Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Relevanta dokument
Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018

Grön infrastruktur i prövning och planering

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Program, förmiddag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

En renässans för friluftslivet?

Svensk författningssamling

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

EKOLOGISK KOMPENSATION

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Grunderna för Naturvårdsverkets ställningstagande

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Miljöbalken. Introduktion till en effektiv tillämpning av miljöbalken. Jönköping, 18 februari 2015

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Sammanfattning. Författningsförslag. Er beteckning: Yttrande från lst Dalarna SOU 2017:34

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Introduktion till miljöbalken

Med miljömålen i fokus

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar. Tillståndsprocessens nya utmaningar

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

ekologisk kompensation

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Länens arbete med grön infrastruktur 2016

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Temagruppernas ansvarsområde

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljödepartementet

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Sveriges miljömål.

LIFE KLIMAT- ANPASSNING

FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET

Nyheter från Naturvårdsverket

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB

Vindkraft och naturvärden

Vägledning om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Sveriges miljömål.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Nationella Marktäckedata Nu karterar vi Sverige!

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Yttrande över betänkande om ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

ALLMÄNNA RÅD (96:4) ORIENTERING OCH ANDRA FRILUFTSARRANGEMANG

Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Grön infrastruktur i prövning och planering

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Miljööverenskommelse

Utvärdering av ILKA och LKA

Transkript:

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning Workshop Stockholm 19 Maj 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-05-22 1

Program 10:00 Introduktion till grön infrastruktur i miljöbalken Jörgen Sundin, Naturvårdsverket 10:20 Artskydd och grön infrastruktur Tove Thomasson, Skogsstyrelsen 10:40 Regionala planeringsunderlag i tillståndsprövningen Per Collinder, Ekologigruppen 11:00 Strategi för vindbruk i känsliga naturmiljöer Emma Vidmark, Länsstyrelsen i Västerbotten 11:15 Gruppdiskussioner pass 1: Planeringsunderlag för grön infrastruktur och i prövning 11:45 Redovisning av gruppdiskussioner pass 1 12:00 Lunch 13:00 Grön och grå infrastruktur- Trafikverkets arbete med landskap Anders Sjölund, Trafikverket 13:20 Vattenförvaltning och grön infrastruktur Lennart Sorby, Havs- och vattenmyndigheten. 13:40 Presentation av fördjupade riktlinjer Jörgen Sundin, Naturvårdsverket 14:00 Gruppdiskussioner pass 2: Utformning av handlingsplanerna och fördjupade riktlinjer 14:30 Redovisning av gruppdiskussioner 14:50 Sammanfattande slutsatser 15:00 Slut 2

Frågor för dagen Hur kan regionala planeringsunderlag utvecklas för att grön infrastruktur ska beaktas i tillståndsprövningar enligt miljöbalken? Vad är viktigt att tänka på vid utformning av de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur för att de ska bli användbara i prövningsprocesser? Hur kan det utkast till fördjupade riktlinjer som tagits fram för grön infrastuktur i prövning och planering utvecklas för att bli mer användbara för länsstyrelserna i arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner? 3

Miljökvalitetsmålens Miljöbalkens utgångspunkter koppling till prövning Tolkning utifrån portalparagrafen (Hållbar utveckling) Hållbar utveckling konkretiseras i miljökvalitetsmålen Preciseringar med koppling till grön infrastruktur finns under samtliga landskapsanknutna miljömål samt Ett rikt växt- och djurliv Planeringsunderlag som tydligt kopplar till miljömålen och deras preciseringar får större genomslag i prövning Portalparagrafen Hållbar utveckling Konkretiseras i miljökvalitetsmålen Grund för tolkning av miljöbalken Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

De allmänna hänsynsreglerna och grön infrastruktur Andra kapitlet utgör grunden i miljöbalken Lokaliseringsregeln Kunskapskravet (verksamhetsutövarens utredningsansvar) Val av teknik och försiktighetsmått Försiktighetsprincipen Rimlighetsavvägning Allmänt hållna men bred tillämpning Tillämpas utifrån förutsättningar i det enskilda fallet Utgångspunkt för tolkning av specialbestämmelser Stor betydelse för att värna grön infrastruktur i prövningar! 5

Hushållningsbestämmelserna och grön infrastruktur Grön infrastruktur måste säkerställas genom hushållning med mark och vatten Principer för avvägning mellan motstående intressen i markanvändningen Att koppla planeringsunderlag för grön infrastruktur till hushållningsbestämmelserna ger ökad tyngd i prövning och planering Underutnyttjade verktyg för att värna grön infrastruktur: Stora oexploaterade områden (3 kap 2 miljöbalken) Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) (3 kap 3 miljöbalken) Områden av allmänt intresse med höga naturvärden och/eller betydelse för friluftslivet (3 kap 6 miljöbalken) 6

Miljökonsekvensbeskrivningar Identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Ska innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet Dokument och process, där samrådet är viktigt för avgränsning och fokusering av arbetet Länsstyrelsens kunskaps- och planeringsunderlag viktig utgångspunkt i utredningsarbetet Planeringsunderlag för grön infrastruktur kan bidra till att fokusera arbetet och identifiera konsekvenser som annars riskerar att missas 7

Krav på kompensation enligt miljöbalken 16 kap. 9 miljöbalken: Kompensation vid intrång i allmänna naturvårdsintressen Tillämpbar i alla tillstånds- och dispensärenden enligt miljöbalken Fakultativ bestämmelse Begränsad och oförutsägbar tillämpning hittills Ökad insikt om att den kvarstående skadan måste hanteras Kompensation kan utvecklas till ett viktigt verktyg för att värna grön infrastruktur! SOU 2017:34 Handbok 2016:1 8

Gruppindelning diskussioner Grupp 1 (Sarek) Kajsa Andersson Ursula Zinko Johanna Ehlin Märta Alsén Karin Terä Grupp 2 (Sarek) Linda Gustafsson Jenny Bergkvist Per Collinder Jörgen Sundin Kristina Von Rein Grupp 3 (Skuleskogen) Christina Berglind Erik Zachariassen Lennart Sorby Ingrid Johansson Horner Lina Törnqvist Grupp 4 (Stenshuvud) Anders Sjölund Tove Thomasson Olof Ekström Åsa Wisén Peter Wirdenäs Grupp 5 (Blå Jungfrun) Emma Vidmark Erik Sjödin Kristina Hanson Nils Carlborg Ylva Otzén 9

Förslag till diskussionsfrågor pass 1 Vad betyder arbetet med grön infrastruktur för prövning enligt miljöbalken? Vilka regionala kunskapsunderlag skulle behövas för att bättre värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i tillståndsprövning? Är de möjliga att ta fram? I vilka ärendetyper/prövningar kan regionala underlag göra mest nytta? På vilket sätt? Hur kan länsstyrelsen i sin roll i prövningsprocesser verka för att handlingsplanerna får genomslag i prövningsprocesser? 10