Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med

Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med 2009 2008-09-17

Innehållsförteckning: Inledning.. 3 Bakgrund.. 3 Forskning och utveckling på flera sätt.. 4 Varför lokal/regional FoU?... 5 Varför ett utvidgat uppdrag?... 6 Verksamhetens målsättning, inriktning och arbetsformer 8 Organisation..9 Kostnader och finansiering...11 Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad.13 2

Inledning Följande dokument sammanfattar erfarenheter av åtta år med ÄVS och presenterar utformningen av en utvidgad FoU-verksamhet för ytterligare behovsgrupper. Denna utvidgade FoU-enhet ges i föreliggande dokument arbetsnamnet FoU Sjuhärad (FoUS). FoUenhetens målsättning, inriktning och verksamhet liksom dess kostnader och finansiering beskrivs vidare i detta dokument. Från kommunerna i Sjuhärad framhålls att den begränsning som funnits inom ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) till äldre- och funktionshinder är problematisk. Många angelägna problemställningar går utöver denna avgränsning; t ex beträffande psykiska funktionshinder och missbruk och beträffande barn och unga. Inom sådana områden möts ofta kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar. Personal inom individ-och familjeomsorg har efterlyst möjligheter att delta i FoU-arbete. Ett stort behov finns även här att göra verksamheten mer kunskapsbaserad och detta kan FoUS möta genom nya FoU-projekt samt via kompetensutvecklingsinsatser. Avslutningsvis följer ett avtal som reglerar FoU-enhetens verksamhet och parternas åtaganden. Bakgrund ÄldreVäst Sjuhärad startade i november 1999 och har således mer än åtta års verksamhet bakom sig. Tre projektprogram har styrt innehåll och arbetsformer varav det senaste innehöll förändringar, med utvidgning även till funktionshindersområdet. ÄVS har arbetat som ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet samt funktionshinder/handikappområdet under senaste programperioden. Nuvarande partners är Bollebygds kommun, Borås Stad, Herrljunga kommun, Marks kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun, Ulricehamns kommun, Västra Götalandsregionen samt Högskolan i Borås. Statliga stimulansmedel har utgått under projektperioden och ett stort antal frivilligorganisationer har hela tiden givit ett starkt stöd. En omfattande verksamhet kan redovisas vilket framgår av ÄVS aktivitetsförteckning. Ur den kan framhållas följande: Fram tills idag har 44 FoU-projekt avslutats, 13 stycken pågår, och några är under planering och uppstart. Det stora flertalet är samverkansprojekt med flera ingående partners samt brukare som följer projekten under hela processen. Vetenskapliga ledare medverkar aktivt i projekten. Hittills har 22 kurser på högskolenivå genomförts. Seminarier, nätverksträffar, idéseminarier, temadagar med mera har besökts av ca 21 000 deltagare. Det mediala intresset för ÄVS har bland annat visat sig i 44 tidningsartiklar. 44 rapporter har publicerats, ett stort antal artiklar i vetenskaplig och fackpress har skrivits, en bok, en avhandling samt 7 kapitel i olika böcker. Information sprids flera gånger per år via bland annat nyhetsbrev. ÄVS har under 2007 genomfört flera granskningar av den egna verksamheten, dels i form av självvärderingar, dels som en extern utvärdering. - I självvärderingens första del ÄldreVäst Sjuhärad Sju år av FoU-arbete framgår att verksamheten varit omfattande och under tillväxt under dessa år. Verksamheten har också haft att arbeta för olika intressenter och med ett brukarperspektiv. Några problem har lyfts fram med styrning, inriktning och avgränsning till blott två målgrupper. 3

- I den andra delen av självvärderingen bedömer medarbetarna själva kvaliteten i verksamheten ur olika aspekter. - Ovanstående interna granskningar bildar en utgångspunkt för en omfattande extern utvärdering av ÄVS som genomförts av docent Lena Lindgren vid Göteborgs universitet. I denna granskas nytta och användning av ÄVS publikationer och aktiviteter. I utvärderingen 1 framträder en mycket positiv bild av ÄVS vad gäller nytta och användning. En omfattande vetenskaplig publicering kan också påvisas. Dock pekas på några punkter där förbättringar bör ske som t ex samverkan med brukare, publiceringen, synligheten hos huvudmännens webbplatser. - I en undersökning riktad till mottagare av information och kunskaper från ÄVS har klarlagts hur kommunikationsvägarna oftast ser ut och vad som uppskattas av mottagarna. Hemsida och Nyhetsbrev, liksom seminarier och temadagar är viktiga kanaler till potentiella mottagare. - En uppföljning pågår bland gamla äldrevästare för att ta reda på vad tiden på ÄVS betytt personligen och för karriärutvecklingen. Redan nu, innan undersökningen är sammanställd, kan konstateras att för flera personer har tiden på ÄVS haft stor betydelse på olika sätt. Forskning och utveckling på flera sätt Det dominerande inslaget i ÄVS verksamhet har varit att initiera, stödja, samverka kring eller driva forsknings- och utvecklingsprojekt. ÄVS har en roll och funktion vid FoU-initiativ. Det förekommer önskemål om utvecklings- och utvärderingsstöd med endast enstaka stödinsatser som en ytterlighet och en annan med ÄVS som driver projektet med partners mandat. Vid det senare är det frågan om övergripande projekt med flera partners och där det med automatik inte finns någon naturlig projektägare bland dessa. I första hand är det alltid en av ÄVS partners som är projektägare för de FoU-projekt som bedrivs. ÄVS har även gett medarbetare möjlighet till utveckling genom att erbjuda dem att aktivt delta i FoU-arbete av olika slag. Det har handlat om att vara medarbetare i projekt, medverka i och/eller ansvara för olika utbildningsinsatser, leda seminarier m m. Projekt där flera intressenter berörs och där aktiv och bred brukarmedverkan planeras har och har haft hög prioritet. Storleken på projektet påverkar inte prioriteringsordningen utan relevans, grad av överensstämmelse med målsättningen och nyskapande utgör förutsättningar för prioriteringen. ÄVS har under 2006 utvecklat och antagit kriterier, för att bedöma projektuppslag. Mot dessa kriterier kan olika idéer för FoU-aktiviteter granskas och värderas. Detta gäller såväl mer omfattande projekt som mer avgränsade kompetensutvecklingsinsatser. Utvärderingar och stöd för utvärderingar Utvärdering står ofta högt på agendan för FoU-enheter, så även för ÄVS. Ofta framförs önskemål om att enheterna ska genomföra utvärderingar eller på olika sätt ska stödja lokalt utvärderingsarbete. För att ÄVS ska åta sig att genomföra en utvärdering har vanligtvis krävts att den är av mer generellt intresse bland flera partners. En form av stöd för utvärdering har varit att ge enstaka konsultationer eller svara för kontinuerlig handledning och bearbetning av 1 Den externa utvärderingen av ÄldreVäst Sjuhärad har titeln Största möjliga lycka till största möjliga antal äldre och funktionshindrade, denna titel anspelar på målsättningen i ÄVS verksamhetsprogram. 4

data. En annan form, för att stödja lokal kapacitetsuppbyggnad för utvärderingsarbete och samtidigt stödja genomförande av lokala utvärderingar, är genom s k utvärderingsverkstäder. Utvärdering kommer även framåt att vara ett viktigt inslag i FoUS verksamhet. Brukarmedverkan i forskning och utveckling En utgångspunkt inom ÄVS har varit att erbjuda möjligheter för brukare att medverka i forskning och utveckling. Det har bland annat resulterat i utvecklandet av en modell för brukarmedverkan med ett aktivt brukarråd som kontinuerligt erbjuds delaktighet och möjlighet att påverka verksamheten samt ett mycket aktivt deltagande av brukare i FoUprojekten. Brukarmodellen för FoU-arbete innebär att lyssna till brukares synpunkter, den avser kvaliteten i hela forsknings- och utvecklingsprocessen, tar fasta på kunskapsbyggnad och förändringskraft och kombinerar dessutom forskning med teori och praktisk handling. Brukarmodellen tar fasta på att ge utrymme för den medborgarkraft som finns i samhället. Ambitionen med modellen är att den ska användas i hela FoU-processen, såväl i planering och under den löpande processen som i anslutning till resultatet/produkten. ÄVS har fortlöpande strävat efter att involvera brukare i så hög grad som möjligt (med en bred definition av brukare; äldre, funktionshindrade, närstående, vård- och omsorgspersonal, studerande, förtroendevalda m.m.). Kompetensutveckling och kunskapsspridning Utveckling av kompetens hos såväl personal som brukare, här i bemärkelsen äldre och funktionshindrade har varit ett viktigt inslag i ÄVS verksamhet under alla år. Detta sker på flera sätt: Seminarier, kurser, workshops och temadagar är exempel här. En del i kompetensutveckling är även att sprida resultat från genomförda FoU-projekt. Detta sker t ex i former som angetts ovan. För att effektivisera kommunikationen och kunskapsspridningen har en särskild kommunikationsstrategi utvecklats och antagits. Implementering av denna pågår f n. Ovan har beskrivits och exemplifierats arbetsformer som utvecklats i ÄVS nu åttaåriga verksamhet. Avsikten är givetvis att ta med sig dessa erfarenheter och bygga vidare på dem i ett framtida FoU-arbete, som vidgas till flera målgrupper. Varför lokal/regional FoU? Den lokal/regionala FoU-miljön är, enligt flera studier, en nödvändig brygga för att erbjuda stöd till verksamheter och möjliggöra implementering av exempelvis nya arbetsmetoder. Ett starkt lokalt stöd i Sjuhärad finns för fortsatt verksamhet. Detta stöd grundas på hittillsvarande erfarenheter och upplevelse av kvalitet i det FoU-arbete som genomförts. FoU i ÄVS regi har inneburit en fokusering på både forskning och utveckling. Utveckling innefattar även insatser för utvärdering och utbildning. Inriktningen anger också ett fokus på forskning och utveckling tillsammans med brukarna och olika verksamheter, och inte om dem. Detta är två områden som profilerat ÄVS i förhållande till flera övriga FoU-enheter i 5

landet. I Socialstyrelsens studie av FoU-miljöer på äldreområdet FoU-miljöer på äldreområdet - En explorativ studie med fokus på bidrag till utveckling av vård och omsorg för äldre (2007) påpekar man just bristen att brukarna inte finns med i organisationen samt att man inte arbetar mer med granskning och utvärdering av de lokala verksamheterna. Under det senaste decenniet har åtskilliga FoU-enheter etablerats i Sverige inom välfärdsområdet. Verksamheten har nått en sådan omfattning att några menar att man kan tala om Det dolda universitetet (Florén m fl 2000). Under åren har FoU-enheterna återkommande beskrivits och utvärderats (t ex av Socialstyrelsen 2002: Utvärdering av FoU. En studie av FoU-enheter inriktade på individ- och familjeomsorg, i en doktorsavhandling av Ekermo 2002: Den mångtydiga FoU-idéen, av SKL 2005: Forskning och utveckling i kommuner, landsting och regioner en delrapport från IKA-projektet, samt i nämnda skrift av Socialstyrelsen 2007). Samtliga beskriver FoU som en uppskattad och efterfrågad verksamhet från olika intressenter: personal, ansvariga, förtroendevalda. Socialstyrelsens aktuella studie (2007) om nyttan av äldre-fou ger flera motiv för FoU-verksamhet men beskriver också svårigheter i arbetet. Denna studie ger stöd för FoU-miljöernas utvecklingsambitioner på flera håll och sträcker sig längre än till att lämna bidrag till en lokal och praktiknära kunskapsutveckling. Verksamhetsledarna kunde visa att centrumbildningarna bidrog till verksamhetsnytta till utveckling av vård- och omsorg i praktiken. Ett problem för många FoU-enheter är korta planeringshorisonter och osäkra förhållanden. En förbättrad långsiktighet i tid eftersträvas, där projekten kan planeras över längre tid och på så sätt generera mer solid kunskap. Inriktningen möjliggör också en fördjupad kunskap utifrån ett vetenskapligt och forskningsbaserat arbetssätt som kan omsättas i ett mer evidensbaserat arbete i berörda verksamheter. Den långsiktiga planeringen är således avgörande för att kunna bedriva forskningsprojekt där kunskapen omsätts i utvecklings- och utbildningsverksamhet. Bland motiven för att arbeta med FoU lyfts särskilt fram (Socialstyrelsen 2007) att det kan bidra till en mer kunskapsbaserad vård och omsorg för äldre och att det även bidrar till att överbrygga organisationsgränser, då FoU-enheterna oftast innefattar flera organisationer som har att samverka i vardagsarbetet. Det nödvändiga samspelet mellan forskning utveckling verksamhet kanaliseras på ett naturligt sätt via FoU-enheterna. Varför ett utvidgat uppdrag? Det är i områden där de tre huvudmännens verksamheter möts, i de olika gränssnitten, som FoU Sjuhärad (FoUS) ska ha sitt fokus. Andra FoU-enheter finns i Sjuhäradsområdet, men de arbetar nästan uteslutande mot en huvudman. De målgrupper som FoUS ska arbeta för har ofta komplexa behov och återfinns hos såväl region som kommun. Därför ska FoUS koncentrera sig på att arbeta med dessa gränssnitt. Inom de grupper som rör sig mellan de olika huvudmännen finns ofta komplexa vård- och omsorgsbehov liksom behov finns att för personalen tillämpar kunskaps- (evidens)baserade arbetsmetoder. I enlighet med Västra Götalandsregionens utvecklingsstrategi för närsjukvården i Sjuhärad framgår att syftet är att ge de grupper i befolkningen som har stort vårdbehov och är särskilt beroende av kontinuitet, långsiktighet och ett helhetsperspektiv i den vård som ges, bästa möjliga vård oavsett huvudman. Insatser för dessa grupper måste ofta utformas i nära samarbete med kommunernas socialtjänst. I gränsområdet mellan primärvården, sjukhusen och kommunerna kommer FoUS att spela en väsentlig roll för samverkan i det brukar- och verksamhetsnära arbetet. På denna arena i gränssnittet mellan huvudmännen har FoU 6

Sjuhärad en viktig och självklar uppgift att verka för utveckling av den nära sjukvården där det kommer att ställas högre krav på samverkan och samordning mellan huvudmän inom vård- och omsorg. Forskning har visat att samverkan mellan huvudmännen ger vinster i form av ett förbättrat utnyttjande av ekonomiska medel samt en bättre vård till medborgarna förutsatt att målgrupperna står i fokus. FoU-arbetet är en viktig länk över organisationsgränserna i det arbete som görs för att förbättra kvaliteten i vården och omsorgen, stödinsatserna och behandlingsformerna för målgrupperna. Kommunerna har det yttersta ansvaret för flera målgrupper som särskilt lyfts fram som viktiga att utveckla insatser för. Inom dessa målgrupper finns behov som såväl kommunal vård, omsorg och socialtjänst har att tillgodose liksom även regionens hälso- och sjukvård. Det gäller t ex för äldre- särskilt de med stora vård- och omsorgsbehov, människor med kroniska sjukdomar, människor med psykiska funktionshinder samt barn och unga med risk att utvecklas ogynnsamt socialt och hälsomässigt. Ett stort mervärde finns för kommunalt anställd personal i att träffas och arbeta tillsammans kommunövergripande, men även i samverkan med regionalt anställd personal från sjukhus och primärvård då man ofta arbetar med samma målgrupper. Omvända förhållandet gäller givetvis också värdet för regionalt anställd personal att träffas över organisations- och huvudmannaskapsgränser. Det finns sålunda goda samverkansvinster i arbetet då olika personalgrupper träffas. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det gäller såväl lokalt, regionalt som nationellt. Utifrån folkhälsopolitikens målområden ska FoUS insatser främja ett eller flera målområden i samverkan med primärvård, sjukhusen och kommunerna vid olika former av FoU-arbete. FoU-arbetet vid FoU Sjuhärad ska ske utifrån ett brukarperspektiv där den forskning och utveckling som bedrivs sker i nära samverkan med brukare. Det finns också en nära koppling till brukarmedverkan utifrån att personal ute i verksamheterna ges inflytande. Vidare finns ett väl dokumenterat forsknings- och utvecklingsarbete inom anhörigstöd som har medfört att nuvarande Äldreväst Sjuhärad blivit en del i konsortiet som valts ut av Socialstyrelsen att bilda Nationellt Kompetenscentrum för Anhörigfrågor inom äldreområdet. Anhörigvårdare är en grupp som gör stora insatser för närstående, ofta med omfattande och komplexa vårdbehov. Det finns en etablerad kunskap i Sjuhäradsområdet i att bedriva verksamhetsnära FoU genom de erfarenheter som gjorts inom ÄVS. Samverkan i projekten är avgörande såväl mellan kommunerna i Sjuhärad, Västra Götalandsregionen och högskolan i Borås och därtill i samarbete med andra FoU-enheter lokalt, regionalt och nationellt, frivillig- och intresseföreningar, pensionärsorganisationer m fl. Till detta kommer att samarbete etablerats med flera universitet/högskolor samt forskningsinstitut. Många uppger att de önskar seminarier och poängkurser förlagda på Högskolan i Borås, för att få nya kunskaper och ett omvärldsperspektiv. För personal verksam inom universitet/högskolor sker en kompetensökning genom möten med, ofta erfaren, personal inom vård och omsorg. 7

Högskolan i Borås har ett ansvar för tillgång på kompetent personal genom utbildning och forskning. Högskolan bedriver idag utbildning och forskning inom omvårdnad och vårdvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap. Även vid andra institutioner bedrivs undervisning och forskning som bör möjliggöra samarbete med FoUS, t ex inom specialpedagogik, textil och ekonomi. Genom FoUS kontakter kan man även komplettera sitt kompetensområde med exempelvis utbildning och forskning om rehabilitering och socialt arbete. I Högskolan i Borås strävan att bli ett professionsuniversitet är organisationer som FoUS viktiga. Här möts flera för högskolan centrala ämnesområden och discipliner i ett nära samarbete med professionella och brukare, vilket ligger helt i linje med HB s strävanden som uttrycks i ansökan till regeringen om att bli landets första professionsuniversitet. En utvidgning till flera målgrupper skulle ytterligare förstärka den önskade profilen. Högskolan i Borås har sökt tydliggöra denna strävan genom devisen vetenskap för profession. Verksamhetens målsättning, inriktning och arbetsformer FoU Sjuhärads verksamhetsidé är att utifrån ett medborgar- och verksamhetsperspektiv utveckla ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning främst om målgrupperna: Äldre Funktionshindrade Människor med beroendeproblematik Barn och unga Familjer i utsatta livssituationer Socialekonomiskt utsatta grupper FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för de människor inom dessa målgrupper som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa målgrupper kan vara viktiga samverkanspartners. Etniska aspekter, kulturförståelse och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en viktig kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för huvudmännen i deras uppdrag att säkerställa en god vård- och omsorgskvalitet gentemot medborgarna. Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna genom att: genomföra utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer, stärka och utveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer, förnya och utveckla arbetsmetoder och verksamhetsformer, sprida erfarenheter och resultat från forskning och utveckling, medverka till kunskapsbaserat arbetssätt. De för ÄVS framtagna styrdokumenten om hur ärenden bereds och beslutas samt hur verksamheten kommuniceras kommer att gälla även för FoUS. Styrdokumenten benämns Beredning av förslag och kriterier för projekt vid ÄldreVäst Sjuhärad samt Kommunikationsstrategi 2006-2008, se bilagor. 8

Respektive partner har ansvar för sina respektive områden. Det är oftast i gränssnitten till andra huvudmän som oklarheter uppstår. Genom att anställda och brukare från olika organisationer får mötas, kan oklarheter och konflikter i dessa gränssnittsområden hanteras bättre. Det kan exempelvis gälla gamla människor som behöver mycket sjukvård och social omsorg, eller barn som behöver psykiatrisk öppenvård och samtidigt stöd via kommunens socialtjänst. FoUS kommer att erbjuda seminarier, workshops, konferenser, nätverksträffar, idéseminarier, utbildningar och liknande inom de områden där forskning och utveckling bedrivs. Aktiviteterna ska i möjligaste mån vara kostnadsfria och arrangeras på olika platser i Sjuhärad. Temadagar för företrädelsevis brukare kommer att fortsätta utvecklas tillsammans med intresseorganisationer och frivilligorganisationer. Temadagarna är öppna för allmänheten och ska beröra angelägna teman som bestäms av en grupp med representanter från de organisationer som är medarrangörer. Poängkurser ska erbjudas inom områden där FoUS medverkat för att ta fram ny kunskap eller på annat sätt är framstående. Kurser som arrangeras ska i princip vara kostnadsfria och platser fördelas proportionellt mot storleken på respektive partners bidrag. För den närmaste planeringen finns doktorandkurser i brukarmedverkan i forskning inom vård och omsorg, vilket ytterligare skulle sätta FoUS på den nationella arenan. Organisation Ett samverkansavtal upprättas mellan nuvarande partners. Nya intresserade kommuner eller företag/organisationer inom vård- och omsorg som arbetar för de nämnda målgrupperna är välkomna att söka partnerskap i FoUS. Högskolan i Borås ges i uppdrag att vara formell huvudman för FoUS, som utgörs av en fristående enhet inom Högskolans organisation, direkt under rektor. Verksamheten leds av en styrgrupp bestående av representanter från ingående partners. Verksamhetsplan, budget och verksamhetsberättelse inklusive bokslut upprättas årligen och fastställs av styrgruppen. Som beredningsorgan finns ett arbetsutskott med representanter från Västra Götalandsregionen, högskolan och kommunerna. Årligen möts berörda förtroendevalda från samverkande partners i ett Ägarforum där verksamhetens inriktning och resultat diskuteras. Vetenskapliga ledare samverkar inom ramen för ett vetenskapligt råd. Brukarnas delaktighet garanteras genom ett eller flera brukarråd. Sammansättningen av grupperna med mera framgår av avtal. I Sjuhärad finns flera samarbetsorgan inom områden som FoUS har att verka inom. Kommunerna samverkar genom Sjuhärads kommunalförbund. Kommunerna och Västra Götalandsregionen samverkar i vårdfrågor genom ReKo Sjuhärad. I området finns, som nämnts, även andra FoU-enheter. Behov finns av såväl samarbete med som avgränsning, kanske i form av överenskommelser om arbetsfördelning, i förhållande till sådana organisationer. För att säkra informationsflöden är adjungering till respektive styrgrupper en möjlighet. Projektledare från ÄVS har påbörjat ett uppdrag som adjungerande i ReKo s chefgrupp och likaså skulle en representant från ReKo kunna adjungeras in i ÄVS/FoUS styrgrupp. Mötesdatum bör samordnas mellan ReKo chefgrupp och styrgruppen för FoUS för att effektivisera tidsanvändningen. Regelbundna möten mellan operativt ansvariga inom de olika organisationerna är en annan möjlighet. En möjlighet kan vara tjänsteutbyte mellan olika samarbetsorgan dock ligger alltid beslutet hos styrgruppen för FoUS. 9

Verksamheten vid FoUS leds initialt av fyra samordnare med förankring hos parterna. I samordnaransvaret ingår att planera, leda och följa upp verksamheten inom de olika målområden som tidigare angetts samt att utveckla FoUS i enlighet med verksamhetsprogrammet och parternas intentioner. Samordnarna rekryteras för att ha kompetens inom de målgruppsområden som angetts ovan. En av samordnarna ges ett övergripande verksamhetsansvar och har ansvar för personal och ekonomi. Samordnarna, tillsammans med särskilda resurser för administration och information, utgör FoUS basverksamhet/-resurser. Med utgångspunkt från kompetensbehov för aktuella projekt kommer avtal med universitet, högskolor och vård- och omsorgsgivare att ingås och/eller förlängas. Projektmedarbetare rekryteras företrädesvis från parternas organisationer men rekrytering sker även från högskolor och universitet då enheten har behov av ytterligare kompetens. På så sätt sker en ömsesidig kompetensutveckling och upprätthålls en närhet mellan parterna och FoUS. Idag finns avtal med högskolor och universitet samt forskningsöverenskommelse med gästprofessor från England. Vetenskaplig kompetens finns tillförsäkrad företrädesvis inom områdena vård, omsorg och socialt arbete samt rehabilitering. Vetenskapliga ledare knyts till verksamheten för att kunna ge adekvat vetenskapligt stöd i syfte att nå FoUS målsättningar. De vetenskapliga ledarna har etablerade nätverk på såväl lokal, som nationell och internationell nivå. De tillförsäkrar att den forskning och utveckling som bedrivs håller en god vetenskaplig standard och möjliggör ett direkt stöd till verksamheterna, t ex via handledning i FoU-projekt. Framöver kan en utveckling mot en ökad tvärvetenskaplig inriktning för vissa FoU-projekt vara att föredra. Allmänt har samverkansinsatser med näraliggande FoU-miljöer, institutioner vid högskola och universitet hög prioritet. En basorganisation som initialt byggs upp enligt följande: - 4 samordnare á 50 % av heltid, varav en även är verksamhetsledare. - 3 vetenskapliga ledare á 50 % av heltid representerande olika relevanta discipliner - 1 informatör 80 % av heltid. - 1 administratör, 50 % av heltid. För att kunna utvidga verksamheten till att omfatta de nya målgrupperna krävs som minimum utökning med en samordnare med kompetens för FoU-frågor inom dessa områden. Denna volym krävs för en basverksamhet. Den interna organisationen, t ex fördelning av ansvarsområden mellan samordnarna, lednings- och samarbetsfunktioner, kan utformas på olika sätt men en given utgångspunkt ska vara att olika kompetenser och inriktningar kompletterar varandra. Styrgruppen beslutar om vilka FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som ska bedrivas. En del uppdrag bör kunna finansieras inom basanslaget från parterna, medan andra kräver särskild extern finansiering. En rimlig strävan över tid bör vara att graden av externfinansiering växer. Projekten kan bestå av forskningsprojekt från forskningsråd/- stiftelser, utvärderingsuppdrag, utvecklingsuppdrag till följd av särskilda statliga satsningar (t ex länsstyrelsemedel, särskilda stimulans- och/eller utvecklingsmedel) eller genom uppdrag från t ex ReKo Sjuhärad o s v. Årligen fastställer styrgruppen ett antal styr- och måltal. En viktig funktion för dessa är att utgöra ett underlag för såväl styrning som uppföljning av verksamheten. Genom dessa tal kan 10

information fås om verksamhetens utveckling och inriktning. Aktuella styr- och måltal presenteras i verksamhetsplanen. Kostnader och finansiering En ekonomisk bas om minst 6 miljoner kr/år krävs för att FoUS ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Fördelning av finansiering: Kommunerna i Sjuhärad: 2,5 miljoner kr/år (höjning från 10 till 13 kr/invånare/år) Västra Götalandsregionen: 2,5 miljoner kr/år (d v s motsvarande belopp som kommunerna) varav 2,2 miljoner kr från Regionstyrelsen och resterande 300 000 kr från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad (HSN 8). Högskolan Borås: ca 1 miljon kr/år (beräknas så att bidraget täcker kostnader för basverksamheten i form av förvaltnings- och lokalkostnader). Förhoppningsvis kan viss finansiering påräknas från Socialstyrelsen även fortsättningsvis, men den bör inte ligga till grund för basverksamheten. Kostnader för basverksamheten beräknas initialt till följande: 4 samordnare/varav en verksamhetsledare, á 50 % 1,4 milj 3 vetenskapliga ledare á 50 % 1,0 milj Informatör och administratör 0,7 milj Medel till FoU-projekt och kompetensutveckling 1,8 milj Hyror 0,3 milj Förvaltningskostnader, 17 % (på 5,1 milj) 2 0,9 milj Totalt 6,1 milj kr/år Finansieringsplan Invånare* Årligt bidrag Bollebygds kommun 8 192 106 496 Borås Stad 100 888 1 311 544 Herrljunga kommun 9 270 120 510 Marks kommun 33 660 437 580 Svenljunga kommun 10 425 135 525 Tranemo kommun 11 758 152 854 Ulricehamns kommun 22 505 292 565 Totalt kommuner 196 698 2 557 074 Västra Götalandsregionen fördelat på: Regionstyrelsen 2 257 074 Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN 8 300 000 Sjuhärad Totalt Västra Götalandsregionen 2 557 074 2 Beräknat enligt rektorsbeslut december 2004. 11

Högskolan i Borås 1 000 000 Totalt 6 114 148 *SCB 2007-11-01 Tillkommande verksamhet (externa projekt, uppdrag mm se ovan) egenfinansieras, d v s intäkterna och kostnader ska balanseras, inklusive förvaltningsavgift och lokalkostnader vid HB. 12

Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad Verksamhet och drift vid fortsatt samverkan inom ramen för FoU Sjuhärad (FoUS) bygger på detta samverkansavtal. Parterna förbinder sig att vara lojala med FoUS syfte och medger att detta avtal ska tolkas i ljuset av angivet syfte. Mellan angivna parter har träffats följande avtal. 1 Firma 1.1 FoU-enheten benämns "FoU Sjuhärad. 2 Parter 2.1 Bollebygds kommun Kommunstyrelsen 517 83 BOLLEBYGD 2.2 Borås Stad Kommunstyrelsen 501 80 BORÅS 2.3 Herrljunga kommun Kommunstyrelsen 524 23 HERRLJUNGA 2.4 Marks kommun Kommunstyrelsen 511 80 KINNA 2.5 Svenljunga kommun Kommunstyrelsen 512 80 SVENLJUNGA 2.6 Tranemo kommun Kommunstyrelsen 514 80 TRANEMO 2.7 Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 523 86 ULRICEHAMN 2.8 Högskolan i Borås Styrelsen 501 90 BORÅS 13

2.9 Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen 462 80 VÄNERSBORG 2.10 Västra Götalandsregionen HSN 8 Sjuhärad Regionens Hus Borås Box 1726 504 55 Borås 3 Syfte 3.1 Syftet är att bedriva forskning och utveckling för ingående parter inom välfärdsområdet inklusive hälso- och sjukvården. Identifierade målgrupper är Äldre Funktionshindrade Människor med beroendeproblematik Barn och unga Familjer i utsatta livssituationer Socialekonomiskt utsatta grupper 4 Uppdrag 4.1 Parterna ger Högskolan i Borås i uppdrag att förvalta FoUS i enlighet med verksamhetsprogrammet och i enlighet med vad styrgruppen bestämmer samt i övrigt utföra de uppgifter som styrgruppen bestämmer enligt detta avtal. 5 Ersättning 5.1 Högskolan ska ersättas för det uppdrag som utförs enligt punkt 4.1 från medel som parterna erlägger enligt punkt 18.1 samt från medel från samma konto som erhålles enligt punkt 18.2 och 18.3. 5.2 Högskolan ska löpande redovisa vilka kostnader som högskolan avser att debitera FoU Sjuhärad. Enligt rektorsbeslut (december 2004) debiteras ett administrativt pålägg om 17 % samt avtalsenlig hyra. 6 Styrning 6.1 Samtliga parter sätter samman en gemensam styrgrupp 6.2 Varje kommunpart tillsätter en tjänsteman, Västra Götalandsregionen tillsätter fyra och högskolan i Borås tillsätter två. Vardera parten utser även ersättare för varje tjänsteman. 14

6.3 De organ som äger rätten att utse ledamöter och ersättare äger också rätten att entlediga dessa. 6.4 Styrgruppen kan besluta om att adjungera även andra. Dessa personer äger ingen rösträtt. 6.5 Ett arbetsutskott tillsätts bestående av styrgruppens ordförande, två representanter från Västra Götalandsregionen samt en av högskolans representanter. 6.6 Ordföranden ska väljas för två år i taget och väljs bland de ledamöter som utsetts av kommunerna. En av högskolans representanter ska vara vice ordförande. 6.7 Eventuell ersättning till ledamöter eller ersättare beslutas och betalas av det organ som tillsatt ledamoten eller ersättaren. 6.8 Som ett led i styrningen av verksamheten ska finnas styr- och måltal. Dessa utformas och följs upp av styrgruppen 2 gånger per år. 7 Sammanträden 7.1 Ordföranden kallar till sammanträden. Kallelse ska ske genom brev och ska ha avsänts senast två veckor före sammanträdet. Till kallelse ska fogas dagordning och de handlingar som hör till de ärenden som ska behandlas. 7.2 Kallelse och övriga handlingar ska även sändas till ersättarna för kännedom. Ordinarie ledamot som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde kallar själv sin ersättare. Rättidig kallelse ska anses ha skett även om ordinarie ledamot inte kallat sin ersättare. 7.3 Styrgruppen ska sammanträda minst fyra gånger per år. Dessutom om minst en tredjedel av styrgruppens medlemmar begär det. 7.4 Protokoll vid styrgruppens sammanträden ska föras av särskilt utsedd sekreterare. Protokoll ska justeras av ordföranden jämte ytterligare en utsedd ledamot. 8 Beslut 8.1 Styrgruppens medlemmar ska sträva efter att fatta beslut i enighet. 8.2 Om enighet i något fall inte kan nås ska beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt fattas med två tredjedelars majoritet av de närvarande ledamöterna. 15

8.3 I övriga frågor är styrgruppen beslutför om mer än hälften av dess ledamöter är närvarande. Den mening som företräds av flertalet ledamöter gäller som styrgruppens mening. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Om sluten röstning tillämpas, ska, vid lika röstetal, lottning avgöra vilken styrgruppens mening ska vara. 9 Delegation 9.1 Styrgruppen kan delegera beslutanderätten i frågor om verksamheten till en eller flera personer. Delegation kan dock inte ske i frågor av principiellt viktig natur eller annars av större ekonomiskt värde för FoUS. 9.2 Beslut fattade av delegat ska anmälas till styrgruppen, som ska ange anmälningarna i protokoll. 10 Ägarforum 10.1 Styrgruppen kallar årligen till ett Ägarforum. Där möts berörda förtroendevalda från samverkande partners. Verksamhetens inriktning och resultat diskuteras. 11 Brukarråd 11.1 Ett eller flera brukarråd som består av representanter för frivillig- och intresseorganisationer ger FoUSs ledning råd om innehåll och utformning av verksamheten. Samtliga kända frivillig- och intresseorganisationer med verksamhet för FoUS målgrupper bjuds in att deltaga. Det kan vara lämpligt med flera brukarråd beroende på målgrupper. Ett brukarråd består som mest av 15 deltagare och anmälan om deltagande görs till FoUSs ledning. Rådet möts inför varje sammanträde med styrgruppen och därutöver vid behov. Minnesanteckningar förs som sprids till styrgruppen. 12 Nya parter 12.1 Om samtliga parter är eniga om det, kan nya kommuner eller andra intressenter, såsom utförare av vård och omsorg inom det geografiska området, få ingå som parter i detta avtal efter skriftlig förbindelse. De nya parterna ska erlägga en årlig avgift enligt 18.1 eller med belopp som övriga parter bestämmer. 13 Jäv 13.1 Styrgruppsledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan ledamoten och någon av FoUSs parter. Styrgruppsledamoten får inte 16

heller handlägga frågor om avtal mellan FoUS parter och tredje man, om ledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot FoUS intresse. 14 Basorganisation och medarbetares anknytning 14.1 Den operativa verksamheten sköts av samordnare, varav en är verksamhetsledare (och har personal- och ekonomiansvar). 14.2 Parterna har att verka för att medarbetare hos respektive part ges goda villkor för att arbeta i FoUS. 14.3 Till basorganisationen (samordnare, informatör, administratör) knyts medarbetare genom tjänstledighet från respektive part. 14.4 Vetenskapliga ledare knyts till FoUS via avtal med aktuella högskolor/universitet. 14.5 Till i tid och omfattning mindre uppdrag inom FoUS knyts medarbetare genom avtal med respektive part. 15 Äganderätt till forskningsresultat 15.1 Alla resultat som har direkt anknytning till uppdraget ägs gemensamt av samtliga avtalsparter och disponeras av parterna gemensamt. Socialstyrelsen har dock enligt villkoren för tidigare beviljat stimulansbidrag (bilaga till beslut 2002-0704, Dnr 73-1243/2002) rätt att sprida information om projektet, dess arbete och resultat både nationellt och internationellt. 15.2 Deltagande forskare äger rätt att i vetenskapliga sammanhang utnyttja och redovisa samtliga resultat. I de fall FoU-medarbetare önskar fördjupa bearbetningen av redan insamlad data ska en enskild överenskommelse göras med verksamhetsledning och vetenskaplig ledare. 16 Redovisning 16.1 Styrgruppen ska redovisa intäkter och kostnader, bland annat innebärande att FoUS årsvis ska redovisa det ekonomiska utfallet och avge en verksamhetsberättelse. En avstämning mot upprättad budget ska också ske. 17 Revisorer 17.1 Verksamheten ska granskas av högskolans revisorer. Övriga parters medverkan granskas av respektive parts revisorer. 17

17.2 Samtliga parter medger att vardera partens utsedda revisorer får full insyn i FoUS med tillhörande dokumentation för att genomföra den revision vardera partens revisorer finner lämplig. 18 Finansiering 18.1 Vardera parten ska halvårsvis bidra med medel till FoUS enligt tabell i verksamhetsprogrammet. Summan ska efter fakturering vara högskolan tillhanda senast den 1 februari och den 1 september varje år. Högskolan ska föra medlen på särskilt konto. 18.2 Viss verksamhet avgiftsbeläggs, d v s genererar intäkter till FoUS. Högskolan ska debitera externa avgifter och redovisa dessa som intäkter i FoUS och föra dessa på konto enligt punkt 16.1. 18.3 Parternas avsikt är att söka ytterligare medel till FoUS genom stöd/anslag från olika myndigheter, organ eller genom sponsring. Sådana medel ska föras på konto enligt punkt 16.1. 18.4 Parternas bidrag justeras årligen utifrån utvecklingen av konsumentprisindex. Vart 4:e år ska parternas bidrag justeras utifrån aktuellt invånarantal i det geografiska området parterna representerar. 19 Avtalsändringar 19.1 Ändringar av detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av samtliga avtalsparter för att vara gällande. 20 Avtalstid 20.1 Detta avtal löper fr.o.m den 1 januari 2009 och tills vidare. 20.2 En opartisk utvärdering av verksamheten ska ske efter 2 år. En gemensam uppföljning av FoUS verksamhet ska därefter ske vart 4:e år. 20.3 Avtalet kan, från någon av parterna, skriftligen sägas upp med en ettårig uppsägningstid. Avtalet sägs då upp med just den parten. 21 Verksamhetens upphörande 21.1 Om frågan uppkommer om FoUS ska upphöra ska styrgruppen sammankalla ett Ägarforum för att behandla frågan. 18

21.2 Om FoUS upphör och det finns medel kvar på högskolans konto när samtliga skulder är betalda, ska dessa överblivna medel fördelas enligt vad parterna erlagt. 22 Tvist 22.1 Tvist enligt detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 19