DECEMBER
Aa q!?,"~. 'i.-f -..A. WC NCW~. 2 41 Alla 115 85 1 - > L, :.-/J,m!~Cl @K IBSOLM i 3 1-
et &r tidskriften Herthns Bttonde &rg&ig som, här anmales...., - D Dess tillvaro har sinimanfallit med krigets tun& &r och den knapyist - mindre svha tid som kommit sedtin. Tidskriften, liksom vi mänskor.i denna tid levande, har därav sitt. ofrånko&liga märke. Över tron - p5 framtidens. möjligheter kastar det närvarandes ve och, som det tyckes, outredbah kaos sin dystert djupa slagskugga. De glada. förhoppningarnas dagar äro borta. Vad bäit man kan ar att utan frågande taga upp dagens &bete och i det lagga sin kraft. Vad en oviss framtid kan koinma att tdärnv bärgasom skörd få vi länma därhän. Sa lär den enskilde f& lägga till ratta sitt liv. Så får Hertha. söka lösa, sin uppgift att.nu arbeta för kvinnornas sak.. Det nya aret k.ominer med en ny stor plikt till de svenska. kvinnorna. Efter allt vad han vet komma de som fullberättigade medborgare uppfordras att för första gingen utöva sina nybeviljade politiska rättigheter vid höstens val, efter en verkst~lld andrakammar-upplösning. Hertha fik även härvid sin ansvarsfulla arbetsuppgift' att fylla. Den ma, i den min den 'det kan, arbeta p& att väcka och stärka kvinnornas politiska samveten.. De ekonomiska. svårigheter, som nutilldags gripa in på alla ornriiiden, ha, gjort. det nödvändigt att n&got höja Herthas prenumerationspris...det,ar emellertid. ett ringa tillägg 'som gjorts, den blygsamma summan av 50 öre. ' Givetvis är detta ej.i proportion till de i alla avseendensstegrade kostnzidenh för tidskriftens utgivning. Man har dock ansett sig icke böra göra ett tyngre piilagg. I'.. F ö r b u n d s m e d l e m m a r erhålla sillunda tidskriften till ett pris av kr. 5: 50, varvid prenumeration som förut sker direkt genom F'r e d r i k a -B r e - m e r - F ö r b u n d e t s b y r å, 48 Klarabergsgatan, Stockholm. -Icke-förbundsmedlemmar prenumerera A närmaste posti:nstalt eller i b o k h an d e l. Pris för postupplagan är: år kr. 6: 50; ' 7;' '&r' -kr. 3~50; '1, Ar kr. 1: 90.. ösnu nummer 65 öre. I,..i,&.. R e d a k t i o n o c h e x p e d i t i on : 48 Klarabergsgatann, Stockhol.h?... : : R e d a k t i o n s t i d : Tisdagar och fredagar kl. 1-3. AUm. tel. 4g M). Riks tel. 27.62. E x p e d i t i o n e n : Kl. 11-4 varje söckendag. Allm:.tie1. ;48 16. '. Riks 27 62. '...... ~ ed~k~i~~,&~ j?
'* 'la, '.... HERTHA... Er Kvinder :dyre at pensionere? A f ' en' Artikel»Stockholms Stads avlönings- och befordringsprinciperr i Nr. S af Deres Blad har jeg set, at der i»stockho~~"stads loneregleringskonnnitté~s Bettenkning findes en Besteinmelse om, at Retten til pension skal indtrsde for Mznd ved det 65. Leve; og det 35. Tjenesteaar og for Kvinder' ved det GO. L e v e- og det 30. Tjenesteaar. For en Dmsk,.der altid har haft om ikke de sanme Lan- saa dog de samme Pensionsvilkair som de nlandlige Kolleger, ser en saadan Besteni- melse ret nmrkvaxdig ud, ' idet. den jo for det farste vi1 forhindre, at en rask tjenstdygtig kvindelig Tjenestemand kan fortsaette sin Virksonihed. udover sit GO. hr,' selv om. hun har Vilje, Evner og Krzfter dertil, og for det andet synes at ville forege den Pensionsbyrde, som hviler paa Stat eller Kommune - og intet af disse Resultater kan dog i sig selv gavne Stat eller Kominune. Det ligger iinidlertid nar at tanke, at der da bag ved denne tilsyneladende saa filantropiske Bestemmelse ligger den Hensigt at opnaa at have et Paaikud til at l*n n e Kvindkr lavere end Mand i lige Stilling under Paaberaabelse af, at Kvinder er dyrere at p ensio n e r e end Maend - hvad de naturligvis har en Chance for at blive, hvis. man tvinger en stor -Del af deni ud af deres Arbejde paa et for tidligt Tidspunkt,.uden Hensyn til, 'om de endnu er 4jenstdygtige;-:bg gerne vilde..... fort- satte. Det er forewigt ingenlunde givet, at Kvinderne derved vi1 blive dyrere. Hvis der bag Ordningen lig-. ger det Rmonnement, at Kvinderne i det offentliges Tjeneste er tidligere sslidt opr af Arbejdet end M~nd, sa% synes dog ganske logisk heraf at maatte udspringe den Slutning, at er de far slidt op, saa der disse Kvinder ogsan tidligere efter de: res Afskedigelse end M~ndene efter. deres. Og g0r de det, lever de ikke langere efter deres Afgsng fra Tjenesten end Mzndene, saa bliver de jo ikke dyrere, selv on1 de afskediges tidligere. En Statistik ovei. netop disse Pensionisters Levetid vi1 ialtfald krzves, far nxan drager nogen Slutning. Dogmet om de dyre Kvindepensioner galder altsna km, hvis: 1) der af den sandede Styrke pensioneres forholdsvis l i g e s a a m,z n g e Maend son1 Kvinder, og 2) de av Stat (Kommune) pensionerede Kvinder soin Pensionister l e- v er laenger e efter Afgmg fra Tjenesten end de pensionerede Mand. Og det vi1 let ses; hvor usandsynligt det er, at disse F'oruds~tninger holder Stik. Men ganske bortset herfra bar man, naar man 141 sbnne over Bekostningerneked at pensionere Kvinderne, i ganske s~rlig Gradkaxe opmrerksom pa,a det Faktum, at Stat og Kommune helt sparer Pens i o n til en nieget stor Del af det
kiindelige Personale, nedig til do. Telegrafetaten. mangej som efter at have oh% deyes I denne Etnt er ca. l/, af Tjeneste- Arbejdskrcdt i' de unge A=. for de. iilaendene Kvinder. IW Begynder-L8nnhge~, udtrzder af Den samlede.., Pensions- Tjenesten, for& ik..gifter sig, - de udgift anrlig-,er ca... 348,000 Kr. naar. ikke dem aldrig den hejere ~&a.f,d~klrer idr ra get l /, Lan, der Mger med. den ster& hci- e~~etet, rnen de koinmer overhovedet ikke,%l at koste een eneste Bre i Pe~:jion. De er god og b il li g Arbr;jdskrcdt. Hvad deres tidlige Afgag betyder i en iskth Pensionsbudget, vi1 fren~gaa af iaedenstnaende Oplysninger, som maske vi1 vaere af Interesse for de &enske Kvindei; der for Tiden arbejdey, for Ligelensprhcippets Genilen1 fsrelse. Mandlige og kvindelige Tjenestenirond i.duiniark pensioneres efter *sainme Pfincipper. Pensionens Starrelse kregnes efter : 1) Lannen og 2) det Antal Aar, den paagddende har vreret i Tjenesten. Der ydes Pension til Enker og Understattelser til Barn,. og der afkortes af a l l e Tje- nes teinznds L~qhger 2l/, Pct soin. Bidrag till Pensionen. En Sanmenstilling af Pensiorkudgifterne i Telegraf-,,Post- og Jernhneet+terne i Danmark (i hvil k e Etater L~nninger og Pensionsbestenlnielseïne er. fuldstzndigt ligelydende og hvor Anvendelsen. av Kvinder begyndte for 50-60 Aar siden) giver nu felgende. in; teressarite Resultat (Pensions-Tallene @.rt de ved &f danske finansl lov fon lag.' 1921--1922 ~QP naeynte Aar budget! te.ib+. -. i I. I l nernlig......'.... 130,000 B Og Pensionsudgiften er beregnet ved att dividere Ailtd.let af Tje-..nestemaend ind i den smlede Pensioneringsudgift pr. Tjenestemand ' Postetaten: ca. 165 Kr.. Ca. l/,, d Tjenestenmndene er Kvindeï. Samlet Pensionerings- udgifter ca....... 2,529,000 Kr. Heraf d~kker ~idraget' ca. l, nenilig :... 500,000 >> Pensionsudgift pr Tje- nesteniand ca...... ' Ca. l/,, Statsbaneetaten:,260 Kr. av Tjenestemziiden6 er Kvinder... Samlet Pensionsudgift ca. 5,600 000 Kr. Hemf daekker Afdraget Ca l le, nendig.... 1,000,000 D. Pensionsudgiften pr Tje-. nesteniand ca..... '460 Kr.... Heraf frerngmr, at i den mindst kvinde-stzrke Etat, Statsbanerne, haves en Pensionerings:. udgift, der udger ca. 460 Kr. pr Man&..Her. d zkker Bi-dra-.
1 54. HERTHA - get kun l/, af Udgifte.n, hvor- - 1) at den gennemsnitlige Pensioefter Stat~udrgiften er 383 Kr. neringsudgift pr Individ bliver minpr Individ. I den Etat, der der- dre, jo flere Kvinder der er i Etaten, og efter - forholdsvis -har flest 2) at der b m tillzegges den Om- Kvinder, Postvssenet, daler Pensionsudgiften.tiJ ca. 260 stamdighed, at Kvinder som Regel afgaar fra, Tjenesten ved Bgteskabs Kro, og Bidraget d=kker.'/, af, Indgaaelse, en vssentlig - Betydning, Udgiften, der altsaa bliver sasnart Talen er. om Bekostningen 208 Kro pr Individ, og i den Etat, Telegrafvaxenet, som har flest Kvinder, nemlig ca. Halvdelen, er Pensioneringsved Kvinders Pensionering set i Forhold til Mxmdenes, sanit 3) at Paastanden om, at Kvinder bliver dyrere at pensionere end M~nd udgiften kun 145 Kr., og Bi- (naar Pensionsordningen er ens for draget dskker heraf l/,. Mand og Kvinde), ingenlunde bekrsf- Stats-Udgift kun 91 h pr tes af de indtil nu fo'religgende Individ. s Fakta....il Disse Tal forekommer. ;.t:. mig at vise, i ANNA WESTERGAARD.... Kvinnornas andellskammare. n st%tlig. dam med ett mjukt älsk- E värt ansiktsuttryck, vilket dock tydligen kan hastigt strama till i koncentrerad vilja, kommer mig till mötes. Det är mrs Katherine Clemmens Gould, initiativtagerska i den originella idén att få kvinnorna att bilda en egen handelskammare i de olika länderna och att dessa nationella kvinliga haridelskamrar se.dan skola sluta sig tillsammans i en internationell organisation. Sedan mera än en m%- nad ar hon i Stockholm för att verka för. saken. Hon talar livligt och tjiertygande i det hon lägger fram sin plan. - Handeln ar numera motorn för allt i värl- med äktamerikansk världsåsk%dning - genom att komma in i den, först% den och organisera den kurina vi n% =allt. Hitintills har det vari$ niännen. soni. gjort detta. Varför skola kvimorna ej vara med? Det är de, som äro världens konsumenter. Till 98 O/, äro kvinnorna köpare, väl i stor u@trackning med männens pengar, men dock de som faktiskt göra de ständigt fortghende inköpen av da livets förnödenheter. Varför skola mannen behärska hela handelsinarknaden, tvinga p& kvinnorna sina produkter, skapa behov elle~*.undanh~wa ting, allt efter sina berakniagar och ofta - sin fördel? ' Kvinnorna skola läras förstå den - ger hon som utgångspunkt att de bora vara med i detta, att' de
i eget intresse och calln~änt intresse böra Im inflytande pb produktion, import och export. De mbste aven aniineras till att i vida större utstrackning :i vad nu är fallet själva rycka upp till ' producenter och på så satt bli aktiva intressenter i handelsvarlden.. 1 För att komma härtill behövs upp-. lysning och agitation, bearbetning av den d11nänna opinionen, som vd ser, kvinnorna kapabla som sin% företagare, men som i stort taget tänker sig hcmdeln som männens gebit. Och det behövs. orgtinisation av kvinnorna. : Det är detta kvinnornas h,zndelska.mmare skdl full.föra. Den skall för. övrigt - främst - arbeta efter alldeles samma linjer som de redan inrättade handelskamrarna och i gott. san~först~hd med dessa. Det är ingen C,unporgcmisation 1-11 o t märinen jag %syftar, säger mrs ~ ould med ett av sina vackraste leenden, men jag vill att kvinnorna o c k s å skola vara med., - Nu fragar ni kanske, varför kunna de inte koinn-ia med utan en egen skild organisation, fogar hon till. - Ja, friigan ligger ju nära till hrands, men det behövs s$ mycken upplysning och agitation förkt bara för att f& dem med, och de äro ännu alldeles föi Svaga och av för ringa, betydelse för att kunna hwda sin stalning i 117 ännens handelskamrar och dar f& något inflytande. Genom egna sanimanslutningar vilina de en styrka utiit som de spridda individerna ännu inte kunna göra gällande. - Sj'lv är jag medlem av Förenta staternas, handelskamipre, säger hon till sist, - jag har inget att beklaga mig över,. men jag ser att fiir att vinna vad jag vill för kvinnorna i allnlmanhet, mhte vi till att borja med gå v%ra egna vägar. - Jag hnr mött mycken förståelse i Norge, berättar nirs Gould vidare. - Nu hoppas jag här i Sverige kunna skapa den föista grunden till det som.. en gång skall bli de svenska kvinnornas handelskanmare. Kcmske Danmark ocksa kan. vinnas. I Hollands har jag mötts av sympati för förslaget. Till Tyskland reser jag nu för att där arbeta för saken. I Amerika ha vi red% var egen handelskammare. Finge vi nu blott först till stiind denna mindre grupp av länder, kunde detta bli stomn-ien till den stora interna- ' tionella organisation jag tänkt mig, i vilken vi skulle h? med alla länders kvinnor. Med. denca mindre grupp bildad skulle vi d& kurha hwa var första internationella samniankomst. h ag O C ~ S hoppas ~ pa At detta. skdl kunna bli i slutet av nästa %r, i Washington.. - Tror ni inte, säger mrs Gould och vänder sig. livlig% till mig, - att kvinnorna, en giing inne i och förstbende handelns världsbeharskande makt, skulle bli de verkliga fredsfrämjarna i världen? Tror.ni att de. skulle k u n n a vira s& vcmsinniga som. mannen och slå sin egen vidfärd i stycken? Jag tror inte att kvinnorna nbgonsin, sasom. m.edbestämniande faktorer i110111 handelsvärlden, vilken ytterst bestämmer över krig och fred, skulle gk med p& det självmord kriget är, dettas vanvettiga för- '
1-56 HERTHA - tande störande av mödosamt hopbragta vikiden. Jag tror det in t e, komma de - en. gn@g ' fram till det medinfiyde "kunna och böra ha, st& för mig faran av krig som övervunnen. Jag tanker inom mig att det är n8.t verkligt stort i mrs Goulds ide, men att det behövs den geniale leda- rens kraft att föra den igenom. Uppgiften är gigantisk. Att lyckas nmed sin stora plan var emellertid vad jag av uppriktigt hjarta kunde önska henne. För hur saken formar sig i Sverge hoppas jag kunna redogöra en annan @hg. E. K-N. Notiser frin En gammal herrgard. Baldersnäs. Carl Fredrik Wzrn.' Familjepapp er ur Baldersnäs arkiv. Sammmiförda och utgivna sv Ekisabetla TVcern,-Bugge. P. A. Norstedt & Söners förlag. En alltigenom gedigen och värdefull bok är den om En.gainn~al. herrg i% r d al7 Elisabeth Wsrn-Bugge. Hai. bjudes oss ett stycke - nej, ett val avrundat helt -- sv den under 17- och 1800-talen bloilxh.xnde»för Sverige egendomliga borgerliga hei.rghds-' Isulturem, som.utg. med fullt fog benä-n-mer. den hidsb<ld som här ur de gmda släktpapperens gijmmor upprullas för oss. Skildringens geografisks niedelpunkt är den för sin naturskönhet och sina Iih-li ga park- och trädg&rdscuilä.ggningap sa högt beryktade dalsländska Ile~.i.gP~rclen.B al d e r sn ä s ; dess - personhistoriska ställets ämre och skamre brukspatronen, grosshandlaren, ;iksdaasmannen Carl Fredrik Waern; tidin 1800-talets första hälft. Sdlan har val ylats och person, människa och natur bättre sanman- ' similt än vad fallet %r med denna kärnkarl, en av den svenska bruksrörelsens märkesiniin, och den undersköna plats där han byggde, verkade, levde och dog och vilken tack vare honom blev en kulturhtird, dä.r man 5tterfinner de för svensk odling mest karak t erist iska dragen..de g~'d8 bruken och de ganda bruksherrarna», det var - ack! att vi här kunde begagna oss av presensformen - Sverige och svenskarna i sin prydno! På ett sardeles intelligent och skickhgt -sätt har utg. förstatt att begagna sig av det till oinfsmget niistan överväldigande material som Baldersnäs' släktarkiv inrymmer, dar under ett pm generationer s5 gott som vmje den minsta skrivna lapp blivit bevarad. Utan att förgripa sig på de gamla papperens anda ha dessa fatt gälla för vad de äro, tala sitt eget språk och utstaka i fraga om tid och rum sin egen grgns, men samtidigt gör utg:s person sig fullt förnimbar, den behärskar och stk som sig bör över sitt ämne, utgörande den högre inst'ms, till vilken läsaren i a.ua tvek-.samma fall med full trygghet vet sig kunna vad j a. Det ligger obestridligt mycket in- &ende studier bakom utarbetandet av denna shkthistoria, d&r det ej hmas na,got större svängrum &t romantik; men desto mer %t en levande, faktiskt vederhaftig verklighet. Men
poesi är därföre ej därifrfia utesluten. Man läse blott den honnör soin ägnas åt den nu försvunna typ av urgldrig nordmannakraft, som rymdes i de ganla niastersinederna! Och hemg$rdslivet i och för sig, med sin obe: gränsade, storstilade gästfrihet, om- fattande h6g som lag -- och i det avseendet intog t. o. ni. Bddersnas en sih-stillning - äger ju alltid för oss en skskild tjusning. Mangen sådan bild av g.,zmmddags trevnad och behag ar inflickad i redogörelsen för de sociala,. industriella och politiska tidsförllp111andena. Mcm skulle ktmske öiiskat att en- något. storre sovring företagits vad dessa senare moment beträffar för att göra boken nggot liittli'istare, i alla hän: delser e~bjuder den.n&got förmer än en.förströelselektyr, nämligen ett, kapitel ur vkt lands utvecklingshistor.ia soni vk slakt- och bygdelitteratur knappast tillförene ägt fylligare och rikare. Men varför möter en icke p% titelbladet soni 1iuvud.rubrik det rent estetiskt sb tilltd.a:nde namn, kring vi1 ket det hela rör sig? - Det fanns - ocli finnes - hundrnt,zls ganda herrgardas, men blott e t t Baldersnäs! LOTTEN DAHLGREN. Svenska kvinnor av Elle% Fries. Andra omarbetade upplagcm utgiven av Sigrid Björklartd, P. A. Norstedt dk Söners förlag. Med största tillfredsställelse mottog mm nyheten om att en andra upplaga nv Ellen Frie? Märkvärdiga svenska kvinnor skulle kon-inxz ut. För tjugunio Kr sedan kom den första, och den vm sed* länge utggngen ur bokhandeln. Den bok, som nu kommit, är inte Ellen Fries' egen. )>Vid utgivandet av denna, liar det ansetts nödvändigt att taga hänsyn till den vetenskapliga forskningens resultat under: de. %r, H'ERTHA 157 som förflutit, sedan arbetet först ut-. kom; åtininstone för s%vitt de föreligga i den tryckta litteraturen.. P& -grund. -härav ha vissa partier oi~m- betats -D, skriver utgivarinnan i ett förord. Och sa sitter 1nan där och undrar över vad soin är Ellen Fries ocli vad som ar utgivarinnan och den nya forskningens resultat. Det blir ingen tillfredsställande läsning. När mczn traffa pk det påtagligt nya, soni inte k u n d e finnas i Ellen Fries' bok, fragar nian sig vad det va1 vu för nödviindighet soin gjorde att 1 e n- n e s forskning inte far laggds fram med det värde den Ilar soni den tids den tillhörde. Svenska kvinnor är dock inte en lärobok för skolorna, där den >>sista oniarbe tnde upplagcm )> är vad som göres behov. Den har sitt historislia och litteraturl:iistorislr,z. värde so111 Ellen Fries' forliningsresulta$ ocli Ellen Fries' uppjhttning. Där nlan %ter star 'tve1.sai-n och undrar, är nu detta Ellen Fries eller utgivarinnan, har nian en stark Iriinsla av. det oriktiga i att p& satt som gjorts utplha gräi~sema mellan mitt och ditt. Ellen Fries star inte för nagot helt sitt, är inte heller helt friad fih niigot. Eri jämförelse niellnn hennes egen upplaga och den nya, vism för' övrigt att,själva hennes stil retuscherats i till inneli5llet annars orarda e delar, ett ord ersatt -ed ett annat, satsei!na i en,n-tening omliastade ellermeningen helt fritt omsliriven. Sigrid Björklund ar utan gensaga en kunnig sprfikbeliandlare. Men Ellen Fries' stil blir det inte av detta, och den.i väl dock f& stii för sig sj älv. Det är nggot oriktigt med tillväga- @ngss$ttet vid denna utgivning. Antmgen är 'en för.t'att;ares arbete värt att- Q~n-yo ges ut som. hans verk och pqodulrt av sin tid eller ocksa är det föråldrat och ingen nödvändighet före-
finnes att fiffa upp det och blanda scz1'11nian det med det forskningsresultat en senare 'tid furnerat. I detta fcdl h ar arbetet sitt eget inneboende varde. Med sin gedigna, vetenskapliga grund, sin friska, malande stil försvarar Ellen Fries' S v e n s k a k v i n- n o r i oförändrat skick sin- plats som produkt av h e n n e s forskarmöda. Birgitta, drottning Kristina, Fredrika Bremer, de till ))väsentlig del nyskrivna~, som det heter i förordet, ser man, liksom bokens övriga gestalter, i Ellen Fries 'bok helst med hennes ögon. De kunna annorstädes av ml&a.bitt. tecknas. Det enda som va.rit lämpligt, om man överhuvud nödviindigt skulle ha med av det nya personhistoriska och psykologiska material som senare kommit fram, hade varit att i beledsagande noter beröra. detta. ELLEX KLEMAX.. Hundrade qm~innen frin &&mrbotten av Sara M~ackZi~. Utgivna och försedda nied. en levnadsteckning av Helena Westerniarck. Björck 6i Börjessons förlag. -. Saria Wacklin ar ett namn som för flertalet i Sverige val knappast ens vacker ncigra idéassociationer, att förutsakta bekantskap mea henne lär icke vara lönt annat irin hos ett litet. f5tal littemt folk. Det är gliidjcmde, att ett svensk bokförlag inte dess mindre v5gat sig pá att ge ut en ny upplaga av hennes H u n d r a d e iiii n- nen. Men visst är ocks%, att det är nigot att komma med. Det ar inte endast utomordentligt värdefulla kulturskildringar, som här p5 nytt bjudas läsaren, det är på samma gång det inte alltfor vanliga nöjet att råka p5 en rik och originell personlighet, som omedelbart och livfullt ger sig sjdv i berättandet. Nar nian därtill gör klart för sig att denna vakna, iakttagande blick, denna självständiga uppfattning och kraftiga stil - endast i enstaka fall lätt färgad av tidens traditionella kä.nslofullhet - tillhöra en kvinna fran förra hälften av 1800-talet, som mestadels p& egen h'md amödosamt. upplockade smulorna från vetandets bord, i strid mot samhällets fördomar och trotsande den dlrnänna opinionena, som hennes biograf säger, har man dubbelt intresse och dubbel respekt för Sara Wacklin. Sin sega haftoch nästan envetna vilja, det akta finländska släktarvet, riktade hon in p& mål som vor0 nggot varda. Sina Mi n.n e n skrev hon i Stockholm, dit hon, redan över 50-årig, flyttade, 1844 kommo de ut. Fredrika Bremer var en av dein som gåvo henne ett oförbeh%llsamt och uppmuntrande erkännande. Den nyutkomna upplagan inledes av en livligt skriven och roande biografi över S. W. av Helena Westerniarck, som omsorgsfullt och med pietet- verkställt utgivningenav M i nn e ns. Men - mcan frågar sig hur den skickliga utgivaripnan kunnat förledas till att ge ut &terbottniska anekdoter, en efterskörd efter Sara Wacklim s%som av Sara Wacldin samlade och skrivna. Dessa torra, skelettartade. anekdoter, som 1854 och 1855, narinare ett tiotal år efter' Sara Wacklins död, infloto i. den i Vasa utkommande tidningen IlrncRncn, märkta L., bara icke endast genom sin helt olika stil utan även p% grund av sitt inneht'dl vittnesbörd oin att.de inte kunna tillskrivas *.. M i n n e n a s förfat- tarinna. Varken Sainia kailal.eller Krimkriget - för att komnia med ett par exenlpel - som bida, den' ena direkt, det andra utcm att direkt nämnas, furnera stoff för nigra av anekdoterna, var hon med om, redan 1846 var hon ju för alltid borta. Seriens underrubrik i Wasatidningen, En efterskörd e f t e r (kurs. av undert.) Sasa - Wacklin, borde inte. heller
behövt.förda. Ehuru icke väl uttryckt, anges här tydligen en efterskörd s e d a n Sara, Wscklin gjort den. första rika skörden. Det är skada, att dessa obetydliga och schwunglöst nedskrivna ahekdoter pabördats de,n originella up,pteckn,winncan ay H u n- arade * minnen från Osterbotten. ELLEN.KLEMAN. Sin fars dbtter. Roman av Ly&ia R ahlstr-öm. Norstedt & Söners förlag. En rolig bok är denna. 'berättelse on1 n@ra- %r av en ung ' flickas 'utveckling. D. v. s. rolig för kvinnliga 1a.sczre. Svenska iniin ha - så vida de icke äro fientligt stämda - i regeln ringa intresse för' kvinnliga stu-' denter.och kvinnligt studentliv och därom h'andlar boken Sin f ars dotter. ' '. I Lydia Walström berättar linappt och raskt.. Frcbsett. Marta Fegreliiis själv och hennes föraldrar presenteras. alla bokens personer nästan uteslutande &dana de te sig för hennes, Martas ögon och i scwntal med henne. Miljöskildringen är skickligt inlagd i Märtss direkta iakttagelser och i samtalen, och det är samtalen, som väsentligt utgöra personkarakteristiken. Den intelligensaristokratiske professorn med' sitt liögzkademiska resonerande, pyfessorsknns med sitt vardagliga pa maflital och sina ologiskheter; soin koinma dottern att»märka ord,; pojkflickan Elsa Grens studentslang, Höoks oborstat och egenkärt provinsiella sätt att tala äro så väl och genomfört individualiserade, att läsaren verkligen pi% denna väg gör deras bekantskap. Att Hööks s k 8 n- ska ej i alla detaljer är oangriplig är.en bisak. Aven de som bifigurer upptradande typerna av kvinnliga studenter verka trots presentationens flyktighet trovärdiga.. ' Men 'Astrid Cornér, Märtas speciella vän, fiir man ej riktigt tag p& i hennes oantastliga salongsmassighet. 0111 henne är mycket ' mera ' sngt, men man tycker sig k.äm+ hane mindre än Märtas övriga kamrater. Förträfflig i 'tekniskt avseende,' rolig och trovärdig ar miljöskildringen czv. en flickskola, där Märta en tid ät lärminna. Brev e t, soin i gan~rnaldags ron-mier brukade verka uttänjande, har liar alldeles motsatt verkan.. Märti verkar mycket flickaktig. Man tycker knappt att hon hunnit bliafullvuxen, när boken slutar. Men detta är val ocksa meningen. Hon har ju först nyligen börjat bli en smula självständig i förhalande till den dyrkade fadern. 'En rolig bok och en bok om ett alldeles färskt ämne. HILMA BORELIUS.. Världen och stj%rnoina. Roman av Marika Stjer~wteclt. Albert Bonniers förlag. Det är en genomarbetad., väl koniponerad bok. Marika Stjernstedts författcmsk,z)! h.m alltid vapit' redbart ar- bete. Hennes romaner ha genomförda Irns;il.rtarsteeknii~g;~r och &t sam-. manhhllet händelseförlopp. 1 de senare av deln $r en djupnande känsla för det inre livets realitet och avgorande vikt. IWi~lden och stjärnorna har detta, blivit sjjlva det viisentliga; Veronika 'Sankt Veits ljusa, blida och shrlc. a själ, dess 'tysta kanq efter kattfärdighet är huvudinotivet, som drar sig som en strale av hög skönhet genom den brokiga varld, som i övrigt fyller boken ined sin egoism, sin elakhet och sin synd. Som person är Veronika icke bokens skarpast tecknade. Fismoni henne star i sin 1Agliet och beräknande viirldslighet. Lauri~ Breinenson och även andra medagerande som meya, p%. kornet tagna. Men Veronikas
160 HER - THA.. oavvända, stilla rättfärdiglietssökmde blir det doniinerande i boken, och det ar Iion som segrar - äntligt om an dyrköpt. Det behöver val egentligen inte till- ' laggas att boken ar fangslande rolig. ELLEN KLEMAN. Att sanlina unga flicka inte bara talar Torsgården av && ava ~vand~öm' utan ocksa tanker p& slangspråk ver- J. A. Lindblads förlag. kar rent av tröttsamt, liksoni över Tersgarden ar historien on1 en huvud taget hela berättelsen fianisvensk bondesläkt, soni i gener a t' ioner ställes i den form, att huvudpersobebott fädernegarden och läaimat ef- nerna tänka högt eller tala för sig ter sig minnen av tr5gen flit och ar- sjdva - hur man nu skall kalla det. lig vandel men ock& sägner om Den tillbakaträngda och ständigt oförsonade brott, soiii vila över g& svidande inoderskä.rlek, som %r boden. likt en tung förbannelse. Liksoni kens bärande tanke, har mihgenstades i sagan blir det förunnat ht en nian- att vackra och övertygande uttryck niska, som äa~.renare. och godare an och i slutkapitlet, där den &ntligen mdra, att lösa denna förbannelse och frigöres, finner den. dgra gripande bringa frihet At deni soni bundits i tonfall. dess bojor. Det är en vacker och FmAT EKENSTIERWA. synzp atisk skildring med trovardig karalitarsteckning och iiiålande natur- Den ff6r6dda ving&deaa av Elh skildringar. SyrCtket ' ar klangfullt, Wägwm. Albert Bonniers forlag. men visar en viss dragning till nia- Elin Wagners bok hör till hennes ner. Att en del partier erinra om rent journalistiskt. skrivna., Det.- är Selma Lagerlöfs bondeskildringar Ban en smaksak huruvida mm tycker om ~Icriappast nog r%bnas föi.fattarinnnn att välja de mardromslika lidandestill last, d% det tycks' vara nästan historier, so111 verigheten i 'var tid oinöjligt att skiva om svenska bön- bjuder på, för novellistisk behandling, der utan att Ingenzarsönerna mer eller men denna i samband med den mindre g$ igen. FANNY EKEWSTIERXA. I Ibigmens rike av Amcc lva7dercberg. Del. I. Mo de~n. Del. II. D o t t e r n. Albert Bonniers förlag. Det är en beklä.mm.nnde historia? som Anna W;dilenberg berättar oss n sin sista bok, historien on1 en osanning eller, rattare sagt, en fcirtegad sanning, som drar med sig ett helt nät av lögner och slutligen ödelägger tv& niänniskoliv. I sina grunddrag ar denna sorgliga historia psykologiskt övertygande, särskilt i förra delen; i den mdra verkar dotterns karaktä-r med sin blandning av lögn- aktighet och naiv oskuld gtskilligt konstruerad, liksom det i sjalva han- Idelsefösloppet insmyger sig en del otrevliga detaljer, soni t. ex. nar den, unge läkaren tar en nybakad elev från hennes verkscanhet på sjukhuset och gör henne till sin assistent)). latta ton, soni ar Elin Wagners v mars lyeldiga g%va nar Iion sliriver för stunden, gör att berattelsen - den kvalfyllda verklighet till trots. soiii bildar ramen och uppslaget till händelsen - inte griper ner i djupare ' hjartesträngar. Det ar inte fraga om att inte förh egen handlingsförpliktande medkänsla, som nian reda förut et &got on], synbart och starkt dallrar igenom det hela. Det ar icke för nöjes skull som boken koinniit till, d e t känns. Fantasiens spel kring faktiskt existerande:. men p% grund av sin gräslighet knappast fattbara f örhållanden gör einellertid icke dessa mera levande.. Det
blir en avtrubbning av realiteterna, som 'förf. sälterligen vmlren önskat eller avsett. Som alltid har Elin ägn ner i denna bok förträffliga, sktarpt ' konturerade, episoder och. blixtsnabbt ' träffande kvickheter, kixr::~kte~iserande drag, som skicldigt inodellera ut personer ocli detaljer.. ELLEN KLEMA?. HERTHA ' 'L61 P musernas rike, 1nteriörer.friin Goethes Weimar av Beatrice %$e. Hugo Gebers förlag.. I avseende pii denna bok, liks0111 den förutnäninda, sysslai man främst med f~iigan Iiuruvida formen som valts är den lycldiga. Ocksa h& kominer nmn givetvis till att detta ytterst är en snialrsalr och. att ing,i order i den vägen kunna ges författarna. SB so111 de lränna ämnet. lägga sig' till' rätta ' för dem, nlbste de ju ha rätt' att' behandla det.. För andra kvarstar elilellertid rätten att ha sin mening. Mig synes. alltid den ron~antiserande formen för den historis1r.a~ ver'ldigl~eten mynna ut' i en föga tilltalande bastardart. Resultatet ar att nian. har vczi'lcen det ena eller det?dra i sina händer; vad ar det autentiska, händelse- och persontrogna, var börjar det fiktiva? Ju högre ;upp förf. har gripit efter den vei.kliglzet som skall 'oiilbildas nied 'den egna fantasiens hjiilp, desto niera förvirrande och störande syns nlig arten. Jag.hörde en gtmg till min f~j;färan en av' v%~a mest uppskattade författarinnor -hot+ med att. skriva en rolncm 0111 Fredrika Breiiie~. Dess bättre 111,zr den inte sett dagen och lär väl inte nuniera gora det. Beatrice Zade rör sig med sin bok i de. högsta regionerna. Mm är henne einellertid tacksmli att»tit.en» blott skymtar nlrgon ghg. Weimartidens dii ininores ser man ju ined niera jäi11nn1od. De kända lrvinnogestdterna, soin i Goethes Weiiixn och i hans skugga levde med i den hfigintelh+- - tuella värld dar lian harskade, inb ju ocksa anses mindre t a b u, och det ar med god kuns'kap o111 dem so111 förf. för fmm dem. och 1Bter dem agera. Beatrice Zade ar ocksi% fullt lieiiii-iin i.miljön och vet ritt väl anvanda det ri k3 verkligl~etsstoff, so111 ligger till grund för de ses Iiulturskisser~~a Rh Goethes ' Weiiriar.. ELLEN KLERTAN. Ddrilritningar av Ottilia Adelborg. Albert Bonniers förlag., En ny Ddabok av Ottilia Adelborg, ej l~einb~gdss kildring som Gagnemasis näs, ej vision. ur det förgt~ngna som Giiins, bara en förtjusande konstnarsbok i bildek och ord, ritpennans bok. Ritpennans första av upptack,w.gläcoje och iver skälvande erövringar' i 'det nya landet, med de gr5a stugorna och de blii bergen, skinnkjolsgummorna och gulkolt,w.na, ritpennans d a strövtag under omväxlande fröjder och besvikelser till nya bygder, -'tills den shtligen slhr s& fast rot. i Gagnefs nmrk att iiigen makt. i' världen m.er kan rycka &n l.&. Levande och starkt blir läsarens 'intryck av den oliks stämningen över Rhttviks- ocli Orsabygd,.över Floda och Gagnef. Friskt och graciöst sig själv är Ot-. tilia Adelborg. alltigenoi i denna bok, och' ritpenn,wi kan vara nöjd med sbdann resultat- son1 bilderna av Mases Ole ocli Kerstin, Erik med katten och Mormor i Gärdeby, ' mhga andra att förtiga. - - Originellt ocli ' sj jlfullt och kärleksfullt är bilden sedd och Atergiven.,»Och nii~ pennan ritat färdigt, s& den till e11 klatsch p% slutet.som säger s& mycket so111 SA: S& här ska d& vara; det hade ni aldrig kunnat hitta pi. själva>>. -. SIGlUD L'ETJONHUFVUD. Kvinnornas. nummer, Novenzbernunzret av Allillänna viiiilansf örbun- '
dets månadsblad, M e d b o r g a r e n, är ett kvinnornas eget nunimer, skrivet av kvinnor tillhörande partiet och bärande vittnesbörd om deras verksamhet och intresseområden. Det blir för långt att här namna alla, som bidragit till innehållet. Endast exempelvis kunna nanmas fru Lizinka Dyrssens klargörande artikel om S v e n s k a Röda korsets hjälparbete ute o c h h e in iii a, fru Elisabeth Quensels on1 Kvinnorna och Tradgardso d l i n g e n, fru Gertriid Törnells kraftiga vadjsn Ett ord till karlhrnn, fru Elisif Tlidels redogörelse för AFbetsstugorna i Sqerige, grevinn,m Louise Stenbocks nianing Till landsbygdens kvinnor att genom kloka arbetsmetoder rycka upp hemarbetet, fru Tori Bjerkings utredning Hemmens kvinnor och de ekonomiska problenien. Genoni det hela går som en röd tråd kvinnornas cwisvarskänsla inför de nya upppifter den förvärvade politiska rösträtten lägger 'p& dem, vad de, som medlemmar av det politiska parti de tillhöra, nu böra vara och g.öra för att starka detta parti. Insända Albert orh hi er: Chi-Mo-Ka-Ma.. Berattelser fr5.n Norra Amerika av Dan Andersson. - Sandade skrifter av Ernst AhIgren. 6:te bandet. Dramat i k. - 7:de bandet. S tudier och brottstycken. Utgivnaa.vAxe1 Liindegird. - Arbetsglldje. Lirdoinar av Alma Hedin. - Hjartat pih vaggen av Henning Berger. - Denn Pörbdda.cving&r den av Elin Wagner. - Seianibs av Sigfrid Siwertz. I och 11. - Sodaldeanokra= tien i Sverige av Gerhard Magnusson. Första. delen. I brytningstider. -VMden och stjärnorna. Ronian av Marika Stjernstedt. - I lögnens rike. Roman av Anna Wahlenberg. I o. II. -, Geijers ungdomsbrev. Fa.niiljebrev av Erik Gustaf Geijer utgivna av Henrik Scliiick. Andra tillökade upplagan. - Kvinnor av Edv. Lehmann. - MaCnniskok~skap. En sh- THA die över den historiska. och den konstniii.- liga kunskapen av John Lundquist. - Hkskogen och andra noveller av Runar Schildt. - Herr von Hancken av Hjalmar Bergman. - Hjalmar Branting av Sten Backlund. Serien Svens kar. - Zachris Todus utveckling och mognad av Selma!!agerlöf. - Dalritningai av Ottilia Adelborg. - Ett rekommendatit~nsbrev. Beriittelse av Gustaf Hellström. I. o..ii. - Pilgrimerna. Tsangpo Lamas vallfiid. Av Sven Hedin. - Clerambault. En fri andes historia under kriget av Romain Rolland. Oversiittning av Louise Bkerman. P. A. Norstedt & Söner: Sin hrs dat- ter. Roman av Lydia Wahlström. - Rh gamund hemg&rd. Baldersniis. Carl Fredrik m Wmn. Familjepapper ur Baldersrias arkiv sammanförda och utgivna av Eli-' sabeth Wcern-Bugge. - Svenska kvinnor av Ellen Fries. Andra omarbetade upplagan utgiven av Sigrid Björklund. J. A. Lindblad: Heinrich Junig-Stilllinigs Beveiaaesbeskriwnfng. En religiös individualitets sjalvbiografi. I förkortad översattning av Hugo Gyllander. - Hus= niodern~ kdennder 1928. - D en s t 8ro s ta g& van, Dikter av Ebba Langenskiöld. - Toasgårdem av Custava Svanström. - Baljan o& berget av Carl Svenson-Graner. - Ljudainde Malm av R u n a. QUde upplagan. - Drotbhgeline Ilan6RR~pisres;aio En rolig sagg ur myrornas liv av Harry Schumann. Overs. av Hugo Hiiltenberg. Svenska Andelsförl. : Saxada Marockanskan av Elissa Rhais. Overs. av Erik Karlholm. - Dy~eaidd. Roman av Johan Bo- jer. Overs. av N. S. Lundström. Hugo Geber: Kvinaiann och k%rl+en i Sverige. En parisares intryck. bers. frb det franska manuskriptet. - 1 Masemas rike. Interiörer frh Goethes Weimar av Beatrice Zade. - Platom. Skïifter i svensk tolkning av Claes Lindskog. Första delen. Folkskolans baimtidnings förlag : m e Bror SkafiFamo Sagor och berattelser av Jeanna Oterdahl. Iilustrationer a.v Annicka a in de berg-oman. - Gddslotte8, Barnens julbok N:r 22 innehållande sagor och berattelser samt talrika illustrationer. - Tum: metott. Tiliiiggshafte till Guldslottet. - Uepu& Barnens lilla julbok N:r 18. En sa.niling sagor och beriittelser med illustrationer. - Wosengull. Tilliiggshafte till Lille ut. - (Gullebrand. Sagor för barn. qa r S e Argangen. - Trisse. Baimens liiia 'ulklapp N:r 14. - Resan till sagolandet. berattad f6r smllttingar av Elias Grip. - Qulkl?ppen f920 utgiven och redigerad av Stina Quint.
. STJXNDIG UTSTWLLNING AV BRODERIER & KONSTVAVNADER MATERIAL OCH PABCIRJADE ARBETEN RAD VID INREDNING AV VANINGAR. ATELIER.,FOR GOBELINL.AGNING AIB-NORDISKA@KO MPANJET t - Praktisk tidping för lieinrnet utgiven av Fredrika-Bremer-Förbundet. Itedaktör: Po+t?z,y Ekcast.ierrm...-.- Utkonimer under IM1 med 24 &asidiga n:r. Prenu.merationspris: helt Ar kr. j.=..!,... 3: 50, $aldir kr. 2: -, krartal.b. 1: -. Prenunyption!3ker 5 posten., - '"'~iinelutller hhiltttdser,. poem, lei~kdsteeknin~a~; reiigiösq etiska och sohiah,,.uppsatser, artiklar i diverse.. iiminen smit en rikhaltig praktisk axdelning.. - -.- Inbundna -- --. - å.rg+@~r för 1'517 kl:. p: och fbr 1916: kr. 2: 50 per exemplai:.-....,.... -. i---,......i=.... -.......... -... - -:..-: iz,'ll..is.i-.-......... :. - --. " -192. -7-.t.. 7;. -*.-; p " -.--.. -... I i, Pariym-Matasia. I '\ 1! 38Eamnpalan 38-STOEKEOLM.!,., II.-' presei-vativ, gör skodonen 2 ' c+?solut aottentäla och mimt,,,-',f dt&b~lt v~;aktiga. ' I! A$-B. ~ollan-~ije-~z&rik& h, Tel. S4 07 Riks?c$, 93'571 ;.j T. OLSEN - STOCKH~LM.~,, ---... >,. 1,-r - a, - - - f, \...,.. : t.. q 8. /. a L:,...!. t. - -
gamma o8vertr&ffada, kvalité som före krlstld~. u..---.-..i- -1 -.- - --.. - --- I.--r'Y-r i-- - --*-