PROJEKTPLAN

Relevanta dokument
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål

Stockholm Socialstyrelsen STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Katja Kamila

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet.

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Statlig styrning med kunskap

N Y T T F R Å N SIKTA

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Rutiner för f r samverkan

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Samverkan vid utskrivning från slutenvård

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Riktlinje för bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Maj Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

God och nära vård i Gävleborg

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Dokumentet är en enkel guide till hur du löser följande händelser:

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Hälsa vid funktionsnedsättning

Förslag till förändring av utbildningsinsatser inom Samverkande sjukvård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Samordnad utveckling för god och nära vård

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

PROJEKTETS NAMN: Samordnare FaR

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet.

Levnadsvanedag 29 november

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Utvecklingen för dem vi är till för

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Transkript:

2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän och vårdgivare. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja införandet av riktlinjerna. I uppdraget ingår bland annat att tillsammans med företrädare för olika professioner inom hälso- och sjukvården sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner. I projektplanen ( Projektplan för projekt för införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen 2011-05-30, Dnr 2679/2011) har bland två effektmål lagts fast som förutsätter nära samverkan med professionerna: Effektmål b) Patienter ska erbjudas stöd för att förändra riskfyllda levnadsvanor i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna; och effektmål c) Alla i hälso- och sjukvården som har patientkontakter ska ha kunskap och förmåga att arbeta i enlighet med riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder. Professionerna ska förmedla en positiv attityd till hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvårdspersonalen ska tillämpa sjukdomsförebyggande metoder vid möten med patienter. Syfte Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om och intresset för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. Det specifika syftet är att bidra till implementeringen av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, med klart fokus på insatser riktade mot läkarkåren, men även genom att främja samarbete mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården. SLS kommer att sprida kännedom om riktlinjerna, verka för en positiv attityd till sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården, och sprida kunskap om metoder för sjukdomsförebyggande arbete. Målgrupp Svenska läkarkåren. Tidsplan Projektet pågår 1 juni 2011 31 december 2014. Socialstyrelsen har beviljat medel för 2011 och 2012. Utgifter i projektet från och med 2013-01-01 är beroende av fortsatt ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen. 1

Strategi Läkarledda utbildningsinsatser på olika nivåer riktade till läkare. Läkaranpassad information muntligt, skriftligt och på nätet. Nätverk inom läkarkåren och med andra professioner. Arbetet kommer huvudsakligen att bedrivas via SLS sektioner. De sektioner som ansluter sig till projektet kommer att sluta ett avtal med SLS angående verksamhet och redovisning. Sektionerna som deltar i projektet kan få stöd exempelvis genom att en arbetsgrupp får kostnader för resor och möten betalda; att lönekostnader ersätts för läkare som arbetar i projektet; och att läkare erbjuds Utbildning av utbildare. strävan kommer att vara att de läkare som deltar i dessa aktiviteter är geografiskt spridda över hela landet. Sektionerna utarbetar specialitetsspecifik information om riktlinjerna och om hur man bör arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. De ansvarar för informationsspridningen till kollegorna inom specialiteten. Sektionen deltar också i aktiviteter som riktar sig till alla läkare, exempelvis under Medicinska riksstämman. Projektet kommer också ha aktiviteter som den centrala projektledningen ansvarar för, och som inte genomförs av sektionerna, exempelvis informationsspridning, nätverksarbete och utbildning. Informationsmöten lokalt och regionalt bör i regel ske i samverkan med vårdgivare eller huvudmän. SLS kommer att medverka i en löpande dialog med Socialstyrelsen under projektet, varvid Socialstyrelsen kommer att vara delaktig i planeringen av utbildningar och framtagande av informationsmaterial. Indikatorer och mål Indikatorerna kommer att mätas och redovisas årligen. Struktur Mål för antal deltagande sektioner inom SLS. 2011 2012 2013 2014 2 sektioner 10-12 sektioner 12-15 sektioner 15-20 sektioner Process Antal och regions-/landstingstillhörighet för deltagare i olika utbildningsinsatser. Antal spridda exemplar av informations- och utbildningsmaterial. Antal besökare på webbplatser med information från projektet. Antal deltagare i möten med nätverk och arbetsgrupper. Resultat Ökat antal patienter som anger att de diskuterat alkohol-, tobaks-, mat- och motionsvanor vid mottagningsbesök eller inneliggande vård (datakälla: Nationell patientenkät SKL). Inom läkarkåren positivare attityder till och upplevd ökad kunskap om hälsofrämjande arbete (datakälla: Nationell enkät till läkare och andra professioner, ansvarig för enkäten är Socialstyrelsen). 2

Aktiviteter under 2011 Planering och formering av projektet Fortlöpande kontakt och möten (13 juni, 26 augusti, 9 september) med Socialstyrelsen (Iréne Nilsson Carlsson) Fortlöpande kontakt och möten mellan projektledare (Lars Jerdén) och projektkoordinator (Marie-Louise Schyberg) Formering av och möte med projektledningsgrupp (1 december) Upprättande av projektplan Fastställande av logotyp för projektet Framtagande av bilder för projektet Rekrytering av två sektioner: Internat arbetsgruppen inom allmänmedicin 31 augusti 1 september. Rekrytering av projektansvarig Kontakter med ortopedi, ordförande och projektansvarig Möten med andra professioner som är aktuella för liknande projekt (SSF 6 september, LSR oktober) Kontakter med Statens folkhälsoinstitut Samordning med Nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, bland annat vid konferens 7 8 september och möte 30 november Planering av informationsmöte på Svenska Läkaresällskapet 8 februari 2012 Information SLS Information på hemsidan med kontinuerlig uppdatering Skriftlig information till alla sektioner Muntlig information till, och vid behov möten med intresserade sektioner Elektroniskt nyhetsbrev från ordförande Margareta Troein Töllborn Information styrelsemöte 6 september (med Irene Nilsson Carlsson) Information fullmäktigemöte 18 oktober Information SLS Aktuellt nr 4 2011 Planering av tisdagssammankomst 2012 Sektioner Allmänmedicin: Information bland annat vid nordisk allmänläkarkonferens Tromsö 16 juni, idéseminarium Stockholm 14 15 september, allmänmedicinskt höstmöte Umeå 4 oktober, allmänläkare Kronoberg 10 oktober, allmänmedicinska levnadsvanedagar Stockholm 11 12 oktober, primärvården Uppsala läns landsting 21 oktober och 9 december, allmänläkare Hälsingland 15 december Ortopedi: Information bland annat vid Ortopedveckan 29 augusti - 2 september 3

Allmänt Information MI-nätverksmöte 12 november Pressmeddelande, särskild kontakt med Dagens Medicin och Läkartidningen Tryckt folder (2 000 ex) + webb version som beskriver projektet Medicinska riksstämman: o Deltagande i arbetsgruppen för Hälsotorget o Tryckt miniprogram om aktiviteter med anslutning till riktlinjerna (1 000 ex) o Bemannad monter vid Hälsotorget med logga, roll up, utdelning av informationsmaterial o Roll up vid SLS huvudmonter o Aktivitet i samband med symposierna Riskpatienten: Piller eller promenad? ; Tobaken i min specialitet ; En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård hinder och möjligheter, Fysisk aktivitet säkert och lönsamt och Motiverande samtal i teori och praktik o Två föreläsare vid symposiet Motiverande samtal i teori och praktik o Gemensamma aktiviteter med anledning av projektet/riktlinjerna och FNs initiativ kring kroniska sjukdomar (Non- Communicable Diseases) o Moderator scenprogram 1 december o Informationsmöten x 3 för intresserade läkare/sektioner Utbildning Börja förberedelserna av två kurser Utbildning av utbildare, med kursstart 2012 respektive 2013. Kurserna riktar sig framför allt till yngre läkare i olika specialiteter. I förberedelserna ingår kursplan, föreläsare, kurslokaler, informationsmaterial till presumtiva kursdeltagare. Respektive huvudman/- vårdgivare beviljar kursdeltagarna möjlighet att delta i utbildningen och står för deras lönekostnader m m medan projektet bekostar utbildningen och deltagarnas kostnader för resor och logi. SLS kommer att samråda med huvudmännen vid utformningen av utbildningen. De läkare som deltar i kurserna kommer att vara geografiskt spridda över hela landet. Börja förberedelserna av andra kortare och längre utbildningar. Aktiviteter 2012 Februari Mars April Endagsseminarium på SLS, Levnadsvanor och läkarrollen Internat arbetsgrupp SFAM SFAM-kongress Luleå Folkhälsostämman Konferens Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Kurs Utbildning av utbildare startar Enkät till professionerna 4

Aktiviteter 2013 Aktiviteter 20124 Oktober December Medicinska Riksstämman Ny kurs Utbildning av utbildare startar Medicinska Riksstämman Enkät till professionerna Endagskonferens SLS Medicinska riksstämman Slutrapport Redovisning Det ekonomiska bidrag som erhålls från Socialstyrelsen och som inte används för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder kommer utan särskild begäran att återbetalas av SLS till Socialstyrelsen när det står klart att pengarna inte behövs till avsett ändamål. Medel som har använts för sådant som uppenbart inte ingår i projektet kommer även de att återbetalas till Socialstyrelsen. Om beviljat ekonomiskt bidrag inte till fullo har använts under perioden till och med 31 december 2012 avser SLS att ansöka hos Socialstyrelsen om förlängd tid för att använda bidraget. SLS åtar sig att lämna en slutlig ekonomisk redovisning och en verksamhetsredovisning till Socialstyrelsen senast 1 mars 2013. En revisor kommer att ha granskat den ekonomiska redovisningen och redovisat sina iakttagelser i ett intyg som bifogas redovisningen. SLS är införstått med att Socialstyrelsen har rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör bidragets användning. En delrapport med verksamhetsredovisning och reviderad budget kommer att lämnas till Socialstyrelsen senast 30 juni 2012. Projektplanen revideras kontinuerligt efter dialog med sektionerna. 5