Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Relevanta dokument
Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Studentexamen

Statsrådets förordning

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Avläggande av studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om högskolor.

Träff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.

Anita Lehikoinen Kanslichef

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 41/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Studentexamen. Info för föräldrar

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Föräldramöte Studentskrivningsinfo

RP 235/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om studentexamen och lag om ändring av 1 och 6 i gymnasielagen

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Telefonnummer. Telefax. 4.1 Antal kurser sammanlagt inom ämnesstudierna som ingår i grunderna för bestämmandet av finansieringen

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET

Undervisnings- och kulturministeriets förordning

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

FÖRESKRIFTER FÖR DE ELEKTRONISKA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN

Slutförande av studierna i gymnasiet

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

Språket inom småbarnfostran och utbildning

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

RP 12/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2016.

FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM

Vi7 workshop

Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Slutförande av studierna i gymnasiet

Föräldramöte information om studentexamen

Föräldramöte information om studentexamen

Statsrådets förordning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

LukiMat Informationstjänst

GYMNASIEUTBILDNING. Basuppgiftsinsamlingen : IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) Basuppgifter

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Slutförande av studierna i gymnasiet

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Studieinfo-info för ansvarsanvändarna Studieinfo.fi

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund

På väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Målen för lärarutbildningen

SAMARBETET MELLAN GYMNASIET OCH YRKESUTBILDNINGEN

Giltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.

Den förnyande studentexamen

Specialyrkesexamen i företagsledning

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

Personal- och utbildningsenkät

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

Examensmästare Examinandernas väg mot examen

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Svar på skriftligt spörsmål om reformen av studerandeurval

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Transkript:

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen är att öka gymnasieutbildningens dragningskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet och färdigheter för fortsatta högskolestudier, höja utbildningens kvalitet och förbättra inlärningsresultaten och göra övergången till högre utbildning smidigare.

Gymnasieutredning 2017: En reform behövs Finland har förlorat sin topplacering i jämförelsen av utbildningsnivån, kompetensbehovet ökar Förändringar i den grundläggande utbildningen och den högre utbildningen Utmaningar i välbefinnandet, handledningen och stödet för lärande Högskole- och arbetslivssamarbete, karriärplanering Långsam övergång till högre utbildning Kompetens som behövs i högre utbildning Internationalisering, språkkunskaper

Verkliga inlärningssituationer och utmaningar Gemenskap Det nya gymnasiet Livskompetens Tekniska färdigheter Självkännedom och Inlärningsfärdigheter självförtroende Omväxlande lärmiljöer Projektarbete Individualitet Fenomenbaserad verksamhet Valfrihet Mångsidig bedömning Studiehandledning Internationalisering och multikulturalism Samhällelig kompetens Etik Hantering av information och förmåga att tänka Samarbets- och kommunikationsförmåga Behörighet för fortsatta studier A l l m ä n b i l d n i n g Kreativitet och problemlösning 4 @fountainpark

Den nya gymnasielagen medför positiva ändringar

Den nya gymnasieutbildningen bemöter framtidens utmaningar Gymnasieutbildningen ska fortsättningsvis vara allmänbildande utbildning. Gymnasisternas färdigheter för fortsatta studier, arbetslivet och internationaliseringen förbättras. Mångsidig kompetens stärks.

Flexibel uppbyggnad av gymnasieutbildningen Lärokursen mäts i studiepoäng. En nuvarande kurs motsvarar två studiepoäng, lärokursen för unga är 150 studiepoäng. Mer omfattande och ämnesöverskridande studieavsnitt, minskad uppsplittring. Utbildningsanordnaren beslutar om studieavsnitten. Undervisningens omfattning ändras inte.

Studier som ingår i lärokursen Genom förordning av statsrådet föreskrivs om läroämnena och deras omfattning. Utbildningsstyrelsen bestämmer om målen och det centrala innehållet för de olika läroämnena. Tematiska studier utvecklar breda kunskaper. Bedömningen sker skilt för varje studieavsnitt Utbildningsstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om bedömningen.

Möjligheter för studerande: utbildningen är av högre kvalitet oberoende av vid vilket gymnasium man studerar ökad personlig studiehandledning individuell studieplan speciallärarens stöd för lärande

Flera möjligheter för studerande att bekanta sig med högskolestudier och arbetslivet, till internationalisering och att oftare än hittills ta om studentprov. Genom personlig tillämpning av studierna och stärkande av studerandeorienteringen ökar studiemotivationen och studiernas meningsfullhet

Välmåendet och orken ökar när man gör saker tillsammans Möjligheter för lärare att förnya sitt kunnande, utveckla verksamhetskultur som baserar sig på samarbete och gemenskap, undervisa tillsammans med lärare i andra ämnen och samarbeta med andra gymnasier, högskolor och arbetslivet.

Gymnasieförordning Internationaliseringsfärdigheter ingår i utbildningens riksomfattande mål. Grunden för dimensioneringen av undervisningen är studiepoäng. Obligatoriska och valfria studier i bilagor, inte i en separat förordning Gymnasiediplom Valfria studier delas inte in i fördjupade och tillämpade studier Utbildningsanordnaren fastställer omfattningen av studieavsnitten. Bedömning fortsättningsvis enligt skalan 4-10. Det är inte nödvändigt att hålla morgonsamlingar. Bestämmelser om behörigheten för speciallärare vid gymnasier.

Samarbetet mellan gymnasier och högskolor ökar

Samarbetet mellan gymnasier och högskolor intensifieras i och med gymnasielagen Utbildningsanordnaren ska samarbeta med anordnare av grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och anordnare av övrig utbildning, högskolor samt med aktörer inom arbets- och näringslivet. Undervisningen och handledningen av studierna enligt lärokursen ska ordnas så att den studerande har möjlighet till individuella val som gäller studierna vid den egna läroanstalten samt genom att utnyttja undervisning som ges av utbildningsanordnarens övriga läroanstalter, av högskolor och av andra utbildningsanordnare. En del av studierna i gymnasieutbildningens lärokurs ska ordnas i samarbete med en eller flera högskolor.

Högskolorna har kommit överens om samarbete Högskolornas resultatavtal 2017-2020: Högskolorna utökar samarbetet med anordnarna av utbildning på andra stadiet i syfte att göra övergången till högskolestudier snabbare. Samarbetet med andra stadiet är ett viktigt utvecklingsområde i arbetet med visionen för högskoleutbildning och forskning 2030 för att göra studierna flexibla och höja finländarnas utbildningsnivå.

Ministeriet stöder utvecklingen av samarbete och verksamhetsmodeller En samarbetsgrupp som består av experter vid gymnasier och högskolor utreder och beskriver nuläget av samarbetet mellan gymnasier och högskolor samt olika verksamhetsmodeller, definierar målen för samarbetet och gör förslag för att utveckla samarbetet och till nationella verksamhetsmodeller. Mandattiden sträcker sig till utgången av 2018.

Specialunderstöd till högskolorna för utvecklingsprojekt som gäller lärarutbildningen Regionala och riksomfattande pilotförsök med grupphandledningsmodeller Utvärdering av projektinlärning i naturvetenskaper Digital pedagogik Öppna webbkurser för gymnasieelever Tutoreringsmodeller Lärande och undervisning över läroämnesgränserna Samarbete mellan gymnasie- och högskolelärare Pedagogiska och didaktiska modeller Verksamhetskultur som grundar sig på samhörighet Pedagogisk och digital ledning Stöd till välbefinnandet i skolan Speciallärarutbildning Arbetslivskoppling, -färdigheter Internationalisering 17

Samarbetsgruppen för gymnasier och högskolor Utveckling av samarbetsmodeller (beskrivs med tanke på gymnasisten) 1. Riksomfattande verksamhet - öppen, utan avtal - regional, avtalsbaserad - bilateral 2. Koppling till gymnasiestudierna - obligatoriska, riksomfattande valbara, lokala valbara 3. Koppling till högskolestudierna - öppen högskoleundervisning - introduktionskurser - högskolans deltagande i ordnandet av studieavsnitt i gymnasiet 18

Reformen av gymnasielagen har beretts i omfattande samarbete med kontaktgrupper Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019. De nya läroplanerna tas i bruk hösten 2021.

Utveckling av student

Utveckling av studentexamen Syftet är att stödja genomförandet av de mål som ställts upp för reformen av gymnasieutbildningen och för den nya gymnasielagen: 1) Allmänbildning 2) Smidigare ställning för examinanden 3) Internationalisering Beredningen grundar sig på förslagen från arbetsgruppen Gaudeamus igitur och utredningen om ordnande av studentexamen på engelska.

Studentexamen ska öka gymnasisternas allmänbildning Examens struktur ändras så att examinanden ska avlägga fem prov till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val tre prov av en grupp som består av provet i matematik, provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk och provet i realämnena. Examen ska bli en mer balanserad helhet och mäta gymnasiestudierna bättre än hittills. Reformen kan öka antalet avlagda prov i matematik och i det andra inhemska språket. Den uppmuntrar också till mångsidiga studier i korta språk och realämnen. I alla prov kommer att ingå uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. Mångvetenskapliga element i studentexamensproven stöder studier som överskrider läroämnesgränserna, vilket är i enlighet med syftena i gymnasielagen.

Examinandernas ställning förbättras och underlättas genom att normer avskaffas Examinanderna väljer inte längre slutgiltigt om proven avläggs som obligatoriska eller extra prov. Examinanderna kan anmäla sig till prov på olika nivåer i samma examensämne. När examen underkänns kan godkända prov som ingår i en underkänd examen under tre års tid efter det att det tidigare avlagda provet godkänts innefattas i en ny examen som påbörjas. Prov som har avlagts separat kan innefattas i en examen i tre år. Förutsättningarna för att förlänga tiden för avläggande av examen ska göras smidigare. En examen ska i regel avläggas under högst tre examenstillfällen. Om en examinand på grund av sjukdom eller studier utomlands är förhindrad från att delta i ett examenstillfälle, går hen inte miste om examenstillfället.

Studentexamen på engelska stöder internationaliseringen av utbildningen Studentexamen kan avläggas på engelska av den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen eller en yrkesinriktad grundexamen huvudsakligen på engelska. o Genom beslut av rektorn kan studentexamen avläggas på engelska även av andra som i övrigt kan anses ha tillräckliga språkliga förutsättningar att avlägga examen på engelska. I en examen på engelska ska samma prov avläggas som i en examen på finska eller svenska. Examen ska i sin helhet avläggas på ett examensspråk.

Ikraftträdande Avsikten är att lagen om studentexamen träder i kraft samtidigt som gymnasielagen, den 1 augusti 2019. De föreslagna ändringarna avses huvudsakligen träda i kraft 2022, de ändringar som rör läroplanen år 2023.