MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS GRUNDAVTAL 2010

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS GRUNDAVTAL 2010 1

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS GRUNDAVTAL 2010 4 Definitionen av samarbetsområde i landskapets regionutvecklingslag samt uppgifter i samarbetsområdet...5 5 Beslutsfattande i samarbetsområdet samt ordnande av beredning av ärenden...5 II SAMKOMMUNENS ORGAN...6 REPRESENTANTSKAPET...6 6 Representation i representantskapet...6 7 Representantskapet...6 8 Representantskapets konstitution...6 9 Representantskapets uppgifter...7 LANDSKAPSFULLMÄKTIGE...7 10 Samkommunfullmäktiges namn...7 11 Val av medlemmar till landskapsfullmäktige...7 12 Medlemmarnas röstmakt...8 13 Beslutförhet...8 14 Landskapsfullmäktiges sammanträden...8 15 Landskapsfullmäktiges uppgifter...8 STYRELSEN...9 16 Sammansättning och namn...9 17 Styrelsens uppgifter...9 18 Representation av samkommunen, uppgörande av avtal samt tecknande av samkommunens namn...9 19 Landskapets samarbetsgrupp...10 III EKONOMI SAMT GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH EKONOMI...10 20 Grundkapital...10 21 Medlemskommunernas andelar och ansvar...11 22 Budget och ekonomiplan...11 23 Avskrivningar enligt plan...11 24 Medlemskommunernas betalningsandelar...12 25 Kapitalfinansiering av investeringar...12 26 Upprättande av fonder...12 27 Dröjsmålsränta...12 28 Undertecknande och godkännande av bokslut...13 29 Ställningen för kommuner som utträder ur samkommunen och för kommuner som fortsätter verksamheten...13 30 Granskning av förvaltningen och ekonomin...13 2

31 Upplösning och likvidation av samkommunen...13 32 Ny medlemskommuns inträde...13 33 Utträde ur samkommunen...14 34 Ikraftträdande och tillämpning...14

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS GRUNDAVTAL 1.9.2010-1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Keski-Pohjanmaan liitto -kuntayhtymä Mellersta Österbottens förbund-samkommun, och dess hemort är Karleby stad. För namnet kan även användas formen Keski-Pohjanmaan liitto eller Mellersta Österbottens förbund. Samkommunen är tvåspråkig. Samkommunens möten hålls och protokoll skrivs på finska, men utdrag och specifika dokument kan även på begäran ges på svenska. 2 Medlemskommuner Samkommunens medlemskommuner är Halso, Kalajoki, Kannus, Kaustby, Kinnula, Karleby, Kronoby, Lestijärvi, Perho, Reisjärvi, Sievi, Toholampi och Vetil. Kalajoki, Kronoby (för de finskspråkigas del), Reisjärvi, Sievi och Kinnula deltar i uppgifter i anknytning till intressebevakning. En kommun som medels beslut av statsrådet förordnas att tillhöra ett samkommunsområde blir medlem i samkommunen från och med det datum som nämns i beslutet. Sammanslagningar, upplösning, grundande och andra förändringar som beror på kommunernas regionindelning gäller från och med det datum som nämns i statsrådets beslut. Då en medlemskommun medels beslut av statsrådet förordnas att tillhöra ett annat landskap upphör medlemsskapet i samkommunen från och med det datum som nämns i beslutet. 3 Verksamhetsidé samt samkommunens uppgifter Samkommunen verkar som organisation för utveckling, intressebevakning, forskning och planering till förmån för landskapet Mellersta Österbotten, dess medlemskommuner och invånare. Samkommunens uppgift är 1. att bevaka landskapets intressen, att främja landskapets mentala och fysiska välstånd och hållbara utveckling, 2. att stärka det interna samarbetet i landskapet samt samarbete mellan kommuner och samkommuner och fungera som landskapets samarbetsorgan i frågor som berör landskapets utveckling och intressebevakning, 3. att sköta regionutvecklingsmyndighetens uppgifter i enlighet med bestämmelser i regionutvecklingslagen, dvs. värna om verksamhetsområdets allmänna regionpolitiska planering, beredningen av regionutvecklingsprogram och uppföljningen av förverkligandet av

programmen samt samordnande av sådana regionutvecklingsåtgärder som regionförvaltningsmyndigheten ansvarar för, 4. att assistera och tjäna kommunerna i deras forsknings-, planerings- och utvecklingsverksamhet, 5. att sköta om utarbetandet av landskapsplan för sin region och om andra uppgifter i anknytning till landskapsplanering, samt att främja genomförandet av landskapsplanen samt, 6. att sköta andra uppgifter som enligt lagstiftningen tillfaller landskapsförbundet samt 7. att sköta uppgifter som tilldelats samkommunen av dess medlemskommuner. Samkommunen kan enligt avtal och mot ersättning utföra uppdrag inom samkommunens verksamhetsfält även för andra uppdragsgivare än medlemskommunerna. Av de ovan nämnda uppgifterna är punkterna 1, 2, 4 och 7 intressebevakningsuppgifter och punkterna 3, 5 och 6 lagstadgade uppgifter. 4 Definitionen av samarbetsområde i landskapets regionutvecklingslag samt uppgifter i samarbetsområdet Landskapet tillhör ett samarbetsområde som baserar sig på en indelning enligt en förordning som getts från närings-, trafik och miljöcentralerna. Övriga samarbetsområden kan förbunden själva avtala om under de förutsättningar som nämns i regionutvecklingslagens 16 eller med landskapens gemensamma beslut. Till de uppgifter som omfattas av den lagstadgade gemensamma verksamheten hör samordnande av sådana uppgifter som avses i regionutvecklingslagen (12 ) samt det beslutsfattande som gäller dem, och som med tanke på samarbetsområdets framgång är viktiga och ingår i parternas landskapsprogram, genomförandeplanerna för dessa eller andra motsvarande dokument. 5 Beslutsfattande i samarbetsområdet samt ordnande av beredning av ärenden Beslut om uppgifter som ska skötas genom samarbete fattas enligt regionutvecklingslagens 13 1 moment med förbundens samstämmiga beslut endera i styrelserna eller i fullmäktige. Förbundens styrelser använder beslutmakt i ärenden där förbundens gemensamma beslut till karaktären motsvarar verkställande av ett fullmäktigebeslut. Ifall det inte finns något fullmäktigebeslut om ärendet eller om styrelsens beslut innebär ett betydande avvikande från det, tillhör beslutmakten fullmäktige. Styrelserna i förbunden i samarbetsområdet kommer överens och ansvarar för hur ärenden som behandlas och bestäms gemensamt skall beredas samt hur presentations-, ämbets- och ekonomiskt ansvar ska ordnas.

II SAMKOMMUNENS ORGAN REPRESENTANTSKAPET 6 Representation i representantskapet Medlemskommunerna utser representanter till representantskapet enligt kommunens invånarantal i början av föregående år på så sätt att varje medlemskommun har en representant per påbörjat femtusental invånare. Till varje representant utses en personlig ersättare. Varje representant har en röst i representantskapet. Representanten och ersättaren bör vara fullmäktigevalda i medlemskommunerna. Kommunernas representantskap är beslutfört när fler än hälften av representanterna är närvarande. 7 Representantskapet Representantskapet hålls före slutet av mars ett år efter kommunalvalet. Landskapsstyrelsen fastställer tid och plats för representantskapet. Kallelse till reprentantskapet bör skriftligen tillställas medlemskommunerna två månader för sammanträdet. Medlemskommunerna bör skriftligen meddela namnen på de representanter som utsetts till sammanträdet till landskapsstyrelsen senast en månad före representantskapet. Representantskapets föredragningslista bör skickas till representanterna senaste fyra arbetsdagar före representantskapet. 8 Representantskapets konstitution Landskapsstyrelsens ordförande öppnar mötet, varefter representantskapet utser en ordförande och en vice ordförande till sig själv. Dessutom utser representantskapet en sekreterare och två protokolljusterare till sig själv. För representantskapet tillämpas förvaltningsnormens bestämmelser om mötesförfarande.

9 Representantskapets uppgifter Representantskapet utser ledamöter som representerar medlemskommunerna till landskapsfullmäktige samt personliga ersättare till ledamöterna. LANDSKAPSFULLMÄKTIGE 10 Samkommunfullmäktiges namn För samkommunfullmäktige används benämningen Mellersta Österbottens landskapsfullmäktige, i förkortad form landskapsfullmäktige. 11 Val av medlemmar till landskapsfullmäktige Till landskapsfullmäktige utses medlemmar enligt kommunens invånarantal i början av föregående år på så sätt att varje medlemskommun har en representant per varje påbörjat tretusental invånare, dock på så sätt att varje medlemskommun har minst två representanter. För varje medlem i landskapsfullmäktige utses en personlig ersättare. Medlemmar och ersättare för landskapsfullmäktige utses för den tid som motsvarar fullmäktiges mandatperioder i medlemskommunerna. Medlemmarna i landskapsfullmäktige bör vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna, och röstandelarna för de grupperingar som är representerade i fullmäktige skall vid valet svara mot den andel röster som de olika grupper som är representererade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom landskapets område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. (Kommunallagen 86 a ) Ifall en medlem eller personlig ersättare i fullmäktige förlorar sin valduglighet mitt i en mandatperiod eller av annan orsak utträder ur fullmäktige mitt i mandatperioden, beslutar den kommun som medlemmen representerar om beviljande av utträde samt om val av ny medlem eller ersättare för den resterande mandatperioden. Den medlem eller ersättare som kommunen utser bör representera samma politiska gruppering och kön som den person som den nya medlemmen ersätter. En kommun som är intressebevakningsmedlem i samkommunen har rätt att delta i beredning och i det egentliga beslutsfattande endast vad gäller intressebevakningsverksamhet. Landskapsfullmäktiges ärenden bereds, föredras och verkställs av landskapsstyrelsen. Ifall nya kommuner godkänns i samkommunen under mandatperioden, utser kommunerna i fråga egna representanter till samkommunfullmäktige för den resterande mandatperioden i enlighet med valkriterier i detta grundavtal.

12 Medlemmarnas röstmakt Varje medlem i fullmäktige har en röst. Ifall en medlem får förhiner eller är frånvarande övergår medlemmens röstmakt till den personliga ersättaren. 13 Beslutförhet Landskapsfullmäktige är beslutfört när minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande. 14 Landskapsfullmäktiges sammanträden Landskapsfullmäktige sammanträder vid behov, dock minst 2 gånger per år med våroch höstmöte. 15 Landskapsfullmäktiges uppgifter Medlemskommunerna utövar högsta beslutanderätt vid landskapsfullmäktiges möten. Utöver vad som stadgas i kommunallagen, speciallagstiftningen och detta avtal, har landskapsfullmäktige följande uppgifter: 1. att utse ordförande och två vice ordföranden till landskapsfullmäktige på så sätt att den ena vice ordföranden är från en egentlig medlemskommun och den andra från en sk. intressebevakningskommun. 2. att utse landskapsstyrelsens medlemmar samt personliga ersättare för dessa samt utse en av medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande. 3. att utse revisionsnämndens medlemmar samt personliga ersättare för dessa samt att utse en av medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande. 4. att utifrån revisionsnämndens förslag utse en eller flera revisorer. Revisorn kan bestå av en person eller ett samfund. 5. att godkänna bokslutet, besluta om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga samt om åtgärder som revisionsnämndens utvärderingsberättelse, revisionsberättelse och däri nämnda anmärkningar ger orsak till. 6. att godkänna budgeten och ekonomiplanen. 7. att godkänna behövliga regler för ordnande av förvaltning. 8. att utse ledare för samkommunen. 9. Beslut om att tillsätta av gemensamt verksamhetsorgan, dess namn, verksamhetsperiod, medlemsantal, grunder för röstmakt samt beredning, föredragning och övriga ämbets- och ekonomiska ansvarsområden fattas med samstämmiga beslut med landskapsförbunden för sådana samarbetsområden som avses i regionutvecklingslagen endast om de landskapsförbund som deltar i samarbetet inte fattar sådana gemensamma och samstämmiga beslut som avses i lagen och endast om statsrådet i sådana fall förutsätter ett organ. 10. att behandla andra ärenden som landskapsfullmäktige fattar beslut om.

STYRELSEN 16 Sammansättning och namn Tills styrelsen utses elva (11) medlemmar och för varje medlem utses en personlig ersättare. Sammansättningen av landskapsstyrelsen bör genomföras så att den motsvarar den röstandel som olika grupperingar som finns representerade i fullmäktigena i samkommunområdets medlemskommuner fått i kommunalvalet enligt proportionalitetsprincipen i vallagen. Vid val av styrelse eftersträvas utöver vad som stadgas i kommunal- och vallagen samt lagen om jämställdhet att beakta den regionala representationen och medlemskommunernas olikheter. En medlem i landskapsstyrelsen vars hemkommun är intressebevakningsmedlem, kan delta i det förberedande arbetet och det egentliga beslutsfattandet endast vad gäller verksamhet i anknytning till intressebevakning. Då beslut fattas har varje medlem i landskapsstyrelsen en röst till förfogande. För styrelsen används benämningen landskapsstyrelsen. Landskapsstyrelsemedlemmarna har en mandatperiod på två år. För landskapsstyrelsens uppgifter tillämpas i lämpliga delar vad som stadgas om kommunstyrelsens uppgifter i kommunallagens (365/95) 23. 17 Styrelsens uppgifter Landskapsstyrelsen bevakar samkommunens intressen, representerar sammanslutningen och gör upp avtal på dess vägnar. Om landskapsstyrelsens uppgifter och sammanträden ges noggrannare bestämmelser i förvaltningsnormen. Om överförande av ärenden som tillhör landskapsfullmäktiges beslutmakt till styrelsen för fattande av beslut stadgas i samkommunens förvaltningsnorm. Vid styrelsens sammanträden fattas beslut om ärenden på föredragning av tjänsteinnehavaren. Om föredragning stadgas i förvaltningsnormen. 18 Representation av samkommunen, uppgörande av avtal samt tecknande av samkommunens namn Om tecknande av samkommunens namn stadgas i förvaltningsnormen.

19 Landskapets samarbetsgrupp För att verkställa strukturfondsprogram och för att sammanjämka åtgärder som påverkar regionens utveckling har landskapets samarbetsgrupp inrättats. Representanterna för landskapets förbund och dess medlemskommuner utses dock för fullmäktiges mandatperiod. I samarbetsgruppen representeras jämlikt 1. l andskapets förbund och dess medlemskommuner 2. s tatliga myndigheter som finansierar programmet och övriga organisationer som hör till statsförvaltningen samt 3. a rbetsmarknads- och näringsorganisationer som är viktigast med tanke på regionens utveckling. Från varje part utses på förslag av de parter som representeras sex representanter och personliga ersättare. Landskapsstyrelsens utser en ordförande till samarbetsgruppen och på förslag av de parter som har representanter i samarbetsgruppen utses tre vice ordföranden. Om samarbetsgruppens uppgifter och dess mötesförfarande stadgas i arbetsordningen, vilken godkänns av samarbetsgruppen och fastställs av landskapsstyrelsen. Kommunsammanslutningens övriga organ Inom Mellersta Österbottens förbund finns en revisionsnämnd. Dessutom kan landskapsfullmäktige grunda andra bestående nämnder, delegationer och samarbetsgrupper. Kommunsammanslagningens fullmäktige eller kommunsammanslutningens medlemskommuner utser ett gemensamt organ för ett sådant samarbetsområde för landskapsförbund som avses i regionutvecklingslagen endast om de landskapsförbund som deltar i den gemensamma verksamheten inte fattar i lagen avsedda beslut med samstämmiga beslut och endast om statsrådet i sådana fall förutsätter ett organ.

III EKONOMI SAMT GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH EKONOMI 20 Grundkapital Grundkapitalet bildas av medlemskommunernas kapitalplaceringar. Grundkapitalet kan höjas även genom överföring av andra poster i det egna kapitalet. Grundkapitalet indelas i medlemskommunernas andelar. Om höjning eller sänkning av grundkapitalet beslutar landskapsfullmäktige. Om ny medlemskommunandel eller mängden och betalningstiden för en höjd medlemskommunandel beslutar landskapsfullmäktige. Ifall en medlemskommun övergår till en annan medlemskommun eller om de bildar en ny medlemskommun eller en kommun eller en del av en kommun utanför samkommunen förenas med en medlemskommun, kan landskapsfullmäktige med sitt beslut förutsätta att medlemskommunens grundkapital höjs med motsvarande mängd. Höjningen räknas då i förhållande till invånarantalet vid årsskiftet före anslutningen. Ifall en del av en medlemskommun överförs till ett område utanför samkommunen, kan motsvarande del av grundkapitalet betalas till kommunen utanför landskapet med landskapsfullmäktiges beslut. Ifall en ny kommun ansluts som medlem i samkommunen till följd av sammanslagning av medlemskommuner, är mängden av den nya medlemskommunens kapital den sammanlagda summan av de sammanslagna kommunernas tidigare grundkapitalandelar. 21 Medlemskommunernas andelar och ansvar Medlemskommunernas andelar i samkommunens tillgångar och ansvar för skulder och förpliktelser fastställs i förhållande till grundkapitalets medlemskommunandelar. Samkommunen bör upprätthålla ett register över medlemskommunandelarna. I registret bör medlemskommunandelarna specificeras enligt delmedlemskap. 22 Budget och ekonomiplan Vid beredandet av en ekonomiplan bör medlemskommunerna ges tillfälle att föreslå åtgärder för utveckling av samkommunens verksamhet. Den preliminära budgeten och ekonomiplanen för inkommande kalenderår bör tillställas medlemskommunerna före den 15 oktober, och den godkända budgeten och ekonomiplanen före slutet av november. Ändring i budgeten bör godkännas under budgetåret.

23 Avskrivningar enligt plan Beräkningsgrunderna för avskrivningar enligt plan godkänns av landskapsfullmäktige. 24 Medlemskommunernas betalningsandelar Den summa som enligt budgeten utöver övriga intäkter krävs för att betala utgifterna insamlas som betalningsandelar under budgetåret. Medlemskommunernas betalningsandelar fastställs enligt kommunernas invånarantal. Delmedlemmarnas betalningsandelar fastställs enligt vilka uppgifter medlemskommunerna deltar i under verksamhetsåret i fråga. Som källa för invånarantal används det senaste officiella fastställda invånarantalet i statistikcentralens befolkningsregister. Betalningsandelen betalas under budgetåret enligt rater och förfallodagar som fastställts av landskapsstyrelsen. 25 Kapitalfinansiering av investeringar Samkommunen kan skaffa kapitalfinansiering för investeringsutgifter som statsandel, finansieringsandel från en medlemskommun eller genom placering av eget kapital eller som lån från en medlemskommun eller ett finansinstitut. En medlemskommuns finansieringsandel, placering enligt eget kapital eller villkor för lån från medlemskommun fastställs av medlemskommunerna enligt projekt. Den beräknade kostnaden för anläggningsprojekt indelas för fastställande av statsandel i medlemskommunandelar i förhållande till medlemsandelar av grundkapitalet i det senaste bokslutet, om inte andra indelningsgrunder fastställts för ett enskilt projekt. Den betalningsandel som indrivs av medlemskommunen för amortering av lån som tagits för investeringsfinansiering antecknas som höjning av grundkapitalets medlemskommunandel. Beslut om att föra en höjning av medlemsandelen till en placeringsfond fattas av medlemskommunernas fullmäktige medels överensstämmande beslut. 26 Upprättande av fonder

Om upprättande av placeringsfond och dess stadgor beslutar medlemskommunernas fullmäktige medels överensstämmande beslut. Om upprättande av annan fond och dess stadgor beslutar sammanslutningens fullmäktige. 27 Dröjsmålsränta Om en medlemskommuns betalning eller annan avgift försenas uppbär samkommunen dröjsmålsränta enligt räntelagens 4 1 moment. 28 Undertecknande och godkännande av bokslut Bokslutet undertecknas av landskapsstyrelsens medlemmar och föredraganden. 29 Ställningen för kommuner som utträder ur samkommunen och för kommuner som fortsätter verksamheten Om en medlemskommun utträder ur samkommunen eller minskar sin andel i grundkapitalet, betalas till kommunen dess andel eller en del därav, enligt landskapsfullmäktiges beslut. Om de andra kommunerna inte löser in den utträdande medlemskommunens andel sänks grundkapitalet. Ersättningen för grundkapitalandelen betalas i jämnstora poster under tre år, räknat från den dag då utträdet trädde i kraft. 30 Granskning av förvaltningen och ekonomin Angående granskning av förvaltning och ekonomi följs bestämmelserna i kommunallagen och samkommunens förvaltningsnorm. I revisionsnämnden inväljs en ordförande, en vice ordförande och tre övriga medlemmar samt en personlig ersättare för varje medlem. 31 Upplösning och likvidation av samkommunen Om upplösning av samkommunen beslutar medlemskommunernas fullmäktige. Vid upplösning av samkommunen bör landskapsstyrelsen ansvara för likvidationen, om inte medlemskommunerna enas om annat arrangemang. Sådana samkommunstillgångar som inte behövs för att täcka utgifter och skulder vid likvidationen eller för fullgörande av åtaganden, fördelas bland medlemskommunerna i förhållande till deras andelar av grundkapitalet. 32 Ny medlemskommuns inträde

Då en kommun med statsrådets beslut förenas med samkommunens område, ges kommunen medlemsskap utan separat ansökan från och med det datum som nämns i beslutet. I övriga fall kan samkommunen anta en kommun som sin medlem för intressebevakningsuppgifter om kommunfullmäktige beslutar att ansöka om medlemsskap i förbundet. Den kommun som ansluter sig till förbundet bör godkänna detta grundavtal. 33 Utträde ur samkommunen En medlemskommun som önskar utträda ur samkommunen bör meddela om detta till samkommunen. Medlemsskapet upphör i slutet av följande kalenderår efter att meddelandet inlämnats. 34 Ikraftträdande och tillämpning Detta grundavtal träder i kraft 1.9.2010 HALSO KOMMUN KANNUS STAD KAUSTBY KOMMUN KARLEBY STAD LESTIJÄRVI KOMMUN PERHO KOMMUN TOHOLAMPI KOMMUN VETIL KOMMUN KALAJOKI STAD KINNULA KOMMUN KRONOBY KOMMUN REISJÄRVI KOMMUN SIEVI KOMMUN