Svenska samtalsmönster och -kulturer Ett pluricentriskt perspektiv

Relevanta dokument
Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland

Finns det nationella svenska kommunikationsmönster? Tilltal i läkarepatientsamtal

IVIP Tidigare evenemang

Nog är det tillräckligt!

Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige

Din svenska, min svenska, vår svenska om språklig variation i ett jämförande perspektiv

Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR

Kommunikativa skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt språkbruk

Hej, hej, hemskt mycket hej 2.0

Vid biljettluckan Formell och pragmatisk variation i kundernas ärendepresentation i servicesamtal på svenska

Auli Hakulinen GRAMMATIKEN OCH SAMTALET. l. Talspråkets relevans för grammatiken

IVIP Conferences and presentations

Språket i vården. Kommunikation mellan patient, vårdpersonal och närstående

Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009.

Språksituationen på Åland speciell, om inte unik

SVENSKAN I FINLAND 14

Sk r ifter utgi v na av Sv ensk a litter atur sä llsk a pet i Finl a nd nr 716

ETT SPRÅK MED RÖTTER I FLER LÄNDER ÄN ETT OM SVENSKAN SOM ETT PLURICENTRISKT SPRÅK

Hittillsvarande verksamhet

Hälsningsfrasers sociala värde i sverigesvenskt och finlandssvenskt talspråk. Nilsson, Jenny

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Marie Nelson, Sofie Henricson, Catrin Norrby, Camilla Wide, Jan Lindström och Jenny Nilsson

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

Lektion 2, måndagen den 1 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Om partikeln då i kontrollfrågor

Samtalsgrammatik på dialekt?

TW Jag tror du har missuppfattat ganska mycket.

Dialektutjämning i Västsverige

Att tala var för sig, samtidigt eller inte alls

Engelska, fristående kurser

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp

Trygghets Centralen Trygghetscentralen med mänskligt bemötande

FRANSKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

h ens us.se

Teori och metod (15 hp), forskarutbildningen

Litteracitet genom interaktionom samtalets betydelse inom skrivundervisning

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman

Kungsörstorp 14 april Eva Sundgren 17:15 17:30 Några glimtar från några olika undersökningar

Trygghets Centralen Trygghetscentralen med mänskligt bemötande

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

SPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

0 0 Samma som ej deltagit Borträknade

HUR HAMNA DU HÄR? Samtalsstarten, topiker och multimodal uppbackning i första samtal

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

Kommunikativ språkundervisning

Språk så mycket mer än ord

2

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Namn Workshop 1 Workshop 2 Workshop 3 Workshop 4. St Petersburg Lördag kl Makramé Söndag kl Vattengympa Lördag kl 14.

STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP)

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

PERSONAL NYA RAKETSKOLANS REKTORSOMRÅDE 2014/15. Rektor åk 4-5 Conny Persson Delfinen, adm. särskolan. Rektor Annika Andersson åk 6-9

Förteckning över konferenser, seminarier m.m.

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen

Transspråkande och tvärspråklig dialog på metanivå

A. Karlstad kommun ( Väse/Vålberg/Molkom) Klinisk adjunkt Maria Bystedt

startnr slutnr efternamn förnamn 1 18 Pettersson Bengt Pettersson Ingrid Roman Jan Larsson Kai Malmström Dennis 69 76

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte ( ) godkändes efter några små språkliga rättelser.

FRIS-Info Nr Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig

AKILLES FRIIDROTTSSTATISTIK ÅREN AKILLEKSEN YLEISURHEILUTILASTOT VUOSINA

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1

Initierande tackhandlingar i sverigesvenska och finlandssvenska vårdsamtal sekvensorganisering och funktion

En pekpinne för allas trevnad: INGEN ONÖDIG BILKÖRNING INNE PÅ GÅRDARNA!!

Sjöberg Henrik. Arbetsgrupp Lovisa18. Antila Lauri. von Numers Filemon. Taivassalo Wikholm Pamela. Spelplan-ASGD AB. Stenberg Lena

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/ Margareta Svahn

Det finlandssvenska migrationshjulet :

******** (En soffa. ELLEN med espressokopp, slår ett nummer på en sladdlös telefon.)

Provkapitel - Läsresan åk 1 läsebok

KURSPLAN Svenska språket, hp, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Demokrati i förändring seminarium, kl 12-13:

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015

LEIF KARLSSON MAGNUS ODÉN ÅKE ERIKSSON MATS ÅKERIND ANNIKA BRODIN SÖDERLUND ERIK PROOS GUIDO RIPKE

Fram med basfiolen (epistel nr 7)

ROBERT LILLHONGAS. Hej! Har du någonsin undrat hur det skulle vara att spela in en film?

Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta

Klarspråk som politik och praktik

Metoder inom nordistiken Interaktionell lingvistik

Kursplan för kurs på grundnivå

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

( version 1) Svenska, grammatik och språkriktighet (skolutb.språk finska) (2 sp) Swedish, Grammar and Proficiency (Finnish Speakers)

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Långfredagens högtidliga förböner

Grammatik i samtal samtal i grammatik *

FUNKTIONÄRER Gefle Games 2013 Fredag 19 juli

Vinnare Ladies Tour 2015

Handlingsid I/U/K Beskrivning Dokumenttyp Datum Avsändare/Mottagare Handläggare Ärendenummer Ärendemening Avdelning

Skebokvarnsvägen Bandhagen

Kan du vara snäll och hjälpa mig? Vous pouvez m'aider, s'il vous plaît? Fråga om hjälp

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

PM BOWLING 2017 RESULTAT GRUPPSPEL DAMER

Har du någon bild? Du behöver såklart inte visa ansiktet.

Vallgården. September Månadens hälsning från oss på Vallgården. September. Information till boende och närstående September 2016

Transkript:

Svenska samtalsmönster och -kulturer Ett pluricentriskt perspektiv Jan Lindström Nordiska språk, Helsingfors universitet Språk- och litteraturkollokvium, Svenska Akademien Stockholm, den 14 mars 2016 www.intersubjectivity.fi Finnish Centre of Excellence in Intersubjectivity in Interaction

Svenskan som ett pluricentriskt språk Svenskan i Sverige Dominerande varietet (DV) Huvudspråk Talas av en majoritet Centrum innovativ Svenskan i Finland Icke-dominerande varietet (IDV) Officiellt språk Talas av en minoritet Periferi konservativ Randområde kontakt med omgivande språk

Finlandssvenska särdrag relativa och absoluta Språklig nivå Relativt särdrag Absolut särdrag Fonologi apokopé: int, måst en ordaccent Lexikon nog definitivt lavoar tvättställ Syntax inte i satsinledning skulle i villkorssats De relativa särdragen har viss spridning även i Sverige (t.ex. provinsialismer ) De absoluta särdragen är delvis arkaismer, delvis särutvecklingar (vars motor kan vara språkkontakt) Lindström m.fl. 2015

Divergerande mekanismer exemplifierade med diskursmarkörerna aj, nå, du Innovationer i DV som inte skett i IDV du nå Bevarande av drag som utgått från DV aj Innovationer i IDV som inte skett i DV Möjlig konvergens med finska Jfr Lindström & Wide 2015

Ser vi divergens i våra samtalsmönster? Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) RJ finansiering 2013-2020 Stockholms U, Helsingfors U, Åbo U, I för språk och folkminnen (Gborg) Pragmatisk variation i samtal från domånerna service, lärande, vård inspelade i Sverige och Finland Undersöka former av att engagera sig i social interaktion Norrby m.fl. 2012

Två exempel från yttrandesyntaxen 1. Negation/affirmation som fundament Inte i satsinledande position Nog i satsinledande position 2. Självpresentationsrutinen på telefon Att hälsa och presentera sig som uppringare Lindström 2009, 2014

Negation/affirmation som fundament Inte / nog

Inte som fundament HEL_SVE_RL_041AB PE2: ja (0.6) ursäkta va va namn et KU1: beställde Lind gren (0.4) tror ja ja PE2: Lindgren PPP: (19.0) PE2: näe kan de vara på nå annat namn PE2: eller telefonnummer som vi kan söka på så KU1: aj ja vänta nu va e de PE2: (förmodligen e inga på) PPP: (0.6) KU1: fem ett fem tre (0.9) åtta (0.8) h (1.4) KU1: eh fem se- (0.7) fasen PE2: ((skrattar)) KU2: vänta nu ja har ju hennes nummer (.) KU2: ja du har de kanske på din mobil KU1: ja har den här (0.4).h KU1: int kommer ja ihåg PE2: nä KU1: nä man kan knäppa dom nuförtiden så att

I äldre svenska FREDRIKSSON: Ja, men hvarföre skulle jag göra det, säg! Det är ju så många andra som ingenting göra. Alla de här rika och förnäma herrskaperna, som klä sig i siden och panascher, och ska vara så fasligt utlästa, och bildade, jag undrar hvad nytta de göra, jag? MATHILDA: Intet blir det någon ursäkt för oss. (Svensk dramadialog, Tidens strid eller det bästa kapitalet, 1850)

Nog som fundament HEL_SVE_RL_016 KU1: men ska ja nu läm- löna: de sig att lämna eller ska vi hålla det då ((skrattar)) PE1: nå ja tror inte här e ju (.) här e ju den (.) nå här e tie minuter kvar nog kan de ju komma nån alltid

I äldre svenska Men min Anna Greta! nog, Nog vet du nu väl på vem jag pekar, Fan i dej så du mig bedrog (C.E. Bellman, Fredmans epistel nr 35)

Initial negation/affirmation i finska En minä sitä ostanut. NEG jag det-par köpte-cneg-pst Inte köpte jag det. Kyllä se sopii siihen. AFF det passa-prs där-ill Nog passar det (in) där.

Konvergerande mönster Sekvens Led-1 Målstruktur Respons En minä sitä ostanut VSO Respons Inte köpte jag det XVS Respons Kyllä se siihen sopii XSV Respons Nog passar det där XVS I vissa pragmatiska sammanhang (t.ex. responser) utnyttjar finska och finlandssvenska initiala ledtyper av samma slag (vilket påverkat finlandssvenskans strukturella fenotyp ) Begränsade pragmatiska kontexter i sverigesvenska: avfärdanden Vanligare i något äldre svenska Den språkliga målstrukturen ( genotypen ) är bevarad Finlandssvenska är ett V2-språk med basledföljden XVS

Uppringarens presenteringsrutin Att hälsa och presentera sig

Luckan (Helsingfors) det finlandssvenska informations- och kulturcentret 26 inspelningar (1994), 8 (2013); N=34 Lorensbergsteatern (Göteborg) 71 inspelningar (2013)

Självidentifiering vid Luckan Luckan 94 ((ringsignal)) S: Luckan Maj Ringman U: Nå de e Siv Nyberg här he:j. S: Hej hej HEL_LUC_TEL_006 ((ringsignal)) S: Luckan i Helsingfors U: Nå de här e Jan Andersson från Lilla Teatern hej. S: Hej hej

prt + (hälsn) + nexus + identif + lokativ + (hälsn) ja de här e Patrik Söderqvist hej jo de e Elisabet Nordberg godda jo de här e Berit Lehtola från Mårtensdal hej jå Majbritt Söderström här hej mm jå: de e Per Söderman här från Mainosnurkka här hej nå de e Siv Nyberg här hej nå de e Nina Stenberg här mojn nå de e Krister Lindfors hej nå de e Helena Lukkarinen från Unga Teatern hej nå de e Maj Ringman från Luckan här hej nå de e Silja Pekkanen hejsan nå de e Marita Ekberg här hej nå de här e Nina Holm hej nå de här e Aila Nykvist guddag nå Maria igen här hej nå: de e Ingbritt Snickars här hej de e Maria Holm här hej de e Nina Kjällström hej hej de här e Irmeli Björkö de här e NN hej Benita Haldin hej Katrin Eriksson hej Stina Malmström här hej

prt + (hälsn) + nexus + identif + lokativ + (hälsn) ja de här e Patrik Söderqvist hej jo de e Elisabet Nordberg godda jo de här e Berit Lehtola från Mårtensdal hej jå Majbritt Söderström här hej mm jå: de e Per Söderman här från Mainosnurkka här hej nå de e Siv Alberg här hej nå de e Nina Stenberg här mojn nå de e Krister von Schantz hej nå de e Helena Lukkarinen från Unga Teatern hej nå de e Maj Ringman från Luckan här hej nå de e Silja Pekkanen hejsan nå de e Marita Ekberg här hej nå de här e Nina Holm hej nå de här e Aila Nykvist guddag nå Maria igen här hej nå: de e Ingbritt Snickars här hej de e Maria Holm här hej de e Nina Kjällström hej hej de här e Irmeli Björkö de här e NN hej Benita Haldin hej Katrin Eriksson hej Stina Malmström här hej

Självidentifiering vid Lorensberg GBG_LB_TEL_009_OC 11 *PE1: biljettkassan det var Lena (0.8) 12 *UP1: ja hejsan mitt namn e Anna Stolt (0.4) 13 *PE1: hej GBG_LB_TEL_017_OC 13 *PE1: biljettkassan de e Kristina (0.3) 14 *UP1: ja: hej ja heter Benita Stenberg 15 *PE1: hej GBG_LB_TEL_012_OC 11 *PE1: biljettkassan de e Kristina (0.4) 12 *UP1: h hej Marie Eriksson heter ja 13 *PE1: ja hejsan

prt + (hälsn) + (nexus) + identif + (nexus) + (hälsn) tack hej de va Förnamn Efternamn från Ortnamn ja hej ja heter Förnamn Efternamn ja hej ja heter Förnamn hej ja heter Förnamn Efternamn hej mitt namn va Förnamn hej mitt namn va Förnamn ja hej mitt namn va Förnamn Efternamn mm hej Förnamn Efternamn heter ja hej Förnamn Efternamn heter ja ja hej Förnamn heter ja mm hej Förnamn Efternamn heter ja ja hej du ja heter Förnamn ja hej du Förnamn Efternamn heter ja hej du Förnamn Efternamn heter ja ja hejsan ja heter Förnamn Efternamn ja hejsan ja heter Förnamn ja hejsan ja heter Förnamn ja hejsan mitt namn e Förnamn Efternamn ja hejsan mitt namn e Förnamn hejsan mitt namn e Förnamn ja hejsan mitt namn e Förnamn Efternamn ja hejsan mitt namn va Förnamn ja hejsan Förnamn heter ja hejsan Förnamn heter ja hejsan Förnamn Efternamn heter ja ja hejsan du ja heter Förnamn hejsan du Förnamn Efternamn heter ja du Förnamn Förnamn Efternamn heter ja hej mm Förnamn Efternamn heter ja hej ja Förnamn heter ja hej mm Förnamn Efternamn heter ja hej

prt + (hälsn) + (nexus) + identif + (nexus) + (hälsn) tack hej de va Förnamn Efternamn från Ortnamn ja hej ja heter Förnamn Efternamn ja hej ja heter Förnamn hej ja heter Förnamn Efternamn hej mitt namn va Förnamn hej mitt namn va Förnamn ja hej mitt namn va Förnamn Efternamn mm hej Förnamn Efternamn heter ja hej Förnamn Efternamn heter ja ja hej Förnamn heter ja mm hej Förnamn Efternamn heter ja ja hej du ja heter Förnamn ja hej du Förnamn Efternamn heter ja hej du Förnamn Efternamn heter ja ja hejsan ja heter Förnamn Efternamn ja hejsan ja heter Förnamn ja hejsan ja heter Förnamn ja hejsan mitt namn e Förnamn Efternamn ja hejsan mitt namn e Förnamn hejsan mitt namn e Förnamn ja hejsan mitt namn e Förnamn Efternamn ja hejsan mitt namn va Förnamn ja hejsan Förnamn heter ja hejsan Förnamn heter ja hejsan Förnamn Efternamn heter ja ja hejsan du ja heter Förnamn hejsan du Förnamn Efternamn heter ja du Förnamn Förnamn Efternamn heter ja hej mm Förnamn Efternamn heter ja hej ja Förnamn heter ja hej mm Förnamn Efternamn heter ja hej

Identifiering i finska telefonsamtal ((ringsignal)) S: Leena Jokilaakso?, U: No: Raija Välimaa täällä terveh[dys. nå: Raija Välimaa här tjänare S: [No terve terve nå tjena tjena ((ringsignal)) S: Mäki:>sellä< hos Mäkinens U: n:o: Mi:rja tässä hei..hh n:å: Mi:rja här hej Hakulinen 1993

Prt + (hälsn) + (exist) + identif + (lokat) + (hälsn) no hei täss-on äiti no moi tääll-on Maitsu no terve tääll-on Leena no tsau tääll-on Lissu no hei Titta täällä no moi Pena täällä no Mirja tässä hei no Raija Välimaa täällä tervehdys no Mikko täällä taas öö Bosse täällä hei Pertti huomenta

Prt + (hälsn) + (exist) + identif + (lokat) + (hälsn) no hei täss-on äiti no moi tääll-on Maitsu no terve tääll-on Leena no tsau tääll-on Lissu no hei Titta täällä no moi Pena täällä no Mirja tässä hei no Raija Välimaa täällä tervehdys no Mikko täällä taas öö Bosse täällä hei Pertti huomenta

Konvergerande mönster Partikel Nexus Namn Adverb Hälsning no Maiju tässä hei nå de e Siv Alberg här hej Den finlandssvenska rutinen är påfallande lik den finska i sht syntagmatiskt Placering av hälsningen Användning av ett lokativt proadverb ( här/tässä ) Men i viss mån också paradigmatiskt Inledande partikel (nå / no) Existentiell presentering ( det är / tässä on ) Mest jag heter, mitt namn är i de sverigesvenska institutionella samtalen

Slutsatser Det finns konventionella mönster för realisering av handlingen negerande/affirmerande respons självidentifiering på telefon på syntagmatiskt och paradigmatiskt plan Finlandssvenska konventioner divergerar från de sverigesvenska men konvergerar med de finska

Divergens och konvergens sker inom ramen för allmän svensk grammatik Divergensen gäller varietetens fenotyp : pragmatik, sättet att uttycka sig, men kommer inte åt dess genotyp, t.ex. Den basala V2-ledföljden i deklarativer Variationen i samtalsmönster och -kulturer vittnar om interaktion mellan individer, samfund och språksamfund över språkgränsen finska/svenska är påtaglig men samtidigt subtil mellan de svenska varieteterna Ingen felaktighet kan pekas på Framstår klarast när grupper av individer jämförs Det finns utrymme för individuell variation inom bägge svenska varieteterna

Referenser Hakulinen, Auli 1993. The grammar of opening routines. I: Shore, S. & M. Vilkuna (red.), SKY 1993. Helsingfors. 149 170. Lindström, Jan 2009. Negationen inte i satsens spets int e de ju rimlit. I: Wide, C. & Lyngfelt, B. (red.), Konstruktioner i finlandssvensk syntax. Skriftspråk, samtal och dialekter. Helsingfors: SLS. 163-189. Lindström, Jan 2014. Uppringaren öppnar samtalet. Svenska, finlandssvenska och finska konventioner. I: Kosunen, R., Lepistö, K. & Rossi, P. (red.), Svenskan i Finland 14. Uleåborg: Uleåborgs universitet. 137-150. Lindström, Jan, Nilsson, Jenny, Norrby, Catrin, Wide, Camilla 2015. Le suédois en Finlande et en Suède: aspects de la langue, locuteurs et variation. I: Carayol, M. & Peltola, R. (red.), Singularités, pluralités. Identités linguistique et littéraires en Finlande. Caen: Presses universitaires de Caen. 47-62. Lindström, Jan & Wide, Camilla 2015. Finlandssvenskt samtalsspråk. I: Tandefelt, M. (red.), Gruppspråk, samspråk, två språk. Helsingfors: SLS. 91-126 Norrby, Catrin, Wide, Camilla, Lindström, Jan & Nilsson, Jenny 2012. Finland Swedish as a non-dominant variety of Swedish extending the scope to pragmatic and interactional aspects. I: Muhr, R. (red.), Non-Dominant Varieties of Pluricentric Languages: Getting the Picture. In memory of Michael Clyne. Frankfurt am Main: Peter Lang. 47 60.