1(8) Handläggare Eva Ness 6 Minnesanteckningar från samverkansråd nr 4 med länets intresseorganisationer för funktionshinderfrågor och politikerna i Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Tid: torsdag, kl. 13:00 15:00. Förmöte för ledamöterna i samverkansrådet kl. 12:00 13:00 Plats: T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor: Britt-Marie Färm, HSO Amir Amirriazi, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO Leif Pehrson, SRF Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göran Gustafson, SRF Jaan Kaur, DHR Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli Från TFB: Karl Henriksson, (KD), ordförande Margaretha Herthelius, (FP), 1:e vice ordförande Catarina Agrell, (S), 2:e vice ordförande Gilbert de Wendel, (M), ledamot Fahmi Mahmod, (M), ledamot Niklas Gladh, (MP), ledamot Pia Ortiz Venegas, Ledamot (V) Carl Grufman,(M), ordförande Färdtjänstutskottet Jonas Lilleberg Eriksson, (M), politisk sekreterare Från TF och WÅAB: Stefan Wallin, Chef, SU/ Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, SU/ Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig Färdtjänst, Buss & Färdtjänst Martin Jägerbert, Gruppchef Färdtjänsttillstånd, TA Produktionsservice Mikael Eriksson, Strategisk planerare, Bussplanerare, SU/Planering (P2) Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(8) Sara Jacquet Nyman, Kundmiljöstrateg, SU/Fastighetsutveckling (P3a) Johan Kuniholm, konsult (P3a) Eva Ness, sektionsassistent, SU/ Annika Hjort Fackansvarig arkitektur, Förvaltning för utbyggd tunnelbana, FUT (P5) Frånvarande: Tomas Hellström, HSO Heidi Nordin, HSO/RBU Hamaddah Mansour, SRFs kansli Jan Jogell, Ledamot (S) Minnesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordningen Ordförande Karl Henriksson, KD), hälsade välkommen. Efter tillägg med en övrigfråga om nötfria zoner i nya C30 godkändes dagordningen. 2. Färdtjänsten framtid referensgrupp, fokusgrupp? Mikael Eriksson Organisationerna vill ha ett annat arbetssätt. En grupp som kan följa utredningen. En fokusgrupp, som kan hjälpa till när upphandlingen ska göras. Grupperna ska bestå av olika ledamöter från organisationerna så att inte frågorna glöms bort. Organisationerna vill inte bara ha information om hur långt trafikförvaltningen har kommit i frågan. Mikael Eriksson tar med sig önskemålen till de som är med i E26- upphandlingen. Organisationerna tror också att jobbet skulle bli bättre med fokusgrupper med vana resenärer från organisationerna. I första hand ska resursgrupper och samverkansråd användas, enligt ordförande Karl Henriksson, (KD). Då fångas inte barn- och föräldraperspektivet upp, enligt organisationerna, som föreslår referensgrupper, med lämpliga deltagare, som även fångar upp barnperspektivet. Trafikförvaltningen har försökt skapa barn- och ungdomsgrupper med deltagare från organisationerna för funktionshinderfrågor, men inte lyckats. Trafikförvaltningen tar alltid med barnperspektivet i arbetet. Enligt Ordförande vill förvaltningen ha referensgrupp i någon form. Organisationerna kan återkomma med representanter till referensgrupper. Utgångspunkten ska vara resursgrupperna och sedan mindre grupper. Det ska vara andra deltagare i referensgrupper än i resursgrupperna, enligt ordförande Karl Henriksson, (KD). OK sa mötet. Endast Pia Ortiz Venegas, (V), kommer att finnas kvar i den beredning som skapas efter årsskiftet. Övriga politiker avgår och ägnar sig åt andra politiska uppdrag. Från nästa år kommer det att finnas en: Färdtjänstberedning Sjöberedning Kollektivtrafikplaneringsberedning, som kommer ha hand om långsiktig planering. Framför allt trafikförsörjningsprogrammet. Carl Grufman, (M) tror att arbetet också hänger ihop med framtagning av nya RUFS. SRF frågade om det arbetet har någon koppling till FUT. FUT ligger under landstingsstyrelsen, där det finns ett
3(8) arbetsutskott som är beslutande organ. Ordförande tror att FUT kommer ha en beredning under landstingsstyrelsen. 3. Alliansens plattform 2014-2018 se bilga a) Fler och mer tillgängliga väderskydd. Ny modell för att undvika halkolyckor vintertid? TNs möte 23 sep 2014 Beslut om långsiktig inriktning kundmiljö väderskydd och hållplatser samt reklam. På vilket sätt har hänsyn tagits till organisationernas kritik av väderskyddens utformning? Sara Jacquet Nyman/ Johan Kuniholm Sara Nyman och konsult Johan Kuniholm arbetar med en långsiktig inriktning för väderskydden. Väderskydd är en kundmiljöfråga. Det är det första man ser som resenär. Viktigt att de uppfyller alla krav som ställs i riktlinjerna. Olika kulturer inom kommunerna. På Värmdö t.ex. har man väderskydd i trä, som de troligen vill behålla. En kompromiss är att man sätter glasskivor på sidorna så att busschauffören ändå kan se om någon väntar på bussen. Dessa skydd har inget med det långsiktiga arbetet att göra. SRF tog upp frågan om väderskydd och hållplatser i samband med ersättningstrafik. Ersättningsfordonen ska ju ha samma grundkomfort och tillgängligt som ordinarie trafik. Den ersättningshållplats, som inte har trafik i vanliga fall ska ha väderskydd precis som den ordinarie linjetrafiken. Enligt Sara Nyman vet man om att det finns förbättringspotential för hållplatserna för ersättningstrafik. Projektet vill försöka få en större överblick även för dessa hållplatser. De är t.ex. ofta dåligt skyltade. De ska inte ligga längre bort än ordinarie hållplatser. Carl Grufman, (M); frågade om ansvarsfördelningen för marken runt skydden. Vem snöröjer skydden? Ansvarsfördelningen är uppdelad, enligt Sara Nyman. Vi ansvarar för området inne i väderskyddet. Utanför väderskyddet är det kommunerna. Ingen verkar ha ansvar för den isvall som ibland bildas nedanför taket på skyddet, framförde organisationerna. Ibland kan det vara tre olika aktörer som har ansvaret för snöröjningen i och omkring skyddet. Det bästa vore om bara en har ansvaret. Snöröjning, skadegörelse och klotter ingår troligen i entreprenörernas avtal, enligt Sara Nyman. Det är många avtal som kan se olika ut. Något som bör ses över i kommande avtal. Organisationerna har efterlyst ett gemensamt projekt mellan kommunerna och trafikförvaltningen en vinter för att se om problemet med snöröjningen praktiskt kan lösas. Sjukvården får ta hand om dem som halkar på isvallen. Sara Nyman tar med sig synpunkterna. Standardlösningar på de skydd som trafikförvaltningen ansvarar för. Trafikförvaltningen försöker ta fram en egen design med riktlinjerna som grund att reklamen inte får skymma viktig information, att det inte ska droppa från taket. Det är olyckligt att tavlorna sitter så högt, de borde sitta lägre, eller på flera ställen, enligt Pia Ortiz Venegas, (V). På fråga från SRF om det tydligt framgår att bussförarna ska stanna vid väderskydden, svarade förvaltningen att bussen ska stanna vid kupolplattan, som finns vid de moderniserade väderskydden. Ibland finns det stolpar litet längre bort, där det inte
4(8) finns någon kupolplatta. Ibland finns det ledstråk som går fram till skylten, där bussen stannar. Enligt ordförande är det inte helt lätt för förarna att se kupolplattorna i marken. Förvaltningen bör fundera på om det går att göra kupolplattorna bättre och synligare för alla. Läsbarheten, speciellt för tidtabellerna, ofta placerade bakom sofforna i skydden, har blivit sämre. Alla vet inte att det går att få information via röstknappen. Organisationerna har varit med i arbetet med RiTill och hur en busshållplats ska fungera bra. Även när en busshållplats flyttas från ett ställe till ett annat måste hänsyn tas till att någon med rullstol ska kunna resa från hållplatsen. Carl Grufman, (M), tycker att digitala skyltar är bra, men att skylten är svår att läsa även för normalseende. För dålig kontrast mellan text och bakgrund. Organisationerna höll med. Margaretha Herthelius, (FP), hoppas att det går att få bättre markeringarna när hållplatsstolpen står en bit från själva väderskyddet. Det finns risk att bussföraren missar någon som står inne i väderskyddet. Vid större bytespunkter med flera väderskydd ska det bara finnas ett väderskydd med kupolplatt, svarade trafikförvaltningen på fråga från SRF. Varför används inte annat material än glas i väderskydden. De slås ofta sönder. Hur snabbt städar man upp och lagar skydden? Undrade DHR. Trasiga väderskydd åtgärdas för stora summor varje år. Förvaltningen undersöker om det finns andra, mera tåliga material. I avtal med entreprenörerna står hur snabbt byte av glas ska ske. Organisationerna tycker att det är oförsvarligt när informationen skrivs med vit text på blå, eller rosa botten. Många kan inte läsa sådan text. Sara Nyman hoppas kunna komma tillbaka och berätta mera om projektet längre fram. b) Användarvänligt biljettsystem. Reskassan, zonindelningen hur blir det? Alla vill ha ett mera användarvänligt system, enligt ordförande. I budget finns inget om en eventuell utredning för hur taxan ska förenklas. Nuvarande taxa behålls. Inget om ändrad zonindelning, som inte är en budgetfråga. Eventuell ändring av zonindelningen blir ett senare beslut. Många som reser med periodkort berörs inte, enligt SRF Hur stort är problemet? Kanske skulle flera resa om det infördes enhetstaxa? Det är krångligt med reskassa och zonindelningen. Enligt ordförande fungerar systemet OK som det är idag. De flesta reser med periodkort. Enligt DHR är problemet att systemet med reskassa och zonindelningen straffar resenärer som inte reser så ofta. Personalen har svårt att förklara hur det fungerar. Organisationerna framfördes att det vore bra om partierna kommer överens i frågan. c) Enklare ta med cykeln ombord i kollektivtrafiken. Vilken hänsyn kommer att tas till säkerhetsaspekterna? Politikerna vill att det ska finnas möjlighet att kombinera cyklar och kollektivtrafik på ett bra sätt, enligt ordförande. Det bör t.ex. finnas platser, där man kan parkera sin cykel för att sedan fortsätta med kollektivtrafiken. Ibland bör det även finnas möjlighet att ta med cykeln i tunnelbanan. I nya C30-vagnen kommer det att finnas utrymme och möjlighet att ta med cykel på tunnelbanan. Det införs inte om det skulle ge allvarliga säkerhetsproblem. Organisationerna har titta på s.k. mock-up-modeller av
5(8) vagnen och betonade att den plats som avses är till för rullstolar och bör vara tom, så att rullstolsburna personer kan använda utrymmet. När organisationerna har diskuterat med förvaltningen har det inte funnits någon speciell cykelplats. Ordförande refererade till ett beslut i TN där det gavs direktiv att se över möjligheterna till cykelplatser i C30-processen. Utrymmet är för litet. Det får på sin höjd plats en barncykel, framförde organisationerna. Kopplingen mellan allmän och särskild kollektivtrafik innebär för dem som kan välja att de väljer att resa på det ena eller andra sättet. Om en synskadad t.ex. ska resa med den allmänna kollektivtrafiken blir inte stressen mindre om det kommer till cyklar i tåg och på perronger, då väljer nog personen färdtjänst istället. Sådant måste tas hänsyn till när man pratar om möjligheten att ta med cyklar i tunnelbanan. Det får påverkan på färdtjänstresandet. Många med funktionsnedsättning försöker verkligen resa med den allmänna kollektivtrafiken. Nu drabbas man av detta. Ordförande tror inte att när beslutet väl fattas i en framtid, att man får ha med sig cykel i rusningstrafik t.ex. Oavsett tid på dagen är det alltid rusningstrafik på T-Centralens perronger, enligt HSO, som absolut inte vill ha cyklar på perrongerna. HSO tycker frågan ska utredas ytterligare. Idag får man ju inte ta med sig cyklar på Stockholms Central oavsett tid på dygnet, enligt ordförande. Man får ta med sig hopfällbara cyklar, enligt Jonas Lilleberg Eriksson, politisk sekreterare (M). Det är den typen av cyklar man har tittat på i första när man berett förslaget. Det är inte roligt att som rullstolsburen dela plats med cyklar på pendeltåg t.ex. Man får slåss om utrymmet. På pendeltåget får man ta med sig cykeln när det inte är rusningstid. Många med funktionsnedsättning reser med tunnelbanan när det inte är rusningstid, då kanske platsen för rullstol är upptagen av cyklar. Det känns mycket oroligt, enligt DHR. Politikerna måste ta hänsyn till olycksriskerna. Margaretha Herthelius, (FP), tycker att man ska utreda frågan ytterligare. Det är viktigt att även cyklister kan resa med kollektivtrafiken. Kanske ska cyklarna placeras i en speciell del av tåget? I andra länder finns exempel på separata cykelvagnar, enligt ordförande. Politikerna har full förståelse för organisationernas oro. Alla ska kunna känna sig trygga i kollektivtrafiken, även personer med funktionsnedsättningar. Politikerna vill att kollektivtrafiken ska vara förstahands alternativet för människor med funktionsnedsättning. Det finns inga siffror för hur många cyklar som finns i kollektivtrafiken. Anders Lissegårdh, HSO, reser mycket i kollektivtrafiken och har stött på två. Ordförande, som reser med pendeltåget mot Nynäshamn, har stött på många cyklar. Det finns en välbesökt Bike Park i Skogås. Det kan även förekomma motorcyklar på pendeltåget, enligt Pia Ortiz Venegas, (V). Organisationerna vill inte möta cyklar i tunnelbanan. 4. Från TNs möte 23 sep 2014. Värdighetsgarantin. Bakgrund, medverkan från organisationerna? Beslut i trafiknämnden 11 mars 2014 om att en värdighetsgaranti inom färdtjänsten skulle tas fram. Alliansen ser allvarligt på brister och dåligt bemötande och vill ha
6(8) uppföljning på kraven om bemötande enligt färdtjänstavtalet. Förvaltningen tog fram ett tjänsteutlåtande (tjut) om värdighetsgarantin som gick upp till trafiknämnden 23 september. Det återremitterades för att färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen skulle bereda ärendet. När ärendet gick upp till trafiknämnden igen beslutades att en värdighetsgaranti ska införas och innehålla tre viktiga delar. RiSoc arbete som sker med bemötande, trygghet och service Beslutas för särskild kollektivtrafik, Kontrollfunktion där både operatörer och organisationerna ska vara med. Hänsyn bör tas till att det blir ökad kravbild för särskilt kollektivtrafik med särskilda lagar och regler. Arbetet pågår med RiSoc, som ska ersätta RiBarn och RiJäm (som behandlat jämställdhet och jämlikhet). Här kommer värdighetsgarantin att ingå. I Spårvägs Sydprojektet har en s.k. SKB (Social konsekvensbeskrivning) genomförts, som är mycket intressant. Förvaltningen behöver organisationernas hjälp i arbetet med att ta fram dessa dokument. Organisationerna blir involverade i arbetet under våren 2015. Enligt organisationerna har de inte varit med i arbetet med att ta fram det tjänsteutlåtande som gick till nämnden. Förvaltningen svarade att tjutet innebar att trafiknämnden fattade beslut om att en värdighetsgaranti ska införas. Enligt ordförande har arbetet med värdighetsgarantin inte formulerats ännu. Organisationerna kommer att delta, vilket de tycker är positivt. Enligt SRF är det bra med en sådan garanti, men till syvende och sist kommer det an på hur förarna uppför sig. Att få dem att uppföra sig, att inte prata i mobiltelefon t.ex. hela resan. Enligt förvaltningen är det tänkt att arbetet ska ske i grupper med företrädare för bl.a. taxiförarna och åkaren som tar på sig uppdraget. Förvaltningen tror att de kan ge goda idéer om hur vi kan jobba och komma tillrätta med problemen. Att reglerna blir tydliga och enkla så att både resenärer och förare ser vad det är som gäller, enligt ordförande. Det ska bli enkelt och tydligt. Organisationerna välkomnar utredningen och poängterar att det är viktigt att den blir ordentligt gjord. Att organisationerna får delta aktivt i arbetet. Trafikförvaltningen behöver ha input utifrån och kan inte genomföra underverk. Det blir ett steg i taget. Värdighetsgarantin är i första hand tänkt för färdtjänstresenärer, enligt ordförande. Information om riktlinjer och hur man kan kräva att bli bemött bör finnas på hemsidan. Information bör också finnas i alla spärrar. SRF tycker att bristerna till en del kan beror på att landstinget betalar för dåligt för en tjänst som kräver hög servicenivå. Det kostar inget att vara trevlig, enligt ordförande. 5. FUT samverkan med organisationerna Annika Hjort Annika Hjort nyanställd arkitekt på FUT ska arbeta med arkitekturen på stationerna. FUT jobbar med frågan hur samarbetet med de olika organisationerna ska utformas. Annika Hjort visade ett bildspel över de olika förslagen på dragningar. Odenplan till Arenastaden har kommit ganska långt. Andra dragningar är Akalla till Barkarby station, Kungsträdgården till Nacka till Sofia till Gullmarsplan. Cirka två busslaster per
7(8) dag flyttar in till Stockholm. Tunnelbanan mot Nacka kommer att gå djupt under saltsjön med en djupt liggande station vid Sofia. Hagsätralinjen, som idag är grön, blir blå efter utbyggnaden. Idag går tre olika linjer på ett och samma spår vid Gullmarsplan. Om en linje går annan väg ökar kapacitet med cirka 50 %. Enligt HSO ska alla förvaltningar ha samverkan med organisationerna. Landstinget har samverkansmodell, som FUT antagligen är med i. HSO har tagit upp frågan i det centrala samverkansrådet. FUT tycker det angeläget att ha samarbete med organisationerna. Tillgänglighet är jätteviktigt. Enligt ordförande är FUT är en del av landstingsstyrelsen med samverkansavtal med trafikförvaltningen eller landstingsförvaltningen. FUT vill stämma av med trafikförvaltningen. Organisationerna vill ha snabbt besked om hur det blir med samråd med FUT Inge-Britt Lundin tackade alla deltagare samt avgående politiker i färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen när hon gick. Trafikförvaltningens samarbete med organisationerna är upplagt på fyra samverkansråd per år, två med politiker, fyra resursgruppmöten tillgänglighet land och sjö, samt även extra möten under året. Resursgrupp färdtjänst har också fyra möten per år. Trafikförvaltningen har alla kontaktuppgifter för personer i de olika organisationerna. SRF fordrar samråd enligt standardmodellen. SRF påpekade att grunden är fyra samverkansråd per år, men ibland kan det bli flera. Enligt ordförande resursgrupperna som är inne praktiskt i projekt för att kolla olika lösningar minst lika viktiga. I samverkansrådet deltar tre olika organisationer. Att utse representanter går via landstingsstyrelsen, eftersom samverkansavtalet ligger där. FUT kan få praktiska tips från Ditte Kahlström Jansson och Ylva Preutz Papantoni Annika Hjort kommer höra med TF hur de brukar göra samt kontakta organisationerna. 6. Efterlyser svar på skrivelse angående handläggning av färdtjänsttillstånd, som skickats både till TN och beredningen Martin Jägerbert Martin Jägerbert redogjorde för en skrivelse från SRF. Förvaltningen skickar svar även till alla i färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen. Frågorna är: 1. Beslutsmotiveringarna behöver bli bättre och utförligare 2. Utredningarna av färdtjänsttillstånd måste bli bättre SRF tycker att man hela tiden hänvisar till tillgänglighetsanpassningen av den allmänna kollektivtrafiken, bl.a. att alla bussar numera har nigningsfunktion. Sådant vägs in i de resonemang, som föregår ett beslut om färdtjänst. Det är aldrig ensamt ett skäl för avslag att den allmänna kollektivtrafiken är tillgänglig. En samlad bedömning göras alltid. Förvaltningen kan ju inte hela tiden veta vart resenären ska åka, enligt SRF. Det är sant att förvaltningen inte alltid känner till vart resenären ska åka. De flesta ansökningar beviljas, och därför syns inte alltid förvaltningens bedömning. De som har fått avslag måste själva kontakta färdtjänsten direkt. Ännu har ingen gjort det, men vi hjälper gärna till.
8(8) SRF skickade in skrivelsen till trafiknämnden i maj. Man ville att politikerna skulle ta ställning till hur trafikförvaltningen gör i dessa ärenden. SRF tycker det är besvärligt att man inte får svara på sina frågor. Förvaltningen hänvisar alltid till att kollektivtrafiken är tillgänglig. SRF har listat olika brister som finns i trafiken och fått fram 14 förbättringsområden. SRF är förvånad över att färdtjänsten fortsätter hänvisa till den tillgängliga kollektivtrafiken när tillstånd avslås och vill ha politiskt ställningstagande i dessa frågor. Bristerna i blanketten gör det besvärligt när en synskadad kommer till utredaren. SRF lämnade förslag till förbättringar i början på sommaren. Ännu ingen reaktion från förvaltningen. Den blankett som ögonläkarna fyller i behöver också ses över. Den som söker färdtjänsttillstånd är utsatt och beroende av vad som står i läkarutlåtandet och är i händerna på kommunala utredare med dåliga underlag. Kloka synpunkter har fångats upp i resursgrupp färdtjänst på hur utformningen av blanketten ska kunna förbättras för synskadade. Det blir ingen särskild blankett för personer med synnedsättning. Ordförande var inte medveten om bristerna i bristerna i den blankett som läkaren fyller i. Martin Jägerbert har ansvar för att den åtgärdas. Det kommer svar från förvaltningen. Tidigare gick det ut påminnelse från färdtjänsten när tillfälliga tillstånd höll på att gå ut. Det har tagits bort, enligt HSO. Enligt Margaretha Herthelius, (FP), är det något som de nya politikerna i FTB får titta på. Pia Ortiz Venegas, (V), påpekade att Martin Jägerberts svar även ska lämnas till politikerna i den nya beredningen. 7. Nötfria zoner i C30 Astma- och allergiförbundet inom HSO kommer att uppvakta politikerna om problemet att det säljs och äts jordnötter. Det vore kanske en fördel med skyltar. 8. Avslutning Carl Grufman, (M) tacka för sig och lärorika, roliga åtta år. Catarina Agrell, (S), tackade för en spännande tid i FTB och möte med organisationerna. Margaretha Herthelius, (FP), tackade också för rolig dialog med organisationerna. Ordförande tackade också för sig. Kommer att se tillbaka med stor glädje på dessa möten. Ska nu arbeta som kommunalråd i Huddinge. Pia Ortiz Venegas hälsade på återseende. God Jul och Gott Nytt År! Antecknat av Eva Ness