Distriktskongress 2015 Täby, 25 april 2015

Distriktskongress 2015 Täby, 25 april 2015 Motioner A - D

2 (61) Innehållsförteckning A ARBETSMARKNAD... 4 Motion A1 Skrota lön efter Ojämlika löner är oetiskt... 4 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A1... 5 Motion A2 Stärk den svenska modellen... 5 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A2... 7 B HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 8 Motion B1 Avskaffa alternativt begränsa vårdval... 8 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B1... 9 Motion B2 Nytt sjukhus till Handen... 10 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B2... 11 Motion B3 Ang. TBE vaccinering... 12 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B3... 13 Motion B4 Motion om Endometrios... 14 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B4... 15 Motion B5 Garantera möjligheterna för alla barn med AST diagnos i Stockholms län få behandling... 15 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B5... 16 Motion B6 Ombilda Nacka sjukhus till geriatriskt specialsjukhus... 17 Motion B7 Motion om låta Närakuten vid Nacka sjukhus vara öppen dygnet runt och med rätt skriva in äldre patienter.... 18 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B6 och B7... 19 Motion B8 Utöka och effektivisera dygnet runt tjänsten med jourläkar bilarna samt förbättra samarbetet mellan 112, ambulansverksamheten och 1177... 20 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B8... 22 C VÄLFÄRD/OMSORG... 23 Motion C1 Stoppa urholkningen av läkemedelsförsäkringen... 23 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C1... 24 Motion C2 Ökat stöd till personer som utss för våldsbrott... 24 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C2... 25 Motion C3 Stöd till våldsförebyggande arbete och till brottsoffer och deras anhöriga... 26 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C3... 28 Motion C4 Ang. ansökan om samhällets hjälpinsatser för personer enligt LSS med obotliga funktionsnedsättningar... 29 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C4... 30 Motion C5 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorgsbehovet och betalningsansvarslagen... 30 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C5... 32

3 (61) Motion C6 Samordna LSS (Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshinder) och SoL (Socialtjänstlagen)... 33 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C6... 33 Motion C7 Offentlig verksamhet behöver skyddas mot kriminella strukturer... 34 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C7... 35 Motion C8 Motion till Stockholms Läns Socialdemokratiska partidistrikt Nya arbetsformer inom gemensam sektor... 35 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C8... 37 Motion C9 Rätten till sin egen död... 38 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C9... 38 Motion C10 Motion om sjukersättning... 40 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C10... 41 Motion C11 Inför likvärdig och rättssäker bedömning av äldres biståndsbehov inför placering på kommunernas särskilda boenden... 41 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C11... 44 D KOLLEKTIVTRAFIK... 45 Motion D1 Snabbussar... 45 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D1... 46 Motion D2 För en kollektivtrafik i offentlig regi... 47 Motion D3 Motion ang kollektivtrafiken inom Stockholms län... 48 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D2 och D3... 50 Motion D4 Ang. månadskort gällande över länsgränserna... 52 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D4... 53 Motion D5 Pendeltåg som tillväxtmotor... 54 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D5... 55 Motion D6 Bussar till Slussen från Värmdö... 56 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D6... 57 Motion D7 Bättre samordning... 58 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D7... 60

4 (61) A ARBETSMARKNAD Motion A1 Skrota lön efter Ojämlika löner är oetiskt Ett stort och orättfärdigt problem i vårt samhälle och arbetsliv är värdediskriminering. Sverige har ett långlivat och oförsvarligt lönegap; lön efter kön. Skillnader som inte kan förklaras på grund av arbetstider, utbildning, arbetslivserfarenhet eller kompetens brukar även kallas för oförklarade löneskillnader. Ett område som enligt uträkningar tar 100 år, - med dagens takt och metoder -, utjämna. Enligt Akademikerförbundet SSR, har bara hälften av Sveriges kommuner och landsting en aktuell lönekartläggning. Därutöver har kartläggningarna så stora brister de undantagsvis fyller sin funktion. Undersökningssvaren har hämtats in från 157 av landets 290 kommuner samt 16 av landets 21 landsting. Utöver det pekar SSR på tillsynen av lönekartläggningen är obefintlig. Vi socialdemokrater kan inte anno 2014, sitta och vänta i 100 år, på bättre tider. Diskrimineringslagen säger något annat än ovanstående; arbetsgivare ska minst vart tredje år, kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. Syftet är upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Analysen av SSR:s undersökning visar idag använder flertalet arbetsgivare lönekartläggningen för; finna ursäkter till löneskillnader vid arbeten med likvärdiga krav. Lagen tillämpas således som ett verktyg för skydda osakliga löneskillnader! Marknaden är en frekvent använd ursäkt för bryta mot lagen; oavsett om det råder brist eller överskott på arbetssökande inom ett yrke. Vi socialdemokrater är ett feministiskt parti och en av våra värdegrunder är människor lika värde, - det förpliktigar. Våra väljare ska aldrig behöva tvivla på den saken. Och ändå, i en S- styrd kommun tjänar enligt SCB, männen 3500 kronor mer än kvinnorna, på osaklig grund. Situationen väcker frågor som; bör lönekartläggningsreglerna inkludera alla diskrimineringsgrunder, ska metoder för lönekartläggning utformas så de är fria från diskriminering, ska lönekartläggningskravet åtföljas av ett krav på analys och bör lönekartläggningskravet bli en naturlig del av lönerevisioner etc.? Att kvinnodominerade yrken värdediskrimineras det vill säga betalas lägre än mansdominerade yrken, med samma sorts kvalifikationskrav måste upphöra nu. Och när vi pratar om hur mycket mindre kvinnor får i lön behöver vi även beakta vad denna värdediskriminerande resursförskjutning bidrar till. Och hur det kan påverka politiska beslut som exempelvis föräldraförsäkring och vårdnadsbidrag. Island är en modern nordisk förebild i värdediskrimineringsfrågor. Island har börjat erbjuda en likalönscertifiering. Man menar det inte är en ren statistikfråga utan en etisk fråga. Certifieringen betyder löner kan på frivillig basis, sättas efter en viss standardiserad metod. Metoden tar inte bort alla problem men snabbar på processen sluta ett oförklarligt och oförsvarligt lönegap mellan könen. Kvinnorna på Island behöver inte som i Sverige, - vänta i 100

5 (61) år på lönegapet ska försvinna. Statliga arbetsgivare på Island har redan idag halverat värdediskrimineringen bland sina anställda med dryga 50 procent. (Certifieringen sker i samarbete med British Standards Institution, BSI ). Det är dags för en metod som belönar alla anställda på en ickediskriminerande grund. Jag föreslår distriktskongressen överlämnar motionen till länsriksdagsgruppen för överväga lämpliga åtgärder för få till stånd jämlika löner Marina Andersson, Handens Socialdemokratiska förening Förslag till beslut Haninge Arbetarekommuns styrelse föreslår medlemsmötet besluta motionen skickas till distriktskongressen som arbetarekommunens egen Haninge arbetarekommun beslutar vid medlemsmöte 2014-11-25, skicka motionen som sin egen till partidistriktets årskongress 2015 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A1 Föredragande: Leif Nysmed leif.nysmed@riksdagen.se Socialdemokratin är ett feministiskt parti, lönediskrimineringen som motionären beskriver är oacceptabel och ett av de vallöften som partiet gick till val på var lönekartläggningar ska göras varje år. Lönekartläggningar är ett viktigt instrument för komma tillrätta med lönediskriminering. Även arbetsmarknadens parter har ett viktigt arbete göra för komma tillrätta med problemet. Motionen beskriver intressanta förslag såsom det isländska arbetet med likalönscertifiering. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifalla motionen, samt överlämna motionen jämte utlåtandet till länsriksdagsgruppen. Motion A2 Stärk den svenska modellen Vi har i Sverige med stolthet framfört på vår arbetsmarknad har parterna genom kollektivavtal reglerat löner och anställningsvillkor och därför behövs inte någon lagstiftning om minimilön. Det är detta vi kallar för den svenska modellen. Under senare år, inte minst under åtta år med högeralliansen, har vi sett en nedåtgående trend av företag som tecknat avtal med facket. Detta är ett allvarligt hot mot den svenska modellen.

6 (61) Dödsolyckan vid värmekraftverket vid Hjorthagen där två arbetare dog är ett skrämmande exempel. Fortum som är statsägt (finska staten) är beställare och har upphandlat österrikiska Andritz för jobbet. Andritz har inget avtal och det har inte heller det polska företag där de omkomna arbetarna var anställda. Det polska företaget är underentreprenör till Andritz. Nu vet ingen om de efterlevande får någon ersättning. Med svenskt kollektivavtal hade ersättning utgivits. Dessutom kräver det svenska avtalet skyddsombud utses och en skyddsorganisation etablerats. Kollektivavtal borde vara en självklarhet på företag som erhåller statliga subventioner exempelvis de som anställer arbetslösa Men så är det inte. Bemanningsföretagens uthyrning av arbetskraft sker utan kontroll om de inhyrande företaget har kollektivavtal. De anställda vid bemanningsföretagen en har en uts position och har svårt med krav om löner, men också svårt med fackligt medlemskap. Bemanningstrendens fula baksida heter Tillgänglighetsslaveriet. Där står arbetaren med mobilen i hand ständigt beredd rycka in. Då kräver man inte kollektivavtal utan är glad för jobb och lite lön. Sammanfningsvis medverkar detta till kraven på kollektivavtal vid företagen minskar vilket är till nackdel för de som jobbar. Resultatet är dumpade löner, brister i arbetarskyddet då skyddsombud saknas. Vid företag med kollektivavtal upprätthålles lönerna och arbetarskyddet. Dessutom utses skyddsombud. Vi kan konstatera det som ovan nämnts medverkat till den svenska modellen är försvagad och därmed hotad. För stärka upp den borde det vara självklart staten, lansting och kommuner alltid använder företag med kollektivavtal i sina upphandlingar. Med hänvisning till ovanstående föreslås distriktkongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag tillskriva regeringen om regeringen tillsätter en snabbutredning för fastställa kollektivavtalens status på den svenska arbetsmarknaden Lex Lavallagen rivs upp åtgärder vidtages för stärka kollektivavtalen och den svenska modellen uppmana stat, landsting och kommuner ge uppdrag till företag med kollektivavtal Jan Aspefjord Täby arbetarekommun beslutar vid medlemsmöte 2014-11-19, skicka motionen som sin egen till partidistriktets årskongress 2015

7 (61) Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A2 Föredragande: Leif Nysmed leif.nysmed@riksdagen.se Distriktsstyrelsen delar motionärens syn vi får en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringen har startat upp ett flertal utredningar som ska presentera hur det blir ordning och reda på svensk arbetsmarknad, bl.a. om huvudentreprenörsansvar i byggbranschen och om det kan behövas inom andra branscher. Partiet gick även till val på ett tiopunktsprogram för stärka den svenska modellen och få ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Arbetet är påbörjat i riksdag och regering och även i landstinget och i kommunerna pågår arbetet utifrån det valprogram som partidistrikten i Stockholm kom överens med LO-distriktet om. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad.

8 (61) B HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Motion B1 Avskaffa alternativt begränsa vårdval Vårdvalet har införts 2008.vårdvalet innebär patienter kan välja mellan olika vårdgivare, båda privat och landstingdrivna. sedan dess harr båda antalet sjukskrivningar och längden på sjukskrivningsperioderna tydligt ökat mest i stora städer som har betydligt högre utbud av läkaremottagningar, bland annat beroende på mycket generösa etableringsregler-med högre konkurens om patienterna. Effekten av detta har blivit snabbt stigande kostnader inom primär vården samtidigt som sjukhusen brottas med överbeläggningar och hårt pressade arbetsscheman - Resurs fördelning av specialitet sjukvård försämras samt vårdkvalitet reduceras markant ändå ställs inför fortsa besparingskrav. Att Att Avskaffa vårdval återinföra det gamla systemet. Begränsa vårdvalen inom kommun/stadsdel. Motionären: Sargon Daoud, Hallunda-Norsborg S-föreningen Svar gällande motion Avskaffa alternativ begränsa vårdval Motionären tar upp frågor gällande vårdvalet som den Moderatledda alliansen i landstinget införde under 2008. Motionären beskriver vårdvalets effekter där kostnaden för vård blivit högre, resursfördelningen av t ex specialistvård blivit mer ojämlik fördelad över regionen och sjukskrivningarna av personalen har ökat. I åtta år har landstinget i Stockholm styrts av en Moderatledd allians. Under dessa år har de konsekvent prioriterat skesänkningar och privatiseringar framför ta ett helhetansvar för möta framtidens utmaningar. Med vårdvalet har Moderaterna haft ambitioner öka tillgängligheten i sjukvård, vilket inte är fel. Men resultaten har uteblivit. I takt med vi har fått en allt mer marknadsstyrd sjukvård har antalet läkarbesök ökat, dock inte tiden med patienterna. Idag är det mer lönsamt fylla i listor till den centrala byråkratin än ägna tiden åt den enskilda patienten. För sjukvården styrs i allt för stor utsträckning mot fokusera på många korta läkarbesök, snarare än ta ett helhetsansvar kring patienten. Vårdvalets ersättningssystem hämmar utvecklingen av sjukvården då den detaljreglerar hur vårdpersonalen ska jobba. Och precis som motionärer skriver så riskerar systemet vara kostnadsdrivande då det premierar läkarbesök före vårdresultat. Vi socialdemokrater vill se en mer värdebaserad vård och målet för Socialdemokratin är en god och jämlik hälso- och sjukvård för samtliga invånare i Stockholms län. Den rådande etableringsfriheten för företagen innebär varje vårdgivare som levt upp till kriterierna för ett vårdval och blivit auktoriserad, har rätt bedriva verksamhet där den anser det vara mest lönsamt. Det skapar en ojämlik tillgång till sjukvården i länet och innebär ofta längre resor för länets medborgare nå vården.

9 (61) Den enskilde patientens hälsa behöver återigen bli den vägledande principen. Våra gemensamma resurser ska styras och fördelas utifrån varje enskild individs behov av vård. Det är hög tid vända utvecklingen. Men det går inte bortse ifrån vårdvalet har funnits i åtta år och det måste vara vår utgångpunkt. Därför är det inte realistiskt återinföra systemet som vi hade för åtta år sedan, som motionären föreslår. Den socialdemokratiska distriktsårskongressen i Stockholms län har beslutat landstinget ska utarbeta en etableringsstrategi för säkerställa länets medborgare får en jämlik tillgång till såväl primär- som specialistvård. Samt ändra ersättningssystemen så vården ersätts efter patientens behov och efter vårdens kvalitet, istället för antal ingrepp eller antal ifyllda enkäter. Socialdemokraterna i Botkyrka beslutade skicka in motionen till distriktsårskongressen som enskild. Beslut på medlemsmöte i Socialdemokraterna i Botkyrka den 22/11. Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B1 Föredragande: Agneta Karlsson agnetakarlsson62@gmail.com Distriktsstyrelsen delar motionärens oro över den utveckling som hälso- och sjukvården tagit, inte minst inom vårt eget landsting som har en av de mest extrema vårdvalsmodellerna i landet. Både när det gäller omfning och valet av ersättningssystem. Flera utvärderingar, senast Riksrevisionen i november, har beskrivit hur ojämlikheten har ökat med LOV-lagstiftningen. Nuvarande regering avsåg ta bort kravet på alla landsting måste ha vårdvalssystem tvångsloven i dagligt tal. Detta för landstingen själva ska få välja hur man organiserar sin hälso- och sjukvård, men också för vårdvalen bidragit till ökad ojämlikhet på sina håll. Dessvärre har regeringen inte fått majoritet för förslaget i riksdagen. Innan vårdvalet och etableringsfriheten fanns i Stockholms läns landsting kunde landstinget istället upphandla privat eller ideell verksamhet, vilket gav större kontroll och inflytande över verksamheten. Vi kan idag se en del kommuner, exvis Södertälje, väljer gå tillbaka till den ordningen istället för använda sig av LOV, som är frivillig för kommunerna följa till skillnad mot i hälso- och sjukvården där den är obligatorisk. Med nuvarande riksdagsmajoritet och ett alliansstyrt landsting i Stockholms län, är möjligheterna på kort sikt mycket små för förändra vårdvalet. Vi socialdemokrater i Stockholms län anser dock, vilket också framgår av Botkyrka Arbetarekommuns utlåtande, landstinget ska utarbeta en etableringsstrategi för säkerställa länets medborgare får en jämlik tillgång till såväl primär- som specialistvård. Eftersom vårdvalet funnits i vårt län under mycket lång tid, är det inte realistiskt ändra systemet totalt. Vi vill istället förändra ersättningssystemen så vården ersätts efter patientens behov och efter vårdens kvalitet, istället för ersätta utifrån antal ingrepp, besök eller ifyllda enkäter. På så sätt kan vi förena valfrihet med kvalitet utifrån patientens behov och inte utförarnas behov.

10 (61) Till detta kommer också regeringens arbete med utreda hur ordning och reda i välfärden ska kunna utformas. Det handlar om ställa högre krav på utförare, införa meddelarskydd även för privata utförare, ha öppna böcker mm Arbetet ska redovisas 2016. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad. Motion B2 Nytt sjukhus till Handen Handens sjukhus försörjer ett område med 150 000 innevånare med allmän sjukvård och ett antal specialistfunktioner. De nuvarande lokalerna är gamla och är byggda med asbests varför nödvändiga renoveringar inte kan göras. Handens behöver nu ett nytt sjukhus. Enligt landstingets beräkningar har sjukhuset ett upptagningsområde med ökande befolkning och ett ökat behov av sjukvård. Inom upptagningsområdet finns en del av de områden som genererar vad man kallar undvikbar sjukhusvård. Med det menas bristen på förebyggande och tidiga vårdinsatser ger efter en tid sjukhusvård som skulle kunna undvikas. Ett annat tecken på höga ohälsotal är Haninge tillhör de kommuner som enligt försäkringskassan har de högsta sjukskrivningstalen. Det finns således ett underutnyttjande av sjukvård parallellt med ohälsa. Haninge kommun har i planarbete möjliggjort ett nytt sjukhus byggs i anslutning till pendeltågsstationen i Handen. Det möjliggör 150 000 innevånare får ett specialistcentrum av det slag som beskrivs i landstingets Framtidsplan för sjukvården. Vi förslår distriktskongressen uttalar sig för ett nytt Handens sjukhus. Västerhaninge-Muskö Socialdemokratiska förening Göran Svensson Förslag till beslut Stockholms län är Sveriges främsta tillväxtregion. Den starka befolkningsutvecklingen, i kombination med andelen äldre och kroniskt sjuka patienter ökar, leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård inte bara idag utan även i framtiden. Det är för framtidens Stockholm som vi Socialdemokrater vill bygga en hälso- och sjukvård som utgår från varje patients unika behov av vård. Hälso- och sjukvårdsdirektören har informerat ett utredningsbeslut är fat avseende nytt sjukhus i Handen. Haninge arbetarkommuns styrelse föreslår medlemsmötet besluta skicka motionen till distriktskongressen som arbetarkommunens egen.

11 (61) Haninge arbetarekommun beslutar vid medlemsmöte 2014-11-25, skicka motionen som sin egen till partidistriktets årskongress 2015 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B2 Föredragande: Jens Sjöström jens.sjostrom@politik.sll.se Motionen lyfter upp en av de frågor som Socialdemokraterna i Stockholms län och landsting i samverkan med Haninge arbetarekommun har drivit sedan drygt två år tillbaka. Frågan om ett nytt sjukhus i Handen, som ersättning för det nuvarande sjukhuset som byggnadsmässigt och arbetsmiljömässigt är utdömt, är viktigt ur flera perspektiv. I Stockholms läns landstings Framtidsplan förutsätts flera delar inom nuvarande vård på våra akutsjukhus flyttas ut till primärvård, specialistcentra och närsjukhus. Detta för kunna renodla akutsjukhusens inriktningar och uppdrag. Framtidsplanen tydliggör Nya Karolinska sjukhuset i Solnas uppdrag inom vård, utbildning och forskning ska organiseras med hänsyn taget till sjukhusets roll inom universitetssjukvården och vara högspecialiserad. Vård som inte faller inom denna definition kommer flyttas till andra akutsjukhus och antalet slutenvårdplatser på NKS kommer vara lägre än idag. Investeringar görs också i övriga akutsjukhus för modernisera och verksamhetsanpassa lokalerna för framtida inriktning. Tyvärr haltar, enligt distriktsstyrelsens uppfning, det viktiga steget i den utflyttning som ska ske av vård från akutsjukhuset till primärvård, specialistvård och övriga sjukhus. Framtidsplanens mål om ca 300000 öppenvårdsbesök på akutsjukhuset ska kunna flytta ut och ges av andra vårdutförare är starkt avgörande för Framtidsplanen ska kunna genomföras och inte patienter drabbas av platsbrist och svårtillgänglig vård. Det är bland annat mot bakgrund av detta som vikten av ett skyndsamt genomförande av ett nytt närsjukhus i Handen ska ses. Inte minst geriatriken är beroende av en tydligare decentraliserad struktur men även rehabiliteringsvård och somatisk specialistvård. Här menar vi socialdemokrater en bättre fungerande närsjukhusstruktur och ökad samordning mellan sjukvårdens aktörer är avgörande. Man kan konstatera Framtidsplanen i detta avseende inte tagit tillräckligt stor hänsyn till vårdbehoven i de södra länsdelarna då andelen närsjukhus är betydligt underdimensionerat. Till detta ska också anföras Handens närsjukhus har ett stort upptagningsområde där Nynäshamnsbornas förutsättningar till en väl fungerande vård är i starkt är beroende av ett välfungerande nav som Handens närsjukhus. Efter Socialdemokraterna en tid drivit frågan om ett nytt närsjukhus i Handen kände sig även alliansen nödgade ansluta sig till vår linje. Det moderata Finanslandstingsrådet lovade i samband med landstingets budgetdeb år 2013 ett nytt sjukhus i Handen skulle byggas. Vi såg positivt på detta besked från Moderaterna, men är ifrågasättande då Alliansens budget vare sig för 2014 eller 2015, till skillnad från Socialdemokraternas, inte innehållit några avsa medel för en investering i ett nytt närsjukhus. Denna deskrepans mellan löfte och handling ter sig något problematisk.

12 (61) Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifalla motionen. Motion B3 Ang. TBE vaccinering TBE, eller Tick borne encephalitis, är en hjärninflammation som sprids av fästingar och värddjuret misstänks vara rådjur. Mot denna mycket allvarliga sjukdom finns fortfarande inga läkemedel. Borrelia, en annat fästingburen infektion kan framgångsrikt behandlas med antibiotika. Följderna av TBE kan bli livslånga förlamningar, neds inlärningsförmåga m.fl. följder av allvarlig natur och även död. Fästingarna har under de senare åren ökat sitt spridningsområde och förekommer nu långt inne i syd- och mellansverige och även norrut längs kusten. Mildare vintrar, riklig förekomst av rådjur inte minst i villaträdgårdar, parker och grönområden nära bebyggelse är sannolikt faktorer som gynnat ökningen av och utbredningen av fästingarna. Det finns vaccin mot TBE men TBE-vaccineringen är fortfarande en privat angelägenhet för de som har råd. Vaccineringen ingår ej i högkostnadsskyddet för vare sig läkarvård eller läkemedel! Kostnaden för den enskilda personen ligger på ca 450-500 kr per tillfälle, dvs en kostnad på ca 1500 kr och det krävs 3 vaccinationer, två (2) inom en månad och ytterligare en inom ett år för ge ett fullgott grundskydd. Ytterligare påfyllning av vaccinationen bör göra efter 4-5 år för skyddet skall vara varaktigt. För en barnfamilj, t.ex. med 2 barn, blir kostnaden stor om hela familjen vill skydda sig mot sjukdomen, ca 6000 kr för grundskyddet och senare ca 2000 kr per vaccinationspåfyllning. För en familj med måttliga inkomster blir det en kännbar kostnad och risken är stor många avstår från vaccination. Att sluta vistas utomhus annat än i totalt urbaniserade miljöer kan vara ett sätt skydda sig men det är knappast tilltalande för vare sig individen eller samhället. Ett annat sätt skydda sig mot fästingar ha heltäckande kläder, insektsmedel etc. men det är knappast realistiskt. Fästingarna kan krypa omkring i kläderna i flera dagar på sin jakt efter sitt byte. Mot bakgrund av ökningen av TBE, den fästingburna hjärninflammationen, föreslår jag distriktskongressen ställa sig bakom: Att Att Att högkostnadsskyddet för sjukvård och läkemedel skall omfa vaccination mot TBE för vuxna. vaccination för barn och ungdom t.o.m. 18 år skall vara kostnadsfri. Motionen överlämnas till den socialdemokratiska gruppen i riksdagen och landstinget för åtgärder. Krystyna Munthe

13 (61) Förslag till beslut Haninge arbetarkommuns styrelse föreslår medlemsmötet besluta motionen skickas till distriktskongressen som arbetarkommunens egen Haninge arbetarekommun beslutar vid medlemsmöte 2014-11-25, skicka motionen som sin egen till partidistriktets årskongress 2015 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B3 Föredragande: Tove Sander tove.sander@telia.com Motionären lyfter en viktig fråga. I vårt land är sjukvård skefinansierad med undantag för vi betalar besöksavgifter upp till ett visst belopp årligen, det så kallade högkostnadsskyddet för sjukvård. När vi köper mediciner betalar vi fullt pris upp till ett visst belopp, det så kallade högkostnadsskyddet för mediciner. Högkostnadsskyddet för mediciner gäller bara för sådana mediciner som vi fått förskrivna på recept. För ett läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet krävs läkemedelstillverkaren ansökt hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om deras läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet och TLV beviljat detta. Det är ingen tillverkare av TBE-vaccin som gjort en sådan ansökan. Det finns för närvarande ingen möjlighet tvinga in en leverantör i TLV:s prövning som de facto leder till en prispress av läkemedel. Det pågår dock en utredning vars syfte är klargöra om det är möjligt tvinga alla läkemedel genom TLV:s prövning. Att idag införa allmän vaccination mot TBE skulle innebära vi accepterade tillverkarna av TBE-vaccin fritt sätter sina priser och vi därefter subventionerar deras preparat. Att vaccinera hälften av invånarna i Stockholms län med de inledande tre vaccinationstillfällena skulle innebära en kostnad om en miljard kronor. Till det kommer sedan vaccinationen ska följas upp var femte år. Distriktsstyrelsens uppfning är det krävs en nationell samordning och utredning för hitta former för hur svenska folket på bästa sätt får tillgång till TBE-vaccination. När man inför nya vacciner i det som finansieras bör det göras efter noggrann utredning av de hälsoekonomiska effekterna. Av tradition har vi i vårt land prioriterat våra yngsta och succesivt vaccinerat befolkningen genom införliva nya vacciner i barnvaccinationsprogrammet. Problemet med just TBE-vaccin är at det måste fyllas på var femte år och barnvaccinationsprogrammet därför inte är tillräckligt. Motionären har föreslagit motionen ska överlämnas till såväl riksdags- som landstingsgruppen. Distriktsstyrelsens uppfning är detta är en komplex fråga som kräver utredning och åtgärder på nationell nivå varför motionen jämte motionssvaret bör överlämnas till riksdagsgruppen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad, samt överlämna motionen jämte utlåtandet till länsriksdagsgruppen.

14 (61) Motion B4 Motion om Endometrios Endometrios är en dold kvinnosjukdom som drygt 200,000 kvinnor i Sverige bär på. Det vill säga ca 10-15 % av Sveriges kvinnor i fertil ålder är drabbade, samt dessa 200,000 kvinnors arbetsgivare, partner, barn och familjer. Det är vanligare än diabetes och cancer. Endometrios yttrar sig i livmoderslemhinnan sprider sig utanför livmodern vilket i sin tur orsakar: Svår smärta vid menstruation. Smärta vid toalettbesök. Smärta vid samlag. Rikliga blödningar, mellanblödningar, rubbad menscykel. Infertilitet (svårighet bli gravid). Ökad risk för prematurbörd (för tidig födsel) och därmed kejsarsnitt. Endometrioscystor vilket kan ge blödningar i bukhålan. Psykisk ohälsa. Det kan i dagsläget ta upp till 10-15 år få rätt diagnos med mycket lidande till följd, problem i arbetslivet, psykiska besvär, sjukdagar, höga sjukvårdskostnader, smärta och lägre grad av folkhälsa och livsglädje! Många av dessa kvinnor med denna kroniska sjukdom behöver vara sjukskrivna ett par dagar varje månad med följd arbete, möten, vardagsliv inte kan genomföras. Kvinnor blir misstänkliggjorda som fuskare och det " kanske inte är så farligt med lite mensvärk"? Det finns en stor kunskapsbrist hos läkare som behöver sätta en så tidig diagnos som möjligt. Det behövs även en inriktad utbildning och större kännedom om samband mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande, då detta är en immunbristsjukdom. Idag finns det endometriosföreningar, endometrioscentrum och information på webben hämta. Dock saknas det en allmän kunskap om denna sjukdom och forskningen behöver stödjas ytterligare för kunna finna bättre metoder för diagnostik och kirurgi. distriktskongressen ger riksdagsgruppen i uppdrag verka för en upplysningskampanj till gynekologer, ungdomsmottagningar, allmänhet, sjukvårdspersonal och patienter genomförs. distriktskongressen ger riksdagsgruppen i uppdrag verka för ökade och riktade forskningsanslag med inriktning endometrios genomförs. distriktskongressen ger riksdagsgruppen i uppdrag verka för nationella riktlinjer införs för endometriosvården. distriktskongressen ger riksdagsgruppen verka för endometrios omfas av försäkringskassans särskilda högriskskydd. Ing-Marie Elfström, Vallentuna den 29 oktober 2014

15 (61) Vallentuna Arbetarekommuns medlemsmöte onsdagen den 19 november 2014 beslutar enhälligt motionen ska antas som sin egen och skickas till Distriktskongressen 2015. Ing-Marie Elfström, ordförande Vallentuna Arbetarekommun Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B4 Föredragande: Anna Ljungdell anna.ljungdell@nynashamn.se Endometrios är en av de vanligast förekommande kvinnosjukdomarna, som motionären mycket riktigt påpekar. Många kvinnor får vänta länge på en korrekt diagnos och lider därför i onödan, ibland i flera år. När väl korrekt diagnos har ställts finns det olika behandlingar som kan ha effekt. Distriktsstyrelsen håller därför med motionären om behovet av sprida kunskapen om endometrios, både vad gäller symptom, diagnosmetoder och behandling. Ansvaret för detta ligger i huvudsak på landstingen och det finns idag kunskapscentrum i de fyra största regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Det är viktigt se till den kunskap som finns sprids till sjukvårdens olika vårdgivare. Exempelvis har Svensk förening för obstretik och gynekologi, SFOG, tagit fram bra råd och rekommendationer för diagnostisering och behandling som bygger på samlade erfarenhet från internationell forskning. Frågan är varför denna kunskap inte har fått större spridning. Distriktsstyrelsen håller därför med motionären om denna sjukdom borde lyftas fram i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. När det gäller frågan om särskilt högriskskydd bygger det på arbetsförmåga, inte på diagnos. Man kan få särskilt högriskskydd om man har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör man troligen måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året. Då har man ingen karensdag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen. Försäkringskassan betalar hela sjuklönekostnaden till arbetsgivaren. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå -sats 1, bifalla -sats 2 och 3, samt avslå -sats 4. Motion B5 Garantera möjligheterna för alla barn med AST-diagnos i Stockholms län få behandling Allt fler barn har de senaste åren efter utredning fått en autismspektrumdiagnos (AST). Vi ser en ökning i såväl USA, Sverige som helhet och i Stockholms län. Uppskningar ger vid handen andelen tonåringar Stockholms län med diagnosticerad autism ligga på 2,6 procent år 2011 och siffran ökar ytterligare om vi i den inkluderar aspergers syndrom.

16 (61) De här barnen har en genomgripande funktionsnedsättning när det gäller kommunikation och samspel, förmågor som är värderas högt i vårt moderna samhälle och är viktiga för kunna leva ett bra liv med utbildning och arbete. Länge var prognosen för de barn som fick en AST-diagnos i barndomen ofta dyster. Autism ansågs obotligt och det sågs dystert på framtiden och barnets möjligheter till utveckling. Modern forskning och klinisk erfarenhet har dock visat om de här barnen får tidig och intensiv träning/behandling och stöd i sin utveckling så finns möjligheter till en mycket god utveckling av förmågor och kunskaper. I en del fall en sådan god utveckling funktionsnedsättningen mildras till den grad det inte längre finns fog diagnosen. I Stockholms läns landsting har verksamheten, såsom Autismcenter för små barn, Autismcenter för barn och unga och Aspergercentrer, som riktar sig mot barn och ungdomar de senaste åren ej fått ekonomiska medel som motsvarar de ökade antal barn och ungdomar med AST och de behov de har av behandling och stöd. Det har fått till följd det har uppstått mycket långa väntetider, intagningsstopp, inställda kurser och behandlingar. Verksamheterna har ej heller möjlighet i tillräcklig utsträckning, erbjuda den behandling som forskningen förespråkar. Det har t.o.m. blivit så barn/unga kan bli i stort sett utan behandlande åtgärder från landstinget, när de hamnar i kläm mellan nya åldersregler, intagningsstopp osv. i verksamheterna. Barn med AST-diagnos bör få rätt till den chans till ökad livskvalité och förmågor som modern behandling och träning kan ge dem. Jag yrkar landstingsgruppen får i uppdrag verka för: Autismcenter för små barn och övriga center får ökade ekonomiska resurser för möta den större mängden barn med autismdiagnos varje barn och ung med AST garanteras möjlighet till modern forskningsbaserad behandling/träning och stöd Annica Gryhed Täby arbetarekommun beslutar vid medlemsmöte 2014-11-19, skicka motionen som sin egen till partidistriktets årskongress 2015 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B5 Föredragande: Tove Sander tove.sander@telia.com Precis som motionären skriver är det alltfler barn i Stockholms län som utreds och får en autismspektrumdiagnos. Det är glädjande alltfler barn får genomgå utredning men givetvis helt oacceptabelt de efter utredning och diagnostisering inte får tillgång till den behandling och träning de behöver. Distriktsstyrelsen delar helt och fullt motionärens uppfning de ekonomiska tillskotten till behandling och träning inte motsvaras av behoven. Även om det är distriktsstyrelsens bestämda uppfning de ekonomiska resurserna behöver öka anser sig inte styrelsen kunna ta ställning till om det är Autismcenter för små barn och övriga center som för

17 (61) närvarande arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting eller andra aktörer som ska ges i uppdrag tillgodose de ökade behoven. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse -sats 1 besvarad, bifalla -sats 2, samt överlämna motionen jämte utlåtandet till landstingsgruppen. Motion B6 Ombilda Nacka sjukhus till geriatriskt specialsjukhus Nacka sjukhus kan bidra med ett antal nya välbehövliga geriatriska vårdplatser, platser som avlastar bl.a. Södersjukhuset (SÖS) och ger mera plats för de som behöver riktigt akut vård. Att behovet av platser i geriatrisk vård är mycket stort i Stockholms Läns Landsting (SLL) är knappast någon nyhet. Inte heller behovet av geriatrisk vård med största sannolikhet kommer öka under de kommande åren. En av orsakerna till platsbristen på SÖS är bl.a. de upptas av äldre patienter som i många fall inte skulle behöva komma dit. När de väl kommit dit så blir de efter lång väntan ev. behandlade direkt eller inlagda för någon enklare åtgärd och ny väntan på transporteras hem eller till annan, förhoppningsvis, geriatrisk klinik där man för tillfället kan hitta en plats för forts vård. Det råder stor brist på alla former av vårdpersonal som har specialkunskaper i geriatrik. Geriatrik har dessvärre aldrig ansetts som någon, fin och glamorös vidareutbildning. För förbättra kunskaperna och synen på geriatrik krävs utbildning och forskning. Utbildning och forskning kräver patienter och plats för elever och forskare. och även här tycker vi Nacka sjukhus skall bidra genom ett samarbeta med t.ex. Karolinska Institutet Södersjukhuset och Äldrecentrum. Med hänvisning till ovanstående föreslås Att Utreda förutsättningarna för Nacka sjukhus ombildas till geriatriskt specialsjukhus och erbjuda platser för utbildning och forskning i geriatrik. Gunnar Lindqvist Utlåtande Arbetarekommunen anser behovet av minska trycket på SÖS som akutsjukhus är stort. Idag kan mycket långa väntetider uppstå och då framförallt för äldre patienter som är multisjuka. Effekten av den snabba ökningen av invånare i vår region kan motivera ett Nacka Sjukhus ombildas till en geriatriskt specialsjukhus. När det gäller frågan om behovet av utbildnings- och forskarplatser i geriatriken var denna fråga uppe på Distriktskongressen 2014 med ett positivt beslut. Därför beslutar

18 (61) Värmdö Arbetarekommuns styrelse föreslår medlemsmötet bifalla motionen och skicka den till distriktskongressen som arbetarekommunens egen. Värmdö Arbetarekommuns medlemsmöte har den 2014-12-08 valt anta motionen i sin helhet och insända densamma till partidistriktets ordinarie distriktskongress 2015 som sin egen. Motion B7 Motion om låta Närakuten vid Nacka sjukhus vara öppen dygnet runt och med rätt skriva in äldre patienter. Närakuten på Nacka sjukhus har ett stort upptagningsområde som omfar Nacka och Värmdö och gäller personer över 6 månader. Öppettiderna är idag mån fre 08.00 20.00, lör sön 11.00 20.00 Ett välkänt faktum är såväl vuxenakuten på Södersjukhuset som Sachska barnsjukhusets och Astrid Lindgrens barnakutmottagning lider av ständiga överbeläggningar som sliter hårt på såväl personalen som patienterna. Många av de patienter som söker sig till akutmottagningen netid behöver inte den stora akutmottagningens resurser utan skulle klara sig mycket väl med den vård en närakut kan erbjuda. Inte minst kan även resorna till den vård man söker ha stor betydelse, i synnerhet netid, för t ex en barnfamilj som skall åka från Värmdö till Astrid Lindgrens med en sårskada som ev behöver sys. Motionären önskar Den befintliga närakuten Nacka sjukhus skall vara öppen dygnet runt, den behövs för alla åldrar Ge närakuten medicinsk kompetens (geriatrik) och rätt skriva in äldre patienter under alla dygnets timmar utan behöva sända patienten vidare till SÖS för bedömning. Gunnar Lindqvist Värmdö Arbetarekommuns styrelse föreslår medlemsmötet besluta motionen skickas till distriktskongressen som arbetarekommunens egen. Värmdö Arbetarekommuns medlemsmöte har den 2014-12-08 valt anta motionen i sin helhet och insända densamma till partidistriktets ordinarie distriktskongress 2015 som sin egen.

19 (61) Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B6 och B7 Föredragande: Agneta Karlsson - agnetakarlsson62@gmail.com Motionären lyfter behovet av en tillgänglig vård där akuta vårdbehov och geriatriska patienter ska kunna omhändertas även utanför de stora akutsjukhusen. Det ska vara möjligt bedömas, vårdas och läggas in även på mindre sjukhus, som i detta fallet Nacka närsjukhus. Socialdemokraterna anser en ny sjukvårdsstruktur kan leda till ett bättre användande av sjukvårdens resurser. Specialistvården för äldre, kroniker och multisjuka ska organiseras utifrån patienternas behov och förutsättningar, slutenvård ska succesivt och patientsäkert övergå till öppenvård. Tydlighet och trygghet för medborgarna om vilken vård som finns var ska öka och etableringen av vård ske utifrån behov, strategisk nytta och specialisering. Detta innebär också satsningar och utveckling av närsjukvården. Socialdemokraterna ser närsjukhus med närakuter ska finnas i stadskärnorna där människor bor och arbetar. Den nya sjukvårdsstrukturen innebär det ska finnas utarbetade rutiner och arbetsprocesser för samarbete mellan primärvård och specialistvård. Det ska inrättas särskilda specialistsjukhus med ansvar för behandling av specifika kroniska sjukdomar. Specialistsjukhusen ska också, i samarbete med Karolinska institutet och andra parter, ha ansvar för utvecklingen inom respektive område. På akutsjukhus och universitetssjukhus bedrivs fortsättningsvis slutenvård och högspecialiserad vård. Nacka sjukhus är idag ett av länets närsjukhus. De bedriver specialistvård både i öppen- och slutenvård. Nacka närsjukhus planeras ha ca 200 geriatriska vårdplatser till 2019, idag ca 100, enligt den planering som pågår under namnet Framtidens hälso- och sjukvård, det innebär de kommer ha ett relativt stort uppdrag i länet. Närsjukhusen kommer vara en viktig del i Stockholms sjukvårdsstruktur och ha ett nära och naturligt samarbete med akutsjukhusen oavsett om de drivs av akutsjukhusen själva eller av en privat aktör. Med ett utvidgat uppdrag till geriatriken önskar Socialdemokraterna förutsättningarna för direktinskrivningen ska kunna öka, vilket stärker patientsäkerheten och avlastar akutsjukhusens akutmottagningar. Närsjukhusen ska ansvara för det finns en närakut med tillgång till röntgen och lab. Det finns anledning se över vilken typ av röntgen som ska finnas och utöka även till CT-röntgen för göra det möjligt utöka uppdraget ytterligare när det gäller direktinskrivning till geriatriken. Idag körs alltför många av länets äldre till akutsjukhusen där de riskerar bli liggande på överfulla akutmottagningar utan tillgång basal omvårdnad. Det skapar otrygghet hos patienten vilket riskerar försämra hälsoläget, samt medföra en stor stress för personalen på akutmottagningarna som känner de inte har möjlighet ta hand om dessa äldre patienter. Ofta har de ett akut vårdbehov som leder till inläggning, men de har inte alltid behov av akutsjukhusets resurser. En utökning av geriatrikens uppdrag gällande direktinskrivning vore därför det bästa ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är viktigt närakuten har öppet även på udda tider såsom kvällar och helger för den ska kännas som ett reellt alternativ till akutsjukhusens akutmottagningar. Däremot ställer vi oss tveksamma till en dygnetrunt-öppen närakut är det bästa sättet nyttja våra gemensamma resurser. Att bemanna en akutmottagning dygnet runt är mycket resurskrävande, särskilt om man även vill inkludera även de minsta barnen som kräver en högre kompetens för kunna göra säkra bedömningar.

20 (61) Idag finns det jourläkarbilar som är kraftigt underutnyttjade, dessa kan ta sig över hela länet, Socialdemokraterna anser de bör stärkas upp med just barnläkare för kunna åka hem till barnfamiljer dygnet runt. Trycket på akutmottagningarna går generellt ner netid och dessa jourläkarbilar skulle i större utsträckning kunna avlasta sjukhusens akutmottagningar när det gäller mindre akuta sjukdomsfall. Socialdemokraterna vill en utredning gällande vilka sjukhus som ska vara specialistsjukhus ska genomföras innan de utses, dessa bör ligga strategiskt spridda över länet för ge hela länets medborgare en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Med specialistsjukhus menar vi ett sjukhus som bedriver specialistvård i både öppen- och slutenvård och är specialiserat på ett visst område, exempelvis diabetes eller geriatrik. Idag går det se vissa delar av länet har sämre tillgång till vård, men framförallt underkonsumerar vård beräknat utifrån det förväntade vårdbehovet. Detta är särskilt tydligt i de södra delarna av länet såsom Handen och Tumba, sannolikt är en första satsning på specialistsjukhus kommer ske i dessa områden för säkerställa ett idag inte tillgodosett behov. Landstinget saknar idag en ordentlig kompetensförsörjningsplan, samtidigt som det är tydligt personalfrågorna är en av vårdens stora utmaningar i framtiden. För ha möjlighet utbilda tillräckligt med personal är det nödvändigt samtliga vårdnivåer tar sitt ansvar och har tillgängliga utbildningsplatser och tar emot praktikanter. Utbildningsuppdraget ska således gälla för samtliga vårdgivare. Även när det gäller forskning är det viktigt Stockholm och Sverige fortsätter ligga i framkant när det gäller medicinsk utveckling och då måste vården i större utsträckning möjliggöra blandade anställningar och vara mer tillgänglig för kliniska prövningar. Forskning behöver bedrivas där patienterna finns det vill säga på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionerna besvarade, samt överlämna motionerna och utlåtandena till landstingsgruppen. Motion B8 Utöka och effektivisera dygnet runt tjänsten med jourläkarbilarna samt förbättra samarbetet mellan 112, ambulansverksamheten och 1177 Företaget Curera får nästan 24 miljoner kronor för 6000 hembesök per år. Men i själva verket kommer bilarna rycka ut 1740 gånger om de fortsätter i samma takt som nu (mars 2014). Verksamheten inriktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer. En väl fungerande jourläkarverksamhet minskar onödigt lidande och oro för många patienter, det minskar trycket på akutmottagningarna och underlättar för ambulansverksamheten. Tyvärr fungerar inte SLL jourläkarverksamhet som det var tänkt och som den borde. En effektiv jourläkarverksamhet har stor betydelse för minska antalet onödiga ambulanstransporter till och från länets akutmottagningar och upptagna sängplatser på akutmottagningarna.