Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen

Relevanta dokument
Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

KSLA 29/ EU:s avtryck på marginalmarkernas möjligheter

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Samlade besked i tidiga lägen

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Landsbygdsprogrammet

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Biogas som värdeskapare

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Biogas som värdeskapare

Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Planering för mat trender och tendenser

Arbetstillfällen

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

Globala problem och lokala lösningar

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Europaforum Norra Sveriges synpunkter kring Horisont 2020 för perioden

Klimatinnovationer för akademin och industrin

1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Klimat- och energistrategi

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B

Värdera metan ur klimatsynpunkt

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Vad är ett hållbart jordbruk?

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Vad krävs för att skapa hållbara transportbränslen. Sören Eriksson

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

På väg mot hållbarhet?

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Varför en färdplan för klimatet?

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Förnybar värme/el mängder idag och framöver


Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Energi- & klimatplan

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Klimatpolitikens utmaningar

Regional handlingsplan

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

EU Strategy for the Baltic Sea Region and Baltic Sea Region Programme

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimatneutrala Västsverige

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Lanserades den 11 december 2013 Introduktion

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

IKEA koncernens koppling till de svenska miljömålen

2030 och EU ETS. Olle Björk

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Transkript:

Klimatpolitik och kort om landsbygdsprogram 2014-2020 Anna Hagerberg Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen 2012-04-19

Anpassning till ett förändrat klimat Minska beroendet av fossil energi Klimatutmaningar i gröna sektorn Ökade krav på hållbar livsmedelsproduktion och förvaltning av naturresurser minskade utsläpp av växthusgaser Ökad kolinlagring långsiktigt hållbar produktion Konkurrenskraft: Möta efterfrågan på Mer mat på sikt? klimatmärkta & klimatsmarta produkter produktion av bioenergi Ökad effektivitet för att möta högre priser på insatsvaror

Internationellt Vad hände i Cancun, Mexiko 2010? Alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp. Vad hände i Durban, Sydafrika, 2011? Länderna enades kring att ett nytt globalt avtal ska gälla från 2020 Globalt arbetsprogram för jordbruket minska klimatpåverkan förbättra anpassningen trygga livsmedelsförsörjningen 3

Kan vi vända trenden till 2015? 30 länder har åttagande inom Kyoto 2008-2012 jfr 1990- står för ca 15% av utsläppen Kanada Ryssland och Japan hoppar av Kyoto fr 2013 Nästa IPCC-rapport 2014 Ljuspunkter? 4

Internationellt partnerskap för att minska utsläppen av kortlivade växthusdrivande GHG sotpartiklar Sverige har tillsammans med Bangladesh, Canada,Ghana, Mexiko och USA initierat ett globalt partnerskap för minskade utsläpp av SLCF. Sot, metan och marknära ozon. Så kallade SCLF-föroreningar - Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, Shortlived climate forcers (SLCF), är ett samlingsnamn för sotpartiklar, ozon och metan. 2012-04-19

20 20 20 mål för EU till 2020 EU har enats om att till år 2020 minska utsläpp av klimatgaser med 20 % Öka andelen förnybar energi med 20 % Energieffektivisering 20 % 6

2 grader Målet på sikt är att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till 2 C o vilket innebär minst en halvering av utsläppen globalt till 2050. För att begränsa temperaturhöjningen till 2 C o behöver halten i atmosfären ha minskat till 350 ppm till år 2050. (nu >390 ppm) 7

Nu tas underlag för nästa landsbygdsprogram fram 2012-04-19

Jordbruksstödens utveckling i EU Källa: http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/perspec/index_en.htm 2012-04-19

LB 2014-2020 Särskilda egenheter 1. Inga axlar 2. Samma övergripande mål som i dag 3. 6 prioriteringar 18 fokusområden 4. Fondgemensam strategi 5. Pris för innovativt, lokalt samarbete Alltihop syftar till att målen för EU 2020-strategin ska nås. 10

EU:s mål Alla mål med landsbygdsprogrammet kopplas till EU:s 2020 strategi och övergripande mål för landsbygdsutvecklingspolitiken: 1. Jordbrukets konkurrenskraft 2. Hållbar förvaltning av naturresurser 3. Balanserad territoriell utveckling Miljö, klimat och innovation ska styra landsbygdsprogrammet i större utsträckning än i dag. 2011-10-26 11

CAP 2014-2014 ska i högre grad än tidigare genomsyras av Innovation och miljö begränsning av och anpassning till klimatförändringar 12

Tvärgående mål Klimat Sex unionsprioriteringar ska bidra tvärgående målen innovation, miljö och begränsning av och anpassning till klimatförändringar. 13

Vad säger förslaget till förordning för nästa landsbygdsprogram? (EU-komissionen) begränsa klimatförändringar från centrala verksamheter inom jord- o skogsbruk, som boskapsuppfödning och användning av gödselmedel bevara kolsänkor och öka koldioxidbindningen när det gäller markanvändning och ändringar av markanvändningen och inom skogssektorn. 14

Rural development priorities Focus areas / key actions 1. Knowledge transfer and Innovation (a) fostering innovation and the knowledge base in rural areas (b) strengthening the links between agriculture and forestry and research and innovation (c) fostering lifelong learning and vocational training in the agricultural and forestry sectors 2. Competitiveness of all types of agriculture and farm viability 3. Food chain organisation and risk management 4. Restoring, preserving and enhancing ecosystems 5. Resource efficiency and shift towards a low carbon and climate resilient economy 6. Social inclusion, poverty reduction and economic development in rural areas (a) facilitating restructuring of farms facing major structural problems, notably farms with a low degree of market participation, market-oriented farms in particular sectors and farms in need of agricultural diversification (b) facilitating generational renewal in the agricultural sector (a) better integrating primary producers into the food chain through quality schemes, promotion in local markets and short supply circuits, producer groups and inter-branch organisations (b) supporting farm risk management (a) restoring and preserving biodiversity, including in Natura 2000 areas and HNV farming, and the state of European landscapes (b) improving water management (c) improving soil management (a) increasing efficiency in water use by agriculture (b) increasing efficiency in energy use in agriculture and food processing (c) facilitating the supply and use of renewable sources of energy, of by-products, wastes, residues and other non food raw material for purposes of the bio-economy (d) reducing nitrous oxide and methane emissions from agriculture (e) fostering carbon sequestration in agriculture and forestry (a) facilitating diversification, creation of new small enterprises and job creation (b) fostering local development in rural areas (c) enhancing accessibility to, use and quality of information and communication technologies (ICT) in rural areas Innovation, Climate Change and Environment as cross-cutting objectives 15

Sex unionsprioriteringar kunskapsöverföring och innovation inom jordoch skogsbruk och inom landsbygdsområden Förbättrad konkurrenskraft i jordbruket resurseffektivitet och omläggning av jord-, skog- och livsmedelssektorernas ekonomi till låg koldioxidpåverkan och klimattålighet organiserad livsmedelskedja, riskhantering Restaurera, bevara och stärka ekosystemen beroende av jord- och skogsbruk. Främja social integration och fattigdomsminskning samt ekonomisk utveckling på landsbygden. 16

Effektivisera vattenanvändningen Hur? Energianvändningen i jordbruk & livsmedelsbearbetning Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor anv biprodukter, avfall, rester mm. Minska utsläpp av lustgas, metan och främja koldioxidbindning i jordbruk och skogsbruk 17

Aktuellt i svenska klimatpolitiken En sammanhållen klimat- och energipolitik" riksdagen 2009. Verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska minska klimatutsläpp med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor 18

Klimatpolitik forts Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll Färdplan 2050 20 procent effektivare energianvändning år 2020 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020. 19

Färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050 Vid FN:s klimatkonferens i Cancun i Mexiko 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp. EUkommissionen har tagit fram en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050. Syftet är att uppfylla målet att minska EU:s utsläpp med 80-95 procent till 2050. 20

Anpassning till ett förändrat klimat Minska beroendet av fossil energi Klimatutmaningar i gröna sektorn Ökade krav på hållbar livsmedelsproduktion och förvaltning av naturresurser minskade utsläpp av växthusgaser Ökad kolinlagring långsiktigt hållbar produktion Konkurrenskraft: Möta efterfrågan på Mer mat på sikt? klimatmärkta & klimatsmarta produkter produktion av bioenergi Ökad effektivitet för att möta högre priser på insatsvaror