Studentpolitiskt program. Halmstad Studentkår



Relevanta dokument
Studentpolitisk program Halmstad Studentkår

Kåren kräver, med stöd från ovanstående Regionalt och nationellt påverkansarbete Student på heltid Boende Kollektivtrafik...

Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Åsiktsdokument för Kristianstad Studentkår

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11

Regler för kursansvar och examination

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet

Medlemsmöte Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Studentbarometern. Tabellbilaga Högskolan i Halmstad

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring av Beslut av rektor , Dnr

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Studenternas arbetsvillkor. Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet

Studieadministrativa bestämmelser för studenter vid Högskolan Dalarna

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor Om studiemiljöfrågor Om studiesociala frågor Om utbildningsfrågor... 5

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016

Dnr: 2014/ Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Kursen ges som kompletterande utbildning för ekonomer med utländsk examen i företagsekonomi (eller motsvarande).

= = = = ====================== = = Beslutsdatum

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor Dnr 13/711. Fastställd av rektor

Åsiktsprogram för Farmacevtiska Studentkåren

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Tack för alla motioner!

Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen vid Institutionen för informatik att gälla från och med , höstterminen 2018.

Ett hållbart universitet

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige

Vägledning för utbildningsutvärderingar

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT

Verksamhetsplan 2014/2015

Åsiktsdokument 0809 F U L L M Ä K T I G E

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI

1. Student i akademin 1.1. Avgifter Studentinflytande Studievägledning

Utbildningsplan Dnr CF /2006

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Utbildningspolitiskt program

Verksamhetsplan 2014/2015

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB

Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

Verksamhetsplan 2019/2020

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Hur kan man värdera uppsatskurser?

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

STUDENTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Verksamhetsplan 2018/2019 Studentsektionen Sesam

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Handlingsplan Specialistsjuksköterskeprogrammen

Regler för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Institutionen för kulturvetenskaper

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Vägledning för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Kvalitetsplan Utbildning på grund- och avancerad nivå (UGA) DSV

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Kandidatprogram i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Institutionen för kulturvetenskaper

Rättigheter och skyldigheter

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp

Linköpings Universitet

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (6) INTERNATIONELLA MEDIEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i socialt arbete, 60 högskolepoäng

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår

Linköpings Universitet

ORDNING FÖR DISCIPLINÄRENDEN OCH AVSKILJANDE

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet

Policy för studentinflytande vid Umeå universitet

LUNDS UNIVERSITET 1(6) Student och utbildning Dnr SU 2013/44. Rättighetslista för Lunds universitets studenter

Humanistiska fakulteten

Transkript:

Studentpolitiskt program Halmstad Studentkår

1 Inledning... 4 2 Utbildningspolitiska grunder... 5 2.1 Grundsyn... 5... 5 2.2 Studenten som medaktör... 5... 5 2.3 Högskolans roll i det omgivande samhället... 5 2.4 Högskolans organisation... 6 3 Utbildning... 7 3.1 Den vetenskapliga grunden... 7 3.2 Prioritering mellan grundutbildning och forskning... 7 3.3 Föreläsares kompetens... 7 Positiv särbehandling... 7 3.4 Fri dimensionering... 8 3.5 Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring... 8 3.5.1 Kursvärderingar...9 3.6 Avgiftsfri utbildning... 9 3.7 Uppdragsutbildning... 10 3.8 Sommarkurser... 10 4 Mångfald... 11 4.1 Alumniverksamhet... 11 5 Internationalisering... 12 5.1 Internationalisering i utbildningen... 12 5.2 Internationalisering på hemmaplan... 12 5.3 Utlandsstudier... 13 5.4 Praktik-, projekt- och examensarbete utomlands... 13 6 Disciplin... 14 7 Regionalt och Nationellt påverkansarbete... 15 7.1 Student på heltid... 15 7.2 Boende... 15 7.3 Kollektivtrafik... 15 8 Högskolans interna kommunikation... 16 9 Studentinflytande och studenträttigheter... 17 9.1 Beslutande organ och kårarbete... 17 9.2 Styrdokument och schema... 17 9.3 Utformning av utbildning... 18 10 Studiemiljö och studenters hälsa... 19 10.1 Studiemiljö... 19 10.2 Studenthälsan... 19 10.3 Examination... 19 10.4 Utformning av examination... 20 10.5 Examinationssal... 20 10.6 Inrapportering av resultat till CSN... 20

10.7 Studentlitteratur... 21 11 Informations- och kommunikationsteknologi... 22 11.1 Datortillgång och e-post... 22 12 Biblioteket... 23

1 Inledning SPP klargör Halmstad Studentkårs ställningstagande i olika studentpolitiska frågor. Halmstad Studentkår benämns nedan Kåren. SPP:n har tre huvudsyften: Det skall tjäna som vägledning och vara åsiktsbildande för studentrepresentanter i olika organ. Klargöra Kårens ståndpunkter för Högskolan i Halmstad (HH) vid framtagandet av underlag till olika beslutande och rådgivande organ. Tjäna som vägledning och hjälp i vissa sakfrågor, ex. gentemot HH, kommun och riksdag. Dokumentet ses över varje år och vid behov revideras på verksamhetsårets andra medlemsmöte. Kårstyrelsen förbehåller sig tolkningsföreträde av detta dokument tills medlemsmöte har yttrat sig.

2 Utbildningspolitiska grunder 2.1 Grundsyn Kåren har en utbildningspolitisk grundsyn som vilar på alla individers rätt till utbildning. Ingen skall behöva avstå högre utbildning inom högskolevärlden på grund av sociala eller ekonomiska skäl. Kåren skall diskutera förutsättningarna för den högre utbildningen vid HH och föra fram tydliga åsikter om hur den skall utvecklas och förbättras. Högre utbildning styr i mångt och mycket kunskapsutvecklingen genom det sätt på vilket kunskap skapas och förmedlas. Det är en ansvarsfull roll och det är därför viktigt att utbildningen grundar sin verksamhet på värdet av demokrati, jämställdhet och jämlikhet. att alla studenter skall ges lika rättigheter och möjligheter till studier vid HH 2.2 Studenten som medaktör Utgångspunkten för alla beslut som rör Högskolan skall vara: studenten som medaktör. Detta synsätt innebär att HH ser studenternas kunskap och erfarenheter som betydelsefulla för högskolans och utbildningarnas utveckling. Som medaktör är det självklart att studenten kan och bör bidra till planering såväl som genomförande av undervisningen. Studenten får med detta synsätt även medansvar för sin utbildning. Det är studenten som är grunden till allt som görs på högskolan från utbildning till administrativa processer. Det är därför av största vikt att studenten sätts i centrum och att alla beslut och processer utgår ifrån studenten. att studenten ses som medaktör och medansvarig i allt som rör HH att studenten ses som en central del i verksamheten och att besluten utgår ifrån studenten som fokus att alla processer som finns på skolan utarbetas och omarbetas utifrån studentens väg genom utbildningen som central process 2.3 Högskolans roll i det omgivande samhället Högskolan spelar flera viktiga roller i samhällets utveckling. Samtidigt som den verkar som en kulturbärare, överför och avspeglar den traditioner och värderingar som finns i vårt samhälle. Högskolans roll är att kritiskt granska och ifrågasätta samma traditioner och värderingar. Högskolan skall värna om politiska mål såsom demokratiska ideal, en humanistisk människosyn, förståelse för olika kulturer, internationella förhållanden,

miljöaspekten samt jämställdhet och jämlikhet. Det är väsentligt att Högskolans verksamhet präglas av en öppenhet som stimulerar en bred debatt. att HHs roll är att kritiskt granska omvärlden att HH bör ha en ledande roll i utvecklingen av regionen och vara en naturlig och viktig del av det omgivande samhället att Högskolan levererar en kvalitativ och konkurrenskraftig utbildning som kommer studenten och samhället till nytta att Högskolan skall vara aktiv opinionsbildare i utbildningsfrågor 2.4 Högskolans organisation Den 1 januari 2011 upphörde en stor del av Högskoleförordningen att gälla. Detta innebär att högskolor och universitet idag har en större autonomi och rätt att själva bestämma över sin organisationsstruktur. Enligt den nya Högskoleförordningen behöver HH endast ha en styrelse och en rektor. Beslut som idag fattas på flera olika nivåer i organisationen behöver enligt Högskoleförordningen fortsätta att fattas på dessa nivåer utan man kan göra styrelse och rektor till närmast enväldiga. Det är viktigt att arbeta för att Högskolan fortsätter ha beslutanderätt längre ner i organisationen än rektor. De styrelser och nämnder som finns gör ett enormt arbete och tar många av de beslut som annars skulle behöva tas av rektor. Dessa styrelser och nämnder säkerställer inte bara studenternas inflytande utan även kollegiets inflytande i organisationen. att HH fortsatt arbetar med en organisationsstruktur som innebär att beslut kan tas i styrelser och nämnder att studentrepresentanter och representanter för kollegiet har rätt att ingå i dessa nämnder och styrelser

3 Utbildning 3.1 Den vetenskapliga grunden All utbildning och bildning vid HH har som uppgift att ge studenten en uppsättning verktyg för att objektivt, kritiskt och kreativt analysera kunskap utifrån olika perspektiv. För att detta skall kunna uppnås krävs att vetenskaplig och konstnärlig grundutbildning och forskning följs åt i samverkan. att all högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund att utbildningen skall ge studenten verktyg för att tillgodogöra sig kunskap genom objektiv, kritisk och kreativ analys utifrån olika perspektiv att studenten ska ges möjlighet aktivt deltaga i en levande forskningsmiljö under hela sin studietid samt kommer i kontakt med forskning inom de aktuella ämnesområdena 3.2 Prioritering mellan grundutbildning och forskning HH har en lång tradition och stor kunskap i att bedriva grundutbildning och har en stor konkurrenskraft inom detta område att grundutbildningen skall prioriteras högst vid HH 3.3 Föreläsares kompetens För att studenter ska kunna ta till sig kunskap krävs det att föreläsaren är kompetenta och kunniga inom sitt område. En föreläsare måste även kunna föreläsa på ett pedagogiskt och varierande sätt. att föreläsare vid HH skall ha stor kunskap inom ämnesområdet samt engagera och stimulera studenternas intresse för ämnet att provföreläsningar skall gälla samtliga vid nyanställningar och befordringar att HH ska ge föreläsare möjligheter till fortbildning och pedagogiska utveckling att pedagogiska meriter, näringslivserfarenhet och forskningserfarenhet skall vara meriterande vid tjänstetillsättning att adjunkternas tillsättning skall granskas av läraranställningsutskottet Positiv särbehandling Kåren anser att olika förebilder är viktiga i högskolevärlden. Vid tjänstetillsättningar är det viktigt att en individs erfarenhet och kompetens är avgörande. Kön, ålder, etniskt ursprung etc. kan ses som en fördel och då ska detta motiveras vid anställningen, men får ej vara den främsta meriten.

Därför ställer sig Kåren emot positiv särbehandling. att positiv särbehandling inte skall användas vid anställning 3.4 Fri dimensionering Begreppet fri dimensionering innebär att alla som söker till en utbildning och har rätt behörighet skall antas till utbildningen. Detta är en viktig princip av flera anledningar, inte minst då det finns ett allt större tryck på att examinera utifrån arbetsmarknadens krav. Den fria akademin, eller bildning för bildningens egen skull, måste vara en aspekt som respekteras och i den aspekten är just fri dimensionering oerhört viktigt. Dock finns det ett antal problem med att införa systemet, dels skulle arbetssituationen för lärare lätt bli ohållbar om antalet studenter skiljer sig väsentligt från en termin till en annan. Vidare riskerar det att leda till att utbildningskvaliteten blir lidande. Kåren anser att fri dimensionering inte går att uppfylla med dagens system att fri dimensionering inte ska införas då det finns stora risker att kvaliteten på utbildningen påverkas att fri dimensionering principiellt är positivt 3.5 Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Bra kvalitet och kvalitetssäkring bidrar till en positiv utveckling av utbildningen och arbetet på högskolan och fungerar som ett viktigt konkurrensmedel gentemot andra lärosäten. Studenterna och deras utvärderingar är en viktig del i kvalitetsförbättringsprocessen då de har en annan infallsvinkel och då det är de som ska gynnas av utbildningen. Det är ledningens ansvar att tillse att kvalitetsutvecklingen bedrivs aktivt och systematiskt. Ledningen svarar dessutom för att skapa förståelse för vikten av en hög kvalitet bland samtliga involverade i HHs verksamhet. Studentens intressen är primära då utbildningens kvalitet avgör hur studenten kommer att klara sina uppgifter i en framtida yrkesroll. Det är ur både studentens och samhällets perspektiv betydelsefullt att den högre utbildningen har en inbyggd kvalitetsutveckling och att utbildningen expanderar med hög kvalitet. Kåren anser att HH skall arbeta för ett enhetligt kvalitetsledningssystem att HH skall bedriva arbetet utifrån ett hållbart kvalitetsledningssystem att studenter på alla nivåer ska ges möjlighet till att vara aktiva och delaktiga i kvalitetsarbetet att HH skall verka för bibehållen kvalitet vid expanderande utbildningar att man internt på HH har en ansvarig för att följa upp kvalitetsarbetet

3.5.1 Kursvärderingar Det är för studenterna som högskolan finns och är dessa inte nöjda med det som ges bör man se över och förbättra utbudet. Kursutvärderingar är ett formidabelt sätt att få in de åsikter som behövs för att kvalitetssäkra och vidareutveckla utbildningen. Utvärderingar behandlas i den kursansvariga institutionens styrelse. Detta är viktigt för att få till stånd förändringar enligt framförda synpunkter med studenten som medaktör. Huvudansvaret för att utvärderingarna genomförs ligger på institutionerna. De justerande kursutvärderingarna tas upp i respektive styrelse. att baserat på kursutvärderingar och kursplaner skall alla kurser vid HH utvärderas samt följas upp systematiskt för att ligga till grund för kvalitetssäkring och vidareutveckling av utbildningen att alla kursutvärderingar skall behandlas i speciella utvärderingsgrupper på varje sektion att studenter är delaktiga i utvärderingsprocessen samt får vetskap om de förändringar som tidigare kursutvärderingar medfört att alla kursansvariga skall genomgå en utbildning i kursvärdering att kursvärderingarna skall ske anonymt att de justerade kursutvärderingarna tas upp i respektive styrelse att alla kursutvärderingar skall offentliggöras i anslutning till kursplan på HH:s hemsida att kursvärderingar utförs på alla kurser och att de används som underlag till förbättringsåtgärder på kursen att de förändringar som kursutvärderingarna genererat presenteras vid nästa kursstartstillfälle att varje kursutvärdering skall ske på det språk som kursen genomförs på att även utvärdering med syfte att utvärdera program eller kursblock skall genomföras att tillfälle för skrivande av kursutvärdering ges inom ramen för kursen att Kåren automatiskt får ta del av alla analyserade kursvärderingar 3.6 Avgiftsfri utbildning Inom grundutbildningen vid HH ska all utbildning vara avgiftsfri. Kurser ska vara utformade så att studenten slipper bära onödiga kostnader. Kursansvariga ska beakta detta vid val av kurslitteratur etc. Redovisningar kan med fördel göras med hjälp av elektronisk media, dels för att bespara studenten utskriftskostnader, men även för att spara naturresurser. HH ska aktivt verka för att minimera studenternas kostnader för studiebesök, projekt och dylikt. Strävan att minska studentens kostnader för att genomföra sin utbildning får dock inte drivas så långt att kvaliteten i utbildningen riskerar att bli lidande, utan ska inriktas mot onödiga kostnader. att utbildningar vid HH ska vara avgiftsfria

att obligatoriska kursmoment ska vara kostnadsfria för studenten att högskolan aktivt ska verka för att minimera studenternas kostnader i samband med studier 3.7 Uppdragsutbildning För att uppdragsutbildning skall vara önskvärd verksamhet vid HH, måste den erbjuda både forskning och utbildning en kvalitetshöjande effekt. Kåren kan aldrig acceptera att utbildning som bedrivs genom ordinarie kursutbud får en sämre kvalitet på grund av uppdragsutbildning. att kunskap som kommer lärare till gagn via uppdragsutbildning också skall komma grundutbildningen till godo att uppdragsutbildning skall täcka sina egna kostnader att högskoleutbildningar som är anpassade till en viss arbetsgivare och dess arbetssätt endast får förekomma som uppdragsutbildning 3.8 Sommarkurser Sommarkursernas enda förändring är att de ges på sommaren, i övrigt har dessa kurser samma innehåll och utformning som under det övriga året. att sommarkurser håller samma kvalité som kurser under det övriga året att HH erbjuder sommarstudenterna service likvärdig med den som ges under terminerna

4 Mångfald Med en alltmer heterogen studentgrupp och med en studentgrupp som är ständigt växande är det viktigt att HH tar sitt ansvar för sina studenter. Det är många som aldrig avslutar sina studier på grund av att man inte är van vid den akademiska miljön och att man inte får den hjälp man behöver för att klara av studier på högre nivå. Det är av största vikt för Högskolan att se till att så många som möjligt stannar kvar i utbildningen tills examen uppnås inte bara för studentens skull utan även för Högskolans ekonomiska situation. att det ska finnas lättillgänglig och gratis hjälp för de studenter som av särskilda skäl behöver extra stöd för att klara av sina studier vid Högskolan att HH ständigt utvärderar och förbättrar befintliga stödfunktioner samt skapar nya stödfunktioner att Högskolan aktivt arbetar för att alla studenter känner sig välkomna och trygga i den akademiska miljön på Högskolan att Högskolan utvecklar alternativa examineringsformer som inte sänker kvalitén på utbildningen men ökar tillgängligheten för fler att de studenter som hoppar av följs upp av Högskolan för att ta reda på varför man hoppade av att HH inte förutsätter att studenten kommer från akademiska miljöer och känner till de akademiska arbetssätten 4.1 Alumniverksamhet För att säkerställa en god återkoppling av det som studenterna efter examen anser om utbildningen vid HH och för att ge före detta studenter möjlighet att hålla kontakten är det viktigt att Högskolan erbjuder alumniverksamhet, en verksamhet för före detta studenter vid Högskolan. En väl fungerande alumniverksamhet resulterar oftast i att befintliga studenter ges möjlighet att skaffa sig ett brett kontaktnät mot näringslivet och på så vis har bättre förutsättningar på en tuff arbetsmarknad. Det kan även leda till att man får den återkoppling man behöver för att öka motivationen till fortsatta studier. Kåren anser att det skall finnas väl fungerande alumniverksamhet vid HH. att Högskolan utnyttjar sin alumniverksamhet för att ge återkoppling och feedback till studenterna inne i utbildningarna

5 Internationalisering I mötet mellan olika kulturer skapas en unik förståelse för hur andra människor lever och tänker. Dagens globala samhälle kräver ett utbildningsväsende som förstår och vidareutvecklar de kunskaper internationaliseringen grundas på. Internationalisering är en viktig del av den mångfald som högskolan skall eftersträva. 5.1 Internationalisering i utbildningen För att HH skall klara konkurrens, internationell som nationell, är det av yttersta vikt att verksamheten håller högsta klass. De lärare som bedriver undervisning och handledning på ett annat språk skall behärska språket som de undervisar i. Det är viktigt att utresande studenter har tillräckligt höga språkkunskaper för att klara av att aktivt delta i de studier som ges vid det mottagande universitetet så att de kan återföra sina erfarenheter. Det är viktigt att de utbytespartners som HH arbetar med är av hög klass och att man kan tillgodoräkna sig de kurser man läser. För att HH skall veta att utbytesavtalen håller en hög kvalitet, krävs en kontinuerlig granskning och uppföljning. För att våra studenter skall ha goda förutsättningar vid arbete och vidare studier utomlands är det viktigt att de examina som HH ger är internationellt gångbara. att internationaliseringen genomsyrar all utbildning att studievägledarna aktivt skall hjälpa studenter för en fungerande utbytesverksamhet att utresande studenter erbjuds språkstudier vid behov att regler gällande tillgodoräknande skall vara tydliga, enkla och samma för alla lärosäten på högre nivå att det skall finnas en möjlighet att överklaga tillgodoräknade av kurser lästa vid ett utländskt lärosäte att utbytesavtal kontinuerligt skall utvärderas och följas upp av Internationella Avdelningen på HH att examensbevisen skall vara internationellt gångbara att förberedandeprov i samband med utbytesverksamhet skall vara avgiftsfria att lärare och övrig personal uppmuntrar studenter till att läsa en del av sin utbildning utomlands att HH skall arbeta aktivt för att skapa balans mellan utgående och inkommande utbytesstudenter 5.2 Internationalisering på hemmaplan HHs internationella profil är beroende av hur internationaliseringen fungerar på hemmaplan. Detta innefattar bland annat att ett större antal kurser bedrivs på ett annat språk än svenska. Det är viktigt att vi tänker globalt och inte fokuserar enbart på västvärlden. Det är viktigt att se alla med internationella erfarenheter som resurser i den dagliga verksamheten vid högskolan.

Ett flertal studenter söker sig utanför utbytesavtalen, så kallade freemovers. Detta gäller såväl studenter från HH såsom studenter från andra länder. att öka antal kurser som bedrivs på det språk som är relevant för kursen att HH skall verka för mångfald bland gästföreläsare att studenter och anställda som har tillbringat en tid vid ett utländskt lärosäte bör användas som en resurs vid HH att Högskolan aktivt verkar för att inte bara studenter, utan även lärare och administrativ personal får tillgång till utbytesverksamhet. att Högskolan på bästa sätt förbereder sina studenter för en internationell arbetsmarknad. att HH bör i studierelaterade frågor stötta in- och utgående studenter som väljer att studera som freemovers vid lärosätet. att möjliggöra kurser på svenska och engelska för internationella studenter 5.3 Utlandsstudier En del av internationaliseringen är att studera i ett främmande land. Utlandsstudier har många fördelar, studenterna får en ovärderlig insikt i ett annat lands utbildningsstruktur, kultur och miljö, det är även meriterande vid anställningar. Få studenter väljer att tillbringa en del av sin studietid utomlands. För att råda bot på detta är det av stor vikt att information om möjligheterna finns samt att de lärosäten avtal skrivs med har intressanta och relevanta utbildningar för HH:s studenter. att alla studenter som uppfyller behörighetskraven för utlandsstudier bör erbjudas möjlighet att delta i internationellt utbyte vid HH, inom ramarna för utbytesavtalen att internationella studier skall kvalitetssäkras i samma utsträckning som svenska studier 5.4 Praktik-, projekt- och examensarbete utomlands Det finns studenter som väljer att förlägga sin praktik-, projekt- och/eller sitt examensarbete utomlands. Högskolan bör aktivt hjälpa studenter vid deras sökande av praktikplats då det kan vara svårt att ordna på egen hand. att HH uppmuntrar till, stödjer och förbereder sin personal och sina studenter för praktik-, projekt-, uppsats- och examensarbeten utomlands

6 Disciplin Fusk är den vanligaste anledningen till att studenter blir avstängda. Kåren accepterar inte under några omständigheter fusk som metod för att klara en examination. Att vara anklagad för fusk är en stor påfrestning för den berörda studenten och detta påverkar dennes studier. Där fusk förekommer finns det en möjlighet att studenten kan befinna sig i en svår situation i livet eller ha studieproblem att alla misstänkta studenter betraktas som oskyldiga tills motsatsen bevisats att HH handlägger ärenden som rör fusk skyndsamt och att studenten som misstänks för fusk utan dröjsmål meddelas om de konsekvenser som följer på en eventuellt fällande dom att alla som fuskat behandlas lika att konsekvenserna vid fusk blir samma för alla studenter att HH följer upp den student som fuskat och utreder varför att HH vid eventuella problem hjälper studenten i största möjliga mån att konsekvenserna för fusk inte är orimliga i förhållande till agerandet

7 Regionalt och Nationellt påverkansarbete 7.1 Student på heltid Studier på heltid bör kunna jämställas med arbete på heltid i näringslivet då studenterna i största mån lägger ner ungefär samma tid. Det förekommer stora skillnader i studiemetoder inom olika utbildningar. En del utbildningar bedrivs till största delen genom lärarledda aktiviteter och andra främst genom självstudier. Detta innebär att studiesituationen varierar mycket beroende på vilken utbildning studenten läser. att studier på heltid skall vara jämförbara med 40 timmars arbetsvecka vid förvärvsarbete att en utbildningsvecka skall vara 40 timmar oavsett vilken utbildning man läser att lärarledd undervisning och självstudier skall bli tidsmässigt jämförbart 7.2 Boende För att säkerställa studenters trygghet är det av största vikt att Kåren, HH och Halmstads Kommun samarbetar för att studenter som vill flytta till Halmstad ska kunna hitta ett acceptabelt boende. I Halmstad bör det finnas ett varierat boendeutbud av rimlig standard. 7.3 Kollektivtrafik För att den stora grupp som pendlar inte skall påverka och inverka negativt på föreläsningar och övrigt skolarbete bör det ligga i HHs intresse att påverka kollektivtrafiken i regionen att förbättra kommunikationerna avsevärt. Det är viktigt att de medel man använder för att pendla till och från högskolan håller en rimlig standard och erbjuder en lugn, stressfri miljö för att studenterna skall kunna utnyttja tiden till exempelvis självstudier. Det är av yttersta vikt att kollektivtrafiken, i största möjliga mån, håller de tider som angivits för avresa och ankomst. att Kåren och HH får vara med och påverka framtidens pendeltrafik i Halmstad och Halland

8 Högskolans interna kommunikation HH omfattar personal och studenter. För alla parters bästa bör ett lättillgängligt och enhetligt kommunikationssystem finnas. Många stora organisationer kräver ett system som är enhetligt och enkelt att använda för att få ut viktig och relevant information. Studenter är mycket styrda av den information de kan hitta på högskolan, och alla studenter rör sig inte på samma områden på högskoleområdet och har inte alla tillgång till samma medium som andra. att det finns ett gemensamt, lättillgängligt och lättförståeligt kommunikationssystem för alla parter på HH att viktig information finns lättillgängligt i mer än ett medium och flera platser på campus att HH använder Studentportalen på ett sätt som gagnar studenternas studiesituation

9 Studentinflytande och studenträttigheter 9.1 Beslutande organ och kårarbete Ett genuint studentinflytande där studenten ses som medaktör är en såväl nödvändig som självklar utveckling av den högre utbildningen vid HH. Studenterna är i allra högsta grad delaktiga i verksamheten vid HH. Det är därför mycket viktigt att de har ett reellt inflytande över de beslut som fattas inom HH. Studenternas inflytande måste ses som en kvalitetssäkring av utbildningen. Det är av största vikt att Högskolan tar tillvara den resurs studenterna är i form av medaktörer och inte som tillfälliga besökare. Utbildningen skall utveckla individernas förmåga att arbeta i demokratiska former. Det är därför viktigt att studenterna har möjlighet att aktivt delta i utformningen av utbildningens innehåll och organisation. att det skall finnas studentrepresentanter i alla beredande och beslutande organ/ arbetsgrupper, så väl permanenta som tillfälliga på HH. att då studentrepresentanten/erna i de beslutande organet/arbetsgruppen inte fått ut kallelse inom utsatt tid skall inte organet/arbetsgruppen vara beslutmässigt att HH på bästa sätt hjälper studenter in i styrelse- och nämndsarbetet. att HH skall ge intyg till studentrepresentanter efter fullgjord tid i nämnder och styrelser 9.2 Styrdokument och schema Det är av stor vikt för studenterna att kunna förbereda sina studier vid HH. Därför skall studenterna ges möjlighet till denna förberedelse. I dagsläget är det alltför stora tidsskillnader i utlämnandet av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor på olika institutioner och utbildningar. Detsamma gäller för schema. Eftersom många studenter på HH har familj och till exempel barn på dagis är planeringen viktig. En utbyggnad och ständig uppdatering av Högskolans elektroniska schemasystem måste etableras. En planering av när tentamen sker är också viktig för att studenter ska kunna planera sin studiegång. Detta för att en student skall kunna undvika att två tentamina sker samtidigt att utbildningsplaner för program lämnas ut till studenten senast sex månader före terminens start att kursplaner och litteraturlistor finns fastställda och tillgängliga för studenten senast två månader före kursens start att fastlagt schema för kurs och liknande finns att tillgå senast en månad före kursens start att tentamensschemat för nästkommande termin är fastlagt innan ansökningstiden gått ut att schemaändringar ska ske i samråd med studenterna att studenter blir underrättande om schemaändringar sker att Högskolan håller elektroniska scheman ständigt aktuella

9.3 Utformning av utbildning Aktivt deltagande i utbildning och utformning av den samma underlättar inlärningen samt ökar engagemanget och motivationen för studierna. För att studenten skall kunna delta aktivt i utformningen och genomförandet av utbildningen krävs det att det finns klart definierade mål och syften för program, kursblock och enskilda kurser. För att kursinnehållet skall bli det rätta är det viktigt att även lärarna är medvetna om hur de olika delkurserna hänger samman i ett utbildningsprogram eller block. att utbildningen utformas så att studenten aktivt kan delta i planering, genomförande och uppföljning av kurser att studenten ges möjlighet att aktivt delta i planering, genomförande och uppföljning av kurser att de som skriver kursplaner på HH har goda kunskaper inom detta, då kursplanerna är de viktigaste dokumenten för studenterna.

10 Studiemiljö och studenters hälsa 10.1 Studiemiljö Mötesplatser för idéutbyte och informationsspridande är nödvändigheter inom studielivet och det är av största vikt att HH skapar miljöer som stimulerar och inspirerar till studier. En studiemiljö ska vara stimulerande och inspirera till studier, detta innefattar även mötesplatser för idéutbyte och informationsspridare. Det är viktigt att HH visar framfötterna med en god arbetsmiljö för studenter där ljud-, ljus-, temperatur- och ventilationsförhållandena spelar en viktig roll. Då studenternas upplägg i studerandet är väldigt personligt, är det bra om det finns stor tillgänglighet till studielokaler och datorsalar. att studiemiljön skall underlätta för kunskapssökande samt stödja bildningstanken att Högskolans allmänna lokaler, studieplatser och datasalar skall vara öppna för behöriga studenter dygnet runt att HH upprätthåller en god arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling att HH utvärderar studiemiljön minst en gång per läsår, vid behov ska det göras oftare att HH arbetar aktivt för en god psykosocial studentmiljö jämförbart med HH:s anställda att HH:s lokaler skall vara anpassade för studenter med funktionshinder att HH:s studielokaler skall vara anpassade efter de studier som bedrivs att de studentskyddsombud som finns ses som en naturlig del i skyddsarbetet på Högskolan. att antalet studieplatser är anpassat efter antalet studenter vid HH 10.2 Studenthälsan Det finns idag många faktorer till att studenter kan känna sig stressade eller må dåligt av olika orsaker. Den största pressen är oftast den ekonomiska situationen som studenter befinner sig i, men även ensamheten är stor bland dagens studenter. Det är av största vikt att skolan stöttar dessa studenter med den hjälp som de behöver och tar sitt ansvar för deras fysiska och psykiska hälsa. att det tillhandahålls förebyggande studenthälsovård som är kostnadsfri för studenten att HH tar ansvar för samtliga studenters välbefinnande. att bemanningen av studenthälsan är proportionellt mot det efterfrågade behovet att ledtid från första kontakt till träff inte ska vara längre än fem arbetsdagar 10.3 Examination Då man som person inte alltid kan vara på topp finns det en chans att studenten inte klara av examinationen därför är det viktigt att studenten ges mer än en möjlighet att klara examinationen på. Det är viktigt att studenten kan planera sitt studerande och då det är kort mellan ordinarie tentamensperiod och omtentaperiod är det av stor vikt att studenten får reda

på sitt resultat inom rimlig tid. Då inte tentamen skrivs anonymt kan det vid vissa tillfällen vara så att bedömningen av examinationen kan missgynna studenten på grund av relationsproblem med examinatorn. Därför är det rimligt att det finns en möjlighet att byta examinator. Det är viktigt att institutionerna uppmanar sina lärare att följa utsatta tider. En student kan förlora poäng för den tentamen som inte rapporteras in till institutionen. Vilket kan innebära ekonomiska påföljder, exempelvis problem med CSN. Att inte rapportera in resultat inom utsatt tid efter tentamenstillfället bör få påföljder, exempelvis skriftlig tillsägelse av berörd sektionschef. att varje tentamen skall ges vid minst tre tillfällen under läsåret att studenten senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället kan ta del av resultatet. att den student som underkänts två gånger på tentamen, handledning, projekt, med mera har rätt att begära att annan examinator tillsätts att tentamen skall kunna genomföras anonymt att för examinator som inte följer riktlinjerna för resultatrapportering skall HH vidtaga åtgärder att HH skall ha gemensamma examinationsrutiner för alla enheter 10.4 Utformning av examination Pedagogik och metodik utvecklas ständigt och nya former för tentamina kommer fram, att ta till sig dessa former för att hitta den optimala examinations och inlärningsformen borde vara en naturlig del i högskolans arbete. att examinationsformerna skall vara aktuella och mest lämpade för kursen studenten läser att det ska finnas alternativa examinationsformer för studenter med särskilda behov 10.5 Examinationssal För att studenten skall kunna prestera ett gott resultat måste salen där tentamen genomförs hålla sådan standard att studenterna inte stör varandra då de rör sig i examinationssalen t.ex. vid toalettbesök eller efter avslutad tentamen. att examinationssalen skall vara anpassad efter den examination som genomförs att studenterna skall kunna röra sig i tentamenssalen utan att störa varandra 10.6 Inrapportering av resultat till CSN CSN kräver att du som student måste ha registrerat dig på kursen/utbildningen och information om registreringen skall ha lämnats till CSN via Ladok. Det är först då som CSN agerar. Därför är inrapportering av kursstart och tentamensresultat oerhört viktig.

att inrapportering av resultat sker efter alla examinationstillfälle att det är av stor vikt att inrapportering sker vid kursstart 10.7 Studentlitteratur En stor utgiftspost är litteraturen. Idag finns inget maxbelopp på litteratur. att litteraturen som anges på litteraturlistorna skall finnas tillänglig för studenterna i biblioteket på HH att HH:s lärares egenförfattade litteratur och kompendium håller bra kvalitet att all litteratur på litteraturlistan skall har en tydlig koppling till kursens syfte och mål att kursansvarig i god tid innan kursstart kontrollerar att kurslitteraturen är aktuell och finns att tillgå i handeln

11 Informations- och kommunikationsteknologi 11.1 Datortillgång och e-post Det är viktigt att alla som studerar vid HH har en egen användaridentitet på skolans datornät, med fri tillgång till datorer. Användaridentiteten skall vara föredömligt enkel då den också används som e-postadress. Om e-postadressen blir logisk och lätt blir också användandet högre vilket i sin tur kan öka informationsflödet. IKT minskar pappersflödet och gynnar miljön samt ger en snabb och enkel kommunikationsväg om den används på rätt sätt. Då studenter inte alltid har möjlighet att själva stå för en dator i hemmet är det viktigt att funktionen och tillgången på datorer är hög på högskolan. För att antalet datorer skall möta efterfrågan måste antalet datorer vara så stort att det går fem studenter per dator. att login och e-postadresser är logiska och lätta att komma ihåg att HH verkar för ett ökat användande av IKT som kommunikationsmedel att alla sektioner har en hög tillängligheten på datorerna dvs. högst fem (5) studenter per dator om efterfrågan så kräver

12 Biblioteket Högskolebiblioteket är en av de viktigaste enheterna vid HH. Biblioteket står i centrum för studenternas kunskapsinhämtande, och behöver således bra litteratur, tidskrifter och informationsdatabaser. Det bör finnas klassuppsättningar av kurslitteratur. Vidare är det viktigt att bibliotekets miljö är beskaffad sådan att kunskapsinhämtning underlättas. Personalens kunskap om studenternas situation är också viktig, liksom en hög servicenivå. att antalet tysta läseplatser ska stå i realitet med efterfrågan att antalet grupprum ska stå i realitet med efterfrågan att läsplatser och grupprum skall vara tillgängliga för studenter dygnet runt att strategiska medel tilldelas nya ämnen för att tillgodose efterfrågan på litteratur att litteraturbeståndet speglar antalet studenter i ämnet och ämnets karaktär att det finns tillgång till trådlöst nätverk samt eluttag vid samtliga studieplatser på biblioteket Kåren anser att för att uppfylla ovanstående måste HH komplettera nuvarande bibliotek