Revisionsrapport. Granskning av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsyn

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsyn Fredrik Birkeland Tilda Lindell Amanda Svensson Oktober 2017

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och revisionsfråga... 3 1.3. Revisionskriterier... 3 1.4. Kontrollmål... 4 1.5. Avgränsning... 4 1.6. Metod och genomförande... 4 2. Iakttagelser gymnasieskolan... 6 2.1. Skolinspektionens beslut... 6 2.2. Vidtagna åtgärder och implementering... 6 2.3. Ansvarsfördelning... 8 2.4. Uppföljning av åtgärderna... 8 3. Iakttagelser gymnasiesärskola... 10 3.1. Skolinspektionens beslut... 10 3.2. Vidtagna åtgärder och implementering... 10 3.3. Ansvarsfördelning... 11 3.4. Uppföljning av åtgärderna... 11 4. Iakttagelser vuxenutbildning... 12 4.1. Skolinspektionens beslut... 12 4.2. Vidtagna åtgärder och implementering... 13 4.3. Ansvarsfördelning... 14 4.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder... 14 5. Revisionell bedömning... 15 Bilaga 1 Skolinspektionens bedömning... 18 Gymnasieskolan... 18 Gymnasiesärskolan... 19 Vuxenutbildningen... 21 Oktober 2017 1 av 24

Sammanfattning har av de förtroendevalda revisorerna i fått i uppdrag att granska om utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i sin tillsyn år 2016. Kritiken handlade bland annat om brister i tillgången till elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande, i utbildningen på introduktionsprogrammet, i arbetet med anmälningar om kränkande behandling av elever samt fördelning av resurser inom gymnasieskolan efter elevernas olika behov och förutsättningar. Syftet med granskningen är att granska om utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vid granskningstillfället har vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i tillsynen. Vidare ska granskningen svara på om det har skett någon uppföljning av åtgärderna alternativt planeras uppföljning av åtgärderna. Revisionsfrågan granskningen ska besvara är: Har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i tillsynen? Vi bedömer att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i huvudsak har vidtagit ändamålsenliga åtgärder. Vi ser att nämnden har vidtagit åtgärder, säkerställt implementering av åtgärderna och fördelat ansvar. Flertalet åtgärder har följts upp eller planeras att följas upp. Vi ser dock att uppföljning för vissa vidtagna åtgärder såsom effekter av den nya resursfördelningsmodellen och tillgång till psykologisk kompetens inom elevhälsan för närvarande inte är genomförd eller planerad. Vi anser att särskilda uppföljningsinsatser är viktiga för att säkerställa att åtgärder ger önskade effekter eller om ytterligare åtgärder krävs. Vi vill slutligen poängtera att granskningen har avgränsats till att endast beröra åtgärder inom de områden där Skolinspektionen har avslutat sin tillsyn. Inom vuxenutbildningen kvarstår vid tidpunkten för denna granskning vissa brister där Skolinspektionen ännu inte avslutat sin tillsyn. Oktober 2017 2 av 24

1. Inledning 1.1. Bakgrund Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. All skolverksamhet granskas vart tredje år. All skolverksamhet som kommunen har ansvar för ingår i tillsynen och alla skolor ingår i tillsynen. Skolinspektionen anpassar tillsynen efter situationen på varje skola. Myndigheten prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Tillsynen utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolor där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolan. I myndighetens tillsynsbeslut från 2016-09-14 framgår bland annat att det finns brister i tillgången till elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande, utbildningen på introduktionsprogrammet, arbetet med anmälningar om kränkande behandling av elever samt fördelning av resurser inom gymnasieskolan efter elevernas olika behov och förutsättningar. Förvaltningschefen har i skrivelse redogjort för Skolinspektionen för de åtgärder som ska vidtas vid respektive skola med anledning av tillsynen. Nämnden har fått information och beslutat om åtgärderna vid sammanträde 2016-06-27 och 2016-09-26. 1.2. Syfte och revisionsfråga Syftet är att granska om utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vid granskningstillfället har vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i tillsynen. Vidare ska granskningen svara på om det har skett någon uppföljning av åtgärderna alternativt planeras uppföljning av åtgärderna. Revisionsfrågan granskningen ska besvara är: Har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i tillsynen? 1.3. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs i denna granskning av Skollag, Skolinspektionens beslut samt kommunens svar till Skolinspektionen. Oktober 2017 3 av 24

1.4. Kontrollmål Har det genomförts några konkreta åtgärder? Har nämnden fördelat ansvar för åtgärderna? Har nämnden säkerställt implementering av åtgärderna? Har nämnden genomfört uppföljning av åtgärderna alternativt planerat uppföljning av åtgärderna? 1.5. Avgränsning Denna granskning är avgränsad till de brister som i Skolinspektionens uppföljningsbeslut bedöms vara avhjälpta. Granskningen berör således inte de brister som ännu inte är avhjälpta, vilket enbart berör vuxenutbildningen då de brister som identifierades för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bedöms vara avhjälpta i uppföljningsbeslutet. 1.6. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Samtliga intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. Intervjuer har genomförts med följande befattningar: Verksamhetsutvecklare och kvalitetsutvecklare vid förvaltningen Ekonomichef vid förvaltningen samt ekonom vid förvaltningen Ansvariga rektorer för Introduktionsprogrammen Verksamhetschef medicinska elevhälsan Gymnasiechefer Rektorer gymnasiesärskolan Tf. verksamhetschef vuxenutbildningen Rektor för SFI (Svenska för invandrare) Fyra gymnasierektorer Samtliga intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. Inom ramen för granskningen har Skolinspektionens tillsynsbeslut och kommunens svar studerats. Vidare har nämndens protokoll samt dokument hänförliga till vidtagna åtgärder studerats. Nedan listas granskad dokumentation: Beslut för gymnasiesärskola: efter tillsyn i (2016-09-14) Från Skolinspektionen till Oktober 2017 4 av 24

Beslut för vuxenutbildning: efter tillsyn i (2016-09-14) Från Skolinspektionen till Svar till Skolinspektionen gällande regelbunden tillsyn av gymnasiesärskolan i 2016 (2017-01-09) Svar från till Skolinspektionen Beslut efter uppföljning för gymnasieskola: efter tillsyn i (2017-04-11) Från Skolinspektionen till Beslut efter uppföljning för gymnasiesärskola: efter tillsyn i (2017-04-11) Från Skolinspektionen till Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning: efter tillsyn i (2017-04-11) Från Skolinspektionen till Svar till Skolinspektionen gällande regelbunden tillsyn av gymnasieskolan i Halmstads kommun 2016 (Ärende UAN 2017/00014) Svar från till Skolinspektionen Svar till Skolinspektionen gällande regelbunden tillsyn av gymnasiesärskolan i 2016 (Ärende UAN 2017/000015) Svar från Halmstads kommun till Skolinspektionen Svar till Skolinspektionen gällande regelbunden tillsyn av vuxenutbildningen i 2016 (Ärende UAN 2017/00016) Bedömningsmatriser Individuella programmet Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering (giltig från och med 2017-01-01) Utbildningsplan för introduktionsprogrammen Informationsmaterial kring arbetet med introduktionsprogrammen till nämndens sammanträde 2017-08-30 Oktober 2017 5 av 24

2. Iakttagelser gymnasieskolan I erbjuds gymnasieskola vid tre kommunala gymnasieskolor, bestående av sammanlagt 11 skolenheter. Gymnasieskolans verksamhet är organiserad under förvaltningschefen, med en ledning bestående av tre gymnasiechefer. Dessa chefer har ansvar för varsin gymnasieskola med ett antal skolenheter inom var och en. Gymnasieenheterna leds av en rektor. 2.1. Skolinspektionens beslut Av Skolinspektionens beslut 19 september 2016 framgår att det finns brister som innebär att huvudmannen inte uppfyller följande: Kommunen ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov för att säkerställa en likvärdig utbildning, Huvudmannen ska se till att det på gymnasieskolenheterna finns sådan tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och främjande för att stödja elevernas utveckling mot målen, Huvudmannen ska se till att introduktionsprogrammet Individuellt alternativ utformas utifrån elevens behov och förutsättningar, Huvudmannen ska säkerställa att om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till huvudmannen. I uppföljningsbeslut daterat 2017-04-11 bedömer Skolinspektionen mot bakgrund av de uppgifter som redovisats av huvudmannen att har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheten har avhjälpts. 2.2. Vidtagna åtgärder och implementering 2.2.1. Tillgång till psykologisk kompetens inom elevhälsan I svaret till Skolinspektionen anges att avtalet med den skolpsykolog som arbetade på konsultbasis har sagts upp. En ny skolpsykolog på heltid kommer att rekryteras för att arbeta för de tre kommunala gymnasieskolorna. I svaret anges även att skolpsykologens arbetsuppgifter kommer att vara av förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Den nya skolpsykologen började arbeta i maj 2017 på timbasis under en övergångsperiod och arbetar numera heltid gentemot de tre kommunala gymnasieskolorna inklusive gymnasiesärskolan. Enligt uppgift i intervju har skolpsykologens arbetstid fördelats jämnt mellan de tre skolorna. 2.2.2. Resursfördelningsmodell för gymnasieskolan Efter Skolinspektionens tillsyn har förvaltningen sett över gällande resursfördelningsmodell och reviderat den. Grundbeloppet per elev består nu av två delar en programpeng och en stödpeng. Programpengen beror på vilket program som eleven studerar och för att bestämma stödpengen för varje elev finns elva olika ersättningsnivåer som är kopplade till elevernas meritvärden från grundskolan. Ju lägre meritvärde desto högre blir stödpengen. Den nya resursfördelningsmodellen tillämpas från årsskiftet 2016/2017, och under 2017 är det cirka 7 mnkr som fördelas i stödpeng med den nya modellen. Oktober 2017 6 av 24

2.2.3. Introduktionsprogrammen Från mitten av april 2016 till januari 2017 bedrevs ett särskilt projekt för att se över organiseringen av och utvecklingen inom introduktionsprogrammen. Förvaltningen ansökte om medel från en central fond hos stadskontoret ( För en inkluderande kommun ) och fick möjlighet att anställa en projektledare på 60 % för projektet och en person från varje gymnasieskola kunde avsätta 20 % var för att arbeta med projektet. I samband med att projektgruppens förslag slutbehandlades av Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden den 30 januari 2017 fattade nämnden beslut om en ny organisation för introduktionsprogrammen. Den nya organisationen för introduktionsprogrammen trädde ikraft fr.o.m. läsåret 2017/2018 och innebär att det finns: - en samordnande rektor för programmen på 20 %, - en särskild studie- och yrkesvägledare för introduktionsprogrammen - ett arbetslag för introduktionsprogrammen - en specialpedagog knuten till introduktionsprogrammen på varje skola - en praktiksamordnare för introduktionsprogrammen vid varje skola Introduktionsprogrammens studie- och yrkesvägledare har träffat elever i årskurs 9 som inte varit behöriga till gymnasiet. Syftet är att åstadkomma en tydlig bild av vilka obehöriga elever som kommer att komma till gymnasieskolan, vilka behov de har och hur eleverna kan vägledas på bästa sätt. Den samordnande rektorn har också tillsammans med studie- och yrkesvägledaren träffat flertalet av eleverna och deras föräldrar inför deras placering på introduktionsprogrammen höstterminen 2017. Enligt uppgift i intervju började 168 nya elever på introduktionsprogrammet höstterminen 2017 och det totala antalet elever på introduktionsprogrammen uppgår nu till cirka 510. Enligt utbildningsplanen för introduktionsprogrammen erbjuds tre huvudinriktningar för individuellt alternativ i kommunens kommunala gymnasieskolor: - produktionsskola - individuellt alternativ - individuellt alternativ A för ungdomar med diagnos inom autismspektrat. Enligt uppgift från förvaltningen har det individuella programmet nu två inriktningar ett yrkesinriktat spår där eleverna bereds möjlighet att prova på olika yrken och förberedas för arbetslivet, och ett studieinriktat spår där ambitionen är att eleverna genom anpassade studier ska bli behöriga till nationellt program. Rektorerna för introduktionsprogrammen understryker att det individuella alternativet ska vara just individuellt., Det är viktigt att eleverna får en utbildning som är anpassad utifrån deras olika behov och förutsättningar. Rektorerna anser därför att det egentligen inte går att tala om två fasta spår i programmet. Inom individuellt alternativ ska det erbjudas såväl ämnesstudier (grundskoleämnen och gymnasiekurser) som arbetsplatsförlagt lärande och praktik beroende på elevens förutsättningar, behov och mål. Individuella studieplaner har tidigare upprättats och ska fortsättningsvis upprättats för alla elever som går individuellt alternativ. Planerna ska enligt uppgift från förvaltningen revideras en gång i halvåret för att säkerställa att mål och åtgärder i planerna motsvarar elevernas målsättningar och behov. Rektorerna för introduktionsprogrammen lyfter att det ska ingå i det dagliga arbetet på introduktionsprogrammen att se över och anpassa de Oktober 2017 7 av 24

individuella studieplanerna så att de är relevanta i förhållande till elevernas målsättningar, förutsättningar och behov. Under hösten kommer ett utvecklingsarbete att bedrivas avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är att en reviderad elevbarometer för introduktionsprogrammen ska ingå. Elevbarometern (en elevenkät) kommer att vara lite mindre omfattande och genomföras fyra gånger per år. Ett viktigt område i undersökningen kommer enligt uppgift i intervju att vara hur eleverna upplever att utbildningen är anpassad utefter deras målsättningar samt behov och förutsättningar. 2.2.4. Anmälan om kränkande behandling till huvudman Sedan 1 januari 2017 gäller en ny rutin för anmälan om kränkande behandling. Rutinen innebär att när en anmälan om kränkande behandling inkommer (från elev eller från personal) ska rektor skicka ett e-postmeddelande till förvaltningens kvalitetsutvecklare med kort information om anmälan. Rektor eller den person som rektor utser ska sedan samtala med berörda elever och när en elev anses ha blivit utsatt för en kränkning ska förvaltningens utredningsblankett användas. Rektor ansvarar enligt rutinen för att förvaltningens kvalitetsutvecklare får en kopia av utredningen när den är färdigställd. Förvaltningen ansvarar för att regelbundet ge nämnden en bild av antalet kränkning- och diskrimineringsärenden samt utfallet av utredningarna. Rapporteringen till nämnden sker månadsvis vis ordinarie sammanträden. Den nya rutinen har behandlats på pedagogiska möten (möten mellan alla gymnasierektorer och gymnasiechefer) då synpunkter på rutinen också har kunnat föras fram. Från gymnasiecheferna och gymnasierektorernas sida framförs att den nya rutinen fungerar bra och är lättarbetad. Förändringarna handlar framförallt om att säkra att huvudmannen informeras om ärenden gällande kränkande behandling. 2.3. Ansvarsfördelning Enligt uppgift i intervju har det inte skett någon särskild fördelning av ansvar för de åtgärder som angivits i svaret till Skolinspektionen. Nämnden fattade beslut om att godkänna svaret till Skolinspektionen den 9 januari 2017. Åtgärderna som listas i svaret betraktar förvaltningen som sina arbetsuppgifter och det förvaltningens ansvar att implementera det som anges i svaret. I svaret till Skolinspektionen framgår vilka konstellationer som arbetat med vilka åtgärder. Kvalitetsutvecklaren har varit ansvarig för att ta fram förslaget på svar till Skolinspektionen. 2.4. Uppföljning av åtgärderna Vid intervjuerna har framkommit att förvaltningens kvalitetsutvecklare för gymnasieskolan har genomfört uppföljningar av hur de skolenheter som fick besök av Skolinspektionen under tillsynen har arbetat med de brister som Skolinspektionen påtalat i skolbesluten. 2.4.1. Tillgång till psykologisk kompetens inom elevhälsan Den nya skolpsykologen började arbeta i maj 2017 på timbasis under en övergångsperiod och arbetar numera heltid gentemot de tre kommunala gymnasieskolorna inklusive gymnasiesärskolan. Skolpsykologen har varit med på arbetslagsmöten på alla skolorna och är känd i organisationen. Från gymnasierektorernas sida upplevs det även som tydligt hur skolpsykologens kompetens ska nyttjas. Oktober 2017 8 av 24

2.4.2. Resursfördelningsmodell för gymnasieskolan Den nya fördelningsmodellen där grundbeloppet består av en programpeng och en stödpeng är ny sedan årsskiftet 2016/2017, och någon särskild utvärdering av modellen är ännu inte planerad. Ekonomichefen vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen lyfter däremot fram att ekonomerna ser över resursfördelningen varje år i samband med att ramen för kommande år erhålls. Den nya ramen förs in i modellen och uppgifter i modellen uppdateras. Justeringar som förenklar och förbättrar resursfördelningen eller ökar transparensen genomförs i samband med detta för att modellen skall bli än bättre enligt ekonomichefen vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Verksamheten kan även komma med önskemål om budgetmässiga förändringar som påverkar resursfördelningsmodellen, vilket innebär att modellen i sådana fall uppdateras. Modellen uppdateras i sådana fall. 2.4.3. Introduktionsprogrammen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslut om en ny organisation för introduktionsprogrammen den 30 januari 2017 och den nya organisationen gäller fr.o.m. läsåret 2017/2018. Enligt protokoll från nämndens sammanträde 2017-01-30 beslutade nämnden även att förvaltningen under juni 2018 ska ha följt upp och utvärderat organisationen för introduktionsprogrammen. Enligt protokoll från nämndens sammanträde 2017-08-30 mottog nämnden information om Introduktionsprogrammen. Informationen innefattade en redogörelse över arbetet de senaste sju månaderna, vilka effekter som iakttagits av arbetet såhär lång samt det fortsatta arbetet framåt. 2.4.4. Anmälan om kränkande behandling och diskriminering Kvalitetsutvecklaren som tar emot anmälningarna om kränkande behandling från rektorerna upplever att antalet anmälningar har ökat. Av nämndens sammanträdesprotokoll för år 2017 framgår att nämnden har mottagit information avseende kränkande behandling vid sammanträdena i februari, april, maj och juni. Oktober 2017 9 av 24

3. Iakttagelser gymnasiesärskola Gymnasiesärskolans verksamhet är organiserad under förvaltningschefen med en ledning bestående av tre gymnasiechefer. Två av dessa chefer har ansvar för var sin gymnasieskola vari gymnasiesärskola ryms. De gymnasieskolor där gymnasiesärskolan finns idag är Sannarpsgymnasiet (individuella och nationella program, totalt 24 elever) och Sturegymnasiet (individuella och nationella program, totalt cirka 30 elever). 3.1. Skolinspektionens beslut Av Skolinspektionens beslut 14 september 2016 framgår att det finns brister som innebär att huvudmannen inte uppfyller följande: Huvudmannen genom ett systematiskt kvalitetsarbete följer upp och utvecklar verksamheten utifrån de resultat som finns, Huvudmannens fördelning av resurser inom gymnasiesärskolan sker efter elevernas olika behov och förutsättningar. I uppföljningsbeslut daterat 2017-04-11 bedömer Skolinspektionen mot bakgrund av de uppgifter som redovisats av huvudmannen att har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheten har avhjälpts. 3.2. Vidtagna åtgärder och implementering 3.2.1. Systematiskt kvalitetsarbete I samband med att resultatrapporten för gymnasieskolan för läsår 2015/2016 behandlades av nämnden den 26 september 2016 beslutade nämnden att det systematiska kvalitetsarbetet gällande gymnasiesärskolan ska utvecklas, såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. Under hösten 2016 ägde två träffar rum med syfte att utveckla kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan. På mötena deltog rektorer för gymnasiesärskolan, Sannarpsgymnasiets kvalitetsutvecklare för gymnasiesärskolan samt förvaltningens kvalitetsutvecklare. På mötena beslutades att: - gemensamma bedömningsmatriser ska användas för alla ämnen på gymnasiesärskolans individuella program - elevbarometern för gymnasiesärskolan ska ses över - elevernas resultat (betyg och utveckling enligt bedömningsmatrisen för de individuella programmen) kommer att sammanställas och redovisas i den årliga resultatrapporten för gymnasiesärskolan. Enligt uppgift i intervju har rektorer och lärare vid gymnasiesärskolan sedan ett år tillbaka tillgång till lärplattformen Unikum, där resultat och åtgärder för eleverna som går gymnasiesärskolans nationella program ska dokumenteras. Från och med höstterminen 2017 finns även bedömningsmatriserna för de individuella programmen i Unikum. Elevbarometern har tidigare besvarats av elever på gymnasiesärskolans nationella program, men den är nu reviderad så att den fungerar för både nationella och individuella program med anpassade svarsalternativ för de individuella programmen. Oktober 2017 10 av 24

3.2.2. Resursfördelning Efter Skolinspektionens tillsyn har förvaltningens ekonomienhet genomfört en översyn gällande resursfördelningen till gymnasiesärskolan. En ny modell för resursfördelningen testas från och med årsskiftet 2016/2017. Enligt svaret till Skolinspektionen är gymnasiesärskolans grundbelopp betydligt högre än för de flesta andra program inom den treåriga gymnasieskolan. I den nya modellen har en del av grundbeloppet som avser ersättning för stöd lyfts ut och fördelats per elev utefter två nivåer. Vilken nivå av stödbelopp som utgår per elev beror på vilken utbildning eleven går, elevens behov av gruppstorlek samt om eleven går på ett individuellt program eller ej. Resursfördelningsmodellen för gymnasiesärskolan är således konstruerad utifrån samma tanke som den för gymnasieskolan. I och med att eleverna från grundsärskolan inte har något meritvärde med sig får fördelningen av stödbeloppet ske utifrån andra parametrar. 3.3. Ansvarsfördelning Enligt uppgift i intervju har det inte skett någon särskild fördelning av ansvar för de åtgärder som angivits i svaret till Skolinspektionen. Nämnden fattade beslut om att godkänna svaret till Skolinspektionen den 9 januari 2017. De åtgärder som listas i svaret betraktar förvaltningen som sina arbetsuppgifter och förvaltningens uppgift att implementera. I svaret till Skolinspektionen framgår vilka konstellationer som arbetat med vilka åtgärder. Kvalitetsutvecklaren har varit ansvarig för att ta fram förslaget på svar till Skolinspektionen. 3.4. Uppföljning av åtgärderna 3.4.1. Systematiskt kvalitetsarbete Eleverna på de nationella programmen och de individuella programmen besvarade enligt uppgift elevbarometern innan sommaravslutningen 2017. Resultatrapport för läsåret 2016/2017 kommer att behandlas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i september och då kommer även resultaten från elevbarometern att behandlas. Förvaltningens kvalitetsutvecklare har träffat rektorerna och lärarna vid gymnasiesärskolan för att följa upp skolornas arbete med de brister som Skolinspektionen lyft i skolbesluten. Samtidigt följs även upp hur arbetet med utvecklingen av elevbarometern och bedömningsmatrisen för de individuella programmen har fungerat. 3.4.2. Resursfördelning Liksom för gymnasieskolan sker det en viss uppföljning av hur resursfördelningsmodellen fungerar varje år i och med att nämnden får nya ramar och en ny budget för gymnasiesärskolan där skolpengen ska fördelas. Precis som för gymnasieskolan uppges det i intervjuerna att det finns ett behov av att regelbundet utvärdera vilket utfall för verksamheten som modellerna ger. För gymnasiesärskolan har det varit mer utmanande att utforma ett index som fördelar stödpeng på ett relevant sätt i förhållande till elevernas behov. Oktober 2017 11 av 24

4. Iakttagelser vuxenutbildning Vuxenutbildningen i omfattar elever inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Särskild utbildning för vuxna drivs i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare bedrivs dels i egen regi, dels på entreprenad. Den kommunala vuxenutbildningen leds av verksamhetschef med tre rektorer som ansvarar för den utbildning som kommunen bedriver. En verksamhetschef ansvarar för upphandling, såväl kommunal som på entreprenad, och uppföljning av vuxenutbildningen som bedrivs på entreprenad. 4.1. Skolinspektionens beslut Av Skolinspektionens beslut 14 september 2016 framgår att det finns brister som innebär att huvudmannen inte uppfyller följande: Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året, Huvudmannen ser till att de arbetsformer som används i undervisningen ger förutsättningar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen samt ger möjlighet att bedöma elevernas kunskaper, Huvudmannen ser till att vuxenutbildningen har tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses, Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden, Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en analys av uppföljningen samt planerar och genomför åtgärderna. Samtliga steg i arbetet med uppföljning, analys och åtgärder ska dokumenteras, Huvudmannen ser till att det i verksamheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever, Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Av Skolinspektionens beslut efter uppföljning (2017-04-11) framgår att Skolinspektionen bedömer följande brister som avhjälpta: Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året. Oktober 2017 12 av 24

Huvudmannen ser till att de arbetsformer som används i undervisningen ger förutsättningar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen samt ger möjlighet att bedöma elevernas kunskaper. Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Resterande brister kvarstå enligt uppföljningsbeslutet. I beslutet framgår vidare att Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Halmstads kommun att vid vite av 800 000 kr senast den 31 augusti 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade den 30 augusti 2017 att godkänna förvaltningens vidtagna och planerade åtgärder för att avhjälpa de av Skolinspektionen påtalade kvarstående bristerna. 4.2. Vidtagna åtgärder och implementering 4.2.1. Kommunal vuxenutbildning bedrivs kontinuerligt under hela året I Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan 2017-2019 finns fastlagt att antalet kursperioder för SFI och gymnasial vuxenutbildning ska vara 10 stycken och att antalet kursperioder för grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 5 stycken. Från och med 1 januari 2017 är alla lärartjänster inom vuxenutbildningen reglerade som semestertjänster. Det ger förutsättningar för att all vuxenutbildning i inklusive särskild utbildning för vuxna ska kunna bedrivas kontinuerligt under hela året. 4.2.2. Arbetsformer som ger förutsättningar att nå målen och kunskapskraven samt ger möjlighet att bedöma elevernas kunskaper Av Skolinspektionens beslut framgår att det enligt intervjuade lärare saknas datorer till elever som läser utbildning i svenska för invandrare. Vidare framgår att rektorer i intervju uppgett att det finns brister avseende IT. Av huvudmannens svar till Skolinspektionen framgår att huvudmannen sedan inspektionen har möjliggjort för vuxenutbildningen att införskaffa klassuppsättningar av datorer i syfte att ge eleverna en adekvat IT-utrustning att använda i sitt lärande. Enligt uppgift i intervju möjliggjordes investeringen i datorer till SFI av ett riktat statsbidrag till SFI under 2016. Alla elever inom SFI har enligt uppgift tillgång till en egen dator. Enligt huvudmannens svar till Skolinspektionen kommer vuxenutbildningen också från januari 2017 att implementera användning av lärplattformen Unikum, som möjliggör för lärare och elever att kommunicera digitalt och läraren kan också följa och bedöma elevens kunskapsutveckling under studiernas gång. Enligt uppgift i intervju är dock Unikum fortfarande inte helt utvecklad och anpassad för SFI och en utbildningsinsats för att lärarna ska kunna använda Unikum lanserades först i augusti 2017. Oktober 2017 13 av 24

4.2.3. Anmäla om kränkande behandling till huvudman Den rutin som huvudmannen har beslutat att vuxenutbildningen ska följa när det gäller anmälan om kränkande behandling till huvudman finns angiven i huvudmannens svar till Skolinspektionen. Enligt rutinen ska utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens utredningsblankett användas när en elev upplevs ha blivit utsatt för kränkning. Rektor ansvarar för att anmälan görs till huvudman via att en kopia av utredningen sänds över till förvaltningskansliet omgående efter det att utredningen är färdig. Förvaltningskansliet ansvarar för att nämnden vid varje sammanträde underrättas om antalet kränknings- och diskrimineringsärenden samt hur dessa har hanterats och avlöpt. Enligt uppgift i intervju ska den del av rutinen för anmälan om kränkande behandling till huvudman för gymnasieskolan, som innebär att rektor skickar ett kortfattat mail till förvaltningens kvalitetsutvecklare, också tillämpas för vuxenutbildningen. 4.3. Ansvarsfördelning Enligt uppgift i intervju har det inte skett någon särskild fördelning av ansvar för de åtgärder som angivits i svaret till Skolinspektionen. Nämnden fattade beslut om att godkänna svaret till Skolinspektionen den 9 januari 2017. De åtgärder som listas i svaret betraktar förvaltningen som sina arbetsuppgifter och förvaltningens uppgift att implementera. I svaret till Skolinspektionen framgår vilka konstellationer som arbetat med vilka åtgärder. Kvalitetsutvecklaren har varit ansvarig för att ta fram förslaget på svar till Skolinspektionen. 4.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder 4.4.1. Kommunal vuxenutbildning bedrivs kontinuerligt under hela året Enligt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan för 2017-2019 ska SFI och gymnasial vuxenutbildning ha tio kursperioder per år och grundläggande vuxenutbildning ska ha minst fem kursperioder. 4.4.2. Arbetsformer som ger förutsättningar att nå målen och kunskapskraven samt ger möjlighet att bedöma elevernas kunskaper Förutom att införskaffa datorer till vuxenutbildningen för att ge eleverna en adekvat ITutrustning att använda i sitt lärande angav huvudmannen i sitt svar till Skolinspektionen att lärplattformen Unikum ska användas i vuxenutbildningen. Enligt uppgift i intervju är dock Unikum fortfarande inte helt utvecklad och anpassad för SFI och en utbildningsinsats för att lärarna ska kunna använda Unikum lanserades först i augusti 2017. 4.4.3. Anmäla om kränkande behandling till huvudman Enligt svar till Skolinspektionen ansvarar förvaltningskansliet för att nämnden regelbundet ges en bild av antalet kränknings- och diskrimineringsärenden, vilka som ansetts vara kränkande behandling, samt utfallet av utredningarna. Detta lyfts som informationsärenden på nämnden. Enligt protokoll från Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde den 26 juni 2017 har nämnden mottagit redovisning av anmälan där elev inom vuxenutbildningen har upplevt sig kränkt. Oktober 2017 14 av 24

5. Revisionell bedömning Granskningen syftade till att granska om utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vid granskningstillfället vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i tillsynen. Vidare ska granskningen svara på om det har skett någon uppföljning av åtgärderna alternativt planeras uppföljning av åtgärderna. Revisionsfrågan granskningen ska besvara är: Har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att komma till rätta med de områden som Skolinspektionen kritiserade i tillsynen? Vi bedömer att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i huvudsak har vidtagit ändamålsenliga åtgärder. Vi konstaterar att nämnden har vidtagit åtgärder, säkerställt implementering av åtgärderna samt fördelat ansvar. Flertalet åtgärder har följts upp eller planeras att följas upp. Vi konstaterar vidare att uppföljning för vissa vidtagna åtgärder såsom effekter av den nya resursfördelningsmodellen och tillgång till psykologisk kompetens inom elevhälsan för närvarande inte är genomförd eller planerad. Vi anser att särskilda uppföljningsinsatser är viktiga för att säkerställa att åtgärder ger önskade effekter eller om ytterligare åtgärder krävs. Vi vill slutligen poängtera att granskningen har avgränsats till att endast beröra åtgärder inom de områden där Skolinspektionen har avslutat sin tillsyn. Inom vuxenutbildningen kvarstår vid tidpunkten för denna granskning vissa brister där Skolinspektionen ännu inte avslutat sin tillsyn. Sammanfattning av bedömningar gentemot kontrollmål återges nedan. Kontrollmål Har det genomförts några konkreta åtgärder? Kommentar Uppfyllt Vi bedömer att kontrollmålet om genomförandet av konkreta åtgärder är uppfyllt. Konkreta åtgärder har genomförts i enlighet med huvudmannens svar till Skolinspektionen som nämnden godkänt. Har nämnden säkerställt implementering av åtgärderna? Uppfyllt Vi bedömer att kontrollmålet om implementeringen av åtgärderna är uppfyllt. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden har bland annat beslutat en ny organisation för introduktionsprogrammen, om en ny resursfördelningsmodell och om att det systematiska kvalitetsarbetet gällande gymnasiesärskolan ska utvecklas på såväl huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. I nämndens verksamhetsplan 2017-2019 framgår det vidare att antalet kursperioder per år för SFI och gymnasial vuxenutbildning är tio till antalet och för grundläggande vuxenutbildning minst Oktober 2017 15 av 24

fem kursperioder. Genom besluten och verksamhetsplanen anser vi att nämnden säkerställt implementering av åtgärderna på ett tillräckligt sätt. Har nämnden fördelat ansvar för åtgärderna? Har nämnden genomfört uppföljning av åtgärderna alternativt planerat uppföljning av åtgärderna? Uppfyllt Vi bedömer att kontrollmålet om ansvar för åtgärderna är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden blivit informerade samt antagit det samlade svar om åtgärder som redovisats Skolinspektionen. Nämnden har, genom att ha beslutat om att godkänna förvaltningens redovisning av åtgärder som vidtagits och förslag till åtgärder som ska vidtas för att avhjälpa Skolinspektionens påtalade brister, indirekt fördelat ansvar för åtgärderna. Förvaltningen ser det som sin arbetsuppgift att vidta samt implementera åtgärderna i enlighet med nämndens beslut. I svaret till Skolinspektionen framgår vilka konstellationer som arbetat med vilka åtgärder. Kvalitetsutvecklaren har varit ansvarig för att ta fram förslaget på svar till Skolinspektionen. Delvis uppfyllt Vi bedömer att kontrollmålet om uppföljning av åtgärder är delvis uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har genomfört eller planerat uppföljning av åtgärderna. Bland annat har nämnden beslutat att följa upp och utvärdera den nya organisationen för introduktionsprogrammen. Vidare kommer nämnden att behandla resultatrapporten för läsåret 2016/2017 samt resultaten från elevbarometern i september 2017 då resultat för gymnasiesärskolan också kommer att ingå. Av nämndens sammanträdesprotokoll för år 2017 framgår även att nämnden mottagit information avseende kränkande behandling. Vi noterar att uppföljning för vissa beslutade åtgärder såsom effekter av den nya resursfördelningsmodellen och tillgång till psykologisk kompetens inom elevhälsan förnärvarande inte är genomförda eller planerade. Vi anser att särskilda uppföljningsinsatser är viktiga för att säkerställa att åtgärder ger önskade effekter eller om ytterligare åtgärder krävs. Oktober 2017 16 av 24

2017-10-17 Carl-Magnus Stenehav Uppdragsledare Fredrik Birkeland Projektledare Oktober 2017 17 av 24

Bilaga 1 Skolinspektionens bedömning Gymnasieskolan Skolinspektionen konstaterar att inte uppfyller författningskraven avseende att: Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Hemkommunen erbjuder - själv eller genom ett samverkansavtal med annan kommun eller ett landsting - utbildning på introduktionsprogram i enlighet med författningarnas krav. (15 kap. 30 och 17 kap. 16-17 skollagen) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Resursfördelning Skolinspektionen bedömer att kommunen inte fördelar resurser inom gymnasieskolan efter elevernas olika behov och förutsättningar. Av utredningen framgår att Halmstad kommun har en rak resursfördelning som innebär att elever som går på samma program genererar samma elevpeng och som därmed inte utgår från elevernas behov eller förutsättningar. Verksamheten uppfyller därför inte författningarnas krav i denna del. Utav tillsynen framgår att valt en rak resursfördelning mot bakgrund av att det finns tre stora gymnasieskolor i kommunen och att dessa kan fördela resurserna mellan programmen och utifrån behov. Skolinspektionen bedömde att följande åtgärder behövde vidtas för att avhjälpa bristen: Kommunen ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete Skolinspektionen bedömer att gymnasieskolorna inte har sådan tillgång till elevhälsa så att den kan arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande. Av utredningen framgår att det finns olika uppfattningar om huruvida elevhälsans samtliga kompetenser deltar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i kommunens gymnasieskolor. Även om förvaltningschefen uppger att elevhälsan har tillräcklig tillgång till de olika kompetenserna i arbetet, uppger såväl representanter från gymnasieskolornas elevhälsa, rektorer och gym- Oktober 2017 18 av 24

nasiechef att samtliga kompetenser inte deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Mot bakgrund av att de som bedriver arbetet på skolenheterna uppger att elevhälsans samtliga kompetenser inte deltar i detta arbete, bedömer Skolinspektionen att huvudmannen inte tillsett att gymnasieskolorna har tillgång till elevhälsa så att den kan arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Av tillsynen framkommer också det tar 7-8 månader från det att ett behov upptäcks till att utredning med psykologisk kompetens startar. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att det på gymnasieskolenheterna finns sådan tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Introduktionsprogrammet - Individuellt alternativ Skolinspektionen bedömer att utbildningen på introduktionsprogrammet individuellt alternativ inte är utformat som författningarnas föreskriver. Utredningen visar att huvudmannen erbjuder individuellt alternativ i två spår. Utbildningen är individuellt utformad utifrån elevernas behov och förutsättningar i det ena spåret, men inte i det andra. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att introduktionsprogrammet individuellt alternativ utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Anmälan om kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte säkerställer att alla fall då en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Huvudmannen kan därmed inte heller säkerställa att sådana kränkningar skyndsamt utreds eller att de åtgärder som i förekommande fall krävs vidtas. Även om nämnden har instruktioner för hur anmälningar om kränkande behandling ska fungera, visar utredningen att dessa instruktioner inte följs. Utredningen visar även att det finns en osäkerhet kring hur och när personal ska anmäla fall av kränkande behandling. Personal uppger även att alla ärenden om kränkande behandling inte anmäls till rektor och huvudman. De instruktioner som huvudmannen har följs sålunda inte och därmed mottar inte huvudmannen samtliga anmälningar om kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska säkerställa att om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till huvudmannen. Gymnasiesärskolan Skolinspektionen konstaterar att inte uppfyller författningskraven avseende att: Oktober 2017 19 av 24

Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte följer upp resultat inom utbildningen och inte heller analyserar dessa resultat som grund för utvecklingsåtgärder. Utredningen visar att huvudmannen följer upp vissa elevers uppfattningar i frågor som handlar om utbildningen och omsätter detta till frågor för rektorer att analysera och planera åtgärder för. Däremot följs inte kunskapsresultaten upp och sammanställs inte heller. Utan en sådan sammanställning kan inte huvudmannen analysera, besluta om, planera och genomföra relevanta utvecklingsåtgärder. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen: Huvudmannen ska följa upp resultat inom utbildningen, och ska dokumentera denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Resursfördelning Skolinspektionen bedömer att kommunen inte fördelar resurser inom gymnasiesärskolan efter elevernas olika behov och förutsättningar. Av utredningen framgår att Halmstad kommun har en rak resursfördelning, som innebär att elever som går på samma program genererar samma elevpeng. Resursfördelningen utgår inte från elevernas behov eller förutsättningar. Eftersom huvudmannen saknar en heltäckande resultatsammanställning innebär detta att huvudmannen inte kan fördela resurser utifrån sådana värden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen: Kommunen ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Oktober 2017 20 av 24

Vuxenutbildningen Skolinspektionen konstaterar att inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året. (2 kap. 25 förordningen om vuxenutbildning) Huvudmannen ser till att de arbetsformer som används i undervisningen ger förutsättningar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen samt ger möjlighet att bedöma elevernas kunskaper. (Lvux 12, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper, 2.4 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att vuxenutbildningen har tillgång till personal med sådan kompetens, att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Huvudmannen ser till att det i verksamheterna bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-9 g skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Utbildning hela året Skolinspektionen bedömer att utbildningen inom kommunal vuxenutbildning inte bedrivs året om. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året. Oktober 2017 21 av 24

Arbetsformer i utbildning i svenska för invandrare Skolinspektionen bedömer att de arbetsformer som används i undervisningen inte ger förutsättningar för eleverna att nå målen. Eftersom det saknas tillgång till datorer finns inte möjlighet för eleverna att redovisa kunskaper som föreskrivs i Kursplan för utbildning i svenska för invandrare och därmed kan lärare inte bedöma deras kunskaper. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året. Huvudmannen ska se till att de arbetsformer som används i undervisningen ger förutsättningar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen samt ger möjlighet att bedöma elevernas kunskaper. Tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning tillgodoses Skolinspektionen bedömer att eleverna inte har tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledningen inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Även om vägledning finns i form av centralt placerad kompetens visar utredningen att elever har behov av vägledning som inte tillgodoses. Även det faktum att huvudmannen bedömt att vägledningen, som den är organiserad idag, inte tillgodoser elevernas behov stödjer Skolinspektionens bedömning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att vuxenutbildningen har tillgång till personal med sådan kompetens, att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte säkerställer att alla fall då en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Huvudmannen kan därmed inte heller säkerställa att sådana kränkningar skyndsamt utreds eller att de åtgärder som i förekommande fall krävs vidtas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Vidare bedömer Skolinspektionen att det i vuxenutbildningen inte bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Utredningen visar att det inte görs några kartläggningar av vilka behov och risker som finns i verksamheten och att det inte heller görs några insatser för att förebygga och förhindra att kränkningar sker. Vidare är den plan mot kränkande behandling som finns för verksamheten inaktuell. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i dessa delar. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska säkerställa att i alla fall då en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till huvudmannen. Oktober 2017 22 av 24