Anmälda brtt Slutlig statistik för 2013 Brttsförebyggande rådet Bx 1386 111 93 Stckhlm Tfn 08-401 87 00 inf@bra.se www.bra.se
2(24) Anmälda brtt Sammanfattning Samtliga brtt Under 2013 anmäldes drygt 1,4 miljner brtt, vilket är i princip samma nivå sm 2012 (en marginell minskning med 606 brtt eller ± 0 %). Sett till enskilda brttskategrier nteras minskingar i antalet anmälda brtt 2013 inm kategrierna skadegörelsebrtt, stöldbrtt ch brtt mt persn jämfört med föregående år. Under samma perid ökade de anmälda brtten inm kategrierna trafikbrtt, bedrägeribrtt ch narktikabrtt. De enskilda brttstyper sm minskade mest i antal anmälda brtt mellan 2012 ch 2013 var stöld i butik, varuhus.d. samt stöld ur ch från mtrdrivet frdn. Minskningen förklaras bland annat av att en del av de vanstående brtten istället registrerats med de nya brttskder för stöld av diesel ch andra drivmedel sm infördes under året. Minskningar nteras även för anmälda brtt m skadegörelse på mtrfrdn (inte genm brand), misshandel mt man 18 år eller äldre samt lvligt innehav av alkhldrycker. Det ska nteras att minskningen av lvligt innehav av alkhldrycker föregicks av en str uppgång föregående år. De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt mellan 2012 ch 2013 var datrbedrägeri, cykelstöld, bedrägeri med hjälp av internet, innehav av narktika samt dataintrång. Stöldbrtt Under 2013 anmäldes 533 000 stöldbrtt (8 kap. brttsbalken), vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år ( 1 240 anmälda brtt). Bstadsinbrtten minskade sammantaget med 1 prcent till 21 000 anmälda brtt. Av dessa utgjrde villainbrtten 13 700 brtt, vilket innebar en minskning med 2 prcent. Lägenhetsinbrtten låg kvar på nästan samma nivå sm året före (7 360 anmälda brtt). Bilbrtten (biltillgrepp ch stöld ur ch från mtrfrdn) minskade med 14 prcent till 67 400 anmälda brtt under 2013. Persnrånen minskade med 13 prcent till 5 990 anmälda brtt. Antalet anmälda butiksrån ökade med 10 prcent till 811 brtt, medan antalet anmälda bankrån ökade med 6 anmälda brtt (+ 29 %). Brtt mt persn Under 2013 anmäldes 250 000 brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är 2 prcent färre än 2012. Den största minskningen märks för misshandel mt man 18 år eller äldre där 4 730 färre brtt ( 12 %) anmäldes 2013 jämfört med föregående år. Anmälda fredanden minskade med 2 prcent till 54 900 anmälda brtt, det förekmmer dck ett enskilt ärende m cirka 1000 fredande brtt under 2013 sm dämpar minskningen, vilken skulle varit dubbelt så str ( 4 %). Även laga ht minskade till 48 400 brtt (± 0 %). De anmälda våldtäkterna minskade med 5 prcent till 6 020 brtt. Anmälda brtt m grv fridskränkning minskade till 1 740 anmälda brtt ( 9 %) medan grv kvinnfridskränkning minskade till 2 140 anmälda brtt ( 13 %). 2
3(24) Definitin Anmälda brtt mfattar alla de händelser sm anmälts ch registrerats sm brtt hs Plisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket ch Ekbrttsmyndigheten. De anmälda brtten inkluderar även händelser sm efter utredning visar sig inte vara brtt. För en mer detaljerad beskrivning, se avsnittet Statistikens innehåll. Figur 1. Förändringar i antalet anmälda brtt mellan 2012 ch 2013 (prcentuell förändring inm respektive brttskategri redvisas inuti staplarna). * Kategrin Övriga brtt utgörs av de brtt sm inte ingår i någn av de andra kategrierna. Det är bland annat bidragsbrtt, smugglingsbrtt, alkhlbrtt, miljöbrtt ch överträdelse av besöksförbud. Inledning Statistiken över anmälda brtt ger en övergripande bild av ärendeinflödet till Plisen, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Den visar antalet händelser sm har anmälts ch registrerats sm brtt hs dessa myndigheter. Statistiken redvisas i huvudsak i enlighet med den juridiska indelningen av brtt i lagstiftningen. I vissa fall förekmmer dck infrmatin sm är mer detaljerad än det lagrum sm reglerar brttet. Det gäller till exempel anmälda fall av misshandel, sm bland annat redvisar ålder ch kön på den utsatta persnen. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket är fallet för en str del av brtten mt den specialstraffrättsliga lagstiftningen. När du tlkar statistiken, tänk på att statistiken visar antalet anmälda brtt ch inte det ttala antalet faktiskt begångna brtt. Hur str andel av de faktiska brtten sm anmäls varierar berende på brttstyp. det faktiska antalet brtt ftast är högre än det antal brtt sm redvisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet är lägre än vad anmälningsstatistiken visar. Det berr på att dessa anmälningar 3
4(24) främst visar antalet händelser med dödlig utgång sm behöver utredas för att bedöma m ett mrd eller dråp har begåtts eller inte. benägenheten att anmäla brtt kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkr. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brtten avgöra m brttsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. för vissa brttstyper, sm narktikabrtt ch trafikbrtt, berr antalet anmälda brtt främst på Plisens ch andra myndigheters kntrll- ch spaningsinsatser. Om insatserna förändras påverkar det ftast antalet anmälda brtt. utvecklingen av de anmälda brtten kan påverkas av förändringar i lagstiftningen. 4
5(24) Utvecklingen av samtliga anmälda brtt Under 2013 anmäldes ttalt 1 400 000 1 brtt till plis, tull eller åklagare. Det är 606 färre brtt (± 0 %) än 2012. Under en tiårsperid (2004 2013) har antalet anmälda brtt ökat med 153 000 brtt (+ 12 %). Sedan 1975 karaktäriseras utvecklingen av samtliga anmälda brtt av en kntinuerlig ökning. Den genmsnittliga ökningstakten, det vill säga den prcentuella förändringen år från år, har dck varit mindre stark efter 1990-talet. Samtliga brtt 1 400 000 brtt 606 (± 0 %) Figur 2. Det ttala antalet anmälda brtt 1975 2013. Anmälda bedrägeribrtt, narktikabrtt ch trafikbrtt hör till de större brttskategrier sm ökade mest i antal anmälda brtt under 2013, medan stöld ch rån, brtt mt persn ch skadegörelsebrtt minskade mest i antal. Övriga brttstyper, sm inte kan srteras in i någn av de nämnda kategrierna, minskade med 3 prcent (se Figur 1 van). De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt var datrbedrägeri, cykelstöld, bedrägeri med hjälp av internet, innehav av narktika ch dataintrång. De enskilda brttstyper sm minskade mest var stöld i butik, varuhus.d., stöld ur ch från mtrdrivet frdn, lvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker, skadegörelse på mtrfrdn (inte genm brand) samt misshandel mt man 18 år eller äldre. Det ska dck tilläggas att brttstypen lvligt innehav av alkhldrycker ökade kraftigt 2012 på grund av ett antal enskilda ärenden i Krnbergs län det året. Årets minskning kan därför delvis ses sm en återgång till tidigare års nivåer (se Tabell 1 nedan). 1 Talen över antal anmälda brtt redvisas avrundade efter principen m tre infrmatinsgivande siffrr. Detta kan exemplifieras med följande fall: 1 401 982 brtt blir 1 400 000, ch 1 564 brtt blir 1 560, medan 373 brtt inte avrundas, utan förblir 373. 5
Urval av brttstyper sm ökat 2013 Datrbedrägeri Cykelstöld Innehav av narktika Bedrägeri med hjälp av internet Dataintrång Förändring jämfört med 2012 Urval av brttstyper sm minskat 2013 Förändring jämfört med 2012 Antal Prcent Antal Prcent + 11 900 + 53 % 11 600 19 % + 5 640 + 9 % + 3 610 + 12 % 10 200 16 % + 2 870 + 2 360 + 13 % + 27 % Stöld i butik, varuhus.d. Stöld ur ch från mtrdrivet frdn Olvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker Misshandel mt man 18 år eller äldre Skadegörelse på mtrfrdn (inte genm brand) 5 900 4 730 3 810 85 % 12 % 10 % 6(24) Tabell 1. Brttstyper sm ökat respektive minskat 2013. Brttsstrukturen Under 2013 utgjrde stöldbrtten 38 prcent av samtliga anmälda brtt. Den senaste tiårsperiden (2004 2013) utmärks dck av en pågående minskning av stöldbrttens andel av samtliga anmälda brtt med 14 prcentenheter. Även andelen trafikbrtt ch skadegörelsebrtt har minskat de senaste ti åren med 1 respektive 2 prcentenheter. De flesta övriga brttskategrier har ökat sina andelar. Brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken) ökade med 4 prcentenheter, bedrägeribrtten ökade med 15 prcentenheter ch narktikabrtten ökade med 3 prcentenheter, under periden. Figur 3. Brttskategrier i prcent av det ttala antalet anmälda brtt 2013 (1 400 000 brtt). Utvecklingen av anmälda brtt mt persn År 2013 jämfört med 2004: (Brttskategrier i prcent av samtliga anmälda brtt, samt skillnad i prcentenhet.) 2004 2013 Skillnad prcentenhet Stöldbrtt 52 38 14 Brtt mt persn 14 18 + 4 Bedrägeribrtt 5 11 + 6 Skadegörelsebrtt 12 10 2 Narktikabrtt 4 7 + 3 Trafikbrtt 6 5 1 Övriga brtt 8 12 + 4 Under 2013 anmäldes 250 000 brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är färre brtt än 2012 ( 2 %). Under den senaste tiårsperiden har de anmälda brtten mt persn ökat med 42 prcent. Antalet brtt mt persn under 2013 mtsvarar 18 prcent av samtliga anmälda brtt det året. Anmälda brtt m misshandel, laga ht eller fredande står tillsammans för knappt tre fjärdedelar av de anmälda brtten mt persn. Övriga brtt sm ingår i kategrin är bland annat dödligt våld, sexualbrtt, vållande till annans död eller till krppsskada, grv fridskränkning ch grv kvinnfridskränkning, laga förföljelse, sexuellt tvång ch egenmäktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen för ett urval av de brttstyper sm ingår i brtt mt persn. 6
7(24) Misshandel ch fridskränkningsbrtt Ttalt anmäldes 80 400 misshandelsbrtt under 2013, vilket är en minskning med 8 prcent jämfört med 2012. De anmälda misshandelsbrtten ökade successivt mellan 2004 2011, för att därefter minska. Under 2013 anmäldes 20 prcent fler misshandelsbrtt än 2004. Misshandelsbrtt 80 400 brtt 6 680 ( 8 %) Figur 4. Antal anmälda misshandelsbrtt 2004 2013. Misshandel mt persner 18 år ch äldre redvisas i brttsstatistiken efter kön, m gärningspersnen är bekant eller bekant med ffret samt m brttet skett inmhus eller utmhus. Den vanligaste brttstypen för anmäld misshandel mt kvinna 18 år ch äldre är misshandel inmhus av bekant, medan det för anmäld misshandel mt man 18 år ch äldre är misshandel utmhus av bekant. 2 Under 2013 uppgick antalet misshandelsbrtt mt kvinna 18 år eller äldre till 27 100 brtt, vilket mtsvarar en minskning med 5 prcent. Av dessa brtt avsåg 17 000 brtt misshandelsbrtt sm skett inmhus av bekant. Även det en minskning ( 3 %). Under 2013 anmäldes 35 700 misshandelsbrtt mt man 18 år eller äldre, vilket är 12 prcent färre brtt än 2012. Omkring 15 400 anmälda brtt avsåg misshandel utmhus av en bekant. Det mtsvarar en minskning med 13 prcent, jämfört med föregående år. År 2013 anmäldes sammantaget 17 700 misshandelsbrtt mt barn i åldern 0 17 år. Det mtsvarar 22 prcent av alla anmälda misshandelsbrtt. Av dessa riktades 6 910 (39 %) mt flickr ch 10 700 (61 %) mt pjkar. Sett var för sig har åldersgrupperna 0 6 år, 7 14 år ch 15 17 år ungefär samma andelsmässiga fördelning av kön i de anmälda brtten. Ttalt sett minskade antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn (0 17 år) med 3 prcent mellan 2012 ch 2013. Antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 0 6 år ökade med 1 prcent till 3 260 anmälda brtt under 2013. Medan antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 7 14 år var nästan förändrat (± 0 %), 8 780 brtt. Misshandelsbrtten mt barn i åldern 7 14 år anmäls i hög grad av sklan, vilket slår igenm i statistiken på så sätt att färre brtt anmäls under smmaren än under terminerna. 2 Sedan 2009 redvisas även de brtt sm skett inmhus av en gärningspersn sm är bekant med ffret, uppdelat på nära relatin respektive ej nära relatin. Definitinen av nära relatin är att ffret ch gärningspersnen är eller har varit gifta eller sammanbende under äktenskapsliknande förhållanden eller har gemensamma barn utan att b tillsammans. 7
8(24) Figur 5. Anmälda misshandelsbrtt mt barn 0 17 år i prcent av det ttala antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn 2013 (17 700 brtt). Mellan 2012 2013 minskade antalet anmälda brtt m grv kvinnfridskränkning (2 140 brtt) ch grv fridskränkning (1 740 brtt) med 13 respektive 9 prcent. Grv fridskränkning har ökat kraftigt m man ser till de senaste ti åren (2004 2013). Jämfört med 2004 anmäldes drygt fyra gånger fler brtt m grv fridskränkning under 2013. Eftersm kvinnfrids- ch fridskränkningsbrtten består av flera brtt, såsm misshandel, laga ht etc. sm sammantaget utgör ett led i en upprepad kränkning, ska utvecklingen i dessa brttstyper tlkas i ljuset av fridsbrttens utveckling ch hur Plisen ch Åklagarmyndigheten hanterar dessa brtt. Våldtäkt ch andra sexualbrtt År 2013 anmäldes ttalt 17 700 sexualbrtt, vilket är en ökning med 5 prcent jämfört med 2012. Anmälda brtt m våldtäkt, sexuellt fredande ch sexuellt tvång, utnyttjande m.m. std för 91 prcent av brtten i kategrin sexualbrtt. De anmälda våldtäkterna minskade med 5 prcent till 6 020 anmälda brtt mellan 2012 ch 2013, medan anmälda brtt m sexuellt fredande ökade till 8 800 anmälda brtt (+ 16 %). Sexuellt tvång, utnyttjande med mera minskade med 6 prcent jämfört med föregående år. Sett till en tiårsperid (2004 2013) har de anmälda våldtäkterna ökat markant, vilket till str del kan förklaras av förändringar i sexualbrttslagstiftningen sm trädde i kraft den 1 april 2005. Förändringarna resulterade bland annat i en utvidgning av definitinen av våldtäkt, vilket innebar att vissa gärningar sm tidigare rubricerades sm sexuellt utnyttjande km att rubriceras sm våldtäkt. Att antalet anmälda våldtäkter ökade mellan 2005 2011 kan ses sm ett resultat av lagändringen, samtidigt sm antalet anmälda brtt avseende sexuellt tvång ch utnyttjande minskade. Nivåerna i statistiken påverkas ckså av enstaka anmälningar innehållande ett strt antal brtt mt ett ch samma brttsffer (2005 ch 2008). Från ch med den 1 juli 2013 skärptes sexualbrttslagstiftningen återigen; bland annat utvidgades våldtäkt till att mfatta de fall där ffret möter ett övergrepp med passivitet. Även förändringar i anmälningsbenägenheten kan påverka hur många våldtäkter sm anmäls. 8
9(24) Våldtäkt 6 020 brtt 307 ( 5 %) Sexuellt tvång, 1 260 brtt utnyttjande m.m. 76 ( 6 %) Figur 6. Antal anmälda våldtäkter ch sexuellt tvång ch utnyttjande m.m. 2004 2013. Ttalt anmäldes 2 660 våldtäkter mt barn i åldern 0 17 år. I 90 prcent av fallen (2 390 anmälda brtt) var ffren flickr. Störst andel flickr (63 %) ch pjkar (10 %) återfanns i åldersgruppen barn under 15 år. Figur 7. Anmälda våldtäkter mt barn 0 17 år i prcent av det ttala antalet anmälda våldtäkter mt barn 2013 (2 660 brtt). Dödligt våld I statistiken över anmälda mrd, dråp eller misshandel med dödlig utgång redvisas samtliga händelser med dödlig utgång sm plisanmälts ch där det har funnits anledning att utreda m händelsen utgör ett mrd eller dråp m.m. Under utredningens gång visar sig dck många av dessa händelser vara någt annat än dödligt våld, till exempel självmrd, lycka eller naturlig död, men finns kvar i statistiken över anmälda brtt. I anmälningsstatistiken ingår även dödligt våld sm begås utmlands, men sm anmälts ch registreras i Sverige. Sammantaget innebär detta att statistiken över anmälda brtt ger en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld sm sker i Sverige årligen ch uppgiften redvisas av denna anledning inte här. För att kunna presentera en krrekt uppgift m antalet knstaterade fall av dödligt våld i Sverige genmför Brå årligen en specialstudie där varje enskild anmälan av fullbrdat mrd, dråp eller vållande till annans död granskas. Resultatet av studien presenteras i en särskild rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats: www.bra.se/ddligt-vald. Resultatet för 2013 kmmer att publiceras i samband med den slutliga brttsstatistiken den 31 mars 2014. 9
10(24) Olaga ht ch fredande Under 2013 anmäldes 48 400 brtt m laga ht, vilket är en minskning med 65 antal anmälda brtt jämfört med 2012. Antalet anmälda fredanden minskade med 2 prcent till 54 900 anmälda brtt. Det förekmmer dck ett enskilt ärende m cirka 1000 fredande brtt under 2013. Ärendet dämpar minskningen, vilken skulle varit dubbelt så str ( 4 %) utan det enskilda ärendet. Olaga ht Ofredande 48 400 brtt 65 (± 0 %) 54 900 brtt 1 040 ( 2 %) Figur 8. Antal anmälda fall av laga ht ch fredanden 2004 2013. Sett till en tiårsperid har antalet anmälda brtt avseende fredande ch laga ht ökat. Antalet laga ht ökade fram till 2009, men har därefter planat ut. Även ökningen av antalet fredanden har avstannat ch uppvisar en minskning sedan 2012. När det gäller laga ht ch fredande mt persner under 18 år kan det nteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mt ungdmar (7 14 år), minskar tydligt under smmarmånaderna. Utvecklingen av anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt De anmälda stöld- ch tillgreppsbrtten (8 kap. brttsbalken) minskade marginellt under 2013 jämfört med 2012. De stöldbrtt sm minskade mest i antal var stöld ur ch från mtrdrivet frdn, biltillgrepp samt stöld i butik, varuhus.d. De två enskilda brttstyperna inm kategrin sm ökade mest i antal under året var cykel- ch fickstöld. De anmälda stöldbrtten har i princip minskat kntinuerligt under den senaste tiårsperiden ch ligger nu på en nivå sm är 18 prcent lägre än 2004. Stöld- ch 533 000 brtt tillgreppsbrtt 1 240 (± 0 %) Figur 9. Antal anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt 2004 2013. 10
11(24) Bilbrtt År 2013 minskade de anmälda bilbrtten (biltillgrepp ch stöld ur ch från mtrfrdn) med 11 000 brtt jämfört med 2012 ( 14 %). Ttalt anmäldes 15 300 biltillgrepp ch 52 100 stölder ur ch från mtrdrivet frdn under 2013. Sedan 2004 har antalet biltillgrepp minskat med 68 prcent, medan antalet stölder ur ch från mtrfrdn har minskat med 62 prcent. Biltillgrepp 15 300 brtt 835 ( 5 %) Figur 10. Antal anmälda biltillgrepp ch antal anmälda biltillgrepp per 1 miljn bilar i trafik 2004 2013 (källa för uppgifter m antal bilar i trafik: SIKA för 2002 2009, Trafikanalys för 2010 2013). Stöld ur ch från 52 100 brtt mtrdrivet frdn 10 200 ( 16 %) Figur 11. Antal anmälda stölder ur ch från mtrdrivet frdn 2004 2013. Från ch med 2013 registreras stöld av diesel samt stöld av andra drivmedel med egna brttskder. Under året nterades 9 600 respektive 13 800 anmälningar m brtt med dessa kder. Cykelstöld År 2013 anmäldes 66 100 cykelstölder, vilket är en ökning med 9 prcent jämfört med föregående år. Under de senaste ti åren har de anmälda cykelstölderna dck minskat med 7 prcent ch ligger på en nivå sm är lägre än 2004, då 70 900 cykelstölder anmäldes. 11
12(24) Cykelstölder 66 100 brtt + 5 640 (+ 9 %) Figur 12. Antal anmälda cykelstölder 2004 2013. Bstadsinbrtt ch andra inbrttsstölder År 2013 anmäldes 85 200 inbrttsstölder, vilket är en minskning med 3 prcent jämfört med 2012. Antalet anmälda inbrtt i villa ch radhus minskade med 2 prcent till 13 700 brtt. Lägenhetsinbrtten ökade marginellt under 2013 till 7 360 inbrtt under året. Under den senaste tiårsperiden har antalet anmälda bstadsinbrtt varierat, men visat på en uppåtgående trend. Lägenhetsinbrtten ökade kntinuerligt fram till 2011, då denna utveckling bröts. Utvecklingen för villainbrtten karaktäriseras under samma perid av svängningar upp ch ner. Efter nedgången under året ligger nu nivån anmälda villainbrtt 17 prcent högre än för ti år sedan. De anmälda villainbrtten har under de senaste ti åren fått en alltmer säsngsbetnad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder nvember sm den månad då det anmäls flest villainbrtt, tätt följd av ktber ch december. Denna struktur återfinns inte bland lägenhetsinbrtten, sm uppvisar en relativt jämn nivå av antal anmälda brtt under året. Bstad ttalt Villa Lägenhet 21 000 brtt 307 ( 1 %) 13 700 brtt 337 ( 2 %) 7 360 brtt + 30 (± 0 %) Figur 13. Antal anmälda bstadsinbrtt 2004 2013. Butiksstöld ch fickstöld Under 2013 anmäldes 48 900 stölder ch snatterier från butik, vilket är en minskning med 19 prcent jämfört med 2012. Antalet anmälda butiksstölder har varierat under den senaste tiårsperiden, men trenden har varit nedåtgående de senaste fyra åren, ch antalet ligger nu 21 prcent lägre än för ti år sedan. En del av minskningen 2013 förklaras dck av att vissa butiksstölder istället registrerats på 12
13(24) de nya brttskder för stöld av diesel ch andra drivmedel sm infördes under året (se van). Butiksstölder 48 900 brtt ch snatterier 11 600 ( 19 %) Figur 14. Antal anmälda butiksstölder ch snatteri 2004 2013. Under 2013 anmäldes 54 700 fickstölder. Det är en ökning med 3 prcent jämfört med föregående år (+ 1 750 brtt). Rån Antalet anmälda rån minskade med 9 prcent under 2013 jämfört med föregående år. Ttalt anmäldes 8 360 rån. Antalet rån mt privatpersner (persnrån), sm är den vanligaste typen av rån, minskade med 13 prcent jämfört med 2012. Både det ttala antalet anmälda rån ch persnrån har minskat de två senaste åren. Samtliga rån Persnrån 8 360 brtt 852 ( 9 %) 5 990 brtt 905 ( 13 %) Figur 15. Antal anmälda rån (ttalt) ch persnrån 2004 2013. Antalet anmälda rån i övriga kategrier är betydligt färre. Bland de övriga kategrierna återfinns bland annat butiksrån, sm under 2013 ökade med 10 prcent jämfört med föregående år till 811 anmälda brtt. År 2013 anmäldes 27 rån mt bank, vilket är en ökning med sex rån jämfört med 2012. De anmälda bankrånen är en liten brttstyp sm under de senaste ti åren varierat relativt kraftigt i antal. Även antalet anmälda rån mt värdetransprter, sm minskade med tlv till 38 brtt under 2013, har visat relativt stra svängningar under 2000 ch 2010-talet. Taxirånen ökade med 17 anmälda brtt under året, till 57. För att tlka utvecklingen av anmälda rån ska man tänka på att statistiken mfattar såväl fullbrdade brtt sm försök till brtt ch stämpling till brtt. 13
14(24) Butiksrån Bankrån 811 brtt + 77 (+ 10 %) 27 brtt + 6 (+ 29 %) Figur 16. Antal anmälda butiksrån ch bankrån 2004 2013. Utvecklingen av övriga anmälda brtt Bedrägeribrtt Under 2013 anmäldes cirka 148 000 bedrägeribrtt. Det är en ökning med 19 300 brtt (+ 15 %) jämfört med 2012. Datrbedrägeri har ökat med 53 prcent till 34 300 anmälda brtt, samtidigt sm bedrägeri med hjälp av bluffaktura har minskat med 21 prcent till 12 700 anmälda brtt. Under den senaste tiårsperiden har de anmälda bedrägeribrtten ökat med 157 prcent. Anmälningsbenägenheten varierar mellan lika typer av bedrägerier, vilket berr på skillnader i mständigheter vid brttet, samt myndigheters ch privata aktörers förmåga att upptäcka de brtt sm riktas mt dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrtt där en enda bedragare kan ge upphv till tusentals anmälda brtt under en krt perid. Bedrägerierna kan därför uppvisa stra skillnader i statistiken från år till år. Bedrägeribrtt 148 000 brtt + 19 300 (+ 15 %) Figur 17. Antal anmälda bedrägeribrtt 2004 2013. Fram till ch med 2007 ingick bidragsbrtt i redvisningen av statistiken över anmälda bedrägeribrtt, men den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrttslagen i kraft ch började tillämpas för bedrägerier sm begås mt vissa statliga ch kmmunala myndigheter. Detta innebär att dessa brtt numera redvisas sm brtt mt bidragsbrttslagen. År 2013 anmäldes 10 400 bidragsbrtt, vilket mtsvarar en ökning med 24 prcent jämfört med 2012. Hälften av bidragsbrtten avser brtt mt Försäkringskassan. Dessa brtt ökade med 43 prcent, till 5 180 anmälda brtt. 14
15(24) Skadegörelsebrtt År 2013 anmäldes 141 000 skadegörelsebrtt, vilket är 7 prcent färre brtt än föregående år. De anmälda skadegörelsebrtten har ttalt sett minskat med 4 prcent sedan 2004. Skadegörelsebrtt 141 000 brtt 11 200 ( 7 %) Figur 18. Antal anmälda skadegörelsebrtt 2004 2013. Överträdelse av kntaktförbud Den 1 ktber 2011 ersattes lagen m besöksförbud med lagen m kntaktförbud (SFS 2011:487) i syfte att förbättra situatinen för de persner sm på lika sätt har utsatts eller riskerar att utsättas för våld, ht ch trakasserier. Lagändringen innebär bland annat att de sm dömts till kntaktförbud nu kan övervakas med hjälp av elektrnisk ftbja. Detta bör beaktas vid analyser av de anmälda brttens utveckling. År 2013 anmäldes 4 570 överträdelser av kntaktförbud, vilket är en minskning med 1 830 brtt sedan föregående år. Enligt uppgifter från Åklagarmyndigheten utfärdades 4 230 kntaktförbud under året, vilket är fler än året dessförinnan. Vid denna typ av brtt är det vanligt att en enskild gärningspersn begår ett upprepat antal överträdelser mt ett kntaktförbud, vilket resulterar i ett strt antal brtt i en enda anmälan. Enstaka stra ärenden av denna typ kan ge upphv till relativt stra variatiner i antalet anmälda överträdelser mellan lika år. Överträdelse av 4 570 brtt kntaktförbud 1 830 ( 29 %) Figur 19. Antal anmälda överträdelser av kntaktförbud ch antal utfärdade kntaktförbud 2004 2013. Rattfylleribrtt År 2013 anmäldes 26 800 rattfylleribrtt. Rattfylleri där persnen varit påverkad av alkhl ch/eller narktika minskade med 390 anmälda brtt, vilket mtsvarar en 15
16(24) nedgång på 1 prcent. Rattfylleri under påverkan av narktika, så kallat drgrattfylleri, ökade i sin tur med 7 prcent till 12 800 anmälda brtt. Rattfylleri ttalt 26 800 brtt 390 ( 1 %) Under påverkan 12 800 brtt av narktika + 855 (+ 7 %) Figur 20. Antal anmälda rattfylleribrtt 2004 2013. Narktikabrtt År 2013 ökade antalet anmälda brtt mt narktikastrafflagen till 96 200 brtt (+ 2 %) Under 1990-talet låg antalet anmälda narktikabrtt på en relativt knstant nivå. Därefter har antalet anmälda brtt ökat kraftigt ch under den senaste tiårsperiden (2004 2013) har de anmälda narktikabrtten mer än dubblerats. Narktikabrtten tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt i hög grad påverkas av plisens spanings- ch ingripandeverksamhet. Under 2000-talet har plisens insatser på mrådet intensifierats, vilket har gett utslag i statistiken. Narktikabrtt 96 200 brtt + 1 580 (+ 2 %) Figur 21. Antal anmälda narktikabrtt 2004 2013. Några nya redvisningar 2013 Från ch med årsskiftet 2013 särredvisas ett antal nya brttstyper i statistiken. Här redvisas antalet anmälda brtt för några av dem. Under 2013 nterades 1 700 anmälda djurplågeribrtt ch 229 brtt mt tbakslagen. Vidare gjrdes 5 360 anmälningar m utpressning, ch 79 anmälningar m cker. Reginal fördelning I relatin till flkmängden anmäls flest brtt i strstadsreginerna. I Stckhlms län anmäldes ungefär 19 900 brtt per 100 000 invånare under 2013, medan mtsvarande siffra för Västerbttens län är 9 620 brtt per 100 000 invånare, eller cirka hälften så många sm i Stckhlms län. 16
17(24) Under 2013 uppvisade några län relativt stra förändringar jämfört med föregående år. Det ttala antalet anmälda brtt per 100 000 minskade i Krnbergs län ( 24 %), Gtlands län ( 20 %) ch Kalmar län ( 8 %). Däremt ökade antalet anmälda brtt per 100 000 i Blekinge län (+ 10 %), Jönköpings län (+ 5 %) ch Västerbttens län (+ 4 %). Vid kmmunvisa jämförelser finns strstäderna Stckhlm, Malmö ch Götebrg bland de kmmuner sm redvisar högst antal anmälda brtt per 100 000 invånare. Men även kmmuner med hög genmströmning av människr sm inte är bfasta i kmmunen, till exempel Sigtuna (internatinell flygplats) ch Helsingbrg (färjetrafik), uppvisar ett strt antal brtt per 100 000 invånare i beflkningen. I strstäderna redvisas av samma skäl det högsta antalet anmälda brtt i stadskärnrna, sm stadsdelen Nrrmalm i Stckhlm ch Centrum i Götebrg ch Malmö. Figur 22. Antal anmälda brtt per 100 000 invånare, länsvis, 2013. 17
18(24) Statistikens innehåll Anmälda brtt I den fficiella statistiken över anmälda brtt redvisas brtt sm anmälts till ch registrerats av plis, tull, åklagare eller Ekbrttsmyndigheten i Sverige under redvisningsperiden. Brtten kan alltså ha ägt rum före registreringstillfället ch behöver inte ha upptäckts det år eller den månad sm redvisningen avser. De flesta av de anmälda brtten har skett i Sverige, men för 1 2 prcent ligger brttsplatsen utmlands. Det sm redvisas är det ttala antalet anmälda brtt, det vill säga även händelser sm efter utredning visar sig inte vara brtt, eller där brtt inte kan styrkas. Det är särskilt viktigt att kmma ihåg vid jämförelser med annan kriminalstatistik ch vid internatinella jämförelser, där man fta har en snävare definitin av begreppet brtt. Då det gäller till exempel mrd, dråp ch misshandel med dödlig utgång har det vid jämförelser med dödsrsaksstatistiken ch annan frskning visat sig att det faktiska antalet persner sm avlidit sm en följd av dödligt våld under de senaste åren varit mellan 34 ch 50 prcent av det antal anmälda brtt sm redvisas i kriminalstatistiken. För brtt sm anmälts till ch registreras av Tullverket (huvudsakligen smugglingsbrtt) redvisas endast uppgifter m brtt där det finns en skäligen misstänkt persn. Statistiken över anmälda brtt innehåller enbart de tullärenden sm överlämnas till åklagaren. Många av de ärenden sm tullen lägger ner kmmer således inte med i statistiken. Statistiken över antalet anmälda brtt ger en allmän beskrivning av den anmälda brttslighetens nivå, utveckling, struktur ch reginala fördelning i Sverige per år ch månad. Den används främst för att följa upp, bedöma, planera ch utveckla rättsväsendets verksamheter samt för att belysa brttsligheten i lika avseenden, såväl i ett natinellt perspektiv sm på reginal ch lkal nivå. Oftast är det utvecklingen av den faktiska brttsligheten sm är intressant. Statistiken visar dck endast en del av denna verklighet, nämligen den del sm kmmer till Plisens ch andra registrerande myndigheters kännedm. En utförligare beskrivning av hur statistiken ska tlkas ges i rapprten Knsten att läsa statistik m brttslighet (rapprt 2006:1) sm finns på Brås webbplats, <www.bra.se>. Kategrisering av brtt Brttsredvisningen mfattar brtt mt brttsbalken (BrB) 3, brtt mt trafikbrttslagen (TBL), brtt mt narktikastrafflagen (NSL) samt brtt mt specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Försök, förberedelse ch stämpling 4 till brtt redvisas i allmänhet sm fullbrdade brtt. Försöksbrtten redvisas separat enbart för mrd ch dråp, våldtäkter, biltillgrepp ch bstadsinbrtt. I samband med att ett brtt registreras hs plisen kategriseras brtten i enlighet med regler sm utfärdas av Brå i samråd med Riksplisstyrelsen (RPS), Åklagarmyndigheten (ÅM), Ekbrtts- 3 Följande brtt ingår dck inte: vållande till krppsskada eller sjukdm i samband med trafiklycka (3 kap. 8 BrB), egenmäktigt förfarande genm lvligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 BrB) ch förargelseväckande beteende (16 kap. 16 BrB). 4 Med stämpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas antingen att en persn i samråd med någn annan planerar att utföra brttet, eller att en persn själv erbjuder sig eller övertalar någn annan att utföra brttet. 18
19(24) myndigheten (EBM) ch Tullverket. Kategriseringen, sm bygger på brttskder, utgår från gällande lagstiftning ch görs utifrån den infrmatin sm finns m brttet vid anmälningstillfället. Kategriseringen kan även grunda sig på uppgifter m till exempel ffer, brttsplats ch gärningspersnens tillvägagångssätt. Hur antalet brtt beräknas för de enskilda brttstyperna framgår av publikatinen Klassificering av brtt sm finns på Brås webbplats, www.bra.se. Huvudprincipen är att varje gång ett visst lagrum överträtts ska det räknas sm ett brtt. Reginal fördelning Statistiken över anmälda brtt redvisas för hela landet ch per län, vanligtvis där brtten anmälts, samt per kmmun där brttet är begånget. Vissa brtt kan sakna uppgift m kmmun, ch då redvisas brtten bara på länsnivå. Från ch med 1998 sammanfaller den gegrafiska länsindelningen med plismyndigheternas verksamhetsmråden. Insamling ch bearbetning Statistiken över anmälda brtt grundar sig på de uppgifter sm plis ch åklagare registrerar i sina ärenderegistreringssystem. När ett brtt kmmer till plisens kännedm upprättas en brttsanmälan sm läggs in i det lkala ärendehanteringssystemet (RAR/PUST). Den lkala plismyndigheten skickar sedan uppgifterna till Riksplisstyrelsen (RPS), sm levererar uppgifterna veckvis till Brå. Dessutm levereras vissa uppgifter från åklagarnas ch tullens ärendesystem till Brå. Hs Brå granskas ch bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Brå publicerar statistik över anmälda brtt månadsvis, kvartalsvis ch årsvis. Jämförelser över tid Statistik över anmälda brtt har förts sedan 1950. Statistikrutinerna för anmälda brtt har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genm ny insamlingsteknik eller nya redvisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av de anmälda brtten över tid. Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden sm mfattar många brtt Enstaka ärenden sm mfattar en str mängd brtt kan ge upphv till märkbara förändringar i statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt ch misstänkta persner mellan lika år. I synnerhet när det gäller brttskategrier eller redvisningsmråden där nivån vanligtvis är relativt låg. Enstaka stra ärenden kan skapa prblem vid jämförelser över tid ch säkerhet kring huruvida en förändring är generell. Förekmst av stra ärenden är vanliga men bör beaktas vid tlkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stra ärenden sm har identifierats de senaste tre åren i fallande rdning. 19
20(24) År 2013 anmäldes ett ärende med många fredandebrtt i Jönköpings län. Åtminstne cirka hälften av brtten klarades upp samma år på tekniskt vis. År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrtt (lvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker) i Krnbergs län. De flesta av brtten klarades upp samma år, både med beslut sm definieras sm persnuppklarande ch på tekniskt vis. År 2011 anmäldes ett strt ärende med många dpningsbrtt i Skåne. De flesta brtten klarades upp samma år med beslut sm definieras sm persnuppklarande. Tekniska ch juridiska förändringar Nedan följer en sammanställning av lika systemtekniska ch lagstiftningsmässiga förändringar sedan 1965, sm i lika utsträckning har påverkat statistiken över anmälda brtt. Dessa förändringar bör beaktas vid tlkning av statistiken. De är redvisade i fallande rdning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den sm är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket. Under februari 2013 driftsatte Plisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel- Pust) sm ersatte det tidigare ärendehanteringssystemet Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vissa brister vid driftsättningen, vilket har inneburit att det inledningsvis har använts i begränsad mfattning av plismyndigheterna. Brå har samarbetat med Plisen ch Åklagarmyndigheten för att mhänderta ch avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte sm införandet av utgör kan ge effekter sm inledningsvis är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla m tekniska faktrer, inlärning hs användarna ch förändrade arbetssätt. Brå kmmer löpande bevaka de eventuella effekter sm systemskiftet bedöms kunna ha på statistiken. En generell rekmmendatin är att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanteras i Siebel-Pust, nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grvt) samt trafikbrtt sm t.ex. rattfylleribrtt ch lvlig körning. Övriga brttstyper hanteras frtfarande i en RIF-anpassad versin av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan). I början av december 2012 genmförde Åklagarmyndigheten anpassningar av sitt ärendehanteringssystem Cåbra för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Driftsättningen av åklagarnas nya system inverkar inte direkt på statistiken över anmälda brtt 2012, men statistiken påverkas av ett mindre brtfall i de brtt sm registrerades i den nya versinen av Cåbra under de tre sista veckrna i december 2012. Vid tester har det framgått att det i huvudsak påverkat statistiken över eknmiskt relaterad brttslighet men även till viss del miljöbrtten. Framför allt har statistiken över brtt mt skattebrttslagen påverkats, där cirka 1 500 anmälda brtt skulle ha tillförts m samtliga uppgifter ingått i statistiken. För övriga brttstyper bedöms påverkan vara försumbar. Under periden augusti till december 2012 har Plisen gjrt anpassningar i sitt ärendehanteringssystem RAR för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet 20
21(24) Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Förändringar i ch med anpassningen sm kan ha betydelse för statistiken över anmälda brtt är bland annat förändringar i hur brtt registreras, hur infrmatinsöverföringen mellan myndigheterna sker samt svårigheter att identifiera unika brtt i ärenden sm överförs mellan nya ch äldre versiner av ärendehanteringssystemen hs Plisen. Det är därmed viktigt att vidta en ökad försiktighet då statistiken tlkas. Brå analyserar löpande vilken inverkan nämnda förändringarna har på brttsstatistiken. Till följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter, gjrdes anpassningar i Brå:s statistikdatabas under 2010. Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda brtt sm registrerats hs Åklagarmyndigheten eller Ekbrttsmyndigheten. I Cåbra har en unik brttsidentitet (BID) införts sm ger bättre möjligheter att identifiera ch följa upp enskilda brtt. Det gäller till exempel brtt sm av administrativa skäl flyttas mellan lika ärenden eller åklagarkammare. Analyser efter anpassningen till den unika brttsidentiteten visar att antalet anmälda brtt har varit underskattade sedan systemskiftet hs Åklagarmyndigheten. Vid tester har det visat sig att det i statistiken över samtliga anmälda brtt under 2007 har cirka 0,8 prcent fler brtt tillkmmit efter anpassningen. Mtsvarande för åren 2008 2009 är cirka 0,2 prcent fler brtt. Underskattningen av antalet anmälda brtt kan framför allt härröras till anmälda skattebrtt samt även till viss del till brgenärsbrtt. Detta berr på att dessa brttstyper ftast registreras i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. Enligt de gjrda testerna har nästan dubbelt så många skattebrtt tillkmmit efter anpassningen för 2007 ch drygt 60 prcent fler brgenärsbrtt. För åren 2008 2009 har 10 respektive 1 prcent fler skattebrtt tillkmmit samt 8 respektive 1 prcent fler brgenärsbrtt. Därmed är inte jämförelser av anmälda brgenärs- ch skattebrtt åren 2007 2010 relevanta. När det gäller statistik över den eknmiska brttsligheten är jämförbarheten ch tlkningen även för tidigare år prblematisk, se nedanstående punkter. För mer infrmatin m påverkan av van beskrivna anpassningar till Cåbra, kntakta enheten för Rättsstatistik på Brå. I ch med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under andra halvåret 2007 kunde Ekbrttsmyndigheten förbättra antalsräkning ch registrering av de anmälda brtten. I enlighet med anvisningarna i Kdning av brtt sm finns publicerade på www.bra.se övergick Ekbrttsmyndigheten till en mer extensiv antalsräkning sm innebär att användare nu registrerar ett brtt för varje deklaratin eller räkenskapsår. Enligt tidigare praxis registrerades endast ett brtt avsett antal deklaratiner ch utan hänsyn till hur många räkenskapsår sm mfattades. Förändringen genmfördes under 2008. För utförligare infrmatin se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). Under 2007 införde Åklagarmyndigheten successivt ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) sm ersatte tidigare system (Brådis ch Envis). Systemmläggningen påbörjades i februari 2007 ch skedde successivt i lika åklagarkammare fram till juni 2007. Förbättringen i statistiken över anmälda brtt till följd av systemmläggningen berör brtt sm vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsm skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även infrmatin m brtt sm saknar en misstänkt persn levereras till Brå. Samtliga 21
22(24) anmälda brtt i dessa kategrier ingår därmed i statistiken från ch med 2007. Tidigare år redvisades endast anmälda brtt där det fanns en skäligen misstänkt persn. Detta har medfört att det från ch med 2007 redvisas betydligt fler anmälda skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt jämfört med föregående år. För utförligare infrmatin se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (Rapprt 2010:15). I statistiken över anmälda brtt har ett mindre fel upptäckts sm berör vissa typer av skattebrtt under åren 2005 2006 ch brtt avseende förreningar från fartyg för åren 2002 2006. Det innebär att antalet för dessa brtt underskattades någt under de åren. Under 2007 införde plisen möjligheten att anmäla vissa brtt via internet. Det har medfört att många brtt, speciellt cykelstölder i Stckhlms, Södermanlands ch Gtlands län, inte har kunnat knytas till en viss kmmun utan har rapprterats under känd kmmun i respektive län. I slutet av 1999 påbörjades en större mläggning hs Riksplisstyrelsen av de system sm levererar uppgifter till statistiken. Med anledning av detta har Brå gjrt stra mläggningar av sitt statistiksystem ch hämtar numera in uppgifter m anmälda brtt direkt från Plisens ärendesystem (RAR). Dessa mläggningar kan ha påverkat statistiken under åren 1999 ch 2000. Bland annat kan antalet trafikbrtt ha påverkats av mläggningen. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 1999 ch Kriminalstatistik 2000. Den brttskd sm infördes 1997 i Plisens ärendesystem för de fall där brttstyp inte kan anges direkt vid anmälningstillfället redvisades i statistiken till ch med 2002, men tgs sedan brt. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 2003, Kriminalstatistik 2004 ch Kriminalstatistik 2005. Mellan 1994 ch 1998 genmgick plismyndigheterna en mrganisatin. De tidigare 118 myndigheterna slgs samman till 21 myndigheter sm vardera mfattar ett län. Omrganisatinen har medfört vissa prblem med indataleveranserna. Detta har i viss mån påverkat statistiken, särskilt när det gäller reginala uppgifter. År 1994 övertg Brå ansvaret för den fficiella kriminalstatistiken. Ansvaret för att även prducera kriminalstatistiken övertgs av Brå i samband med bearbetningen av 1995 års statistik. Detta ansvar låg tidigare hs Statistiska centralbyrån (SCB). Ett nytt prduktinssystem med en relatinsdatabas har byggts upp. Omläggningen har i praktiken gett små effekter på jämförbarheten över tid. En kntrll av antalet anmälda brtt mellan de två prduktinssystemen ger en skillnad på 0,15 prcent. Statistiken över antalet uppklarade brtt kan dck ha påverkats någt mer. Någn mtsvarande kntrll av strleksrdningen har inte kunnat genmföras. Under åren 1991 1995 infördes successivt en datriserad anmälningsrutin vid plismyndigheterna Ratinell anmälansrutin (RAR). En effekt är att det i kategrin fullbrdade mrd, dråp samt misshandel med dödlig utgång nu registreras fler fall sm egentligen inte är brtt utan till exempel kan vara naturlig död, lyckshändelse eller överds av narktika, vilket leder till ett ökat antal registreringar. Jämförelser över tid för denna kategri är därför mycket säkra. 22
23(24) En mläggning av datasystemet genmfördes 1987. År 1975 infördes nya regler för kdning ch antalsräkning av brtt samtidigt sm ADB-systemet för statistiken förändrades i grunden. Det är inte klarlagt i vad mån dessa mläggningar har påverkat jämförbarheten eller tillförlitligheten. Från ch med 1965 ersätter brttsbalken den tidigare gällande strafflagen. De brtt sm anmälts under åren 1950 1964 har, i förekmmande fall ch så långt det varit möjligt, mrubricerats enligt den nya brttsbalkens terminlgi. När plisväsendet förstatligades 1965 gjrdes en genmgripande förändring av kriminalstatistiken. Diarieföringen gjrdes enhetlig i plisdistrikten ch ett nytt datriserat system för statistikframställning infördes. Detta innebar bland annat att brttsredvisningen blev mer detaljerad, framför allt för förmögenhetsbrtten. Kvalitetsstudier Specialstudier m dödligt våld För att kunna redvisa det faktiska antalet begångna brtt avseende dödligt våld gör Brå specialstudier av underlaget till statistiken sedan 2002. Samtliga anmälda fall av fullbrdade mrd, dråp eller misshandel med dödlig utgång samt vållande till annans död (exklusive de sm inträffar i trafiken eller på arbetsplatser) har studerats. Avsikten med studierna är bland annat att fastställa m misstanken m brtt kvarstår efter plisens utredning (slutredvisad förundersökning). De anmälda fallen av vållande till annans död kntrlleras för att ta reda på m det bland dessa gärningar finns brtt sm är av den karaktären att de brde ha rubricerats sm misshandel med dödlig utgång. Med dödligt våld avses fullbrdade mrd, dråp ch misshandel med dödligt våld sm krrekt registrerats sm sådana eller sm felaktigt registrerats sm vållande till annans död. Specialstudie m ekbrtt År 2004 gjrde Brå en specialstudie för att undersöka skillnaden i antal mellan Brås statistik ch Ekbrttsmyndighetens statistik avseende de anmälda ekbrtten. Slutsatsen blev att Brås statistik endast innehåller uppgifter m brtt där det finns en kppling till en skäligen misstänkt persn ch att skattebrtten räknas på lika sätt. I ch med införandet av Cåbra 2007 levereras även infrmatin m brtt sm saknar en misstänkt persn till Brå. För mer infrmatin se Kvalitetsstudie m ekbrtt, sm finns att ladda ner från www.bra.se. Kvaliteten i brttskder För statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt samt misstänkta persner är uppgifter m brttskd avgörande för till vilken brttstyp man räknar brtten, besluten eller de registrerade misstankarna. För att få en bättre förståelse för kvaliteten i registreringen av brttskder har Brå genmfört en kvalitetsstudie, sm publicerades i september 2012. Resultatet visar att felkdningar framför allt påverkar fördelningen av brtt inm de lika brttskategrierna. Det är sällan sm anmälningarna skulle ha kdats till en helt annan kategri. Till exempel bedömdes studiens samtliga anmälningar sm getts en 23
24(24) brttskd för bedrägeri ha registrerats till rätt brttskategri. Däremt förekm felkdningar för vilken typ av bedrägeri det var frågan m, datrbedrägeri, bluffaktura, bedrägeri med hjälp av internet eller annat. Generellt förekm en överanvändning av kderna för ärenden utan egen brttskd, sm övrigt bedrägeri eller annan stöld, vilket ckså innebar att brttstyper med egen brttskd var underanvända, sm t.ex. bedrägeri med hjälp av internet. Ytterligare mråden där det på grund av felkdningar finns anledning att iaktta försiktighet vid tlkningen av statistiken är variabler avseende i nära relatin/ej i nära relatin, bekant/bekant, grvt/annat än grvt, försök/fullbrdat samt inmhus/utmhus. Det framgår av den van nämnda studien, men ckså i andra undersökningar sm gjrts av Brå ch SCB rörande användningen av brttskder. För ytterligare infrmatin, se rapprten Användningen av brttskder, en kvalitetsstudie inm kriminalstatistiken: www.bra.se/brttskdsstudie mars 2014 Brå ansvarar för den fficiella kriminalstatistiken ch har till uppgift att förse rättsväsendets myndigheter, brttsförebyggande aktörer ch övriga användare med statistik av gd kvalitet sm underlag för beslutsfattande, utredningsverksamhet, debatt ch frskning., Utifrån insamlade uppgifter från rättsväsendets administrativa system sammanställer ch presenterar Enheten för rättsstatistik på Brå årligen cirka 400 tabeller på månads-, kvartals- ch årsbasis inm mrådena brtt, persner lagförda för brtt, kriminalvård ch återfall i brtt. Uppgifterna redvisas på såväl natinell sm reginal ch lkal nivå. Tabellerna publiceras på Brås webbplats, www.bra.se/statistik, tillsammans med tlkningsanvisningar, kmmentarer ch analyser, samt i de två publikatinerna Kriminalstatistik ch Narktikastatistik. Statistik över anmälda brtt har förts sedan 1950. Statistiska centralbyrån publicerade årligen statistik till ch med redvisningsåret 1992. 24