Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö

Byggnadsstyrelsens informationer T:134 1992-12 Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö 1

Dokumentets utgivare 1LW ASBYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:134 Dokumentets datum 1992-12 Projektledare, upphovsman(män), konsult (er), etc Uppdragsgivare Projektnamn(ev förkortat) Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö Kurt Carlström, Te Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Elsektionen Dokumentets titel Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö Huvudinnehåll Denna Byggnadsstyrelsens information vill ge hyresgäster och egen personal råd och anvisningar vid sanering av arbetsplatser där personalen visar tecken på eläverkänslighet samt vid planering och projektering av arbetsplatsmiljöer för datorterminaler och andra elektroniska apparater. Nyckelord Hälsorisker, miljö, terminalarbetsplatser, elektriska-installationer elöverkänslighet, magnetfält, elektriska-växelfält, Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Omfång Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 16 sidor Göteborg 031-81 00 85 Malmö 040-709 55 Umeå 090-12 59 10 Omslagets teckning av Anders Berglund ISSN Red Marieanne Adsjä Byggnadsstyrelsen 1992 Ref Kurt Carlström Postadress Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Besöksadress Godsadress Telefon Telex Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S Telefax 08-78311 80

Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö 1 Demagnetfältsomfnnsruntskärmen, elkabeln, belysningsarmaturen mm, kanliknas vid ringar som breder ut sig. Magnetfälten tränger in i kroppen och ger upphov till svaga strömmar. Det kallas för att magnetfälten inducerar strömmar i kroppen. De elektriska växelfälten börjar i bildskärmen, elkabeln eller belysningsarmaturen mm, och slutar ofta på användaren. Dessa fält tränger egentligen inte in i kroppen men ger upphov till svaga strömmar i framför allt huden. a De elektrostatiska fälten bildas mellan bildskärmens yta och användaren. De tränger inte in i kroppen utan stannar vid ytan. Teckningar (Staffan Schultz) och bildtexter (Carl von Scheele) ur Sjuk av bildskärm, Tiden 1989. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:134

MAGNETFÄLT OCH ELEKTRISKA FÄLT 1 KONTORSMILJÖ Innehåll sid 1 BAKGRUND 1 2 ORSAKEN TILL MAGNETFÄLT 3 3 ORSAKEN TILL ELEKTRISKA VÄXELFÄLT 4 MAGNETFÄLTSVÄRDEN BASERADE PÅ ALARA-PRINCI PEN 5 VÄRDEN FÖR ELEKTRISKA VÄXELFÄLT BASERADE PÅ ALARA-PRINCIPEN 4 4 6 MINSKNING AV MAGNETFÄLT 6 7 MINSKNING AV ELEKTRISKA VAXELFÄLT 8 ELÖVERKÄNSLIGHET 9 SAMMANFATTNING 9 10 REFERENSER 10 BILAGA 1 Schematiska bilder av fyrfedarsystem och 11 fem ledarsystem B 1 LAGA 2 Magnetfält intill nätstation 12 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

1 BAKGRUND Byggnadsstyrelsen, som äger och förvaltar byggnader med installationer från vilka magnetfält och elektriska falt i större eller mindre omfattning avges vill med denna information ge hyresgäster och egen personal råd och anvisningar som kan leda till lösning av uppkomna faltpmblem. MOTIV FÖR BYGGNADSSTYRELSENS STÄLLN 1 NGSTAGAN DE Följande sammanställning av de senaste och mest omfattande studierna om ohälsa på grund av elektriska och magnetiska flit visar att det inte går att utesluta att filten kan ha negativ betydelse för hä1- san. Byggnadsstyrelsen ansluter sig därför till den av NUTEK (Statens Energiverk) antagna försiktighetsstrategin (se yttrande från Statens Energiverk, sid 2). Tidigare forskning inom området "biologiska effekter av extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält" avsåg nästan uteslutande de elektriska fälten. År 1979 kom en studie som vände uppmärksamheten från elektriska till magnetiska fait och därmed även från i förstahand högspänningsanläggningar till all installation och användning av el. Undersökningen, utförd av Wertheimer o Leeper, studerade bamcancer i Denver USA och visade ett samband mellan uppskattade magnetfält i bostäder och tamcancer, främst leukemi. Överrisken för leukemi var cirka 2-3-faldig för barn i bostäder tillhörande den högsta exponeringsklassen. Ytterligare fyra undersökningar har publicerats på temat barncancer och magnetfält i bostadsmiljön. Studiernaär utförda av Myers et al 1985, Tomemus 1986,Sawitz 1988 och Landon 1991. I huvudsak ger studierna (inkl WoL ) snarlika resultat. Dessa tyder på att exponering för magnetfält skulle kunnaöka risken för bamcancer.. Ett 15-tal undersökningar av grupper som under sin yrkesutövning exponerats för magnetiska falt utvärderas i Rapport 323 IYA 1987, Biologiska effekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiskafält. Undersökningama påvisar överrisker för vissa leukemiformer inom flera av de studerade yrkesgruppema. Under rubriken "Sammanfattning " sägs även att "i epidemiologiska studier rörande cancersjuklighet och exponering i boendemiljön eller arbetslivet för elektromagnetiskafält finns en samstämmighet i de olika studierna för en överrisk av framför allt vissa leukemifomer och för tumörer hos barn". IYA (Ingenjörsvetenskapsakademien ) avslutar sin utvärdering med följande slutsats. "Hypotesen om ett samband mellan exponering för magnetiska fält och cancer måste dock, mot bakgrund av den samlade epidemiologiska information som nu finns, tas på betydligt större allvar än tidigare. Det måste samtidigt påpekas att hypotesen inte på något sätt kan vara bevisad. Ytterligare såväl epidemiologisk som experimentell forskning är angelägen" Yrkesstudier Ett drygt 30-tal undersökningar har publicerats på temat cancer och "elyrken". Även yrkesstudiema visar en påfallande samstämmighet och en ökad risk för leukemier, i någon mån även för hjämtumörer.: Boendestudier, vuxencancer Cancer hos vuxna som exponerats i sin bostadsmiljö har också studerats. Studierna är utförda av Wertheimer och Leeper 1982, Coleman et al 1985, Mc Dowall 1986 och Savarson 1988.Här finns inget som entydigt talar för ett samband. Den enda studie som visar överrisk är den första av WoL 1982. Två omfattande svenska epidemiologiska studier över magnetfält och cancer redovisades av NUTEK den 30 september 1992: Studien Cancer och kraftfrekventa magnetfält i bostä der, "närboendeundersökningen", utförd av pmfessor Anders Ahlbom, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, har omfattat alla personer i Sverige som under minst ett år under tiden 1960-1985 varit bosatta inom ett avstånd av högst 300 meter från 220-400 kv-ledningar som finns i landet. Totalt ingår 436 503 personer. Sambandet mellan magnetfält och cancer har undersökts genom en fallkontrollundersökning. Studien Yrkesmässig exponering för kra t rekventa magnetiskafält i relation till leukemier och hjärntumörer utförd av docent Birgitta Floderus, Arbetsmiljöinstitutet, har omfattat yrkesarbetare, 20-64 år gamla, som 1980 var bosatta i tio mellansvenska lån. Information om cancerrisken har på motsvarande sätt som i Ahlboms studie hämtats genom en fallkontrollundersökning. Resultatet av studierna överensstämmer med de risknivåer (1,5-4 ggr) som nämnts i tidigare studier. Detta talar för ett orsakssamband mellan magnetfält BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 1

och cancer. Studieresultatenkommer utan tvekan att väga tungt både nationellt och internationellt i den framtida riskbedömningen på detta område. Yttrande från Statens Energiverk Statens Energiverk skriver 90-02-01: "I avvaktan på svaret om några risker föreligger eller ej finns med anledning av den oro en hel del människor känner sk" att tillämpa en försiktighetsstrategi. Energiverket har tidigare framhållit att man i avvaktan på ytterligare forskningsresultat ej skall förlägga koncentrerade barnaktiviteter, t.ex. skolor, daghem, lekplatser, mycket nåra kraftledningar. Avståndet "r vara så stort att magnetfältet från kraftledningen avtagit till cirka 0,2-0,3.tT". Ändrad bedömning av magnetfält och hälsorisk Pressmeddelande från MUTEK 92-09-30: "Resultaten från de två epidemiologiska studierna som presenterades i dag motiverar en ändring av NUTEK:s bedömning avseende hälsorisker vid exposition för kraftfrekventa magnetfält. I det fortsatta arbetet med föreskrifter för elanläggningar utgår MUTEK från förutsättningen att det finns ett samband mellan exponering för kraftfrekventa magnetfält och cancer, främst bamcancer." Reducering av magnetfält En forskarstudie med inriktning på kontorsmiljö har utförts av Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Teknisk Elektronfysik, Göteborg. Denna studie har till syfte att undersöka möjligheterna att reducera kraftfrekventa magnetfält i arbetslokaler och har titeln Magnetfält i kontorsmiljö, Rapport Nr 39 av Lars Fransson och Yngve Hamnerius. Studien är på grund av sin inriktning på kontorsmiljö av speciellt stort intresse för Byggnadsstyrelsen. Valda avsnitt i studien återges därför i denna rapport. ALARA-pri nci pen En princip som tillämpas av Statens Strålskyddsinstitut (SSI) är ALARA-principen. ALARA står för "s low s feasonably chievable", vilket på svenska ska tydas till "så lågt som skäligen är utförbart". På inrådan av experter inom bl.a. Strålskyddsinstitutet och Arbetsmiljöinstitutet bör ALARA-principen även tillämpas för såväl magnetiska som elektriska fält i Byggnadsstyrelsens byggnader. ALARA innebär således att man i varje enskilt fall ska sträva efter så låga värden som möjligt i förhållande till vad man anser sig skäligen kunna försvara ur ekonomisk synpunkt. I ett remissyttrande rekommenderar Statshälsan att Byggnadsstyrelsen inför riktvärden för bening av elektriska och magnetiska fältnivåer i nya byggnader. De rekommenderade nivåema (10 V/m ELF och 0,2 µt ELF) bedöms vara möjliga att uppnå till skälig kostnad om lågspänningsnätet utförs i femle Barsystem med övervakning och kablar i och nära arbetsrum har skärmat utförande. Elöverkänslighet Under de senaste åren har allt fler personer befunnits ha hudbesvär i samband med bildskärmsarbete. För många har dessa besvär sedan övergått till en allmän överkänslighet mot elektricitet. Studien Symptom och subjektiva besvär vid överkänslighet mot elektricitet,19894, B. Knave, U. Bergkvist, R. avibom, visar att de apparater som speciellt nämnts som svåra att vistas i närheten av ar, förutom bildskärmen, även TV-apparater, lysrör, skrivmaskiner, strömbrytare, vägguttag och elkablar. Symptomen har främst varit lokaliserade till huden men även neurologiska besvär har nämnts. Att upphöra med bildskärmsarbete var den mest beprövade och även den mest besvärsreducerande åtgärden, främst vad gäller hudsymptomen. Orsakssambanden är ännu oklara, men sannolikt handlar det om flerfaktorsamband där även psykologiska mekanismer spelar in. En rad hypoteser för orsakerna har framlagts. Bl.a. har elektriska och magnetiska fält angetts som möjliga orsaker. Ett visst st" för denna hypotes ges i en fall-referent studie av hudproblem och fysikaliska arbetsmiljöfaktorer, som har genomförts i Västerbotten, M. Sandström, K. Hansson Mild, Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten, 1991:12. Resultatet av studien är att den relativa risken för hudproblem är tre gånger så stor för dem som sitter i en elektrisk fältstyrka över 30 V/m, än för dem som har under 10 V/m. Motsvarande risk är 2,7 gånger för dem som sitter vid en bildskärm med bildfrekvent magnetfält över 0,3 µt jämfört med dem som har 0,15µT. Studien visar att bildskärmen inte är den dominerande källan till elektriska fält i motsvarande frekvensområde utan det är annan elektrisk utrustning bl.a. belysningsarmaturer. Rekommenderade värden på fält från bildskärmar Sedan 1987 tillämpas i Sverige en frivillig provning av bildskärmar. Vid upphandling av bildskärmar för bl.a. statliga verk och myndigheter tillämpar Statskontoret de rekommenderade värden för elektriska och magnetiska fält som mäts enligt en mätnorm ut- 2 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

given av Styrelsen för teknisk ackreditering, Swedac. För bildskärmar som mäts enligt denna norm harswedac (1990) och TCO (1991) publicerat följande rekommenderadevärden. TCO Swedac Elektriska fått Bildfrekventa 30 cm framför 50 cm framför 5 Hz-2 000 Hz < 10 V/m < 25 V/m Linjefrekventa 2 000 Hz-400 khz < 1 V/m < 2,5 V/m Magnetiska fått Bildfrekventa > 30 cm fram 30 cm runtom 50 cm runtom 5 Hz-2 Hz <0,2µT <0,25 µt Linjefrekventa 50 cm runtom 50 cm runtom 2 000 Hz-400 khz < 0,025 T < 0,025µT Rekommenderade värden på fält från lysrörsarmaturer I MUTEK :s programkrav för kontor och korridorbelysning ( 1992) anges förutom de krav som gäl-ler synförutsättningar ävenkrav på att belysningsarmaturer inte ska avge elektriska och magnetiska fält över de värden som angesi Swedac:s rekommendationer.l kraven anges även attman "r"sträva efter att ytterligare begränsa fälten". 2 ORSAKEN TILL MAGNETFÄLT Magnetfält i hus kan ha en rad orsaker. Ligger huset nära en högspänningsledning (mindre än 100 m) kommer ledningens fält att ge förhöjt magnetf" t i huset. Normala byggnadsmaterial har ingen eller ringa skärmverkan för magnetiska fält. Många hus har förhöjda fält trots att ingen högspänningsledning finns i närheten. Skälet till detta kan vara en lokal punktkälla i huset, t.ex. en transformator eller ett ställverk i en nätstation. En annan källa är s.k. vagabonderande strömmar som i stället för att gå tillbaka till elverkets (eller den egna) transformatom via nolledaren går via skyddsjord och jordade installationer som t.ex. varmvattenberedare, vattenledningsrör, byggnadsarmering och ventilationsrör. Genom att strömmen inte går tillbaka via huvudkabel eller elverkets serviskabel är det inte längre balans varför magnetfält uppkommer. Likaledes bildas magnetfält kring den ledning som strömmen går i, t.ex. vattenledningen. Om dessa ledningar går genom huset kan de ge upphov till förhöjda fält i stora delar av huset. Magnetfält avges även från elektriska apparater t.ex. bildskärmar, kalkylatorer m m. Källan till fälten är ofta nättransformatorer med underdimensionerad kärna. På grand av att kärnan är underdimensionerad går inte hela magnetfältet i kärnanutan ett betydande läckfalt kommer att uppstå kringapparaten. 3 ORSAKEN TILL ELEKTRISKA VÄXELFÄLT Till skillnad från magnetfälten, som förenklat kan sagas ha en utbredning lik :ringar på en vattenyta, börjar de elektriska växel" ten hos spänningsförande komponenter och kan genominfluens överföras till andra, icke spänningsförande, elektriskt lee fil i närheten. Man kan också använda. begreppet kapacitiv spänningssattning som förklaring till att elektriskt ledande föremål kan avge elektriska växelfält, trots att de inte har direkt kontakt med elektriska ledningar eller annan utrustning som avger växelfält. Vidstående figur visar schematiskt ett exempel på hur en person vid en bildskärm bildar en elektrisk krets genom kapacitiv koppling till bildskärmen (kondensatom Cl) och till elektrisk jordning genom kondensatom C2 (skosulor och golvbeläggning utgör s.k, dielektrikum ). Den inre resistansen i Bildskärm Cl Människa L r H Bild 1 Modell för kapacitiv spänningssättning av människa vid bildskärm BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:134 3

kroppen (R) är försumbar i sammanhanget, eftersom den med hänsyn till kroppens stora tvärsnittsarea är mycket liten. Människor kan också bli kapacitivt spänningssatta genom elektriska växelfält som emitteras från fasta elektriska installationer i en byggnad. Elektriska kablar är t.ex. numera ofta förlagda tillsammans med tele och datakablar i kabelkanaler utefter fönsterväggarna. Kabelkanalerna, som brukar vara tillverkade av strängpn ssad aluminium, är sällan elektriskt jordade och blir därmed kapacitivt spänningssatta genom elkablarna. Kabelkanalerna kommer därigenom att emittera elektriska växelfält till elektriskt ledande föremål upp till ett avstånd av cirka 2 meter. I vägg infällda kablar kan också emittera fält till väggens ytbeklädnad om denna är utförd av material som tagit upp fukt. Bordsstativ av metall som står nära väggen riskerar även detta att bli spänningssaft av de elektriska växelfälten. Takmonterade lysrörsarmaturer kan emittera växelfält genom bj" aget till våningen ovanför, om de inte är effektivt skyddsjordade. Också neråt kan lysrörsarmaturerna emittera elektriska växelfält om bländskyddsrastren inte är av elektriskt ledande material och dessutom står i god elektrisk kontakt med den skyddsjordade armaturstommen. Vid lysrörsbelysning uppkommer för övrigt speciella s.k. övertonsfrekvenser genom det tändningsförlopp som kännetecknar växelströmsanslutna gasurladdningsrör. Självfallet kan också spänningsförande strömskenor eller kablar till en transformator som är installerad i byggnaden emittera elektriska växelf ält till lokaler ovanför transformatorrummet. 4 MAGNETFÄLTSVÄRDEN BASE- RADE PÅ ALARA-PR1NCIPEN Den magnetiska flödestätheten (B) mä ts i enhete n testa ( [). Kartläggningen av magnetfälten i olika kontorslokaler visar att medelvärdet av den magnetiska flödestätheten varierar från under 0,1 µt upp till någon eller några µt. Om detta ska anses som ett högt eller lågt värde beror naturligtvis på vad man jämför med. Det finns inga svenska gränsvärden att tillgå I några länder (bl a Västtyskland och Storbritannien) håller man på att införa gränsvärden (Hamnerius et al 1986). Även IRPA (International Radiation Protection Agency) har ett gränsvärde för lågfrekventa magnetfält. Dessa gränsvården ligger i intervallet 50-5000 µt. Jämför vi med dem har vi inte i något kontor funnit några starka magnetfält. Anledningen till att Byggnadsstyrelsen trots detta ansett det angeläget att studera åtgärder för att reducera magnetf' t i kontorsmiljö är den os" enhet som finns när det gäller eventuella risker med långvarig exponering för svaga fält. Här pågår en rad forskningsprojekt varav de senast publicerade svenska studienia Cancer och kraftfrekventa magve fält i bostä der samt yrkesmässig exponering för kraftfrekventa magnetfält i relation till leukemien och hjärntumörer, visar tydliga dos-responssamband. Riskniväerna är 1,5-4 ggr vid fältstyrkor i området 0,2-0,3 µt. I den jämförelsen framstårinte några p.t som ett lågt värde. Det kan också nämnas att bilden på bildskärmar störs av yttre magnetfält om flödestätheten är större än 0,5 µt. Ska man använda bildskärmar på kontoren är det därför, oavsett eventuella hälsorisker, inte lämpligt att ha flödestätheter över 0,5 j.t. För nybyggnader "r därmed magnetfälten begränsas enligt ALARA-principen. Lågspänningsnätets utförande i femledarsystem med övervakning medför att de fältnivåer som rekommenderas av Statshälsan kan underskridas. Detta innebär att installationer inte "r avge magnetisk fältstyrka över 0,2 tt RMS (micro Tesla effektivvärde, 5-2000 Hz). Angiven nivå registreras vid arbetsplatsen 0,8 meter över golv. Särskilt med tanke på att så höga flödestätheter förmår störa bilden på bildskärmar med katodstrålerörsteknik. (Se Bildskärmars störtålighet för yttre 50 Hz magnetfält, Kjell Hansson Mild, Monica Sandström, Andre Berglund och Arne Eriksson, Arbetsmiljöinstitutets medicinska enhet i Umeå, 1989:28). 5 VARDEN FOR ELEKTRISKA 0 VÄXELFÄLT BASERADE PÅ ALARA-PRI NCIPEN Den elektriska fältstyrkan (E) mäts i enheten V/m. Generellt gäller att växelfält i jämförelse med magnetfält ganska enkelt kan avskärmas. Dessutom är deras utbredning mera begränsad, eftersom de approximativt avtar med kvadraten på avståndet. 4 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

Trots mera lokal inverkan "r ändå elektriska växelfält från fasta installationer i byggnader begränsas, eftersom de oftast adderas till växelfält från annan elektrisk utrustning i lokalerna som t.ex. bildskärmar, kopiatorer, laserskrivare och elektriska skrivmaskiner. Till fasta installationer räknas kabelinstallationer, speciellt i form av kabelkanaler, samt belysningsinstallationer. I samband med belysningsinstallationer finns det sk" att också fästa uppmärksamheten på installation av s.k, dimmers för ljusreglering. Dessa består som regel av tyristorkretsar som har egenskapen att alstra växelfält med såväl hög frekvens som hög fä ltstyrka. Även varvtalsstyrning av fläktmotorer nyttjar denna teknik. I avsaknad av mera ingående forskning om hälsopåverkan från elektriska växelfält har vi vid vår bedömning utgått från vad vi kunnat mäta upp i samband med utredningar av fall med oh" sosymptom som förefaller kunna hänföras till bildskärmsarbete. Vid vår bedömning har vi också tagit hänsyn till att växelfälten från byggnademas fasta elinstallationer, som tidigare nämnts, ofta adderas till apparater och utrustningar som placerats i lokalerna. Detta innebår att installationer inte "r avge elektrisk fältstyrka överlo (tio) V/m RMS (volt per meter effektivvärde). Angiven nivå registreras vid arbetsplatsen 0,8 m över golv. För nybyggnader "r därmed elektriska fält begränsas enligt ALARA-principen. Kabelnätets utförande med skåim och jordade kabelrännor m.m, medför att de fältnivåer som rekommenderas av Statshä lsan kan underskridas. Detta innebår att installationer inte "r avge elektrisk fältstyrka över 10 V/m (5-2000 Hz). För befintliga byggnader kan en så låg gräns knappast hävdas p g a ekonomiska konsekvenser. I samband med renoveringar eller ombyggnader borde dock den rekommenderade fältstyrkan kunna följas, särskilt som elektriska växelfält från kabelrännor ganska enkelt kan elimineras genom att 'rännan i sin helhet ansluts till skyddsjordning. För övriga byggnader får de elektriska växelfälten från befintliga installationer accepteras utan åtgärd i avvaktan på att vi får bättre kunskaper om eventuella hälsoeffekter av elektriska växelfält. Vid fall av elöverkänslighet "r begränsning av fälten kunna göras som lokal åtgärd i ett arbetsplatsprogram och då i samarbete med lokal hälsovård och ansvarig arbetsledning. Magnetiskt driftdon (30 cm avstånd) µt (microtesla) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 5-2000 Hz 2-,400 khz Elektroniskt högfrekvensdon (30 cm avstånd) OBS! Annan skala nt (nanotesla) 10 8 6 4 2 0 5-2000 Hz 2-,400 khz Bild 2 Magnetfält från lysrörsarmaturer 2 x 36 W BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 5

6 MINSKNING AV MAGNETFÄLT Vagabonderande strömmar I Chalmers undersökning var den huvudsakliga källan till fälten vagabonderande stimmar och i något fall en nätstation i byggnaden. I fall undersökta av Byggnadsstyrelsen är det nätstationema som svarar för de höga fälten och de vagabonderande strömmarna för något lägre nivåer. I byggnader där elanläggningen är utförd i så kallat femledarsystem låg uppmätta fältnivåer p g a vagabonderande strömmar nåra noll. Vagabonderande strömmar är strömmar som finner en annan vägån elkabeln för att leda tillbaka till den matande transformatorn. Sådana strömmar kan uppstå i nät som är utförda med fyrledarsystem. Strömmarna uppstår även i nät som har en blandning av fyr och femledarsystem. I Byggnadsstyrelsens fastigheter är denna kombination det vanligaste strömförsörjningssystemet. Endast byggnader för högre undervisning, forskning, radio- och TV-verksamhet m.m, har detta utförande i femledarsystem. Den vagabonderande strömmen går vägen via nollledare-skyddsjord-höljet på en apparat som är ansluten till t.ex. en vattenledning, vidare via vattenledningen och till den förbundna armeringsjäm m.m. och så småningom tillbaka till transformatorn. De åtgärder som kan vidtas för att minska vagabonderande strömmar år att öka resistansen i den strömgenomflutna ledningen (t.ex. vattenledningen), minska resistansen i nolledaren till den matande transfonnatom, samt att utjämna fastelastningen så att strömmen i nolledaren reduceras. Åtgärden att utjämna fastelastningen är dock svår att genomföra fullt ut, då man ej har någon kontroll över nar enstaka enfaslaster slås till och från. Enklast och effektivast är att öka resistansen i den strömgenomflutna vattenledningen med en plastslang som bryter strömvägen för den vagabonderande strömmen. I ett hus med flera överledningar kan dockuppbrytning av en strömväg leda till ökad ström i övriga ledningar, vilket ger ökade fält i de delar av huset där dessa strömmar går. En mycket effektiv åtgärd är att införa ett övervakat femledarsystem. Vid nyinstallation beräknas kostnaden öka med 3 % av kraftanläggningen och vid ombyggnad med 4 %. Att ändra befintliga system är avsevärt dyrare. Ett rent femledarsystemarhelt fritt från vagabonderande strömmar och därmed är det också bra ur magnetfaltssynpunkt av följande sk" Figur 1 i Pilaga 1 visar ett fyrledarsystem. Strömmen 1 som uppkommer då man belastar nätet med en last, har två vägar att gå från elcentralen till den matande transformatorns jordning. Dels kan obalansströmmen välja att gå via noll-ledaren (I N) som det år ' t och dels via skyddsjorden (Is,) och vattenledningen till transformatorns nollpunkt. Om då matande transformatoms jordning är i metallisk kontakt med vattenledningen har strömmen mycket lätt att ta sig den vägen. En obalans uppträder därför på nätet mellan transformator och elcentral eftersom inte lika mycket ström går fram som tillbaka. Obalansströmmen ger i sin tur upphov till ett magnetfält, både runt PE-ledaren (skyddsjordledaren), matarkabeln och vattenledningen. Figur 2 visar ett femledarsystem. Här kopplas skyddsjordledaren inte ihop med nolledaren förrän vid den matande tr formatoms nollpunkt. Hela systemet befinner sig sålunda i balans. Inga vagabonderande strömmar och därmed uppkommer inget förhöjt magnetfält. Som en parallell till vagabonderande strömmar, kan det genom speciella betingelser uppkomma något som med hänsyn till konsekvensen skulle kunna benämnas vagabonderande elektriska växelfält. Effekten uppkommer om värmeledningar eller radiatorer någonstans i byggnaden kommer i närheten av elektriska installationer som emitterar elektriska växelfält. Om radiatorsystemet därvid har dålig koppling till elektrisk jordning, kan det via rörledningama i systemet komma att spridas elektriska växelfält i närheten av radiatorer och värmeledningar i delar av, eller eventuellt i hela, byggnaden. Aven ljusarmaturer emitterar magnetfält. Främst kommer dessa fält från lysrörsarmaturer med magnetiska driftdon av drosseltyp. Används i stället elektroniska driftdon av högfrekvenstyp minskas fältnivån. Se bild 2. 7 MINSKNING AV ELEKTRISKA VÄXELFÄLT Minskning av elektriska växelfält som avges från en byggnads installationer kan effektivt göras med en metallisk skärm som ansluts rill nätets skyddsjord. Kablar och kabelkanaler Kablar för kraft tele-och datoranläggningar ska utföras med jordad skärm. Är kabel förlagd i skyddsjordad kanal och ligger åtskild från kabel som hör till annat kabelsystem kan den normalt förläggas utan t A BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:134

skälm. Kanaler för kablarnas förläggningutförs i metall och ansluts till nätets skyddsjord. Installationskanaler av utförande kallat "fdnsterbä ystem" utgör härvid inget undantag. "Fönsterb" ystemen" görs ofta av trä, vilket är olyckligt ur skärmsynpunkt. En god skärmning kan ändå erhållas om träkonstruktionen invändigt bekläds med metall. Ännu bättre är att innanför ' onstruktionen lägga en kabelränn av metall eller att där bara lägga metallmantlade kablar. på dagens elmarknad finns utmärkta "fönsterbänksystem" att tillgå som är utförda i strängspmtad aluminium. "Fönsterb' en" har även ett lock av gångjämstyp som döljer (skärsnar) vägguttag och övriga apparater. Detta utförande ger god skärmning av både kablar och apparater. skärma även magnetfält görs skärmen av aluminiumplåt (5 mm)med helsvetsade skarvar. Först av allt "r prövas om lokaler för utrustning och driftrum kan läggas så att de inte gränsar till personalutrymmen. Nätstationer Vid studium av kontor med läge över en nätstation lokaliserades starka magnetfält i de delar av kontoret som låg över och vid sidan av transformatorn och de strömskenor som förband transformatorn med lågspänningss tällverket När nätstationen senare flyttats ut till ett separat hus sjönk magnetfältet till låga värden i hela kontoret. Att flytta nätstationen till en separat byggnad var ett effektivt men dyrt sätt att reducera magnetfältet. Kablar och ror förlagda i mellanväggar kan genom kapacitiv koppling ge spänningssättning av metallreglar och fuktiga gipsplattor. Om förläggning av kablar i mellanväggar inte går att undvika ges dessa kablar ett skärmat utförande. Byggnadens övriga metalliska rörsystem, plåttrummor m.m, är om de utgör del i ett s.k, potentialutjämningssystem v" förbundna till jord. Armaturer Ljusarmaturer för glödlampor och lysrör utförs så att stommen, bländskyddet och driftdonet ärvd anslutna till nätets skyddsjord. Med denna åtgärd minskas fältnivån, framförallt från driftdonet. Bländskyddet dämpar fält som avges av lysrören och dämpningen blir mycket effektiv om blandskyddet konstrueras av finmaskig rutmetall som är ansluten till skyddsjord. "Lysrör" V/m 1o 8 E Lysrörsarmaturer som har driftdon av elektroniskt utförande med högfrekvensdriftavger betydligt högre nivåer av elektriska fält området 2000 Hz-400 khz än vad armaturer med magnetiska driftdon avger. Fält i detta område dämpas även de av finmaskig rutmetall eller sträckmetallav aluminium. Se bild 3. Det intresse som konstruktörer av armaturer har visat för detta har gjort att armaturer med extremt låga fältnivåer redan finns att tillgå. Övrig fast utrustning Elektriska apparater, gruppcentraler och liknande fast utrustning är normalt utförda med skyddsjordat metallhölje. Ett sådant metallhölje utgör ofta en effektiv skärm om höljet i sin helhet omsluter apparaten. I vissa fall kan det vara motiverat att apparaten, gruppcentralen etcetera placeras i ett separat, skärmat skåp eller rum. Skärmen utförs av järnplåt (2-3 mm) som ansluts till nätets skyddsjord. Finns motiv att 6 4 0 0 w i:: E V/m 5-2000 Hz E V/m 2-400 khz 30 cm avstå nd...... :......... ::... :... :... :.:...... ::............ ::... :......::::..:::::... :::...... ö Magnetiskt driftdon E E 0 Nw Elektroniskt HF-don Bild 3 Elektriska fält från lysrörsarmaturer BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 7

I kontorslokaler belägna över nätstationer för högoch lågspänning uppstår problem när man installerar bildskärmar. Magnetfält med flödestätheten 0,2-0,5 µt och högre från nätstationen stör så att bilden blir instabil. De förhöjda fälten från nätstationema berör främst de rum som ligger omedelbart intill samt ovanför nätstationen. Rum längre bort i samma hus brukar uppvisa små eller inga förhöjningar. Förhöjda fält kan ofta uppmätas kring de kablar som går till och från nätstationen. Vid förläggning av nätstationer är det ur magnetfuitsynpunkt lämpligt att vid nybyggnation lägga nätstationen i en separat byggnad. Detta "r även övervägas vid större ombyggnader. Arkitektoniska synpunkter på byggnadens utformning och bristen på tomtmark kan ibland utgöra motiv för au placera nätstationer inom eller i anslutning till byggnaden. Verksamheter som lager, garage, pappersarkiv m.m. kan då lämpligen placeras i utrymmena närmast nätstationen. Ett avstånd av 5 m mellan s " verkeller transformator och de verksamheter som kan utsättas för magnetfälten år vanligtvis tillräckligt för att magnetfälten inte ska överstiga 0,2 µt. Se bilaga 2. Bedömer man att magnetfälten överstiger denna nivå kan fälten dämpas med fältdämpande beklädnadav tak och väggar. Beklädnaden utförs med 5 mm aluminiumplåt som svetsas samman i skarvama. Skärmning av lågfrekventa magnetfat ärr svår och ej speciellt v" studerad. Försöken vid Stockholm Energis anläggningar och Medelhavsmuseet(Byggnadsstyrelsen - Chalmers) visar dock att detär möjligt att använda skärmning för att reducera 50 HZ magnetfält. Ytterligare dämpning erhålls om ställverkens respektive transformatoremas kapsling består av aluminiumplåt lika väggbeklädnaden. En analys av skårmdåmpande åtgärder visade att en kombination av aluminiumbeklädnad i tak och aluminiumkapsling över s " verksfacken ger en effektiv dämpning. Ställverksfackenströmskenor är normalt placerade i fackens översta del och ligger därmed nara lokalen över nätstationen. Om man vid upphandlingen av s " verksfacken väljer att placera skenorna i fackets nedre del minskar magnetfälten avsevärt i de ovanför liggande lokalerna. Sammanfattningsvis finns det en rad åtgärder för att reducera den magnetiska flödestätheten från nätstationer. En kombination av flera åtgärder leder normalt till ett båttre resultat. I samarbete med Chalmers Tekniska Högskola genomförs för närvarande ett analys- och testprojekt vid Medelhavsmuseet i Stockholm. Slutresultatet kommer att redovisas under våren 1993 men valda delar av resultatet har varit vägledande för har redovisade förslag. 8 ELÖVERKÄNSLIGHET ELKONTORO -projektet ELKONTORO är ett projekt för elsanering av statliga myndigheters kontorsmiljöer. Där har sex statliga myndigheter gått samman i syfte att dela på erfarenheter av hur man ska bemöta elöverkänslighet. De sex myndigheterna - problemägarna - sätter upp egna arbetsmiljöprogram för sina anställda, men samverkar med en expertgrupp för utvärdering och för att gemensamt vinna erfarenhet i elsaneingsfrågor. Samarbetet med expertgruppen omfattar kartläggning, åtgärdsförslag, kostnadsuppskattningar och utvärdering av resultatet av gemensamt överenskomna åtgärder. Expertgruppens insatser kan ses som en komplettering av vid arbetsplatserna befintlig kompetens. Dess arbete består av en en teknisk del (I) och en allmänt Arbetsvetenskaplig del (II). Expertgruppens arbete bekostas av medel från arbetslivsfonden. Problemägare Centralnämnden för fastighetsdata Försvarets forskningsanstalt Försvarsdata Högskolan i Luleå Lokala skattemyndigheten Trafiksäkerhetsverket Expertgrupp Rolf Bengtsson AC Blomkvist Kurt Carlström Yngve Hamnerius Statskontoret Högskolan i Luleå- utvärd., samordn. Byggnadsstyrelsen - elinstallationer CTH - mätmetoder och mätningar Torbjörn Klittervall Statshälsan - arbetsplatsprogram Rolf Notander FMV - kontorsinredning, utrustning Problemägarna ingår i en projektledningsgrupp tillsammans med Statens arbetsgivarverk och adjungerade medlemmar från Statshälsan, TCO-OF och Statskontoret. Ledningsgruppens ordförande ar Jan Johansson vid Högskolan i Luleå. Projektet har inilierats som följd av de anställdas om för elöverkänslighet. Man har sett att elsanering är komplicerat och BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

kan leda till kostnadskrävande experiment när man arbetar på egen hand, i synnerhet om man också vill nå lösningar som medför en god arbetsmiljö.projektet studerar inte och tar inte ställning till den medicinska frågeställningen om hälsorisker förorsakade av elektromagnetiska fält. Expertgruppens arbete syftar till att öka och sprida kunskap om elsanering i kontorsmiljö. Det tekniska arbetet (I) ska resultera i en slutrapport som dokumenterar känd kunskap plus de i projektet nyvunna erfarenheterna. Inom Statshälsan har nyligen en projektgrupp bildats med uppgift att dels inventera antalet fall av s.k. elöverkänslighet inom statsförvaltningen, dels samla in forskning och erfarenheter inom det här området. Inventeringen, som nyligen avslutats, visade att man vid Statshälsans lokala h" socentraler har kännedom om cirka 1500 personer med lindrigare symtom på elöverkänslighet Därtill kommer cirkal50 personer med så svåra symtom att de tidvis varit sjukskrivna och eventuellt behövt omplaceras till annat arbete. Av dessa 150 fall har ett 60-tal svåra symptom även i hemmiljö, vilket har medfört betydande förändringar i livsföring och arbetsförmåga. Samtidigt kan Statshälsan rapportera om fall med lindrigare symptom, som efter sanering av arbetsplatsen med avseende på totalnivån av elektriska våxelfä1t, kunnat återvända till sitt arbete. Saneringen har i korthet inneburit att de elektriska växelfälten avskärmats från bildskärmar genom filter och skärmningar av höljet. Dessutom harbl a elektriska räknemaskiner och arbetsplatsarmaturer avlägsnats, medan kapacitiv spänningssättning av stålunderreden till arbetsbord har eliminerats genom elektrisk jordning eller ändrad kabeldragning. Eftersom erforderliga saneringsåtgärder också berör den fasta elinstallationen hoppas Statshälsan att de föreslagna åtgärderna vid sådana speciella fall ska underlättas genom Byggnadsstyrelsens intresse för de här arbetsmiljöfaktorema. 9 SAMMANFATTNING Den epidemiologiska forskningen om eventuella cancerrisker leder förhoppningsvis fram till att gransvärden på fältstyrka i arbetslokaler fastställs. I avvaktan på resultatet måste hänsyn tas till nu kända faktorer. Ett exempelår problemet med bildskärmar och annan elektronisk apparatur som störs av magnetfälten. Ett annat problemår den s.k. överkänsligheten som förefaller drabba ett ökande antalpersoner. För att skapa drägliga miljöer för dessa personer samt störningsfri miljö för datorterminaler och andra elektroniska apparater föreslås att följande riktlinjer tilllämpas vid planeringen av projekt. Nätstationer och elcentraler Vid projektering för ny- och ombyggnadsprojekt ska förläggning av transformatorer, s verk och större elcentraler alltid ske med hänsyn tagen till att elektriska och magnetiska fält kan störa angränsande verksamhet. I första hand prövas om placering av ställverk och transformatorer kan ske i en friliggande byggnad, i andra hand i utrymme inom kontorsbyggnaden som inte gränsar till lokåler där det finns datorterminaler, datorcentraler och annan elektronisk utrustning. Byggnadsstyrelsen har i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola utarbetat en metod som med hjälp av ett avancerat datorprogram kan simulera varierande typer av skärmande konstruktioner. Effektivaste begränsningen av magnetfålt uppnås med materialet aluminium som i sammansvetsade plåtar av tjockleken 5 mm monteras på tak och väggar inom s " verksrummet. Den magnetiska fältnivån i lokaler belägna över ställverksrummet kan ofta reduceras från 8-10.tT ner till 0,2-0,3 µt. I befintliga och i nya byggnader där ställverk och transformatorer är belägna och inverkar störande på omgivande lokaler 'r i första hand prövas om avskärmningsåtgärder, fasutjämning av belastningar, ändring av skenkonstruktioner m.m. kan reducera magnetfältet. Vid val av metod kan vägledning erhållas från Tekniska enhetens elsektion som även kan vara till hjälp med uppmätning av magnetfält och elektriska växelf" ts nivåer. De åtgärder som kan vidtas för att minska vagabonderande strömmar är att öka resistansen i den "felaktiga" ledaren (t ex vattenledningen), minska resistansen i nolledaren till den matande transformatorn, samt att utjämna fasbelastningen så att strömmen i nolledaren reduceras. Av dessa åtgärder är det enklast och effektivast att öka resistansen i den felaktiga ledaren. Genom att ersätta en bit av den metalliska vattenledningen med en plastslang bryts strömvägen för den vagabonderande strömmen. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 9

Ofta finns dock flera överledningsvägar via både vatten och värmeledningar, armeringsjärn m.m. och samtliga måste stoppas för att ett gott resultat ska uppnås. Den åtgärd som anses vara den effektivaste begränsa ren av vagabonderande strömmar år att konsekvent införa femledarsystem. Se bild, bilaga 1. Femledarsystem används också föratt begränsa störningar av andra sk" och ingår allt oftaresom normal standard i fastigheter med elektronisk utrustning. Beträffande utförande och kontroll av femledarsystem se Byggnadsstyrelsens infonnario nr 97 Femtedarsystem samt detaljråd022 Potentialutjamning och jordning. Generellt gäller att elektriska växelfält i jämförelse med magnetfänganskaenkelt kan avskärmas med nät eller plåtskärmar som jordas till kraftnätets skyddsjord. Dessutom är deras utbredning mera bead, eftersom de approximativt avtar med kvadraten på avståndet. Trots en mera lokal inverkan "r ändåväxelfält från fasta installationeri byggnader begränsas, eftersom de oftast adderas till växelflit från annan elektrisk utrustning i lokalerna. 10 REFERENSER Biologiska effekter av krafifrekventa elektriska och magnetiska fält, Rapport 323, Ingenjörsvetenskapsakademien. Magnetfält i kontorsarbetsmiljö, Rapport Nr 39 ISSN 0281-8914C, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg, Lars Fransson och Yngve Hamnerius. Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten. Elektriska och magnetiska fält: en fallreferentstudie bland bildskärmsarbetare, Arbetsmiljöinstitutet, undersökningsrapport 1991:12, Monica Sandström, Kjell Hansson Mild, Göran Lönnberg, Berndt Stenberg, Stig Wall. Icke joniserande strålning, Statshälsan/ Prevab, 1989, Kjell Hansson Mild. Elektriska och magnetiska fält vid bildskärmar, Statshä san/prevab, 1989, Torbjörn Klittervall. Symtom och subjektiva besvär vid "överkänslighet mot elektricitet ", Arbetsmiljöinstitutet, enheten för neuromedicin, 1989:4, Bengt Knave, Ulf Bergqvist och Roger öbom. Provocation tests with ELF and VLF electromagnetic Felds on patients with skin problems associated with VDT work, Departemnt of Dermatology, Umeå University and National Institute of Occupational Health, Umeå 1989, Monica Sandström, Berndt Stenberg och Kjell. Hansson Mild. Skin symptoms among VDT workers related to electromagnetic field - a case referent study. Proceedings of the Sth International Conference on Indoor Air Quality and Climate, The Office Illness Pmject in Northem Sureden IV, Toronto 1990, Monica Sandström, Kjell Hansson Mild. Yrkesmässig exponering för lågfrekventa magnetfält. Kriteriedokument för gränsvärden 1990:11, Arbetsmiljöinstitutet. Documents of the NRPB Electromagnetic Fields and the Risk of Cancer, Volume 3, No 11992. 10 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

Bilaga 1 Matande transformator Elcentral Skyddsjordat r-' - '1 hölje I L2 N 1 n ' Last L _.r Iv I v Iv Vattenledning Fig 1 Schematisk bild av ett ferldarsystem. Man ser att strömmen har två vägar att gå från elcentralen eftersom skyddsjordledaren där är sammankopplad med nolledaren. En utväg att komma förbi problemet är att införa femledarsystem på det sätt som visas i f rgur 2. Här kopplas skyddsjordledaren inte ihop med nolledaren förrän vid den matande transformatorns nollpunkt. Hela systemet befinnersig sålunda i balans. Inga vagabonderande strömmar och därmed uppkommer inget förhöjt magnetfält. Fig 2 Schematisk bild av ett femledarsystem. Matande transformator Elcentral r I Skyddsjordat hölie L2 r 4 Last i 1 N PE M 1 L_---.. PEr Vattenledning BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134 11

Bilaga 2 MAGNETFÄLT INTILL NÄTSTATION NT 55, Plåtkiosk (järn) Belastning Normal belastning Max belastning 1010,4 kv, 600 kva 600 A 600-900 A 1100 A Mätvärden 1 m över mark T Hsp 6 5 TRAFO Lsp 4,5 1 X 2'8 1,8 0,510,2 0,15!0,10 0,0510,04 o 0,5 1 2 3 4 meter 12 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 134

á

Byggnadsstyrelsens informationer T: 134 1992-12 ab BYGGNADSSTYRELSEN Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljöär framtagen vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer". Redigering och layout: Informationssektionen, Byggnadsstyrelsen Upplaga: 1500 ex. Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, december 1992. Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71. Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice /publikationsförrådet, tel 08-783 11 53. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm.