HANNUKAINEN MINING OY. Uran i MKB och tillståndet

Relevanta dokument
Figur 5-1 Älvar och bäckar som påverkas av projektet i Hannukainen på den finska sidan.

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

RADIOLOGISK UTREDNING HANNUKAINEN MINING OY Radiologisk utredning på gruvområdet i Hannukainen

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

PM F Metaller i vattenmossa

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

HANNUKAINEN MINING OY

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram

Acceptabel belastning

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

8. OBJEKT SOM PÅVERKAS AV KONSEKVENSERNA

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

GRUVPROJEKT I HANNUKAINEN NATURABEDÖMNING

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1986L0278 SV

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Svensk författningssamling

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

Svensk författningssamling

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bällstaåns vattenkvalitet

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

1 (13) PRECISERINGAR AV VATTENHANTERINGEN - Vattnets kvalitet från anrikningsverket - Vattnets kvalitet och mängd i sandmagasinet. 1.

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Ackrediteringens omfattning


Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Transkript:

1 HANNUKAINEN MINING OY Uran i MKB och tillståndet

2 1 URAN I MKB...3 1.1 Gråberg i MBK s. 83:...3 1.2 Anrikningssand MKB s. 87...3 1.3 Bakgrundsstrålning MKB s. 133 138...3 1.4 Pepparriskor s. 158...3 1.5 Ytvatten...4 1.5.1 Nuläge s. 175...4 1.5.2 Konsekvenser s.477...7 1.6 Grundvatten...7 1.6.1 Nuvarande tillstånd s. 174...7 1.6.2 Konsekvenser s. 470...8 1.7 Hälsa s. 613...9 2 URAN I MILJÖTILLSTÅNDET...10 2.1 Ytvatten...10 2.1.1 Nuläge s. 109...10 2.1.2 Konsekvenser s. 136...11 2.1.2.1 Driftskedet...11 2.1.2.2 Skedet efter driften...16 2.2 Områdets radiometriska egenskaper s. 206....19 2.3 Geokemin i malmen och gråberget som ska brytas s. 211...21 2.4 Grundvattnets kvalitet...25 2.4.1 Nuläge s. 234...25 2.4.2 Konsekvenser s. 250...29 2.5 Hälsokonsekvenser s. 338...31 2.6 Utvinningsavfall s. 350...31 3 VATTENDRAGSKONTROLL 2015 2016...31 Bilaga 1 Bakgrundsstrålning, MKB kap. 10.3

3 1 URAN I MKB Texterna har kopierats från MKB-referatet Kommentarer som gäller MKB-texten är kursiverade. 1.1 Gråberg i MBK s. 83: Sammansättningen på det gråberg som bildas analyseras oavbrutet under gruvdriften. Det är viktigt att övervaka sammansättningen, eftersom vissa typer av avfall kan bilda surt brunnsvatten. SRK Ltd har på uppdrag av den projektansvarige definierat syraproduktionsförmågan för det gråberg och den lösa jord som bildas i Hannukainen enligt ABA-testet i standarden EN15875. Därtill har man gjort NAG-tester. Utifrån resultaten (SRK 2013) är det möjligt att det lakvatten som bildas i gråbergsområden till vilka man placerar eventuellt syrabildande gråberg (s.k. PAFgråberg) eventuellt innehåller förhöjda halter av aluminíum, kobolt, koppar, mangan, nickel, uran, zink och sulfat. Det lakvatten som bildas i gråbergsområden där icke-syrabildande gråberg produceras (s.k. NAF-gråberg) kan innehålla förhöjda halter av uran och sulfat och förhöjda nitrathalter på grund av gruvdriften. 1.2 Anrikningssand MKB s. 87 De lindrigt förhöjda Cd-, Cr-, Pb-, U- och Zn-halterna i anrikningssand med en magnetkishalt; Ag-, As-, Bi-, Co-, Cu-, Fe-, Mo-, Ni-, P-, S-, Se- och Te-halterna är femfaldiga i jämförelse med Ca-halten och förhöjda Hg-halter. 1.3 Bakgrundsstrålning MKB s. 133 138 Det som lagts fram om bakgrundsstrålning i MKB har plockats till den separata bilagan 1. MBK s. 186: Olika riktvärden har föreskrivits för att skydda vattenlevande organismer; långvarig exponering för uran 15 µg/l och kortvarig 33 µg/l (CCME, Canadian council of Ministers of the Environment. Canadian Environmental Quality Guidelines. Water Quality for the Protection of Aquatic Life. Freshwater. / rådet för miljöministeriet i Kanada. Riktvärden för miljökvaliteten i Kanada. I Hannukainen görs en radiologisk utredning, prover har tagits på hösten 2016 och analysresultaten fås på våren 2017. 1.4 Pepparriskor s. 158 I projektområdet utfördes 23 25.8.2011 en kartläggning av tallstamlavar i totalt 20 uppföljningsområden (Lapin Vesitutkimus Oy 2011). I samband med lavkartläggningen samlades från tio områden pepparriskprover (Lactarius rufus), från vilka 26 grundämnen analyserades, inklusive kvicksilver och uran. I valet av provområden utnyttjades de existerande skogslav- och humusprovpunkterna. Därtill beaktades skyddsområden i närområdet. Utredningen har presenterats i sin helhet som bilaga till MKB (Bilaga 7).

4 1.5 Ytvatten 1.5.1 Nuläge s. 175 Svamparnas uranhalt låg under definieringsgränsen för analysen (<0,05 mg/kg torrvikt). Kvicksilverhalten överskred kvantifieringsgränsen i ett provområde (definieringsgräns <0,04 torrvikt, i provet 0,048 mg/kg). Uranhalterna har granskats från ytvatten åren 2009 2011. I MKB har man använt WHO:s värde 15 µg/l för uran, i Finland är gränsvärdet i förordningen om hushållsvatten (1352/2015) 30 µg/l.

5

6 MBK s. 209: De mangan-, koppar-, kobolt- och zinkhalter som mätts i Niesajokibassängen (FS13) är högre än de värden som fåtts vid andra mätpunkter. Det vatten som strömmar ut från bassängen har högre arsenik-, nickel- och uranhalter än vad mätresultaten från andra kontrollpunkter visar. I de övre delarna av Niesajoki höjs bassängens metallhalter av avloppsvattnet från avloppsvattenreningsverket i Ylläs och det vatten som avletts från

7 reservoaren för anrikningsverket i Rautuvaara. Metallhalterna i Niesajoki är i allmänhet högre än motsvarande halter som mätts i vattnet i Äkäsjoki. 1.5.2 Konsekvenser s.477 1.6 Grundvatten Uppgångarna i uranhalterna har granskats i MKB från och med sidan 477, men de har i detta samband lämnats bort, eftersom konsekvensbedömningarna preciserats under tiden för ansökan om miljötillstånd. 1.6.1 Nuvarande tillstånd s. 174 Efter utredningen av nuvarande tillstånd år 2008 (Pöyry Environment Oy 2008) har kvaliteten på grundvattnet i Hannukainenområdet undersökts genom att ta prover också år 2011 (Helsingfors universitet 2012, SRK Consulting 2012). Halterna av vissa tungmetaller, såsom molybden, kobolt, nickel och krom, var i grundvattnet en aning höga jämfört med bakgrundshalterna (Lahermo m.fl. 2002). I ett prov uppmättes en uranhalt på 17 µg/l, i övrigt låg uranhalterna under 15 µg/l. I området är grundvattnet elektrolytfattigt, vilket är typiskt för grundvatten i Finland. I de grundvattenrör som finns söder om det gamla gruvområdet i Hannukainen syntes den gamla gruvverksamheten i form av förhöjda halter av lösta ämnen.

8 1.6.2 Konsekvenser s. 470 I projektalternativ 4 påverkar avrinningen från vattenreservoaren i Kivivuopionojaområdet grundvattnets vattenkvalitet. Tabell 5 innehåller ett sammandrag av de uppskattade halterna i grundvattnet i projektalternativ 4. Det bedöms att kadmiumoch nickelhalterna överskrider WHO:s riktvärden för dricksvatten. I tabellen finns det ett sammandrag av vattenkvalitetsprognoserna för grundvattenområdet under gruvans verksamhetstid och efter stängningen. Halterna av arsenin, krom, kvicksilver, nickel och uran kan överskrida de fastställda gränsvärdena för hushållsvatten. Också nitrat- och sulfathalterna överskrider de gränsvärden som fastställts för hushållsvatten. I alla alternativ kan det förmodas att kvaliteten på grundvattnet i grundvattenområdet i Kivivuopionvaara (12273125) förbättras då avståndet ökar från gråbergsområdet och vattenreservoaren. Detta beror på att de skadliga ämnena lösts upp och spätts ut i rent grundvatten. I Kivivuopionvaara grundvattenområde (12273125) kan det förmodas att kvaliteten på grundvattnet förbättras då avståndet ökar från gråbergsområdet och vattenreservoaren. Detta beror på att de skadliga ämnena lösts upp och spätts ut i rent grundvatten. Nedgången i grundvattenkvaliteten är kraftigast i alternativen 1A 1C på grund av avrinningen från gråbergsområdet, men de gränsvärden som WHO fastställt för dricksvatten överskrids också i alternativ 4 (här hänvisar man till gränsen på 15 µg/l, men numera är gränsen 30 µg/l,). Grundvattenområdet är litet och det har klassificerats som ett område av klass III, varför användning för vattenförsörjning inte är sannolik. Under gruvdriftstiden kan konsekvensen för grundvattenkvaliteten i sin helhet ses som rimlig.

9 1.7 Hälsa s. 613 Vattenkvaliteten i Kivivuopionvaara grundvattenområde (12273125) efter stängningen har presenterats i tabell 5 ovan. Det förutspås att halterna av skadliga ämnen i grundvattenområdet i gruvans stängningsskede stiger till en högre nivå än i gruvans driftskede, vilket beror på avrinningen från gråbergsområdet och minskningen av dess utspädande verkan efter att gruvan stängts. Liksom i driftskedet bedöms det att halterna av arsenin, krom, kvicksilver, nickel, uran och sulfat överskrider kvalitetskriterierna för dricksvatten (SRK Consulting 2012). Från Kivivuopionvaara grundvattenområde (12273125) riktar sig grundvattenströmningen i västlig riktning mot Valkeajoki, där grundvattnet får sitt utlopp. De konsekvenser som hänför sig till ytvattnet har beskrivits i kap. 11.9 i MKB. Det bedöms att den efterverkning som hänför sig till Kivivuopionvaara grundvattenområde (12273125) är måttlig. Uran är ett radioaktivt grundämne som allmänt förekommer i berggrunden. Natururan är i huvudsak en lågaktiv isotop U-238. Enligt WHO:s bedömning är dricksvattnets kemiska toxicitet en större risk än den risk som dess strålning medför. Uran absorberas sannolikt dåligt genom huden till organismen. Utifrån djurprov är det känt att uran har en skadlig inverkan på njurarna. Uranförekomsten och -egenskaperna har behandlats mer ingående i kapitel 10.3 (bilaga 1).

10 Direkta hälsokonsekvenser, ytvatten Vid rekreationsanvändning, till exempel simning, kan människor utsättas för uran i vattnet, men det handlar inte om egentligt dricksvatten, hälsokonsekvensen klassificeras som måttlig. Med undantag för den egentliga verksamhetstiden är halterna för de granskade ämnena lägre än kvalitetskriterierna för hushållsvatten och konsekvenserna klassificeras som små. 2 URAN I MILJÖTILLSTÅNDET 2.1 Ytvatten 2.1.1 Nuläge s. 109 Texterna har kopierats från miljötillståndsansökan. Tabell5-4. Rikt- och gränsvärden för olika ämnen som utnyttjats vid beskrivningen av vattenkvaliteten. Kvalitetskrav och - rekommendationer för hushållsvatten (SHM 461/2000, ändring av SHM 442/2014) Ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (Srf 868/2010 och EU-dir. 2008/105/EG) EU:s riktvärden för vattenkvaliteten från och med år 2015 (EU dir. 2013/39/EU och SNf 1308/2015) Gränsvärde n i Sverige*** (max. enskilt prov) krav Rekommendatione r AA-EQS MAC-EQS AA-EQS MAC-EQS Al µg/l 200 As µg/l 10 Cd µg/l 5 0,08-0,25 0,45-1,5 0,08-0,25 0,45-1,5 Cr µg/l 50 3 (Cr VI) Cu µg/l 2000 4 Fe µg/l 200 Hg µg/l 1 0,05 0,07 0,07 Mn µg/l 50 20 20 tillämpas 4 Ni µg/l inte 34**

11 10 7,2 tillämpas 1,2 Pb µg/l inte 14** Sb µg/l 5 U µg/l 30* 0,07 (2,3) Sulfat mg/l 250 * Även Världshälsoorganisationens (WHO, 2011) riktgivande gränsvärde för högsta tillåtna uranhalt i dricksvatten. Strålsäkerhetscentralen rekommenderar att överväga åtgärder för att avlägsna uran från dricksvatten, om vattnets uranhalt överstiger värdet 100 µg/l. ** EQS avser biotillgängliga koncentrationer för ämnena i fråga *** Havs- och vattenmyndigheten 2013 Tabell5-5. Vattenkvaliteten i Niesa bassäng (provtagningsplats FS13) åren 2007 2012 Djup Syre Susp. Elkond. Alkal. ph COD Mn Tot.P Tot. N NH 4 -N Klorid m mg/l mätt.% mg/l ms/m mmol/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l medelvärde 0,7 8,2 74 2,9 34 0,34 6,9 3,7 26 1219 591 5,6 min 0,1 0,4 3 0,5 24 0,14 6,2 2,4 8 180 3 2,1 max 1,0 13,2 126 6,2 54 0,81 7,8 6,9 99 2650 2300 30,7 maj 0,6 10,1 85 4,2 33 0,42 6,8 3,3 31 1319 877 4,0 juni augusti 0,7 8,9 90 2,4 35 0,27 7,0 3,4 17 1625 834 7,9 SO 4 Fe Al Cd Cr Co Cu Mn Ni Zn U n mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l medelvärde 132 555 25 0,25 0,82 12 5,4 1035 10 13 0,16 24 min 53 50 4 <0,002 < 0,1 3 1,0 23 5 2 0,11 24 max 230 2320 57 2,00 10,00 34 10,0 2160 17 40 0,33 24 maj 111 693 23 0,34 1,76 17 5,0 1515 11 12 0,13 6 juni augusti 143 258 24 0,23 0,41 11 5,9 826 11 12 0,13 9 2.1.2 Konsekvenser s. 136 2.1.2.1 Driftskedet Varselvärde (TV) och larmvärde (AV) Det är känt att vattenlevande organismer under en kort tid tål högre halter av skadliga ämnen än normalt. De internationella riktvärdena för vattenkvaliteten innehåller ofta två vården, av vilka det ena definierar de maximivärden som vattenlevande organismer tål och ett annat toleransvärde för långvarig exponering. I bedömningen av målet för vattenkvaliteten har larmvärdena (AV) fastställts till en nivå som ännu är säker vid långvarig exponering. I MKB-förfarandet har således två målvärden bestämts för varje kvalitetsvariabel i vattnet: varselvärde (TV) och larmvärde (AV). En överskridning av varselvärdet visar på en iakttagbar förändring i vattenkvaliteten jämfört med grundtillståndet och hjälper till att styra uppföljningen. Det ska dock observeras att trots att ändringarna på grund av utsläppen procentuellt sett kan vara stora, lämnar haltnivåerna i vattendragen till största del på en så låg nivå, att de inte har betydande konsekvenser för vattendragets status. Konsekvenser för Äkäsjoki i gruvans driftsskede:

12 Tabell 5-18. Vattenkvalitetsprognos för Äkäsjoki i slutskedet av gruvdriften (Ramboll YVA 2013). Parametri Yksikkö FS09 Nykytila pitoisuus Mallinnetut pitoisuudet - kaivostoiminnan loppuvaiheessa Muutos (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi Kevät Talvi Avainparametrit Nitriitti mg/l 0,0019 0,005 0,01 0,001 Nitraatti mg/l 0,073 10 20 0,012 0,012 0,013 2,5 5,4 Kloridi mg/l 0,992 75 150 0,0008 0,0032 0,02 300 2400 Sulfaatti mg/l 4,4 32,5 65 3,2 3,3 3,3 2,1 2,9 Rauta mg/l 0,4 0,49 0,98 0,28 0,29 0,29 2,1 2,4 Alumiini mg/l 0,05 0,05 0,1 0,021 0,022 0,022 2,6 6,3 Arseeni mg/l 0,000098 0,0025 0,005 0,000065 0,000067 0,000074 3,5 13 Kadmium mg/l 0,0000031 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000028 0,0000044 11 74 Koboltti mg/l 0,000077 0,002 0,004 0,00004 0,000043 0,000059 7,6 47 Kromi mg/l 0,00032 0,0005 0,001 0,00028 0,00032 0,00057 14 100 Kupari mg/l 0,00047 0,0025 0,005 0,00036 0,00037 0,00038 2,6 6,6 Elohopea mg/l 0,0000026 0,000025 0,00005 0,0000016 0,0000019 0,0000035 16 120 Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,01 0,01 0,01 2,1 2,8 Molybdeeni mg/l 0,00019 0,5 1 0,00017 0,00018 0,00019 3,3 13 Nikkeli mg/l 0,0003 0,01 0,02 0,00021 0,00022 0,00023 3,1 11 Lyijy mg/l 0,000052 0,0036 0,0072 0,000036 0,000037 0,000037 2,1 2,2 Uraani mg/l 0,0001 0,0075 0,015 0,000092 0,0001 0,00015 0 0 Sinkki mg/l 0,0016 0,015 0,03 0,00088 0,00092 0,0011 0 0 Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,011 0,0085 0,017 0,0085 0,0063 0,0075 4,8 24 TOC mg/l 7,7 7 14 5 Kalsium mg/l 3,1 2,4 4,8 2,7 3,2 3,2 2,2 3,1 Kalium mg/l 0,49 0,41 0,82 0,39 0,38 0,4 2,6 6,9 Magnesium mg/l 0,96 0,7 1,4 0,87 0,93 0,95 2,3 4 Natrium mg/l 1,8 1,25 2,5 1,6 1,5 1,6 2,4 4,6 Pii mg/l 6,1 5 10 4,8 4,2 4,2 2,1 2,3 Barium mg/l 0,0052 0,005 0,01 0,0046 0,0082 0,0082 0 0 Strontium mg/l 0,02 0,015 0,03 0,017 0,017 0,018 2,2 3,4 Antimoni mg/l 0,00001 0,000014 0,000028 0,00001 0,000012 0,00002 12 84 Tabell5-22. Prognostiserad förändring av vattenkvaliteten enligt modellen vid Niesajokis mynning i gruvdriftens slutskede (Ramboll MKB 2013). Parametri Yksikkö FS12 Nykytila Mallinnetut pitoisuudet pitoisuus kaivostoiminnan loppuvaiheessa Muutos (%) TV 50% AV AV Kesäkuu Keskiarvo Talvi Kesäkuu Keskiarvo Talvi Niitraatti mg/l 0,15 10 20 0,053 0,028 0,046 0,057-46 -12 7,5 Kloridi mg/l 2 75 150 1,2 0,12 0,12 0,12-90 -90-90 Sulfaatti mg/l 39 40 80 25 2,8 3 3,1-89 -88-88 Rauta mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,32 0,32 0,32-50 -50-50 Alumiini mg/l 0,067 0,05 0,1 0,039 0,019 0,019 0,019-50 -50-50 Arseeni mg/l 0,00045 0,0025 0,005 0,00028 0,00014 0,00014 0,00014-50 -50-50 Kadmium mg/l 0,0000028 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000035 0,0000053 0,0000062 41 110 150 Koboltti mg/l 0,00042 0,002 0,004 0,0002 0,00013 0,00015 0,00017-35 -23-16 Kromi mg/l 0,00039 0,0005 0,001 0,00035 0,00018 0,00019 0,0002-47 -45-44 Kupari mg/l 0,0021 0,0025 0,005 0,0014 0,00038 0,00038 0,00041-73 -73-71 Elohopea mg/l 0,0000022 0,000025 0,00005 0,000001 0,00000082 0,0000011 0,0000012-18 7,3 21 Mangaani mg/l 0,038 0,35 0,7 0,032 0,0034 0,0035 0,0035-90 -89-89 Molybdeeni mg/l 0,0002 0,5 1 0,00015 0,000082 0,000089 0,000097-44 -39-33 Nikkeli mg/l 0,0024 0,01 0,02 0,002 0,00025 0,00029 0,00032-87 -85-84 Lyijy mg/l 0,000061 0,0036 0,0072 0,00003 0,000016 0,000016 0,000016-48 -47-46 Uraani mg/l 0,00023 0,0075 0,015 0,00019 0,000031 0,000041 0,000047-84 -79-76 Sinkki mg/l 0,0022 0,015 0,03 0,0013 0,00069 0,00073 0,00079-46 -43-38 I Muonio älv är halterna även lägre än de gränsvärden som används i Sverige (tabell 5-4), med undantag för uran, vars halt i nuläget (0,085 µg/l) redan är större än gränsvärdet för uran som angetts som årsmedelvärde (0,07 µg/l). Uranhalterna är dock tydligt lägre än gränsvärdet för maximihalten för ett enskilt prov (2,3 µg/l) (Havs- och vattenmyndigheten 2013).

13 Tabell5-23. Prognos enligt modellkalkyler för förändringar i vattenkvaliteten i Muonio älv nedströms från blandningszonen (FS23), räknat utifrån belastningsuppgifterna för gruvans 18:e verksamhetsår (Ramboll MKB 2013). Parametri Yksikkö FS23 Nykytila pitoisuus Mallinnetut pitoisuudet kaivostoiminnan loppuvaiheessa Muutos (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi ka Kevät Talvi ka Avainparametrit Niitraatti mg/l 0,07 10 20 0,0051 0,00529 0,0117 2,98 128 Kloridi mg/l 0,91 75 150 0,79 0,784 0,779-0,379-0,958 Sulfaatti mg/l 3,8 32,5 65 2,57 2,9 3 11 16 Rauta mg/l 0,54 0,95 1,9 0,4 0,4 0,4-0,26-0,85 Alumiini mg/l 0,057 0,05 0,1 0,021 0,021 0,021-0,28-0,86 Arseeni mg/l 0,000073 0,0025 0,005 0,000058 0,000058 0,000057-0,2-1,6 Kadmium mg/l 0,0000066 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000068 0,0000028 170 13 Koboltti mg/l 0,000097 0,002 0,004 0,000031 0,000047 0,00026 53 760 Kromi mg/l 0,00033 0,0005 0,001 0,00024 0,00025 0,00023 7,7-0,8 Kupari mg/l 0,00046 0,0025 0,005 0,00037 0,00042 0,00053 14 43 Elohopea mg/l 0,0000039 0,000025 0,00005 0,0000012 0,0000017 0,0000016 46 31 Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,0067 0,0067 0,0076-0,17 13 Molybdeeni mg/l 0,00025 0,5 1 0,00024 0,00025 0,00028 4,4 16 Nikkeli mg/l 0,00032 0,01 0,02 0,00025 0,00031 0,00046 22 85 Lyijy mg/l 0,00006 0,0036 0,0072 0,00004 0,000041 0,000041 2 2,2 Uraani mg/l 0,00009 0,0075 0,015 0,000085 0,0001 0,00012 18 46 Sinkki mg/l 0,0017 0,015 0,03 0,00096 0,00098 0,0014 2 45 Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,0051 0,0085 0,017 0,003 0,003 0,0033 0,19 9 TOC mg/l 6,9 6,5 13 5,1 n/a n/a n/a n/a Kalsium mg/l 4,6 4,45 8,9 3,5 3,5 3,5-0,19 1,6 Kalium mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,65 0,67 4,1 6,3 Magnesium mg/l 1,2 1,2 2,4 0,9 0,9 0,91 0,1 0,94 Natrium mg/l 1,9 1,7 3,4 1,4 1,4 1,4 1,5 2,9 Pii mg/l 1,6 1,35 2,7 1,1 n/a n/a n/a n/a Barium mg/l 5,4 5 10 3,2 3,2 3,2-0,27-0,82 Strontium mg/l 0,0096 0,0075 0,015 0,0069 0,0068 0,0068-0,24-0,31 Antimoni mg/l 0,022 0,0215 0,043 0,016 0,015 0,015-0,43-0,91 Uppdatering av bedömningen av vattenkonsekvenser för Muonio älv vilken gjort under tiden för tillståndsansökan: I sedimenteringsbassängen utjämnas vattenkvaliteten då vattenfraktionerna blandas. De kvalitetsuppskattningar som anges i tabellen (Tabell 251) har uppskattats som genomsnittlig vattenkvalitet under verksamhetsåren 16 19.

14 Tabell 5-25. Uppskattning av vattenkvaliteten på det vatten som avleds från sedimenteringsbassängen i Rautuvaara till Muonio älv under driftåren 16 19. Parametri Yksikkö Toimintavuosi Pitoisuus 16 17 18 19 keskim. ph - 6,3 6,3 6,3 6,3 6,3 Alkaliniteetti mg/l 121 121,2 121,3 Cl mg/l 25 25 25 20 23,9 F mg/l 0,9 0,9 0,9 0,8 0,9 P mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 SO4 mg/l 497 506 490 439 482,8 Ag mg/l 0,0008 0,0008 0,0008 0,0008 0,0 Al mg/l 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 As mg/l 0,0003 0,0003 0,0003 0,0003 0,0 N mg/l 32 32 32 35 32,4 Ca mg/l 48 48 46 43 46,3 Cd mg/l 0,005 0,005 0,004 0,004 0,004 Co mg/l 0,04 0,04 0,04 0,04 0,038 Cr mg/l 0,002 0,002 0,002 0,001 0,002 Cu mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Fe mg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Hg mg/l 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 K mg/l 44 44 43 39 42,4 Mg mg/l 15 15 15 13 14,3 Mn mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Mo mg/l 0,04 0,04 0,04 0,03 0,041 Na mg/l 44 44 43 38 42,4 Ni mg/l 0,08 0,09 0,08 0,08 0,083 Pb mg/l 0,0008 0,0008 0,0008 0,0007 0,001 Sb mg/l 0,004 0,004 0,004 0,003 0,004 U mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,021 Zn mg/l 0,03 0,03 0,03 0,03 0,027 Tabellen nedan visar värden för belastningen på Muonio älv under driftåren 16 19. Tabell 5-26. Belastning som riktas mot Muonio älv vid genomsnittliga hydrologiska förhållanden under verksamhetsåren 16 19. Muuttuja Yksikkö Tammi Helmi Maalis Huhti Touko Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu Vuosi Cl kg 9 807 8 372 8 850 10 046 40 904 25 355 19 136 19 136 16 266 15 548 11 960 10 046 195 428 F kg 358 306 323 367 1495 927 699 699 594 568 437 367 7141 P kg 97 83 88 100 406 252 190 190 161 154 119 100 1939 SO4 kg 197 931 168 965 178 620 202 758 825 516 511 724 386 206 386 206 328 275 313 793 241 379 202 758 3 944 133 Ag kg 0,321 0,274 0,289 0,329 1,338 0,829 0,626 0,626 0,532 0,509 0,391 0,329 6,392 Al kg 132,4 113,0 119,5 135,6 552,3 342,4 258,4 258,4 219,6 209,9 161,5 135,6 2638,7 As kg 0,125 0,107 0,113 0,128 0,521 0,323 0,244 0,244 0,207 0,198 0,152 0,128 2,491 N kg 13 281 11 338 11 985 13 605 55 392 34 337 25 914 25 914 22 027 21 055 16 197 13 605 264 651 Ca kg 18 988 16 209 17 136 19 451 79 194 49 091 37 050 37 050 31 492 30 103 23 156 19 451 378 372 Cd kg 1,8 1,5 1,6 1,8 7,4 4,6 3,5 3,5 3,0 2,8 2,2 1,8 35,6 Co kg 15,4 13,2 13,9 15,8 64,4 39,9 30,1 30,1 25,6 24,5 18,8 15,8 307,6 Cr kg 0,69 0,59 0,62 0,71 2,88 1,79 1,35 1,35 1,15 1,10 0,84 0,71 13,77 Cu kg 79,3 67,7 71,5 81,2 330,6 204,9 154,6 154,6 131,4 125,6 96,7 81,2 1579,3 Fe kg 48,8 41,7 44,1 50,0 203,6 126,2 95,3 95,3 81,0 77,4 59,5 50,0 972,9 Hg kg 0,04 0,04 0,04 0,05 0,19 0,12 0,09 0,09 0,07 0,07 0,05 0,05 0,89 K kg 17 400 14 853 15 702 17 824 72 570 44 985 33 951 33 951 28 858 27 585 21 219 17 824 346 721 Mg kg 5877 5017 5304 6020 24511 15194 11467 11467 9747 9317 7167 6020 117109 Mn kg 71,1 60,7 64,2 72,9 296,7 183,9 138,8 138,8 118,0 112,8 86,8 72,9 1417,6 Mo kg 16,9 14,4 15,2 17,3 70,4 43,6 32,9 32,9 28,0 26,7 20,6 17,3 336,1 Na kg 17 367 14 826 15 673 17 791 72 435 44 901 33 888 33 888 28 805 27 534 21 180 17 791 346 079 Ni kg 34,2 29,2 30,8 35,0 142,5 88,3 66,7 66,7 56,7 54,2 41,7 35,0 680,9 Pb kg 0,32 0,27 0,29 0,33 1,33 0,83 0,62 0,62 0,53 0,51 0,39 0,33 6,37 Sb kg 1,49 1,27 1,34 1,52 6,21 3,85 2,90 2,90 2,47 2,36 1,81 1,52 29,66 U kg 8,79 7,50 7,93 9,00 36,66 22,73 17,15 17,15 14,58 13,94 10,72 9,00 175,16 Zn kg 11,0 9,4 9,9 11,2 45,8 28,4 21,4 21,4 18,2 17,4 13,4 11,2 218,8

Tabell 2-1. Kalkylmässiga genomsnittliga uppgångar för ämneshalter nedanför utloppsröret. I tabellen anges även förändringen i förhållande till den naturliga nivån. Muuttuja Yksikkö Tammi Helmi Maalis Huhti Touko Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu Vuosi Luonnontaso Muutos % Cl µg/l 91 90 106 104 35 16 25 38 35 37 38 61 34 700 4,9 F µg/l 3 3 4 4 1 1 1 1 1 1 1 2 1 0 P µg/l 0,9 0,9 1,0 1,0 0,3 0,2 0,2 0,4 0,3 0,4 0,4 0,6 0,3 12 2,9 SO4 µg/l 1 828 1 807 2 132 2 093 712 327 503 758 700 750 759 1 224 696 2800 24,9 Ag µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,0 Al µg/l 1,2 1,2 1,4 1,4 0,5 0,2 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,8 0,5 26,1 1,8 As µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,06 0,7 N µg/l 123 121 143 140 48 22 34 51 47 50 51 82 47 217 21,5 Ca µg/l 175 173 205 201 68 31 48 73 67 72 73 117 67 3200 2,1 Cd µg/l 0,016 0,016 0,019 0,019 0,006 0,003 0,005 0,007 0,006 0,007 0,007 0,011 0,006 0,003 209,3 Co µg/l 0,14 0,14 0,17 0,16 0,06 0,03 0,04 0,06 0,05 0,06 0,06 0,10 0,05 0,045 120,6 Cr µg/l 0,01 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,026 9,3 Cu µg/l 0,73 0,72 0,85 0,84 0,29 0,13 0,20 0,30 0,28 0,30 0,30 0,49 0,28 0,288 96,8 Fe µg/l 0,45 0,45 0,53 0,52 0,18 0,08 0,12 0,19 0,17 0,18 0,19 0,30 0,17 323 0,1 Hg µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 1,6 K µg/l 161 159 187 184 63 29 44 67 61 66 67 108 61 480 12,7 Mg µg/l 54 54 63 62 21 10 15 23 21 22 23 36 21 910 2,3 Mn µg/l 0,66 0,65 0,77 0,75 0,26 0,12 0,18 0,27 0,25 0,27 0,27 0,44 0,25 10,9 2,3 Mo µg/l 0,16 0,15 0,18 0,18 0,06 0,03 0,04 0,06 0,06 0,06 0,06 0,10 0,06 0,15 39,6 Na µg/l 160 159 187 184 62 29 44 67 61 66 67 107 61 1490 4,1 Ni µg/l 0,32 0,31 0,37 0,36 0,12 0,06 0,09 0,13 0,12 0,13 0,13 0,21 0,12 0,2 60,1 Pb µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,04 2,8 Sb µg/l 0,01 0,01 0,02 0,02 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 52,3 U µg/l 0,08 0,08 0,09 0,09 0,03 0,01 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03 0,05 0,03 0,09 34,4 Zn µg/l 0,10 0,10 0,12 0,12 0,04 0,02 0,03 0,04 0,04 0,04 0,04 0,07 0,04 1,97 2,0

2.1.2.2 Skedet efter driften Parametri Yksikkö Tabell5-34. Vattenkvalitetsprognos för Äkäsjoki efter att gruvdriften lagts ned (Ramboll Finland Ab 2013). FS09 Nykytila pitoisuus Mallinnetut pitoisuudet - Tilanne louhosjärvien ylivuodon alkuvaiheessa Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkia (CaO) lisätty Kuervitikon louhosjärveen Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkikiveä (CaCO 3 ) lisätty korkearikkiseen sivukivikasaan Mallinnetut pitoisuudet - Tilanne vedenlaadun tasaannuttua louhosjärvissä Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkikiveä (CaCO 3 ) lisätty korkearikkiseen sivukivikasaan TV 50% AV AV Kevät Keskiarvo Talvi Keskiarvo Kevät Talvi Avainparametrit Niitraatti mg/l 0,073 10 20 0,012 0,018 0,016 0,016 0,018 0,043 0,036 Kloridi mg/l 0,992 75 150 0,0008 0,055 0,021 0,021 0,055 0,49 0,28 Sulfaatti mg/l 4,4 32,5 65 3,2 4,2 3,7 3,6 4 11 9,4 Rauta mg/l 0,4 0,49 0,98 0,28 0,28 0,28 0,28 0,29 0,29 0,28 Alumiini mg/l 0,05 0,05 0,1 0,021 0,022 0,021 0,022 0,025 0,03 0,022 Arseeni mg/l 0,000098 0,0025 0,005 0,000065 0,000071 0,000065 0,00007 0,000081 0,00016 0,000098 Kadmium mg/l 0,0000031 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000064 0,0000038 0,0000035 0,0000055 0,000027 0,000011 Koboltti mg/l 0,000077 0,002 0,004 0,00004 0,00084 0,00035 0,00011 0,00021 0,0011 0,00084 Kromi mg/l 0,00032 0,0005 0,001 0,00028 0,00056 0,00031 0,00035 0,00063 0,0035 0,0011 Kupari mg/l 0,00047 0,0025 0,005 0,00036 0,00063 0,00049 0,00049 0,00066 0,00077 0,00047 Elohopea mg/l 0,0000026 0,000025 0,00005 0,0000016 0,0000039 0,0000021 0,0000021 0,000004 0,000024 0,000009 Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,01 0,012 0,011 0,01 0,011 0,014 0,013 Molybdeeni mg/l 0,00019 0,5 1 0,00017 0,00021 0,00019 0,00019 0,00022 0,00063 0,00043 Nikkeli mg/l 0,0003 0,01 0,02 0,00021 0,0011 0,00055 0,00025 0,00032 0,00063 0,00044 Lyijy mg/l 0,000052 0,0036 0,0072 0,000036 0,000036 0,000036 0,000039 0,000041 0,000046 0,000043 Uraani mg/l 0,0001 0,0075 0,015 0,000092 0,00027 0,00016 0,00016 0,00027 0,0029 0,0021 Sinkki mg/l 0,0016 0,015 0,03 0,00088 0,0014 0,0011 0,00096 0,0011 0,0029 0,0015 Tabell 5-35. Vattenkvalitetsprognos för Kuerjoki efter avslutad gruvverksamhet vid högoch lågvattenföring i Kuerjoki (Ramboll Finland Ab 2013). Mallinnetut pitoisuudet - Tilanne louhosjärvien ylivuodon alkuvaiheessa Parametri Yksikkö FS40 Nykytila pitoisuus Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkia (CaO) lisätty Kuervitikon louhosjärveen Muutos nykytilapitoisuuksista (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi Kevät Talvi Avainparametrit Nitraatti mg/l 0,0068 10 20 0,002 0,004 0,0099 100 390 Kloridi mg/l 0,6 75 150 0,5 0,53 0,63 5,2 26 Sulfaatti mg/l 2,3 32,5 65 2 2,7 4,5 35 130 Rauta mg/l 0,43 0,36 0,72 0,32 0,32 0,32-0,11 0,35 Alumiini mg/l 0,0381 0,05 0,1 0,027 0,027 0,029 0,68 9 Arseeni mg/l 0,000086 0,0025 0,005 0,000059 0,000062 0,000085 5 44 Kadmium mg/l 0,0000035 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000046 0,000013 82 430 Koboltti mg/l 0,000043 0,002 0,004 0,000025 0,00068 0,0024 2600 9400 Kromi mg/l 0,00038 0,0005 0,001 0,00035 0,00048 0,0014 37 300 Kupari mg/l 0,00033 0,0025 0,005 0,0002 0,00036 0,00082 81 310 Elohopea mg/l 0,000001 0,000025 0,00005 0,000001 0,0000022 0,0000087 120 770 Mangaani mg/l 0,0039 0,35 0,7 0,0029 0,0047 0,0095 63 230 Molybdeeni mg/l 0,00022 0,5 1 0,00014 0,00017 0,00026 18 89 Nikkeli mg/l 0,0002 0,01 0,02 0,00012 0,00086 0,0028 620 2200 Lyijy mg/l 0,000046 0,0036 0,0072 0,000037 0,000037 0,000036-0,75-2,3 Uraani mg/l 0,00011 0,0075 0,015 0,00011 0,00022 0,00062 100 460 Sinkki mg/l 0,0018 0,015 0,03 0,001 0,0013 0,0025 33 150

Niesajoki: I den första situationen är rörledningen från Rautuvaara till Muonio älv fortfarande i bruk, och den belastning som riktas mot Niesajoki orsakas endast av lakvatten från anrikningssandområdena (tabell 5-36). I den andra situationen har avledningen av vatten längs rörledningen till Muonio älv avslutats och lak- och överskottsvatten från anrikningssandområdena tillåts rinna fritt till Niesajoki (tabell 5-37). I båda granskningarna har man dessutom i enlighet med försiktighetsprincipen antagit att området för anrikningssand med hög svavelhalt i sin helhet producerar lak- och överskottsvatten till Niesajoki. Konsekvenserna av lak- och överskottsvatten från anrikningssandbassängerna för vattenkvaliteten i Niesajoki är naturligtvis ju lägre, desto mindre vatten som bildas från området för anrikningssand med hög svavelhalt. I Niesajoki mynning överstiger uranhalten varselvärdet (TV) och i värsta fall larmvärdet (AV). I värsta fall (tabell 5-37) blir uranhalten på vintern högre än gränsvärdet för hushållsvatten (30 µg/l). Blyhalterna understiger miljökvalitetsnormen. Fosfathalten kan öka avsevärt, vilket medför ökad eutrofiering (tabell 5-37). I det värsta alternativet skulle den ändrade vattenkvaliteten försämra också ekologisk och kemisk status för Niesajoki. 17 Tabell5-36. Enligt modellkalkylerna prognostiserad ändring av vattenkvaliteten vid Niesajoki mynning efter avslutad gruvverksamhet. Granskningssituation 1 (SRK 2013a). Parametri Yksikkö FS12 Nykytila pitoisuus Pitoisuudet kaivoksen sulkemisen jälkeen Muutos (%) TV 50 % AV AV Kesäkuu Talvi Kesäkuu Talvi Nitraatti mg/l 0,15 10 20 0,053 0,0054 0,0056-90 -89 Kloridi mg/l 2 75 150 1,19 0,12 0,12-90 -90 Sulfaatti mg/l 39 40 80 25,3 2,9 3,9-88 -85 Rauta mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,32 0,32-50 -50 Alumiini mg/l 0,067 0,05 0,1 0,039 0,019 0,019-50 -50 Arseeni mg/l 0,00045 0,0025 0,005 0,00028 0,00014 0,00015-48 -44 Kadmium mg/l 0,0000028 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000031 0,0000071 22 190 Koboltti mg/l 0,0004 0,002 0,004 0,0002 0,00021 0,00045 5 130 Kromi mg/l 0,00039 0,0005 0,001 0,00035 0,00017 0,00017-50 -50 Kupari mg/l 0,0021 0,0025 0,005 0,00142 0,0039 0,013 160 820 Elohopea mg/l 0,0000022 0,000025 0,00005 0,000001 0,0000023 0,0000063 130 530 Mangaani mg/l 0,04 0,35 0,7 0,032 0,004 0,0055-88 -83 Molybdeeni mg/l 0,000201 0,5 1 0,00015 0,00013 0,00024-14 67 Nikkeli mg/l 0,00244 0,01 0,02 0,002 0,00032 0,00058-84 -71 Lyijy mg/l 0,000061 0,0036 0,0072 0,00003 0,000016 0,000018-47 -40 Uraani mg/l 0,000227 0,075 0,15 0,00019 0,0008 0,0026 320 1300 Sinkki mg/l 0,0022 0,015 0,03 0,0013 0,0011 0,0022-11 77 Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,007 0,0135 0,027 0,004 0,0043 0,014 8,6 250 TOC mg/l 10,8 12 24 6,6 3,3 3,3-50 -50 Kalsium mg/l 16 16,5 33 9,8 1,3 1,9-87 -81 Kalium mg/l 1,8 1,45 2,9 1,34 0,25 0,5-82 -63 Magnesium mg/l 5,3 4,5 9 3,08 0,34 0,42-89 -86 Natrium mg/l 3,4 2,9 5,8 2,36 0,26 0,31-89 -87 Pii mg/l 6,1 6 12 5,4 2,7 2,7-50 -50 Barium mg/l 0,0077 0,0065 0,013 0,0074 0,0019 0,0019-75 -75 Strontium mg/l 0,041 0,035 0,07 0,0278 0,0036 0,0055-87 -80 Antimoni mg/l 0,000014 0,0000145 0,000029 0,000005 0,0000013 0,0000013-75 -75

18 Tabell 5-37. Enligt modellkalkylerna prognostiserad ändring av vattenkvaliteten vid Niesajoki mynning efter avslutad gruvverksamhet. Granskningssituation 2 (SRK 2013a). Parametri Yksikkö FS12 Nykytila pitoisuus Pitoisuudet kaivoksen sulkemisen jälkeen Muutos (%) TV 50% AV AV Kesäkuu Talvi Kesäkuu Talvi Avainparametrit Niitraatti mg/l 0,15 10 20 0,053 0,0095 0,016-82 -69 Kloridi mg/l 2 75 150 1,2 0,21 0,27-82 -77 Sulfaatti mg/l 39 39,85 79,7 25 16 46-36 80 Rauta mg/l 0,81 0,935 1,87 0,63 0,31 0,35-51 -44 Alumiini mg/l 0,067 0,05 0,1 0,039 0,019 0,02-51 -49 Arseeni mg/l 0,00045 0,0025 0,005 0,00028 0,00028 0,00064-1 130 Kadmium mg/l 0,0000028 0,00004 0,00008 0,0000025 0,000061 0,00019 2300 7600 Koboltti mg/l 0,00042 0,002 0,004 0,0002 0,0037 0,012 1800 5800 Kromi mg/l 0,00039 0,0005 0,001 0,00035 0,00018 0,00017-49 -50 Kupari mg/l 0,0021 0,0025 0,005 0,0014 0,11 0,41 7600 29000 Elohopea mg/l 0,0000022 0,000025 0,00005 0,000001 0,000059 0,00019 5800 19000 Mangaani mg/l 0,038 0,35 0,7 0,032 0,027 0,077-16 140 Molybdeeni mg/l 0,0002 0,5 1 0,00015 0,0018 0,0057 1100 3800 Nikkeli mg/l 0,0024 0,01 0,02 0,002 0,0041 0,013 110 540 Lyijy mg/l 0,000061 0,0036 0,0072 0,00003 0,000044 0,00012 46 280 Uraani mg/l 0,00023 0,0075 0,015 0,00019 0,026 0,084 13000 44000 Sinkki mg/l 0,0022 0,015 0,03 0,0013 0,017 0,053 1200 4100 Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,007 0,0135 0,027 0,004 0,08 0,39 1900 9700 TOC mg/l 11 12 24 6,6 3,2 3-51 -54 Kalsium mg/l 16 16,5 33 9,8 10 30 4,2 210 Kalium mg/l 1,8 1,45 2,9 1,3 3,9 12 190 800 Magnesium mg/l 5,3 4,55 9,1 3,1 1,5 3,9-53 27 Natrium mg/l 3,4 2,9 5,8 2,4 1,1 2,7-55 15 Pii mg/l 6,1 6 12 5,4 2,7 2,7-50 -50 Barium mg/l 0,0077 0,0065 0,013 0,0074 0,0021 0,0023-72 -69 Strontium mg/l 0,041 0,0345 0,069 0,028 0,031 0,092 11 230 Antimoni mg/l 0,000014 0,0000145 0,000029 0,000005 0,0000013 0,0000013-75 -74 Muonio älv Vattenkvaliteten i Muonio älv har i modelleringen beräknats för tre olika belastningssituationer. Belastningssituationerna skiljer sig från varandra beroende på hur stor del av anrikningssanden med hög svavelhalt som påverkar belastningen på vattenområden. I det värsta alternativet deltar 100 % av anrikningssanden med hög svavelhalt i belastningen på vattenområden. Vattenkvaliteten har modellerats på några kilometers avstånd nedströms från utloppsplatsen. Inom denna zon uppskattas att utloppsvattnet är helt blandat med vattenmassan i Muonio älv (Ramboll Finland Ab 2013). Enligt modellkalkylerna för det värsta fallet höjer belastningen som orsakas Muonio älv halterna av koppar, molybden och uran till en nivå som är högre än varselvärdena (TV). I modellkalkylerna blir de uppskattade haltökningarna av skadliga ämnen dock även i det värsta scenariot låga i Muonio älv (tabell 5-38) (SRK 2013a).

19 Tabell5-38. Prognos för vattenkvalitetsförändringar i Muonio älv efter stängningsskedet (Ramboll Finland Ab 2013). Parametri Yksikkö FS23 Nykytila pitoisuus Pitoisuudet kaivoksen sulkemisen jälkeen Muutos (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi ka Kevät Talvi ka Avainparametrit Nitriitti mg/l n/a - n/a n/a n/a n/a n/a n/a Nitraatti mg/l 0,07 10 20 0,0051 0,005 0,005-1,3-4 Kloridi mg/l 0,91 75 150 0,79 0,79 0,78-0,2-0,7 Sulfaatti mg/l 3,8 32,5 65 2,57 2,7 2,7 4,2 3,7 Rauta mg/l 0,54 0,95 1,9 0,4 0,4 0,4-0,2-0,4 Alumiini mg/l 0,057 0,05 0,1 0,021 0,021 0,021-0,3-0,5 Arseeni mg/l 0,000073 0,0025 0,005 0,000058 0,00006 0,00006 2,3 3,2 Kadmium mg/l 0,0000066 0,00004 0,00008 0,0000025 0,0000032 0,0000035 29 40 Koboltti mg/l 0,000097 0,002 0,004 0,000031 0,0001 0,000089 140 190 Kromi mg/l 0,00033 0,0005 0,001 0,00024 0,00023 0,0002-0,2-0,4 Kupari mg/l 0,00046 0,0025 0,005 0,00037 0,0017 0,0025 350 570 Elohopea mg/l 0,0000039 0,000025 0,00005 0,0000012 0,000002 0,000002 59 81 Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,0067 0,007 0,0069 3,2 3,2 Molybdeeni mg/l 0,00025 0,5 1 0,00024 0,00026 0,00027 8,6 12 Nikkeli mg/l 0,00032 0,01 0,02 0,00025 0,00029 0,00031 17 22 Lyijy mg/l 0,00006 0,0036 0,0072 0,00004 0,00004 0,00004 0,8 1,1 Uraani mg/l 0,00009 0,0075 0,015 0,000085 0,0004 0,00052 360 510 Sinkki mg/l 0,0017 0,015 0,03 0,00096 0,0011 0,0012 20 28 Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,0051 0,0085 0,017 0,003 0,0039 0,005 31 67 TOC mg/l 6,9 6,5 13 5,1 5,1 5,1-0,2-0,4 Kalsium mg/l 4,6 4,45 8,9 3,5 3,5 3,6 2,5 2,9 Kalium mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,67 0,68 6,6 8,8 Magnesium mg/l 1,2 1,2 2,4 0,9 0,91 0,9 0,8 0,3 Natrium mg/l 1,9 1,7 3,4 1,4 1,4 1,4 0,3 0 Rikki mg/l 1,6 1,35 2,7 1,1 n/a n/a n/a n/a Pii mg/l 5,4 5 10 3,2 3,2 3,2-0,2-0,5 Barium mg/l 0,0096 0,0075 0,015 0,0069 0,0068 0,0068-0,2-0,5 Strontium mg/l 0,022 0,0215 0,043 0,016 0,016 0,016 1,8 2,1 Antimoni mg/l 0,000012 0,000075 0,00015 0,000005 0,000005 0,000005-0,2-0,5 2.2 Områdets radiometriska egenskaper s. 206. Uran är ett vanligt grundämne som förekommer i jordskorpan nästan överallt på jorden. Uranhalten i Finlands berggrund är i genomsnitt 4 mg/kg. (Strälsäkerhetscentralen). Baserat på tagna prover är uranhalten i berggrunden i gruvområdet i Hannukainen i genomsnitt 11 mg/kg och 10 mg/kg i Kuervitikko. Halterna i Hannukainen är dock relativt låga, eftersom mineraler med en uranhalt på minst 1 000 mg/kg klassificeras som uranmalm. Enligt en omfattande bestämning av grundämnen i fyndigheten i Hannukainen (whole rock assay, WRA) är de genomsnittliga uranhalterna något högre än halterna i den omgivande jordmånen. Ringa urankoncentrationer kan iakttas i amfibolit med hög svavelhalt, monzonit och skiffer (Ramboll Finland Ab 2013) (tabell 7-7). Även i pegmatitådrorna kan varierande mängder av urankoncentration iakttas. (SRK Uranium discussion note 2011). Uranhalterna i bäcksediment i Finland är i genomsnitt ca 2 mg/kg. De kraftigaste urananomalierna i bäcksediment förekommer i norra Finland och särskilt i västra Lappland (GTK 2008). Uranhalterna i bäcksediment i vattenområden i närheten av gruvområdet i Hannukainen är ställvis något högre än genomsnittet i Finland (tabell 7-14). Metallernas rörlighet och ph har en stark omvänd korrelation. Det ser ut om som de förhöjda uranhalterna sannolikt förekommer tillsammans med svavelrika material i sura lakvatten. Uran är rörligt i oxiderande och orörligt i reducerande förhållanden,

20 och således beror uranets rörlighet på de rådande förhållandena (Ramboll Finland Ab 2013). Numeriska kalkyler har utförts för att preliminärt bestämma huruvida uran kommer ut ur gråbergshögarna i Hannukainen i halter som överstiger Världshälsoorganisationens (World Health Organization, WHO) kvalitetsrekommendation för dricksvatten (30 µg/l). De preliminära, konservativa kalkylerna visar att uran kan komma ut från gråbergshögarna i Hannukainen och Kuervitikko i en mängd som överstiger Världshälsoorganisationens kvalitetsrekommendation för dricksvatten (30 µg/l) (SRK Uranium discussion note 2011). Det ska dock observeras att lakvattnet från gråbergshögarna späds ut innan vattnet avleds till Muonio älv. Således är uranhalten i vatten som avleds till omgivningen låg. I Finland är kvalitetskravet på hushållsvatten 30 µg/l vad gäller uran (442/2014). Den normala halten uran i dricksvatten i Finland är under 1 µg/l. Eftersom uranhalten i berggrunden varierar mycket efter område och det mjuka grundvattnet i Finland bidrar till uranets löslighet, kan uranhalten i borrbrunnar på vissa orter variera till och med mellan 100 700 µg/l. Halterna är större i borrbrunnar än i jordbrunnar (Ramboll Finland Oy 2013). Anrikningssanden i Rautuvaaraområdet har undersökts bland annat av GTK år 2006. De gamla anrikningssandområdena i Rautuvaara innehåller förutom koppar-, arsenikoch nickelsulfider även uranoxidmineraler. Den uranhalt som uppmättes i ett ca 10 cm tjockt, uranhaltigt anrikningssandlager var cirka 470 mg/kg, vilket är något lägre än uranets SAMASE (åtgärdsvärde för förorenat jordmaterial) på 500 mg/kg. Enligt GTK:s rapport anknyter det uranhaltiga mineralmaterialet i den gamla anrikningssanden i Rautuvaara till guldmalmerna i Juomasuo, Pahtavuoma och Laurinoja, vilka har behandlats i Rautuvaara. En närmare bedömning av uranhalterna och strålningsnivåerna är inte möjlig utifrån de tillgängliga uppgifterna. I GTK:s undersökningar var uranhalterna i lakvattnet från zondammområdet 59 466 µg/l, i vattnet från anrikningssandområdet < 4,5 µg/l och i överskottsvatten från anrikningssandbassängen, lakvatten från den nedre dammen och i det omgivande diket < 6 µg/l (GTK 2007).

21. U (purosedimentti mg/kg) <1 1-2 2-5 6-10 11-50 > 51 Hannukainen kaivosalue Pohjakartta-aineisto (c) Maanmittauslaitos purosedimenttigeokemia-aineisto (c) GTK 0 5 10 20 Km Bild 7-14. Uranhalter i bäcksediment i västra Lappland. 2.3 Geokemin i malmen och gråberget som ska brytas s. 211 I början av undersökningarna har uranhalten i borrkärneproverna inte analyserats systematiskt och i senare analyser har gränsvärdet för bestämning av uran varit 10 ppm. Utifrån dessa analyser har man fått en riktgivande uppgift om uranhalten, enligt vilken uranhalten i de flesta proverna understiger 10 ppm. För att utreda den verkliga uranhalten har noggrannare bestämningsgränsvärden använts för nästan 3 000 prover. I tabellen (tabell 7-7) har vid beräkningen av den genomsnittliga halten uran (U) använts allt befintligt material om uran, medan inga analyser där bestämningsgränsen

22 för U-halten har varit 10 ppm har använts vid beräkningen av medelhalten U*, utan endast de analyser med en noggrannare bestämningsgräns. Uranhalten i berggrunden i fyndigheterna i Hannukainen och Kuervitikko är enligt de tagna proverna i genomsnitt 11 eller 13 ppm i Hannukainen, beroende på de analysmetoder som använts, och 7 ppm i Kuervitikko. Uran är ett vanligt grundämne som förekommer i jordskorpan överallt på jorden. I berggrunden i Finland uppskattas det att det finns i snitt 4 ppm uran (Strålsäkerhetscentralen 2014). Enligt strålningsförordningen (1512/1991) föreligger särskild anmälningsskyldighet vid omfattande utnyttjande av naturresurser när uran- eller toriumhalten överstiger 100 ppm. Lauri et. al. (2010) har studerat genomsnittliga uranhalter i berggrunden i Finland med hjälp av 6 496 prover i databasen Rock Geochemical Database of Finland. Enligt detta material är den genomsnittliga uranhalten i berggrunden i Finland 2,0 ppm, och vid en granskning av hur uranet fördelas mellan regionerna i mellersta Lapplands skifferavsnitt (351 prover), som också omfattar Hannukainenområdet, är den genomsnittliga uranhalten 1,73 ppm. Större delen av de regionala prover som överskrider ovan nämnda genomsnittliga uranhalt (68 prover) är granit. Några uranfyndigheter har upptäckts inom mellersta Lapplands skifferavsnitt. Av dessa fyndigheter finns Kesänkitunturi förekomst i kvartsiter (0,06 %, dvs. 600 ppm uran) och Pahtavuoma förekomst i grönsten och grafitskiffer (0,19 %, dvs. 1 900 ppm U) inom Kolari-Kittilä-området. I Finland finns för närvarande inga kända uranfyndigheter som skulle kunna utnyttjas kommersiellt. Alla kända fyndigheter är för små och deras uranhalter är för låga (GTK 2014). Analyser av både gråberg och malm i Hannukainen och Kuervitikko visar på något förhöjda uranhalter. Den genomsnittliga uranhalten i gråberget i Hannukainen varierar mellan 6,2 13,2 ppm och malmens genomsnittliga halt är 14,8 15,2 ppm. I Kuervitikko är den genomsnittliga uranhalten genomgående lägre, i gråberget mellan 5,9 9,8 ppm och i malmen 7,8 ppm. I tabellen (tabell 7-8) anges aktivitetshalterna i de koncentrat som fås från Hannukainen gruvprojekt och som STUK fastställt. Aktivitetshalterna låg mellan 0,9 210 Bq/kg, beroende på isotop. Halterna var på samma nivå eller något högre än de aktivitetshalter som uppmätts i jordmånen och berggrunden i genomsnitt.

23 Tabell7-7. Geokemin i stenarna i Hannukainen och Kuervitikko som genomsnittliga halter. Förklaringar: mh = medelhalt, # = antal prover, NA = inga analyser, U* = vid beräkningen av medelhalten har inga analyser, vars bestämningsgräns för U-halten är 10 ppm använts, utan endast de analyser som har haft en noggrannare bestämningsgräns. HANNUKAINEN Monzonit Diorit Skarnsten Amfiobit Skiffer/gnejs Pegmatitådror mh # mh # mh # mh # mh # mh # SiO2 % 61.87 123 55.35 1701 30.85 5505 50.75 3732 51.12 244 67.27 215 TiO2 % 0.62 151 0.42 3195 0.24 9122 0.66 5446 0.62 437 0.25 298 Al2O3 % 15.24 151 16.60 3195 4.55 9122 13.42 5446 11.21 437 13.87 298 Fe2O3 % 6.23 157 11.08 3235 45.69 9199 13.92 5637 12.87 437 5.47 309 MnO % 0.06 157 0.07 3223 0.26 9183 0.12 5633 0.11 437 0.05 309 MgO % 2.06 151 2.15 3195 4.98 9122 4.68 5446 5.95 437 0.95 298 CaO % 3.48 151 4.96 3195 9.80 9122 7.16 5446 8.02 437 2.30 298 Na2O % 5.60 79 5.85 728 1.51 1971 4.27 798 3.64 29 4.63 33 K2O % 3.14 151 1.88 3195 0.48 9122 1.72 5446 2.11 437 3.90 298 S % 0.19 155 0.96 3231 2.37 9199 1.04 5605 3.14 437 0.34 300 Cr ppm 74.3 155 68.0 3218 84.0 9123 139.2 5597 163.3 437 76.9 298 Ni ppm 23.5 157 36.2 3222 82.2 9127 68.7 5630 117.1 437 34.5 307 Co ppm 19.1 133 48.4 2510 149.2 7508 63.3 5004 102.9 414 25.1 279 Cu % 0.01 157 0.06 3235 0.19 9198 0.06 5637 0.08 437 0.02 307 Au ppb 6.6 157 21.6 3234 93.0 9141 21.2 5628 12.8 437 8.0 306 Zn ppm 46.0 157 40.2 3222 85.0 9123 55.6 5629 50.8 437 48.6 307 As ppm 13.5 79 10.2 722 12.4 1641 10.9 698 15.2 29 10.5 29 Pb ppm 15.5 79 14.3 722 11.2 1641 11.2 698 11.6 29 11.8 29 U ppm 6.2 79 6.6 715 14.8 1640 8.6 697 10.2 29 10.7 29 U* ppm 7.5 2 6.8 371 15.2 1427 10.1 216 13.3 8 11.3 26 Huvudelement Spårelement KUERVITIKKO Monzonit Diorit Skarnsten Amfiobit Skiffer/gnejs Pegmatitådror mh # mh # mh # mh # mh # mh # SiO2 % 59.54 65 56.45 2016 34.74 1132 52.70 3875 52.94 123 67.80 30 TiO2 % 0.84 65 0.57 2020 0.25 1162 0.84 3974 0.64 146 0.32 33 Al2O3 % 14.98 65 11.57 2020 4.72 1162 12.49 3974 11.45 146 13.79 33 Fe2O3 % 6.85 65 18.16 2050 33.55 1247 14.74 3989 12.55 149 4.96 33 MnO % 0.07 65 0.05 2054 0.41 1222 0.11 4016 0.10 164 0.03 33 MgO % 2.77 65 1.86 2020 5.69 1162 5.64 3974 5.54 146 1.18 33 CaO % 3.82 65 2.03 2020 13.41 1162 4.35 3974 7.06 146 1.14 33 Na2O % 4.76 2 4.59 82 0.75 267 3.71 169 3.84 22 NA NA K2O % 2.34 65 1.20 2020 0.56 1162 1.64 3974 1.33 146 3.06 33 S % 0.06 65 1.20 2020 2.47 1163 0.99 3974 3.06 146 0.19 33 Cr ppm 126.5 65 163.7 2020 98.6 1162 201.7 3974 216.7 146 109.8 33 Ni ppm 47.0 65 79.7 2084 54.8 1306 102.3 4031 147.4 167 32.1 33 Co ppm 21.2 65 74.4 2006 83.3 1262 55.5 4006 65.0 167 20.8 33 Cu % 0.01 65 0.07 2084 0.17 1307 0.07 4031 0.13 167 0.01 33 Au ppb 2.9 65 91.5 2078 110.6 1269 61.0 4024 70.9 167 16.6 33 Zn ppm 50.6 65 56.1 2083 113.3 1306 63.0 4031 48.0 167 47.7 33 As ppm 1.5 2 9.9 82 5.7 266 3.0 169 5.3 23 4.2 10 Pb ppm 8.5 2 11.7 82 10.3 266 14.0 169 10.3 23 22.1 10 U ppm 8.5 2 8.5 82 7.8 266 5.9 169 9.8 22 4.4 10 U* ppm NA NA 8.8 59 7.8 261 5.9 165 9.8 22 NA NA Huvudelement Spårelement

Tabell 7-8. Radioaktivitetsmätningar av koncentraten från gruvaprojektet i Hannukainen (Strälsäkerhetscentralen 2011) Nuklidi Rauta Magnetiitti Kupari Pyriitti Pyrrotiitti Jäännös keskimääräinen pitoisuus rikaste rikaste rikaste rikaste rikaste maa- ja kallioperässä K-40 110 (10) 2,2 (1,9) 3,7 (1,8) 28 (4) 4,6 (2,1) 210 (20) 300-1000 Ra-226 87 (10) 11 (1) 22 (2) 110 (10) 38 (3) 130 (10) Ra-228 13 (2) 1,2 (0,4) 2,7 (0,4) 18 (2) 3,8 (0,8) 25 (3) Th-228 19 (5) 1,2 (0,3) 2,8 (0,3) 21 (2) 3,9 (0,6) 24 (2) Th-232 13 (1) 0,9 (0,3) 2,5 (0,5) 15 (1) 3,5 (1,0) 25 (3) 20-80 U-235 5,6 (1,5) <1,4 1,0 (0,5) 4,6 (1,5) 2,0 (0,8) 5,7 (1,1) 0,5-3,5 U-238 110 (40) 18 (4) 27 (10) 140 (30) 65 (21) 140 (30) 10-70 Tulos (± mittaustarkkuus) (Bq/kg)

2.4 Grundvattnets kvalitet 2.4.1 Nuläge s. 234 Grundvattenkvaliteten i jordmånen På bilderna visas låddiagram (Boxplot) om ph-, nickel-, kobolt-, koppar-, sulfat- och uranresultaten från Hannukainen och Kuervaara. Om material saknas, har punkterna i diagrammen lämnats tomma. Uranhalterna i alla prover i Hannukainen understeg kvalitetskravet på hushållsvatten (30 μg/l) och den larmgräns (AV) som bestämts för FS09 på 15 μg/l, med undantag för HAN11HYD01(D), där den högsta uppmätta halten (27,5 μg/l) var högre än AVgränsen. De genomsnittliga uranhalterna i Finland är 0,85 μg/l i ringbrunnar och 13,7 μg/l i borrbrunnar. Samtliga prover i Kuervitikko understeg hushållsvattenkvalitetskravet för nickel på 20 μg/l, och samtliga prover understeg även hushållsvattenkvalitetskravet för uran (30 μg/l) samt den larmgräns (AV) som ställts för Kuerjoki (4 μg/l). Den maximala uranhalten på 0,92 μg/l uppmättes på observationsplats HAN11HYD05(D). 100.000 10.000 Äkäsjoki FS09 Av (15 µg/l) 1.000 U_µg/L 0.100 0.010 0.001 HAN OW 08D HAN OW 08S LVT 6 SP 305 SP 310 Pulkka-törmäntie 7 Ylläksen-tie 180 BH 109 HAN OW 02D Han OW 02S LVT2-OW2s LVT3 30.6 SP 303 SP 304 SP 306 SP 311 Median 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes ARD Impacted Samples Bild 7-33. Box & Whisker graf vad gäller uran från grundvattnet i Hannukainen.

100.000 26 10.000 Kuerjoki FS40 Av (15 µg/l) 1.000 U_µg/L 0.100 0.010 0.001 BH 101 BH 103 BH 803 KUE_OW_01D KUE_OW_01S KUE11GT04 SP 307 SP 308 SP 312 SP 314 Median 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes Bild 7-36. Box & Whisker graf vad gäller uran från grundvattnet i Kuervitikko. Vattenkvalitetsresultaten i observationsrören på Rautuvaaraområdet anges i tabell 7-14. Uranhalten i Rautuvaaraområdet översteg varselvärdet på observationsplats FS15 i många brunnar, men larmvärdet överskrids endast i proverna RAU12HYD03(S) och RAU12HYD07(D).

Tabell7-14. Vattenkvaliteten i grundvattnet i Rautuvaara i enlighet med centrala variabler jämfört med målvärdena för vattenkvaliteten på observationsplats FS15. Uppgifter om provplatserna visas på bild (Bild 7-17) och i en tabell (Tabell 7-10). WQO FS15 HYD01 HYD02 HYD03 HYD04 HYD05 HYD06 HYD07 HYD08 HYD09 Variabel Enhet *TV *AV Djup Låg Djup Låg Djup Låg Låg Djup Låg Djup Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Antal prover 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ph <6.7/>7.0 <6.0/>9.0 6.8 6.9 6 6.1 6 6.1 6.1 6.6 6.5 6.8 7.3 7.3 7.4 6.8 7.1 7.1 7.2 7 Suspenderade ämnen mg/l 3 25 67 44 9 9 195 322 249 43 15 2 348 405 224 697 67 85 32 29 Ammonium mg/l 0.101 1 0.003 0.003 0.013 0.025 0.25 0.003 0.105 0.145 0.003 0.003 0.233 0.038 0.113 0.16 0.02 0.003 0.003 0.02 Nitrat-N mg/l 0.279 20 0.0042 0.3094 0.0035 0.0051 0.00358 0.00481 0.00446 0.005 0.0105 0.012 0.0522 0.0957 0.00219 0.00314 0.029 0.0428 0.00272 0.00835 Klorid mg/l 3 150 2.68 2.12 6.4 4.81 11.6 20.5 28.2 1.27 0.33 0.69 1.56 1.19 4.21 4.19 1.22 0.75 1.35 1.08 Sulfat mg/l 89 159 120 130 365 276 1306 2493 4881 16 3 5 37 3 92 54 17 1 4 9 Järn mg/l 0.92 4.07 0.017 0.009 0.001 0.009 13.6 265 519 0.017 0.023 0.001 0.169 0.049 0.012 0.131 0.537 0.012 0.041 0.122 Aluminium mg/l 0.05 0.1 0.0055 0.002 <0.0005 0.0435 0.0011 0.142 0.26 0.0467 0.0246 0.0042 0.284 0.034 0.0096 0.0034 1.047 0.0077 0.0097 0.0011 Arsenik mg/l 0.0012 0.005 0.0001 0.0001 <0.00005 0.0001 0.0004 0.0001 0.0002 0.0003 0.0001 0.0001 0.0003 0.0006 0.0093 0.0006 <0.00005 <0.00005 0.0002 0.0001 Kadmium mg/l 0.00001 0.00008 0.000011 0.000005 <0.00001 0.00015 0.0001 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 0.000025 <0.000005 0.00004 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 Kobolt mg/l 0.002 0.004 0.0038 0.0006 0.0214 0.0721 0.139 0.0579 0.0454 0.0011 0.0004 0.0001 0.0006 0.0006 0.0007 0.001 0.0006 <0.00005 0.0005 0.001 Krom mg/l 0.0003 0.001 0.0002 0.0002 <0.0001 <0.0001 0.0017 <0.0001 0.0038 0.0024 0.0006 0.0004 <0.0001 0.0004 0.0009 0.0002 0.0015 0.0005 <0.0001 <0.0001 Koppar mg/l 0.0048 0.005 0.0011 0.001 0.0006 0.103 0.0025 0.0008 0.0007 0.0017 0.0002 0.0006 0.0002 0.0003 0.0007 0.0001 0.0022 0.0001 0.0011 0.0017 Mangan mg/l 0.294 0.7 0.444 0.128 0.726 0.728 9.66 27.35 57.76 0.111 0.054 0.0003 0.0377 0.0353 0.326 0.395 0.0591 0.0151 0.162 0.0274 Molybden mg/l 0.0002 1 0.0004 0.0002 <0.00005 0.0001 0.0004 0.0009 0.0027 0.0005 0.0002 0.0005 0.0001 0.0005 0.0043 0.0008 0.0011 0.0003 0.0003 0.0001 Nickel mg/l 0.007 0.02 0.0038 0.0028 0.0505 0.171 0.0641 0.025 0.0069 0.0048 0.0009 0.0004 0.0004 0.0026 0.0061 0.0026 0.0018 0.0004 0.0008 0.0017 Bly mg/l 0.0001 0.0072 0.0001 0 0.0001 0 0.0001 0.0006 0.0002 0.0003 <0.00002 0 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0003 <0.00002 0.0001 0 Zink mg/l 0.002 0.03 0.0065 0.0026 0.0098 0.0485 0.0265 0.0334 0.013 0.0119 0.0007 0.0007 <0.0005 <0.0005 0.0012 0.0006 0.0036 0.0006 0.0015 0.0073 Uran mg/l 0.0004 0.015 0.0001 0.0002 <0.00001 0.00004 0.0063 0.0118 0.1253 0.0001 <0.00001 0.0003 0.0001 0.0001 0.0203 0.0032 0.0002 0.0001 0.0006 0.00003 WQO FS15 HYD10 HYD11 HYD12 HYD13 HYD14 HYD15 HYD16 HYD17 HYD18 Variabel Enhet *TV *AV Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Antal prover 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 ph <6.7/>7.0 <6.0/>9.0 7 6.9 7.1 7 7.1 9 6.9 7.3 7.2 6.5 7.0 6.6 7 6.9 7 7.1 6.9 6.1 Suspenderad e ämnen mg/l 3 25 30 70 27 34 9 12 293 50 5 98 4.7 149 243 146 95 515 37 1381 Ammonium mg/l 0.101 1 0.022 0.039 0.019 0.01 0.038 0.013 0.092 0.062 0.021 0.003 0.015 0.007 0.02 0.009 0.011 0.257 0.022 0.028 Nitrat-N mg/l 0.279 20 0.058 0.0702 0.0864 0.0197 0.0033 0.0033 0.00668 0.0041 0.0027 0.0225 0.0 0.0 0.018 0.0129 0.0144 0.0096 0.04117 0.1451 Klorid mg/l 3 150 1.24 0.9 0.8 0.73 0.71 0.78 3.3 3.01 0.83 0.45 1.83 0.70 0.53 0.42 0.69 0.9 2.49 0.97 Sulfat mg/l 89 159 14 2 9 10 21 25 42 44 22 4 238 6 7 2 20 18 64 19 Järn mg/l 0.92 4.07 0.142 0.042 0.021 0.015 0.012 0.078 0.011 0.144 0.01 0.034 0.025 0.037 0.193 0.06 0.724 2.083 0.011 0.012 Aluminium mg/l 0.05 0.1 0.0675 0.0533 0.0278 0.0386 0.0108 0.176 0.0108 2.01 0.025 0.0531 0.002 0.022 0.533 0.0731 2.11 4.66 0.0753 0.0194 Arsenik mg/l 0.0012 0.005 0.0001 0.0001 <0.00005 <0.00005 0.0007 0.0002 0.0003 0.0017 0.0011 <0.00005 0.0001 0.0001 0.0001 <0.00005 0.0002 0.0002 0.0002 0.0001 Kadmium mg/l 0.00001 0.00008 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 0.00001 <0.000005 0.00001 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 <0.000005 0.00004 0.00004 Kobolt mg/l 0.002 0.004 0.0004 0.0004 0.0002 0.0003 0.0001 0.0004 0.0014 0.0007 0.0002 0.0009 0.0003 0.0008 <0.00005 0.0004 0.0001 0.0011 0.0014 0.0164 Krom mg/l 0.0003 0.001 0.0009 0.001 0.0005 0.0002 0.0005 0.0006 <0.0001 0.0036 0.0008 0.0002 0.0010 0.0008 0.0006 0.0007 0.0017 0.0033 0.0004 0.0003 Koppar mg/l 0.0048 0.005 0.001 0.001 0.0012 0.0006 0.0009 0.0028 0.0009 0.0039 0.0006 0.0001 0.0002 0.0002 0.0004 0.0002 0.0009 0.0114 0.0013 0.0009 Mangan mg/l 0.294 0.7 0.135 0.0654 0.0565 0.116 0.0468 0.0115 0.2429 0.0885 0.0178 0.0576 0.451 0.1889 0.0029 0.0539 0.0142 0.193 0.355 0.352 Molybden mg/l 0.0002 1 0.0002 0.0001 0.0002 <0.00005 0.0017 0.0006 0.0013 0.0021 0.0043 0.0001 0.0005 <0.00005 0.0016 0.0002 0.0009 0.0011 0.0012 0.0001 Nickel mg/l 0.007 0.02 0.0015 0.0015 0.0014 0.0027 0.0002 0.0019 0.0031 0.0036 0.0006 0.0018 0.0010 0.0013 0.0003 0.0016 0.0011 0.0024 0.0027 0.0072 Bly mg/l 0.0001 0.0072 0.0001 0.0001 0.00004 0.00003 0.0001 0.0003 0.0002 0.001 <0.00002 <0.00002 <0.00002 <0.00002 <0.00002 <0.00002 0.0002 0.0005 0.0002 0.0001 Zink mg/l 0.002 0.03 0.0073 0.0075 0.0059 0.0042 <0.0005 0.0033 0.0027 0.0023 0.002 0.0005 0.0007 <0.0005 <0.0005 <0.0005 0.0014 0.0024 0.003 0.0081 Uran mg/l 0.0004 0.015 <0.00001 0.00001 0.00004 <0.00001 0.0005 0.0002 0.0004 0.0048 0.0014 <0.00001 0.0010 0.00004 0.00005 <0.00001 0.0001 0.0001 0.0001 0.0001