutsättningar för pendling ska tas tillvara. Kommunen skall aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt. Det goda boendet är del av kommunens kännetecken. Såväl i staden, tätorerna och landsbygden finns goda miljöer med varierat boende. Falköping har idag stort behov av fler bostäder i olika upplåtelseformer. Vi ser det som särskilt angeläget att kunna erbjuda såväl äldre som ungdomar bra lägenheter i centrala lägen och näta till service. Därför förstärks planeringsarbetet och har getts extra resurser. En ökande befolkning är viktigt för att säkra kommunens långsiktiga verksamheter. Medborgaren i centrum Falköpings kommun är en demokratisk organisation. Det skall vara enkelt för alla att få kontakt med såväl politiker som förvaltningar och delta i kommunens beslutsförslag och påverka kommande beslut. Det är också viktigt att de som upplever att service och tjänster inte föjer fattade beslut, lätt kan framföra sina synpunkter så att ändring kan göras. Falköpings kommun skall vara en öppen organisation och tillgänglighet och bemötande skall vara korrekt och sakligt samt ge varje person uppmärksamhet kring de frågor som denne har. Ett aktivt föreningsliv är ett kännetecken för Falköping och svarar för en viktig del av kommunens upplevelser av det goda livet. De bärs upp av fria kulturutövare, föreningsliv, studieförbund och offentliga institutioner. Dessa skall ges möjlighet till och stimulera för att verka och samverka. Vi fäster särskilt uppmärksamhet vid aktiviteter som riktas till barn och ungdomar, samt att introducera dessa i föreningslivet. Ett särskilt bidrag finns för föreningslös ungdom. Tillgänglighet och bemötande Kommunen är en viktig aktör i det lokala samhället. Såväl enskilda medboragare, företagare, regionala och nationella organisationer har intresse av den verksamhet som bedrivs. En aktiv informationsverksamhet är därför viktig. Att synas i allmänna och sociala medier och den direkta kontakten med olika målgrupper måste utvecklas ytterligare. Att komma i kontakt med olika samhällsfunktioner i den egna kommunen är viktigt. Det gäller alla men särskilt de som är nyinflyttade till kommunen. Ett medborgarkontor är beslutat och kommer att öppnas under kommande år, här skall finns allmän information om kommunal verksamhet och kontaktuppgifter för vidare information inom varje enskilt område. Medborgarkontoret skall också kunna fungera som en mötesplats och nätverk för föreningar och andra ideella verksamheter, liksom en förmedling av kontakter till annan offentlig verksamhet i kommunen. 6
Brukaren i fokus Alla medborgare som använder den kommunala servicen ska känna trygghet med denna. Barnen är vår viktigaste resurs, en bra förskola och grundskola i alla stadier är en investering för framtiden. Läs och skrivkunskaper är gunder för all fortsatt utbildning, vilket vi prioriterar. Renovering och nybyggnation av förskolor, grundskolor och gymnasieskola fullföljs under perioden. Samhället blir hårdare och det är tufft för många föräldrar att klara de krav som ställs. Familjecentralen och föräldrasamtal är en viktig del för att stödja föräldrar i deras uppgift. Kommunen har tillsammans med Västra Götalandsregionen startat denna verksamhet. Allt det stöd samhället kan ge kommer att spara både barns lidande och samhällets resurser. När hälsan sviktar och kroppen värker och inte klarar allt på egen hand, skall vården och omsorgen finnas för alla. Omsorgen skall vara av högsta kvalitet det är vårt gemensamma ansvar. Falköpings äldreomsorg har hög kvalite, detta bygger kommunen vidare på. Mer personal nattetid för demensboende och servicetjänster för äldre över 70 år. Medarbetarskap och ledarskap Falköpings kommun skall vara en bra arbetsgivare. Denna skall präglas av god kvalitet, öppenhet och kommunikation. Personalen är vår viktigaste resurs. Falköpings kommun skall vara en hälsofrämjande arbetsgivare där medarbetarna känner delaktighet, stolthet och meningsfullhet. Falköpings kommun har stora rekryteringsbehov i framtiden. Huvudinriktningen är att erbjuda heltidstjänster, men deltid kan finnas för de som önskar. Kompetensutveckling är en prioriterad fråga och skall prioriteras för alla anställda. Trots svåra ekonomiska tider, skall uppsägningar undvikas. Vår ambition är att ingen skall bli uppsagd av ekonomiska skäl. Kommunen har infört en möjlighet till tidigare pensionering och i de fall den anställde och kommunen är överens kan detta prövas i varje enskilt fall. Det är viktigt att våra ungdomar som lämnar gymnasiet i t ex vård och omsorgsprogrammet och vårdcollege ser Falköpings kommun som en framtida arbetsgivare. Vi skall därför aktivt arbeta för att ungdomar ges möjlighet till anställning i kommunen, samt under studier ges möjlighet till praktik. Falköping i september 2012 Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna Conny Johansson Ulf Eriksson Dan Hovskär 7
Varumärket Falköping Varumärket Falköping vilar på fyra kärnvärden som på olika sätt bekräftar vår identitet, gemenskap och stolthet. Våra fyra kärnvärden kännetecknar det som är unikt för Falköping. Megalitkulturen Kommunikationerna Falbygdsmaten Platåbergen Megalitkulturen Cirka två tredjedelar av Sveriges kända storstensgravar finns i Falköpings kommun. Vad säger det om vår historia? Megalitgravarna gör Falbygden unikt i världen. En fördjupad kännedom om vårt kulturarv och en ökad marknadsföring runt megalitkulturen ger oss stolthet och kunskap om vår roll i regionens och landets utveckling. Falbygdens museum och Ekehagens forntidsby ska öka vår kunskap om forntiden och Falbygdens unika ställning. Kommunikationerna Järnvägen är något av stadens själ. Här byggdes Västra stambanan 1858 och när Södra stambanan (Falköping Malmö) blev klar kom Falköping att bli den strategiskt viktiga järnvägsknut den fortfarande är. Järnvägen blev ett konkret uttryck för förbindelsen med omvärlden. Stadens utveckling är nära förknippad med järnvägens utveckling i Sverige. Idag har vi tre tågstopp utmed Västra stambanan Falköping C, Floby och Stenstorp. Etableringen av Logistic Center Skaraborg (Railport Falköping) är en ny fas i vår järnvägshistoria som skapar nya möjligheter inom sektorn för logistik. Falbygdsmaten Falbygden har en lång tradition som jordbruksbygd. Vi är en av Sveriges kotätaste kommuner och det öppna landskapet samt olika entreprenörer inom landsbygdsnäringen utgör en viktig del av det lokala näringslivet. Tillsammans med företagare och organisationer arbetar vi aktivt med att utveckla närproducerade livsmedel och lokala råvaror. 8
Platåbergen Falköping är en av Sveriges högst belägna kommuner. Höglandskapet ger en unik horisontlinje kantat av de uråldriga platåbergen. Mösseberg och Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget och Borgundaberget, Brunnhemsberget och Billingen alla ger de Falbygden sin speciella karaktär. Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar är ett löfte inför oss själva som medarbetare inom Falköpings kommun, men också gentemot kommuninvånare och externa besökare. De grundläggande värderingarna sammanfattas i ledorden: Stolthet Öppenhet Gemenskap För att våra kärnvärden ska fungera som ett sammanhållande kitt i organisationen är det viktigt att överföra dessa påtagliga kärnvärden till attityder och grundläggande värderingar. 9
Mål för verksamheten Kommunens verksamhet styrs ytterst av de röstande i Falköpings kommunval. Invånarna/medborgarna utser representanter till fullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige styr genom att utfärda mål och riktlinjer för kommunens verksamheter. Det är också fullmäktige som anvisar medel för att bedriva dessa verksamheter. Det under året viktigaste beslut som tas är då fullmäktige beslutar om flerårsplan för kommande år, vilket inkluderar budget för det närmaste kalenderåret. I detta beslut anvisas såväl medel till verksamheterna, i form av ramar, som mål och riktlinjer. I flerårsplanen anger fullmäktige mål för verksamheten i några olika nivåer; 1) Falköpings vision -Det Goda Livet! Vi tar livskvalitetsfrågorna på allvar. Vi står för ett förhållningssätt som bejakar det lugnare tempo som en mindre stad erbjuder. Vi vill öka välbefinnande och trivsel för kommuninvånarna inom nyckelområden som miljö, infrastruktur, stadsplanering, lokal produktion, information/engagemang och gästfrihet. 2) Strategiska utvecklingsområden För att nå visionen har vi definierat tre strategiska utvecklingsområden: 1. Samhälle i utveckling. 2. Brukaren i fokus 3. Medborgaren i centrum 3) Mål Inom varje strategiskt utvecklingsområde finns ett eller flera kommunövergripande mål. Dessa utgör konkretiseringar av de strategiska utvecklingsområdena och förtydligar vad fullmäktige menar med exempelvis ett samhälle i utveckling. Målen ska vara uttryckta i konkreta termer, de ska ha en riktning och de ska kunna följas upp och rapporteras. 4) Indikatorer Samtidigt som fullmäktige beslutar om målen anger man också hur dessa mål ska mätas. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån man når målet. Dessa ska således användas vid uppföljningen och några målvärden för indikatorerna anges därför inte. För många av målen behövs flera indikatorer för att en rättvis representation av måluppfyllelsen ska kunna ges. Det är en fördel om indikatorer av olika typer används. I flerårsplanen framgår per indikator hur ofta mätning sker, några mäts ofta och några enbart vartannat år, vi eftersträvar en blandning av olika typer av indikatorer också avseende denna aspekt. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner för 2013 formulera egna delmål, med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Man ska också ange hur man avser att mäta måluppfyllelsen, indikatorer. 10
Samhälle i utveckling Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Falköping en attraktiv kommun tillväxt Medborgaren i centrum barnomsorg utbildning äldreomsorg folkhälsa bemötande inflytande Ekonomiskt perspektiv Hållbar utveckling Miljö perspektiv Socialt perspektiv Medarbetarskap & ledarskap Mål 1: Ett attraktivare Falköping En kommuns attraktivitet handlar om att ge invånarna så brett urval av livschanser som möjligt, såväl när det gäller arbetsmarknad, som boende och inte minst olika former av upplevelser, kultur. Att vara attraktiv är viktigt för utvecklingen i Falköping. Näringslivet behöver tillgång till mer specialiserad arbetskraft liksom tillgång till en specialiserad tjänstemarknad. För att fylla dessa behov är Falköping i många fall för litet. Kommunerna i Skaraborg är dock tillsammans tillräckligt stora, men vi behöver i många fall utveckla samverkan och infrastruktur så att Skaraborg kan uppfattas som en plats att bo och verka på jämförbar med tex Jönköping, Borås eller Örebro. Skaraborg är redan idag Sveriges femte största arbetsmarknad för högutbildade. Falköping har ett gott utgångsläge i kampen om invånare och arbetskraft. Vi har mycket bra kommunikationer mot såväl Göteborg som Jönköping. Även kommunikationerna inom Skaraborg är goda. Men i ett Europeiskt perspektiv behövs bättre och snabbare förbindelser ner mot resten av kontinenten. Sett till boendemiljöerna är Falköping synnerligen attraktivt, vi har vackra miljöer nära staden. Vi behöver dock stärka beredskapen och tillgången till attraktiva tomter nära våra kommunikationscentra. En av Falköpings styrkefaktorer är vår rika historia, såväl våra egna medborgare som andra behöver medvetandegöras om denna. Samtidigt behöver vi utveckla tillgången till kulturupplevelser, i vid bemärkelse. Attraktivitet handlar inte framförallt om att locka nya invånare, om vi kan göra våra nuvarande invånare mer nöjda så att de stannar kvar eller längre fram i livet vill återvända så har vi nått vårt mål. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner, som antas i december, ange egna delmål som bidrar till att göra Falköping attraktivare. För dessa delmål anger man eventuellt egna indikatorer. 11
Indikatorer. Befolkningsutveckling Antal nya småhus Antal nya lägenheter Nöjd region index ( medborgarundersökning, SCB) Mål 2: Ett näringsliv som utvecklas Näringslivsutvecklingen har hög prioritet i Falköpings Kommun. Ett livskraftigt näringsliv är grunden för välfärden och kommunen har en viktig roll att spela för att skapa förutsättningar för ett växande lokalt näringsliv. Vår ambition är att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling, vilket kräver ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i det lokala, regionala och nationella utvecklings arbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Prioriterade utvecklingsområden är logistik, miljö/energi, entreprenörskap och turism. Kommunen ska fortsätta att stimulera utvecklingen av transportinfrastrukturen, Den konkreta satsningen på en kombiterminal/railport är mycket betydelsefull för Falköpings utveckling och kommer i förlängningen generera nya arbetstillfällen inom logistikområdet. Kombiterminalen och den nya logistikparken skapar förutsättningar för ett effektivt samspel mellan olika trafikslag. Terminalverksamheten och logistikparken ger också förutsättningar för många kringtjänster inom logistikområdet. Ett levande näringsliv kräver nytänkande och nytillskott, Falköpings kommun skall aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet, arbetet ska präglas av en god samverkan och Falköping ska lyftas fram i gemensamma marknadsaktiviteter. Falköpings kommun ska arbeta aktivt med att attrahera nya företag för etablering, vilket förutsätter en god infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Kommunen ser besöksnäringen som ett starkt tillväxt område. Kommunen ska ha en samman-hållande funktion, initiera, inspirera och stödja. Arbetet med affärsutveckling är central med en bättre marknadskunskap, produktutveckling och paketering skall fler företag bli exportmogna. Kommunen ska verka för att utflödet av köpkraft till omliggande region minskas. Kommunen har en tydlig strategi för önskad utveckling av detaljhandeln. Kommunen ska verka proaktivt och ha ett tillåtande förhållningssätt till etableringsförfrågningar. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner, som antas i december, ange egna delmål som bidrar till att Falköpings näringsliv utvecklas. För dessa delmål anger man eventuellt egna indikatorer. Indikatorer. Antal nya företag per 1000 inv Näringslivsklimat ( SKL:s undersökning) Näringslivsklimat ( Svenskt näringslivs undersökning) Andel företag som är miljödiplomerade Gästnätter 12
Brukaren i fokus Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Falköping en attraktiv kommun tillväxt Medborgaren i centrum barnomsorg utbildning äldreomsorg folkhälsa bemötande inflytande Ekonomiskt perspektiv Hållbar utveckling Miljö perspektiv Socialt perspektiv Medarbetarskap & ledarskap Mål 3: Kvalitén inom verksamheten ska öka Medborgare har rätt att förvänta sig verksamheter med god kvalité för sina skattepengar. Dagligen arbetas det för att innevånare ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. Med brukaren i fokus ska vi driva ett systematiskt kvalitetsarbete där medarbetare, ledning och styrning s dagligen bidrar till en förbättrad kvalité och helhet. Allt förbättringsarbete ska leda till bättre kvalité.brukare ska på ett enkelt sätt kunna ge synpunkter och få svar på den verksamhet som vi bedriver. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner, som antas i december, ange egna delmål som bidrar till att öka kvaliten. För dessa delmål anger man eventuellt egna indikatorer. Indikatorer. Andel av verksamheter som har kvalitetsmått Nöjd medborgarindex (SCB:s Medborgarundersökning) Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever god kvalitet Andel ungdomar som har behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg Andelen vuxna studerande som slutför sina kurser Nöjd kundindex, särskilt boende Nöjd kundindex, hemtjänst Grönytor/ Park (SCB:s Medborgarenkät) Kosten, kvalitet följs upp i enkät 13
Medborgaren i centrum Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Falköping en attraktiv kommun tillväxt Medborgaren i centrum barnomsorg utbildning äldreomsorg folkhälsa bemötande inflytande Ekonomiskt perspektiv Hållbar utveckling Miljö perspektiv Socialt perspektiv Medarbetarskap & ledarskap Mål 4 En god folkhälsa Folkhälsorådet i Falköping är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Prioriterade målgrupper är barn och ungdomar 0-25 år och människor 60 år och äldre. Den lokala folkhälsoplanen grundar sig på tre strategiska områden: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel, de 11 nationella målområdena för folkhälsa är knutna till dessa strategiska områden. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner, som antas i december, ange egna delmål som bidrar till att nå målet. För dessa delmål anger man eventuellt egna indikatorer. Indikatorer. Ohälsotal Barnfattigdomsindex Andel invånare 18-80 med fetma Fördelning föräldraledighet, män kvinnor 14
Mål 5 Demokratin i Falköping ska stärkas Möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar är nödvändiga för samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen kan med rätt förutsättningar skapa en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Ett centralt kommunalt uppdrag är att ge sådana förutsättningar att alla invånare ska kunna leva och verka i samhället på lika villkor. Får man gensvar och kan ta del av andras erfarenheter skapas den delaktighet som på många olika sätt är förutsättningen för en levande demokrati. En stark demokrati bygger på engagerade och aktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget. Genom att utveckla och förankra medborgardialogen som metod har kommunen föresatt sig att låta invånarna vara med och påverka såväl i de vardagliga ställningstagandena i exempelvis skola, arbetsliv och i boendet som i de övergripande besluten på kommunal nivå. Dialog på webben har också införts för att ge möjlighet för medborgarna att ha synpunkter på pågående processer. För att inhämta synpunkter från både brukare och medborgar prövas arbetsformer som stormöten eller fokusgrupper. Dessa arbetsformer kommer att utvecklas ytterligare. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner, som antas i december, ange egna delmål som bidrar till att demokratin stärks. För dessa delmål anger man eventuellt egna indikatorer. Indikatorer. Andel som får kontakt med handläggare via telefon Informationsindex för kommunens webbplats Nöjd inflytande index (SCB:s Medborgarundersökning) Antal e-tjänster 15
Medarbetarskap och ledarskap Falköpings kommun skall vara en hälsofrämjande arbetsgivare där medarbetarna känner delaktighet, stolthet och meningsfullhet. Falköpings kommun ska vara en hälsofrämjande arbetsgivare som stöder chefer och medarbetare i att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat som präglas av dialog och delaktighet där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet. Kommunen ska bedriva ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning. Personalutskottet har gett personalavdelningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur arbetet med att minska andelen ofrivilligt deltidsanställda ska genomföras Att vara en god arbetsgivare är en förutsättning för att kunna bedriva verksamheterna effektivt och för att kunna nå kommunens mål inom de strategiska utvecklingsområdena. Uppföljning av Medarbetarskap och ledarskap sker i årsredovisningen. Enklare uppföljning sker såväl i delårsbokslut som i kvartalsuppföljningarna. Följande indikatorer ska användas vid uppföljningar. (kompletteras senare) God ekonomisk hushållning Sedan 1953 års kommunallag är det kommunala förmögenhetsskyddet reglerat. I förarbetena framgår att det var en allmänt erkänd norm för kommunernas ekonomiska förvaltning att en generation inte hade rätt att förbruka vad föregående generation hopbragt till sina efterkommandes gagn. I lag föreskrevs att en kommuns fasta och lösa egendom borde förvaltas så att kommunens förmögenhet inte minskades. Sedan 1991 års kommunallag är denna regel ersatt med en regel som allmänt anger att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För kommunen innebär lagen följande För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning En god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är således ett lagkrav.: 1) Falköpings mål är att verksamheterna ska bedrivas effektivt och med god produktivitet. Med effektivitet menas förhållandet mellan i vilken mån en verksamhet uppnår sitt syfte i relation till resursförbrukningen. Nämnderna ges i uppdrag att ta fram effektivitetsmått för alla sina verksamheter, effektivitetsindikatorer. Produktivitet är ett smalare begrepp som, vid oförändrad måluppfyllelse, anger resursförbrukningen per producerad tjänst. Finansiella mål av betydelse för en god ekonomisk hushållning: 2) Kommunens resultat ska under en rullande fyraårsperiod uppgå till 2 procent av skatter och generella statsbidrag. 16
3) Kommunens skattefinansierade verksamhet ska under en rullande fyraårsperiod vara självfinansierad. Självfinansieringen innebär att investeringarna ska vara finansierade av årets resultat och avskrivningar. Enligt en lagrådsremiss och, således, sannolikt en kommande lag föreslår att kommunerna under 2013 ska anta riktlinjer för God ekonomisk hushållning och riktlinjer för hantering av den resultatutjämningsreserv, som också föreslås. Uppföljning av God ekonomisk hushållning sker i årsredovisningen. Enklare uppföljning sker såväl i delårsbokslut som i kvartalsuppföljningarna. Planeringsförutsättningar ( avsnittet är hämtat från SKL:s cirkulär 2012:40) Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och trots tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt växa snabbt. Fallet i BNP fjärde kvartalet 2011 hämtades raskt in och därefter har tillväxten varit fortsatt stark. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har växt i hygglig takt. Exporten har återhämtat det fall som skedde fjärde kvartalet i fjol och investeringarna, med undantag för bostadsinvesteringarna, har utvecklats mycket starkt. Till det kan läggas en svag import. Trots starkare krona och svagare internationell konjunktur har svensk export utvecklats snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått så bra under första halvåret i år. Svensk ekonomi har därmed utvecklats betydligt snabbare än vad vi trodde i våras. Samtidigt märks emellertid allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer som indikerar svag eller ingen tillväxt. Vi har därför i vår bedömning valt att skruva ned tillväxtutsikterna också för svensk del. Därför stannar tillväxten i svensk BNP på 1,5 procent 2012 (kalenderkorrigerat 1,8 procent). Nästa år förutses BNP öka 2,0 procent. De försämrade tillväxtutsikterna gör att vi framöver räknar med en försvagad sysselsättning som för med sig en ökad arbetslöshet. Ökningen är störst under andra halvåret i år. Från och med 2014 antas bättre fart i svensk ekonomi. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 5,9 4,0 1,8 2,0 3,5 3,8 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,6 2,3 0,2-0,1 1,1 1,4 1,0 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,6 7,8 7,3 6,8 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 0,3 2,6 3,4 2,9 3,2 3,6 3,9 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 Konsumentpris, KPIF 1,8 1,1 1,2 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,8 2,5 2,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. Analys av skatteunderlaget 17
I år och nästa år bromsas ökningen av skatteunderlaget på grund av avmattningen på arbetsmarknaden. Det motverkas delvis av att pensionsinkomsterna ökar rejält, men den sammantagna effekten är en måttlig ökning av skatteunderlaget. Mot slutet av kalkylperioden tar sysselsättningen fart och löneökningstakten tilltar. Det bidrar till att även pensionsinkomsterna ökar snabbare och en god skatteunderlagstillväxt. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2016 SKL, aug 2012 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6 25,6 ESV, jun 2012 3,3 4,1 3,6 3,8 4,4 4,5 26,2 SKL, apr 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 25,3 VP, apr 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 27,3 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunens ekonomiska förutsättningar Med utgångspunkt i SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling, samt en oförändrad befolkning för Falköpings del under åren 2012-2015, prognostiseras en total intäkt 2012 på 1 560 534 tkr. Budgeterad skatte- och statsbidragsintäkt 2013 utgör 1 597 315 tkr. Nedan framgår utvecklingen av såväl skatter och statsbidrag samt nettokostnader för kommande år. Utvecklingen avser utfall fram till 2011, prognos för 2012 samt budget och plan för åren 2013-2015. 18
Finansiella rapporter 19
20
Verksamhetens ramar (tkr) 21
Investeringsplan I investeringsplanen anslår kommunfullmäktige, för skattefinansierade investeringar, en ram per nämnd. Nämndens ram gäller för budgetåret, med undantag av fastighetsinvesteringar har nämnden rätt att fritt omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Beslutade projekt förtecknas i flerårsplanen Följande projekt finns beslutade för planperioden 2013-2015: Sankt Sigfridsgatan, etapp 4 Pendlarparkering Resecentrum Pendlarparkering Kinnarp Medfinansiering väg 2643 KS 30 Upprustning lekplatser Upprustning Mössebergsparken Gångfartsgata entré Plantis Medborgarkontor Skolenhet Stenstorp Floby rektorsområde Vartofta gymnastk och idrottshall Konstgräsplan 22
Katarinagården Action/ cykelpark ( kräver medfinansiering ) Ventilation ishallen EPC-projekt Köksombyggnader Korallen Gunghästen Projektering Ranliden Beslut om igångsättning projekt som inte är förtecknade i flerårsplanen får fattas av kommunstyrelsen efter begäran härom från tekniska nämnden. Inom Biogasverksamheten planeras för en utbyggnad av rötkamrar som skulle öka kapaciteten från 5 Gwh till 10 Gwh. Om investeringen kan visas vara lönsam återkommer kommunstyrelsen med förslag till beslut, inklusive finansiering, under våren 2013. Uppdrag Följande uppdrag ska redovisas till kommunfullmäktige under 2013. Tekniska nämnden i samråd med Folkhälsorådet får i uppdrag att ta fram en strategi för hur Falköping ska stärkas som cykelkommun. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med en plan för hur ett Megalitcenter ska etableras i Falköping. Megalitcentret ska vara i, eller i anslutning till Plantis. Uppdraget ska rapporteras senast i augusti 2013 för att kunna tas hänsyn till inför flerårsplan 2014-2016. Samhällets kostnader för socialt utanförskap är höga och i ökande, att genom tidiga och långsiktiga insatser bryta händelseutvecklingen är ett syfte med sociala investeringsfonder som prövas i ett flertal kommuner. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag till riktlinjer för en social investeringsfond. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en genomlysning av IT-verksamheten. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om samordning av lönebidragsanställningar ska ske via Kompetens och arbetslivsförvaltningen. Uppföljning av flerårsplanen Kommunstyrelsen följer upp utvecklingen inom medarbetarskap och ledarskap, ekonomiska mål och ramar samt verksamhetens mål på en kommunövergripande nivå och rapporterar till fullmäktige. Uppföljningar görs i kvartalsrapporter, delårsbokslut och i årsbokslutet. Nämnderna följer upp sin egen ekonomi och sina egna delmål. Rapport om måluppfyllelse avseende kommunövergripande mål lämnas till kommunstyrelsen vid kvartalsuppföljningar samt vid delårs- och årsboksluten. Övriga beslut 1. primärkommunala skattesatsen för 2013 fastställs till 21,60 per skattekrona 23
2. kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst 700 000 tkr vid utgången av 2013 3. vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för 2013: Vilhelmsro B4, 275 000 kronor per tomt + 125 kronor/m² för tomtyta över 800 m². Försäljningspriset är exklusive VA-anläggningsavgift och fastighetsbildningskostnad. av kommunfullmäktige tidigare fastställda tomtpriser för Karlslund och Vilhelmsro B3, etapp 1 50 kronor per m2 i övrigt i Falköping 37:50 kronor per m2 i Floby och Stenstorp 15 kr per m2 i övriga tätorter Vid exploatering av framtida bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. 4. det kommunala partistödet till i kommunfullmäktige valda partiorganisationer fastställs för år 2013 till totalt 1 093 976 kronor. Grundbidraget till varje sådant parti fastställs till 40 000 kronor. Återstående belopp fördelas på 51 mandat, 15 176 kronor per mandat. 5. bidraget till Falköpings teaterförening fastställes för 2014 till 225 000 kronor Nämndernas verksamhetsplaner Nämnderna har som uppgift att i sina verksamhetsplaner, som ska antas i december, beskriva den verksamhet som kommer att bedrivas under planperioden med angivna ekonomiska resurser och de mål som beslutats av fullmäktige. De ekonomiska ramarna är därvidlag att betrakta som en yttersta begränsning. Målen gäller således, alltid och överallt, men ibland nås inte målen därför att omständigheter förhindrat detta. Då nämnderna antagit sina verksamhetsplaner bifogas dessa kommunens flerårsplan. Förutom en beskrivning av den planerade verksamheten under budgetåret har nämnden beskrivit vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras de följande åren under planperioden. På så vis är verksamhetsplanerna en input till kommande flerårsplan. Verksamhetsplanerna innehåller följande: Verksamhetsbeskrivning Ansvarsområde, organisation, lagrum som styr verksamheten Måluppfyllelse Egna delmål utifrån fullmäktiges mål Indikatorer som mäter målen Uppföljning av målen Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Utveckling inom ansvarsområdet Omvärlds-, regel- och lagförändringar, Volymförändringar Verksamhets- och ambitionsförändringar, Verksamhetsutveckling med IT, Resursbehov- drift och investeringar Personalplan Nämndernas verksamhetsplaner ska beslutas under december 2012 och biläggs därefter denna Flerårsplan. 24
Ekonomiska styrprinciper 2013-2016 Varje nämnds driftsram (nettokostnad) enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut är fast och får inte överskridas. Om en nämnd befarar att en negativ avvikelse mot budget kan uppstå i bokslutet, ska detta omedelbart anmälas till kommunstyrelsen med angivande av åtgärder för att eliminera avvikelsen. Om en nämnd önskar genomföra strukturförändringar som i sin tur innebär kostnader som medför en negativ avvikelse mot budget men som på sikt innebär besparingar, ska framställan göras till kommunstyrelsen för beslut. Om kommunfullmäktige beslutar att en nämnd får utökad ram ska kommunfullmäktige samtidigt anvisa finansiering inom det tillgängliga ekonomiska utrymmet i enlighet med de finansiella målen. Varje nämnds investeringsram enligt investeringsplanen är fast och får inte överskridas. Med undantag av fastighetsinvesteringar har varje nämnd rätt att själv omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Beslutade projekt förtecknas i flerårsplanen. Om en nämnd befarar en negativ avvikelse mot investeringsram, ska detta omedelbart anmälas till kommunstyrelsen med angivande av åtgärder för att eliminera avvikelsen. Om en nämnd önskar genomföra en investering utöver plan som är lönsam (d.v.s. minskar framtida årliga driftkostnader mer än den årliga kapitalkostnaden), ska framställan göras till kommunstyrelsen för beslut. Ej startade investeringsprojekt måste omprövas nästkommande år tillsammans med det årets föreslagna projekt. Princip för resultat mellan budgetår: Överskott motsvarande högst 1 procent av nämnds driftsam ombudgeteras automatiskt påföljande budgetår. Ombudgeteringen påverkar budgeterat resultat. Underskott motsvarande högst 1 procent av nämnds driftsram ombudgeteras automatiskt fördelat på påföljande tre budgetår. Ombudgeteringen påverkar budgeterat resultat. Undantag från ovanstående princip gäller för VA-kollektivet där hela resultatet ombudgeteras påföljande år. Nämnds driftsram beslutas av kommunfullmäktige senast i november året före budgetåret.under året kan budgeterad ram förändras av: Automatiskt ombudgeterat resultat, enligt ovan Kompensation från central lönepott, avseende utfall i lönerörelsen. Full kompensation ges, vilket innebär att avtal som avviker från budgeterad ram innebär en budgetavvikelse central.t Budgeterad ram kan också förändras enligt överenskommelse mellan nämnder, exempel kan vara att ansvarsgränser ändras. Kommunstyrelsebeslut om utnyttjande av centrala medel, exempel på sådana är reservmedel, omställningskompetensfond och planerad social investeringsfond. 25
Nämndernas ramar har tidigare också justerats avseende förändringar i kapitalkostnader. Denna princip upphör att gälla från 2014-01-01. Anledningen till fördröjningen är att nämnder och förvaltningar behöver tid för att anpassa sina budgetprocesser. 26