1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet ArtDatabankens huvudsakliga synpunkter ArtDatabanken anser att det råder stor osäkerhet om oönskade effekter vid upprepad och storskalig spridning av bekämpningsmedlet och att det inte går att försäkra sig om att livsmiljöer i de berörda Natura 2000 områdena inte kommer att ta skada. Det finns därför inte förutsättningar för myndigheten att meddela tillstånd med stöd av 7 kap 28b miljöbalken. Regeringen gav 2012 dispens vid en motsvarande prövning men framhöll då att... metoden för bekämpning av stickmyggor genom spridning av Bti inte är en långsiktig hållbar lösning. se beslut 2012-04-26. Årets ansökan omfattar samma områden och är lik ansökan 2012. ArtDatabanken efterlyser alternativa långsiktigt hållbara lösningar på problemet istället för att enbart upprepa föregående års bekämpning. Tillstånd bör inte ges 2013 utan strikt krav på oberoende uppföljning, så att statistiskt säkra resultat från oberoende part finns inför framtida utvärderingar och ansökningar. ArtDatabanken SLU Box 7007, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 artdatabanken@slu.se www.slu.se/artdatabanken
Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet Generellt om påverkan på ekosystem och de aktuella arterna och naturtyperna Myggor kan förekomma i stora mängder i våtmarker med vattensamlingar som tidvis torkar ut. Deras larver livnär sig på finfördelade näringspartiklar i vattnet som de filtrerar. Larverna och de vuxna myggorna är näringskällor för en rad rovlevande djur som trollsländor, skalbaggar, andra tvåvingar, skinnbaggar, fiskar, och ryggradsdjur. I ansökan förnekas på det stora hela att mygg har en betydande roll i ekosystemet,vilket är felaktigt. Genom att regelbundet och över stora ytor eliminera mygg rycker man undan en betydande grupp i en näringsväv. Man kan då förvänta sig förändringar både neråt och uppåt i väven, jämför t.ex. med att ta bort djurplankton i havet. Resultat kan bli näringsanrikning, eller att andra arter kommer att ta över myggorna roll som konsument av små näringspartiklar, och andra rovlevande arter kommer att ersätta de arter som är beroende av myggor som föda. Vilka förändringar som kommer att ske är svårt att bedöma men risken för en betydande påverkan på ekosystemet och den biologiska mångfalden är stor. I detta sammanhang kan myggornas närvaro i ekosystemet ses som en ekosystemtjänst, de fungerar som näringsfilterare (vattenrening, minskad näringsbelastning) och likaså näringskälla för fisk (produktion av fisk för fiskare och turism). I nedre Dalälvsområdet förekommer flera av art- och habitatdirektivets vattenanknutna naturtyper. Bland dessa har två, nordliga översvämningsängar och svämädellövskogar, en signifikant del av sin totala areal och utbredningsområde i detta område. Av de naturtyper som riskerar att påverkas av myggbekämpning är flera beroende av naturlig hydrologi och oreglerad vattenföring i anslutande vattendrag. Den naturliga vattendynamiken är också en förutsättning för att upprätthålla livsmiljön för flera av naturtypernas naturligt förekommande arter. För vissa av naturtyperna krävs återkommande översvämningar. Myggbekämpningen i sig riskerar framför allt att påverka naturtypernas förekommande arter. Bland de typiska arter som utgör indikatorer för naturtypernas bevarandetillstånd finns en rad fågelarter som lever på insekter och småkryp i området. Flera vattenlevande insekter, framföra allt sländor, är typiska arter för naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Eftersom gynnsam bevarandestatus för naturtyperna förutsätter att de typiska arterna upprätthåller långsiktigt livskraftiga bestånd kan myggbekämpningen därmed indirekt påverka möjligheten att uppnå gynnsam bevarandestatus för de vattenanknutna naturtyperna i nedre Dalälven. Detta remissvar är sammanställt av Jonas Sandström med stöd av Håkan Ljungberg, båda entomologer, och Lena Tranvik. För ArtDatabanken Lena Tranvik chef program naturtyper 2(2)
JL L LI S I Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences 1(1) DNR: IDSLU.ua.Fe.2012.1.2-4054 Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dekanus YTTRANDE 2013-01-10 Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM SLU:s yttrande över remissen Ansökan om spridning av Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet (Dnr NV- 10089-12) SLU avstår från att lämna synpunkter på remissen. Beslut om innehållet i detta yttrande har, efter delegation från rektor, fattats av dekanus för naturresurser och lantbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator Linda Paavilainen. Dekanus Barbara Ekbom Remisskoordinator Linda Paavilainen P.G Box 7070 SE-750 07 Uppsala, Sweden. Besök/visits: Almas allé 7 www.slu.se tel:+46 (0) 18 67 21 41 mob: +41 (0)72 221 42 66 Linda.Paavilainen@slu.se