Miljörapport 2016 Arbrå Reningsverk

Miljörapport 2016 Arbrå Reningsverk

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 1/21 Innehåll 1. Grunddel Administrativa uppgifter... 3 Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 Verksamhetsbeskrivning... 4 Tillstånd... 5 Anmälningsärenden beslutade under året... 5 Andra gällande beslut... 5 Tillståndsgiven och faktisk belastning... 7 Gällande villkor i tillstånd... 8 Naturvårdsverkets föreskrifter... 10 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse...10 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,...10 Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar... 11 Ledningsnät och pumpstationer...11 Pumpstationer...11 Bräddat avloppsvatten...11 Bräddning på pumpstation och ledningsnät...12 Flödesmätningar...13 Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten...13 Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten...14 Samtliga analysresultat ligger under riktvärdet för fosforutsläpp....14 Gränsvärde Årsmedelvärde...14 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten...15 Resultat från Slamanalyser...16 Recipientkontroll...16 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 17 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden...17 Egenkontroll...17 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 17 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket...17 Tillbud och störningar på ledningsnätet...17 Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi... 18 Energi produktion och användning...18 Transporter...19 Råvaror...19 Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 19 Avvattnat slam...19 Annat icke miljöfarligt avfall...20 Miljöfarligt avfall...20 Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 21

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 2/21 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Anslutning och flöden Bil. 2 Inkommande och utgående mängder av näringsämnen Bil. 3 Inkommande och utgående mängder av tungmetaller Bil. 4 Resultat från Slamanalyser Bil. 5 Ledningslängd och utförda åtgärder på ledningsnätet Bil. 6 Bräddningsuppgifter på pumpstationer och reningsverk (6.1 + 6.2) Bil. 7 Inventering av energiförbrukande utrustning på reningsverket (7.1 + 7.2) Bil. A Processbeskrivning med processchema Bil. B Riskgranskning Bil. C Kemikalielista Bil. Y Lista över analysresultat från utsläppskontroll

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 3/21 1. Grunddel Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000 2361 Gatuadress: Teknik, service och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 82180 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278 25000 Anläggningens namn: Arbrå reningsverk Av 6 Anläggningsnummer: 2183 018 Fastighetsbeteckning: Forsön 1:4 Besöksadress: Idrottsvägen 45 Postnummer, ort: Kommun: 820 10, Arbrå Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, 027157542 Kontaktperson på plats KarlAxel Björklin, tel 070588 87 41 Epost: info@helsingevatten.se Huvudbransch MFP: SFS 2013:251 Avloppsreningsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe: 90.10 (B) Ev övriga branscher och koder: Kod för farliga ämnen: Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen 19981109 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VAanläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VAanläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 027825000. Fr o m 20090401 utförs driften av de allmänna VAanläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 4/21 Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Område med röd markering indikerar verksamhetsområde för Avlopp. Område med orange färg indikerar område för vatten + avlopp. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång, biologisk rening enligt aktivslammetoden med BIOPprocess samt kemisk rening med efterfällning). Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och Ptot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 5/21 Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 20090121 med beslutsnummer 551170605, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst 19981109 Länsstyrelsen Beslutsnummer 551170605, tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Lst 20090121 Länsstyrelsen Slutliga villkor Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 20061025 Länsstyrelsen, 5551222606, 2183018 20090121 Länsstyrelsen 551170605, 2183018 20100115 Länsstyrelsen 555380209, 83018 20101221 Länsstyrelsen 555177010, 83018 20110909 Länsstyrelsen 555169911, 83018 20111118 Länsstyrelsen 555201111m, 83018 20120110 Länsstyrelsen 555683011, 83018 20121210 Helsingevatten HVAB2012047 Minnesanteckning Tillsynsbesök på Arbrå avloppsreningsverk Beslut, slutliga villkor för Arbrå Reningsverk Beslut Miljörapport 2008, Arbrå Underrättelse angående 2009 års miljörapport Arbrå Reningsverk Underrättelse Arbrå, angående 2010 års miljörapport Beslut Arbrå, Länsstyrelsens svar på Förslag till Egenkontrollprogram Arbrå Beslut Arbrå, Periodisk besiktning 2009 Beslut från Länsstyrelsen Anmälan av bräddning från Arbrå ledningsnät

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 6/21 20130114 Länsstyrelsen 555878612, 2183018 20130204 Länsstyrelsen 55592113, 2183018 20130508 Länsstyrelsen 555246613, 2183018 20130610 Länsstyrelsen 555386713, 2183018 20130826 Länsstyrelsen 555145613, 2183018 20130904 Länsstyrelsen 55547222013, 2183018 20140414 Länsstyrelsen 55521882014, 2183018 20141121 Länsstyrelsen 55577602014, 2186018 Beslut Arbrå, Anmälan av bräddning från Arbrå ledningnät Minnesanteckning Tillsynsmöte Beslut 2012 års miljörapport, Arbrå Anmälan om bräddning. Arbrå avloppsreningsverk Periodisk besiktning 2012, Arbrå avloppsreningsverk Kartläggning av pumpstationer Beslut angående 2013 års Miljörapport Förslag till beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet 20141202 Länsstyrelsen 55577602014, 2186018 20150216 Länsstyrelsen 55577602014, 2183018 20150513 Länsstyrelsen 55519782015, 2183018 20160429 Länsstyrelsen 55520272016, 2183018 Beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet Nytt beslut ersätter beslut från 20141202. Beslut om klassning av Arbrå RV med anl av nya Miljöprövningsförordningen. Beslut, Arbrå RV angående miljörapport 2014 Beslut, Arbrå RV angående miljörapport 2015

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 7/21 Tillståndsgiven och faktisk belastning Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning på 46 m³/h eller 1104 m³ per dygn. Detta motsvarar en belastning på 4000 pe räknat mot en vattenförbrukning med schablonvärdet 200 liter per dygn och person. För Arbrå reningsverk finns närmare 3000 dygnsflöden sammanställda. Medianflödet är 860 m³ och medelvärde 1000 m³. Av detta görs tolkningen att reningsverket ligger gott och väl inom sin hydrauliska reningskapacitet, men att bräddningar är förväntade i samband med t ex skyfall och snösmältning. I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe, detta avser då belastning baserat på inkommande BOD och schablonvärdet 50 gram/person och dygn (vilket borde bli 3200 pe/dygn). Parameter 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Pe (BOD7) 1850 3376 2173 2682 3252 2470 1864 1956 1701 PE (deb.avloppsvatten) 2772* 2889* 2708* 2604 2573 2509 2645 2563 2680 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde. * Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat avloppsvatten. Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år. Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det beräknade medelvärdet för BOD7halten. Mätning av vattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Befolkningsmängden i området för Arbrå ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget http://gis4.gavle.se/befostat. Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 2600 st.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 8/21 Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie och energiförbrukning. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Villkor 5. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ge tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) dagtid (kl 0718) 50 db(a) kvällstid (kl 1822) 45 db(a) nattetid (kl 2207) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Kommentar Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Kommentar Den fällningskemikalie som har använts, PAXXL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av tillsynsmyndigheten. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Kommentar Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under året. Kommentar Inga klagomål på lukt har förekommit. Kommentar Inga klagomål avseende buller har förekommit. Kommentar Kemikalie och avfallshanteringen sker på det

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 9/21 sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kommentar Kemikalieregister finns på Häggesta reningsverk. Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Villkor 13. En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter ombyggnad och upprustning av reningsverket. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient från som rikt och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Villkor 15. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD 7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Kommentar Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Kommentar Ett reviderat förslag lämnades i april 2011. Kommentar Förstagångsbesiktning har utförts. Kommentar Riktvärdena har hållits under samtliga kvartal. Kommentar Gränsvärden har ej överskridits.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 10/21 Naturvårdsverkets föreskrifter Av Naturvårdsverkets föreskrifter är två föreskrifter riktade speciellt till kommunala reningsverk. 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. 1. COD, BOD7, Ptot, Ntot: Reningsanläggning mindre än 10000 pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades Eurofins som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l För att beräkna kg BOD och fosfor som släpps ut per dygn multipliceras ovanstående medelhalter med totalt årsflöde och delas sedan med 365. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket levererar idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Borab eller Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. 1. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph 2. Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4N) 3. Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni och Zn Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys, analysresultat redovisas i bilaga 4 enligt bilageförteckning.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 11/21 Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Ledningsnät och pumpstationer Bilaga 5 redovisar längder och utfört arbete på ledningsnätet tillhörande Arbrå reningsverk. Arbrås spillvattennät omfattar drygt 45 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Samtliga finns upptagna som tillhörande spillvattenhuvudledningsnätet, men några av dem borde kunna klassas som LTAstationer (LågTrycksAvlopp) eftersom de endast pumpar vidare vatten från en eller två fastigheter. En av de nämnda LTAstationerna används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen på nätet samt vid avloppsreningsverket. Utbyggnad och underhåll av ledningsnätet Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar Det finns en 10årsplan för förnyelse och renovering av ledningsnätet. Vid arbetet med ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Planen uppdateras årligen i samband med budgetplanering. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer och ledningar mm. Bilaga 5 redovisar förnyelse av ledningsnätet. Pumpstationer Utbyggnad och underhåll vid pumpstationer I den 5åriga budgetplaneringen ingår åtgärder för förnyelse och renovering av pumpstationer. Årets underhåll på pumpstationer redovisas i bilaga 5 Bräddat avloppsvatten Reningsverket bräddade 3 m 3 i april i samband med snösmältning.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 12/21 Bräddning på pumpstation och ledningsnät Bräddning på pumpstationer har tidigare registrerats löpande i vårt datasystem under året. I samband med uppdatering till ett nytt och mer avancerat styrsystem (ABB800) så föll bevakningen av när bräddning upphör bort. Informationen finns i styrdatorn på pumpstationerna, men skickas inte vidare till det centrala övervakningssystemet. Detta upptäcktes i samband med att vi skulle rapportera antalet bräddningar för 2016. Fram till att problemet är åtgärdat kommer driftteknikerna att åka ut till pumpstationen för att på plats läsa av och skriva ned hur långt varje bräddningstillfälle varit när larm om bräddning inträffar. Bilaga 5 och 6 presenterar underhåll och bräddning på pumpstationer under året. Bräddningar vid Arbrå avloppsreningsverk och tillhörande nät Typ av bräddning 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bräddat vid avloppsreningsverket 841 m 3 149 m 3 335 m 3 0 7 m 3 5 m 3 Bräddat på ledningsnätet 300 m 3 0 0 0 Uppg.saknas Bräddat från pumpstation 0 77 m 3 0 14 h 0 Uppg.saknas Avloppsstopp på ledningsnätet De anmälningar om störningar och avbrott som kommer registreras i Geosecma. De störningar som registreras knyts till en adress och ger därmed en tydlig visuell återkoppling i GISkartan. Antalet avloppsstopp redovisas i bilaga 5.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 13/21 Flödesmätningar Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Nedanstående tabell visar en jämförelse av perioden 20072016. Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkommande vatten (m 3 ) 306 363 374 042 386 918 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 304 230 294 592 Debiterat vatten (m 3 ) 179 806 177 049 184 507 172 961 171 338 164 354 160 299 168 955 163 682 171 186 Längd självfallsledning (m) 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50238 51 063 43589* Inläckage (m 3 ) 126 557 196 993 202 411 158 152 151 095 176 370 154 899 144 063 140 548 123 406 Inläckage (%) 41% 53% 52% 49% 48% 52% 49% 46% 46% 42% Inläckage (m 3 /km*dygn) 6,9 10,7 11,0 8,8 8,2 9,6 8,4 7,9 7,5 7,8 *Ledningssträcka för tryckavloppet är borträknad. Diagrammet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Inläckaget säger något om kvaliteten på ledningsnätet. Slutsatsen man kan dra är att trots en relativt hög procentsats så är mängden tillkommande vatten relativt låg mätt per meter huvudledning. Inläckaget per km huvudledning i Arbrå är betydligt lägre än riksgenomsnittet.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 14/21 Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten Riktvärde för kvartalsmedelvärden Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per kvartal för BOD får vara max 10 mg/l Ett av proverna överskrider riktvärdets 10 mg/l, men kvartalsmedelvärdet är lägre än riktvärdet. Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per kvartal för fosfor får vara max 0,3 mg/l. Samtliga analysresultat ligger under riktvärdet för fosforutsläpp. Gränsvärde Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BODutsläpp på max 4400 kg BOD 7 /år och max 48 kg fosfor per år. Omräknat till utsläpp per dygn så blir det max 12,05 kg BOD och 0,42 kg fosfor per dygn Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BODutsläppet ligger på 3,4 kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,08 kg/dygn. Gränsvärde Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter att fosfor och BODutsläppet är max 12,05 kg BOD 7 /dygn och max 0,42 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal. Parameter 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BOD7: utsläpp (kg/dygn) 8,30 4,66 6,10 4,0 4,0 4,4 4,0 3,4 Fosfor: utsläpp (kg/dygn) 0,141 0,109 0,07 0,07 0,05 0,05 0,07 0,08

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 15/21 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten Metallhalt kontrolleras vid sex tillfällen per år, mätningar har skett sedan år 2012. Här sammanfattas analysresultaten för alla prover sedan 2012. I emissionsbilagan redovisas endast resultat från 2016. Årsmedelvärde med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Vid de tillfällen resultatet har rapporterats med mindre än rapporteringsgräns (<x) så används rapporteringsgränsen som numeriskt värde. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande provtagningspunkt är påverkad av intern belastning vilket kan leda till att inkommande mängder överskattas. Inkommande flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 4,35 2,00 0,13 33,1 1,6 0,1 2,5 103,4 2013 6 6,14 2,85 0,14 54,3 2,5 0,1 2,7 153,0 2014 6 4,68 3,03 0,14 39,2 2,4 0,1 2,8 136,3 2015 6 4,4 2,06 0,12 36,6 1,8 0,1 2,4 119,8 2016 6 4,5 1,36 0,12 21,4 1,1 0,1 1,9 107,2 Utgående flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 0,10 0,20 0,02 7,5 0,50 0,1 1,08 15,9 2013 6 0,05 0,39 0,02 8,2 0,78 0,1 1,67 14,2 2014 6 0,06 0,32 0,02 10,6 0,63 0,1 1,73 27,8 2015 6 0,08 0,20 0,03 1,7 0,50 0,1 1,16 11,4 2016 6 0,10 0,50 0,1 2,6 1 0,1 1,4 9,9 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn 2012 98 % 90 % 81 % 77 % 70 % 0 % 56 % 85 % 2013 99 % 86 % 84 % 85 % 69 % 0 % 38 % 91 % 2014 99 % 90 % 85 % 73 % 73 % 0 % 37 % 80 % 2015 98 % 90 % 78 % 95 % 73 % 0 % 53 % 91 % 2016 98 % 63 % 17 % 88 % 13 % 0 % 29 % 91 %

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 16/21 Resultat från Slamanalyser Arbrå reningsverk har skickat 432 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 20,6% torrhalt och vikten motsvarar ca 88,9 ton räknat i TS. Slammet analyseras fyra gånger per år hos Eurofins. Bilaga 4 redovisar analysresultat och medelvärde samt fällningskemikaliens bidrag till metallinnehållet. Kadmiuminnehåll Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 21,6 mg kadmium/kg fosfor, vilket är lite lägre än förra året. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 17 mg/pe och år. Ungefär 3,8 % av kadmiumet kommer från fällningskemikalien PAX XL100 (beräknat utifrån ett medelvärde för dosering på 149 g/l). Reningsverket är certifierat enligt Revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat mängden tungmetaller i slammet. Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Vid tömning noterar slambilen hur stor volym som töms. Endast om slambilen är full kan en exakt volym noteras, om slambilen är delvis full blir noteringen en uppskattning av volymen. Under 2016 uppskattas att verket tog emot 684 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1617 m³ från de externa verken Flästa, Rengsjö och Växbo. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av LjusnanVoxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Utvärdering finns att ladda ned från LjusnanVoxnans vattenvårdsförbunds hemsida.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 17/21 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls av leverantör enligt serviceavtal. Den utrustning som inte sköts enligt serviceavtal underhålls av personal på reningsverket. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Provtagningsschemat uppdateras vid årsskiftet varje år. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Under året har inga allvarliga tillbud som påverkat reningsprocessen inträffat. Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppsstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Avloppsstopp Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppsstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Förebyggande arbete I övrigt genomförs förebyggande underhåll i form av att det finns en spolplan där vissa problematiska delar av ledningsnätet spolas regelbundet för att undvika stopp. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. I det ingår bland annat att bygga bort problemsträckor där det är möjligt. Bilaga 5 redovisar antalet avloppsstopp. Buller och lukt Det har inte förekommit några klagomål på lukt eller buller under året.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 18/21 Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning Inga åtgärder har utförts för att minska elanvändning. Arbrå reningsverk har ingen egen värmeproduktion i form av biogas eller värmepump. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja vintertid. Total elkonsumtion under året till reningsverket var 420 915 kwh, ca 40 500 kwh av detta avleddes för uppvärmning av den del reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen är även i viss mån påverkad av inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen). Ovanstående cirkeldiagram baseras på en energikartläggning utförd 2009 där effekten på utrustningen i reningsverket multipliceras med uppskattad drifttid. Beräknad årsförbrukning hamnar på 430 000 kwh Månadsförbrukningen i Arbrå reningsverk har en fördelning som visar att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Elförbrukning per m³ avloppsvatten 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Avloppsvattenflöde m 3 /år 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 304 230 294 592 Elanvändning 1 kwh/år 459412 483966 385839 405933 400548 350308 348818 Elanvändning kwh/m 3 1,4 1,5 1,1 1,3 1,3 1,15 1,18 Inköp av eldn.olja m 3 /år 11,4 7,4 3 3 0 7 0 1 Avläst från Telgekrafts hemsida minus el förbrukad på rörnätsidans personallokaler

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 19/21 Transporter Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på Sävstaås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till Säversta värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några förändringar i kemikalieinköp. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQcertifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. För avvattning används polymeren Zetag 7565, den årliga förbrukningen uppskattas till ca 750 kg baserat på att vi beställer 750 kg ungefär en gång per år. Tabell över använda kemikalier Produkt Anv.område Mängd PAX XL100 Fällningkemikalie (inköpt mängd) 63700 Zetag 7565 Polymer för avvattning Uppskattas till 1000 kg årligen Smörjfett Smörjning centrifug mm 3 kg * Grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 0 kg * Rengöring Rengöring rostfritt, aluminiumgolv, maskiner 0 kg * Motorolja (hydraway bio se 46) Används i pumpar, maskiner, bilar 0 kg * Hydraulolja Används i inloppspumpar, skrapspel 0 kg * Växelolja Används i maskiner,växlar 0 kg * *tas från Häggesta vid behov Avvattnat slam Under året producerades sammanlagt 432 ton avvattnat slam med genomsnittlig TShalt 21 %. Slammet hade god kvalitet under 2016 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 20/21 Annat icke miljöfarligt avfall Förutom slam uppkommer pressat grovrens. Grovrenset samlas upp i 200 liters soptunnor och vilka transporteras av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Det tar ungefär en vecka att fylla en soptunna mängden grovrens uppskattas till ca 8001000 liter per månad. ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL Mottagare Mängd Pressat grovrens BORAB ca 11 m3 Sand BORAB 6930 kg Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB. På reningsverket står idag ett 200liters fat för spillolja. Fatet skickas för återvinning när det är fullt. Helsingevatten kontaktar årligen BORAB för att begära en sammanställning över levererat avfall. Detta sker i samband med upprättande av miljörapporten. Eftersom allt miljöfarligt avfall först transporteras till Häggesta reningsverk i väntan på vidare transport till BORAB så särredovisas inte det miljöfarliga avfallet per reningsverk. Det redovisas istället som avfall från Häggesta reningsverk.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 21/21 Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Om tanken med fällningskemikalie skulle börja läcka så rinner läckaget ned i en avställd kammare som gott och väl rymmer tankens volym. Under året har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 4. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningar. 5. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk och klämrisk samt risk vid elarbeten. 6. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 7. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 8. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan år 2001 finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdaterad 2017 och uppdelad i två delar. 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Riskanalysen bifogas som bilaga B Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQcertifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som växt på åkermark som gödslats med slam.

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 1.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Koordinater i rikets nät X Y SWEREF 99TM 6814732 574266 ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER Dimensionerad maximal belastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Tillåten maximal anslutning AVLOPPSANL, antal anslutna personer***: Anslutna person.ekv.(pe)* m.a.p. BOD7 1 701 Anslutna person.ekv.(pe)** m.a.p. vattenförbrukning 2 680 ***uppskattat via http://gis4.gavle.se/befostat 3250 pe 5350 pe 3250 pe 2 584 pe Månad Mängd avlopps Mängd bräddat Nederbörd vatten, m³ avloppsvatten m³ Antal mm I Jan 19627 36,5 Febr 17699 43,8 Mars 28595 36 April 36704 3 60 Maj 31035 89,9 Juni 25776 32,7 Juli 23273 77 Aug 21404 77,6 Sept 20580 29,3 Okt 19775 17,9 Nov 25449 84,5 Dec 24675 30,5 Summa 294 592 3 616 * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7belastning och 70 g BOD7/pe och dygn ** Anslutna pe beräknas utifrån vattenförbrukning hos avloppsabonnenter och 175 liter/pe och dygn UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER * Näringslivets förbrukning 13173,37 207 pe * Privata bostäder, fritidshus, flerbostadshus mm 142255,81 2 233 pe * Allmänna, kommunala och statliga inrättningar mm 12604,57 198 pe Debiterad mängd avloppsvatten, m³ 171 186 Ovidkommande mängd vatten, m³ 123 406 Ovidkommande mängdvatten, % av tillrinning 42% Bräddat reningsverket 3 Bräddat nät, uppskattat m³

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 1.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK INKOMMANDE DYGNSFLÖDEN OCH DYGNSNEDERBÖRD 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Dygnsflöde (m3) Finns ej digitalt tillgänglig 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Mängd avlopps vatten, m³ I Jan Mars Maj Juli Sept Nov 25 20 15 10 5 0 Dygnsnederbörd (mm), Simeå 100 80 60 40 20 0 Nederbörd Antal mm Dygnsnederbörd Källa för nederbörd är SMHIs väderstation i Simeå http://opendatadownloadmetobs.smhi.se/

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Inkommande vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ 294592 Ink.medelflöde per dygn (m3/d): 807 Bräddflöde nät+verk, m³ 3 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Inkommande mängder Provtagningspunkt, provin I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde provin Bräddat vatten Totalt och provtyp CODCr 12 dp 355,1 104,6 104,6 ton/år BOD7 12 dp 147,5 43,5 43,5 ton/år Ptot 12 dp 4,5 1,3 1,34 ton/år Ntot 12 dp 37,8 11,1 11,1 ton/år NH4N 0 0,0 0,00 ton/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, provut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde provut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket CODCr 24 dp 35,03 10,3 0,0 10,3 ton/år BOD7 24 dp 4,21 1,2 0,0 1,2 ton/år Ptot 24 dp 0,098 0,0 0,0 0,0 ton/år Ntot 24 dp 25,17 7,4 0,0 7,4 ton/år NH4N analyseras ej 0,00 0,0 0,0 ton/år Susp.substans 24 dp 6,33 1,9 1,9 ton/år Månadsmedelvärden BOD Fosfor BOD Fosfor mg/l mg/l mg/l mg/l 1 Januari 5,002 0,185 7 Juli 3,000 0,078 2 Februari 3,732 0,099 8 Augusti 3,000 0,080 3 Mars 7,728 0,076 9 September 3,299 0,094 Medelvärde 5,487 0,120 Medelvärde 3,100 0,084 4 April 5,505 0,116 10 Oktober 3,000 0,109 5 Maj 4,858 0,071 11 November 3,309 0,097 6 Juni 3,000 0,044 12 December 4,000 0,096 Medelvärde 4,454 0,077 Medelvärde 3,436 0,101 Årsgränsvärde, utsläpp kg per dyggränsvärde Gränsvärde BOD BOD Fosfor Fosfor Årmedelvärde BOD, kg/dygn kg/dygn kg/dygn edelvärde fosfor, kg/dygn kg/dygn kg/dygn 2016 3,40 12,05 Gränsvärde 0,08 0,42 Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. Vid beräkning av bräddflöde används analysresultat från inkommande årsmedelvärde.

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över BODutsläpp i mg/l 12 10 8 6 4 2 0 Arbrå reningsverk 2016 Dagram över BODutsläpp, mg/l BOD7 (ATU) Riktvärde fosfor, mg/l 15,00 10,00 5,00 BOD Gränsvärde BOD Årmedelvärde BOD, kg/dygn UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över Fosforutsläpp i mg/l Arbrå reningsverk 2016 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Fosfor tot, P Riktvärde fosfor, mg/l 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Fosfor Gränsvärde Fosfor Årmedelvärde fosfor, kg/dygn

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Utgående vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ 294592 Utg.flöde (m3/d): 807 Bräddflöde nät+verk, m³ 3 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Inkommande mängder I II I+II Enhet Metaller provin Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 6 dp 1,35 0,40 0,40 kg/år Kadmium 6 dp 0,121 0,036 0,04 kg/år Krom 6 dp 1,15 0,34 0,34 kg/år Koppar 6 dp 21,36 6,29 6,29 kg/år Nickel 6 dp 1,94 0,57 0,57 kg/år Kvicksilver 6 dp 0,100 0,03 0,03 kg/år Zink 6 dp 107,23 31,59 31,59 kg/år Zink 6 dp 383,77 113,06 113,06 kg/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Utgående mängder I II I+II Enhet Metaller provut Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 6 dp 0,50 0,15 0,0 0,15 kg/år Kadmium 6 dp 0,100 0,03 0,0 0,03 kg/år Krom 6 dp 1,00 0,29 0,0 0,29 kg/år Koppar 6 dp 2,57 0,76 0,0 0,76 kg/år Nickel 6 dp 1,38 0,41 0,0 0,41 kg/år Kvicksilver 6 dp 0,100 0,03 0,0 0,03 kg/år Zink 6 dp 9,95 2,93 0,0 2,93 kg/år Aluminium 24 dp 1196,37 352,44 0,0 352,44 ton/år Beräknad utfällning till slammet, kg Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 0,25 0,01 0,04 5,53 0,16 0,00 28,66 Avskiljningsgrad, andel som hamnar i slammet Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 63% 17% 13% 88% 29% 0% 91% Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. En effekt av detta beräkningsätt är att ämnen uteslutande rapporterats som <x får ett högre värde än det borde vara

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Resultat från slamanalyser Laboratorium Alcontrol AB Dosering fällningskemikalie, medel kg/m3 0,15 kg/m3 Inköpt mängd fällningskemikalie 63700 kg 4 slamprover per år Behandlad mängd avloppsvatten 294 592 m3 Producerad mängd slam 431,99 ton Förbrukad mängd fällningskemikalie (beräknad mängd) 43 763 kg Inköpt mängd polymer för avvattning 2250 kg Parameter Enhet Medel RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd i slam Innehåll Varav från Varav från 20160329 20160628 20160927 20161220 värde % större än gränsvärde mg/kg kg TS/år Fällningskem fällningskem fällningskem SFS 1985:840 mg/kg TS kg/år % Torrsubstans vikts% 20 22,2 19,4 20,7 20,58% 5,9% 88 882 Glödgn.förlust % av TS 74,4 71,1 70,4 75,4 72,825 3,4% Glödrest % av TS 25,6 28,9 29,6 24,6 27,175 9,0% 24 154 Kväveföreningar Ntot mg/kg TS 12000 12000 12000 13000 12250 4,1% 1 089 NH4N mg/kg TS 4400 3500 4000 4600 4125 11,8% 367 ph 7,3 7,3 7,1 7,1 7,2 1,6% Metaller Fosfor, totalt mg/kg TS 21000 25000 27000 22000 23750 11,6% 2 111 Calcium mg/kg TS 8500 12000 15000 12000 11875 22,4% 1 055 Kalium mg/kg TS 2700 2700 4500 4000 3475 26,4% 309 Bly mg/kg TS 8,7 9,7 12 9,8 10,05 13,8% 0 st >100 0,893 0,2 0,009 1,0% Kadmium mg/kg TS 0,42 0,56 0,58 0,49 0,5125 14,2% 0 st > 2 21,6 0,046 0,0 0,002 3,8% Koppar mg/kg TS 120 110 140 140 127,5 11,8% 0 st > 600 11,332 0,7 0,031 0,3% Krom mg/kg TS 8,5 9,1 12 9,2 9,7 16,1% 0 st > 100 0,862 1,0 0,044 5,1% Kvicksilver mg/kg TS 0,11 0,34 0,16 0,12 0,1825 58,7% 0 st > 2,5 0,016 0,0 0,000 0,8% Nickel mg/kg TS 4,7 5,2 6,9 5,2 5,5 17,5% 0 st > 50 0,489 0,6 0,026 5,4% Zink mg/kg TS 390 460 590 460 475 17,6% 0 st > 800 42,219 0,5 0,022 0,1% Aluminium mg/kg TS 52000 65000 71000 59000 61750 13,2% 5 488,460 93 280 4082,201 74,4% Arsenik mg/kg TS 1,4 2 1,8 1,7 1,725 14,5% 0,153 0,1 0,002 1,4% Bor mg/kg TS < 4,9 < 5,0 < 5,0 < 4,9 Järn mg/kg TS 4700 8700 9000 6500 7225 27,9% 642,172 100 4,376 0,7% Kisel mg/kg TS 25000 25000 2 222,049 0,0% Kobolt mg/kg TS 0,1 0,004 #DIVISION/0! Magnesium mg/kg TS 1800 2500 3400 2400 2525 26,1% 224,427 Mangan mg/kg TS 110 110 120 95 108,75 9,5% 9,666 0,000 0,0% Molybden mg/kg TS 2,9 2,7 3,4 3,6 3,15 13,3% 0,280 Platina mg/kg TS < 1,1 < 1,2 < 1,2 < 1,1 0,000 Selen mg/kg TS < 0,98 < 1,00 1 0,98 0,000 0,0 0,000 #DIVISION/0! Silver mg/kg TS < 0,98 < 1,00 1 < 0,98 0,000 0,10 0,004 #DIVISION/0! Svavel mg/kg TS 4500 6200 7500 5900 6025 20,4% 535,514 Tellur mg/kg TS < 1,1 < 1,2 < 1,2 < 1,1 0,000 Tenn mg/kg TS 3,6 2,1 1,9 2,6 2,55 29,8% 0,227 Vismut mg/kg TS 1,7 1,5 2,1 2,3 1,9 19,2% 0,169 Summa 12 654 4 087 Organiska föroreningar Toluen mg/kg TS 0,000 Nonylfenol mg/kg TS 4,2 5,4 4,1 4,000 4 NA 0,356 PAH, summa 6 st mg/kg TS 0,44 0,25 0,44 0,250 0,3 NA 0,027 PCB, summa 7 st mg/kg TS 0,025 0,025 0,02 0,019 0,019 NA 0,002 DDT mg/kg TS 0,000 Diftalater (DEHP) mg/kg TS 0,000 PBDE * mg/kg TS 0,000 Fluoranten mg/kg TS 0,15 0,1 0,2 0,14 0,14 0,012

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Ledningstyp Dagvattenledning Avloppsledning Trycksatt (m) Självfall (m) Trycksatt (m) Självfall (m) Summa 17 982 5 240 43 589 66 811 meter dag och spillvattenhuvu 0% 14% 11% 89% Inläckage 6,9 m³/km spillvattenhuvudledning och dygn 7,8 m³/km självfallsledning för spillvatten och dygn Rörnätsjobb 0,82% av dag och spillvattenledningsnätet tillhörande Arbrå RV har förnyats UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT Sträcka/gata/område Åtgärd Kod* Längd (m) Ledn.nät Ledningstyp Orbaden Omläggning R Arbrå Huvudledning Västergatan Omläggning R Arbrå Huvudledning Västergatan Infodring S 140,00 Arbrå Huvudledning HansJons omr. Omläggning R Arbrå Huvudledning HansJons omr. Infodring S 100,0 Arbrå Huvudledning Ny avs. Vallsta (mårtensson) Nyanläggning RN Arbrå Servisledning Ny avs. BBostäder Nyanläggning RN Arbrå Servisledning Ny avs. BBostäder Nyanläggning SN 65,00 Arbrå Servisledning Ny avs. BBostäder Nyanläggning DN 65,00 Arbrå Servisledning Ny avs. Storg. Nyläggning DN 6,00 Arbrå Servisledning Sundin norra Arbrå Omläggning R Arbrå Servisledning Sundin norra Arbrå Omläggning S 25,00 Arbrå Servisledning Ny avs. Parten Vallsta Nyläggning RN Arbrå Servisledning 401,00 *Koder **Orsak S = Spillvatten K = Kombinerad ÅP = Enl.Åtgärdsprogram OG = Ombyggnad gata D = Dagvatten N = Nyanläggningar A = Akutåtgärd Ö = Övrigt R = Renvatten LB = Ledningsbrott UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ PUMPSTATIONER Pumpstation Åtgärd Anmärkningar Antal avloppsstopp, huvudledning: 2 Antal avloppsstopp, servisledning: 1 Antal läckor tryckavloppsledning:

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 6.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK BRÄDDNINGSUPPGIFTER Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Pumpstationer i Arbrås spillvattennät Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Sju av pumpstationerna är lite större och är byggda med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. De mindre stationerna är utrustade med en vippmätare som registrerar hur många bräddningar som inträffar samt sammanlagd tid det bräddat. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dessa pumpstationer är lågt, eftersom ett fåtal abonnenter är anslutna till dem. Pumpstation APU302 används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer samt ett antal ställen på ledningsnätet. Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll IDnr Arbetsnamn Brädd frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärk ning Bräddfrekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Recipient Koordinat APU_310 Orbaden, Trollbo DT1 Vippa Dike vid järnväg APU_301 Orbaden, Orfa Stugby Vippa Vippa Dike APU_302 Orbaden, Badstrand NEJ APU_312 Orbaden ROP45 Tryckgivare Ljusnan APU_309 Vallsta, Sågvägen Vippa Vippa Dike invid pumpstation APU_303 Vallsta, Östernäs DT1 Vippa Dike till myr APU_311 Vallsta, Posten ROP45 Tryckgivare Partån APU_304 Karlsbro ROP45 Tryckgivare Partån APU_305 Törnfelts ROP45 Tryckgivare ÅmyrbäckenPartån APU_306 Kalle Hennings ROP45 Tryckgivare Brunn på åker 6818723, 572970 APU_307 Nytorp ROP45 Tryckgivare Ljusnan 6817936, 573710 APU_308 Norränge ROP45 Tryckgivare Våtmark, ljusnan 6816398, 573986 Bräddning vid underhåll på ledningsnät Reningsverket Arbrå reningsverk Arbrå reningsverk

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 6.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Översiktskarta för Arbrå ledningsnät Pumpstationernas placering i förhållande till varandra. IDnr Arbetsnamn Byggår Antal abonnenter uppströms Förmedlat debiterat avlopp m3/år Bräddad Bräddad Bräddad Bräddad m3 tid tid tid 2012 2013 2014 2015 APU_310 Orbaden, Trollbo 1986 15 585 0 0 0 0 APU_301 Orbaden, Orfa Stugby 1969 2 2319 0 0 0 0 APU_302 Orbaden, Badstrand 1973 1 301 0 0 0 0 APU_312 Orbaden 2006 68 13875 0 0 0 0 APU_309 Vallsta, Sågvägen 1978 2 139 0 0 0 0 APU_303 Vallsta, Östernäs 1973 12 980 0 0 0 0 APU_311 Vallsta, Posten 1993 54 23008 0 0 0 0 APU_304 Karlsbro 2008 27 26016 0 0 0 0 APU_305 Törnfelts 1976 0 26016 0 0 0 APU_306 Kalle Hennings 1976 2 26129 0 0 0 0 APU_307 Nytorp 1995 11 27003 76,9 22 h 0 0 APU_308 Norränge 1978 77 8895 0 0 0 0 Med utgångspunkt från anslutna adresser i avloppsledningsnätet och förbrukningsstatistik i vår kunddatabas har flödet av debiterat avloppsvatten beräknats till ovanstående volymer per år. Det verkliga flödet är i praktiken högre pga inläckage. I rutorna visas en beräkning på mängd debiterat avloppsvatten som passerar genom pumpstationen årligen (i detta fall år 2012). Den grönfärgade rutan i centrum symboliserar reningsverket och visar total mängd debiterat avloppsvatten till Reningsverket Bräddning vid underhåll på ledningsnät Reningsverket Arbrå Arbrå reningsverk Reningsverk 605 157 066 7

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 7.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Energiinventering av utrustning i Reningsverket Förbehandling klassning effektförbr. drifttid timmar per dygn effektförbr. Per dygn effektförbr. Kwh per år Rensgaller 1 0,55 0,183333333 0,100833333 36,80416667 Rensgaller 1 0,55 0,183333333 0,100833333 36,80416667 Renspress 1 1,5 0,05 0,075 27,375 Mottrycksskruv 1 1,55 0,05 0,0775 28,2875 Sandpump' 1 4,9 1,00 4,9 1788,5 Elevator 1 0,25 0,2 0,05 18,25 Sandtransportör 1 0,25 0,2 0,05 18,25 Luftning biosteg Omrörare 1 1,5 24 36 13140 Blåsmaskin 1 17,2 14,4 247,68 90403,2 Mellansed Pump 1 1 4 21,6 86,4 31536 Pump 2 1 4 21,6 86,4 31536 Slamskrapa 1 1 0,09 24 2,16 788,4 Slamskrapa 2 1 0,09 24 2,16 788,4 Flockning Omrörare 1 1 0,18 24 4,32 1576,8 Omrörare 2 1 0,18 24 4,32 1576,8 Omrörare 3 1 0,18 24 4,32 1576,8 Omrörare 4 1 0,18 24 4,32 1576,8 Intensivomrörare 1 0,25 24 6 2190 Doserpump 1 0,021 24 0,504 183,96 Slutsedimentering Hydraulskapa 1 1 2,2 12 26,4 9636 Hydraulskarapa 2 1 2,2 12 26,4 9636 Pump 1 1 2,7 2,291666667 6,1875 2258,4375 Pump 2 1 2,7 2,291666667 6,1875 2258,4375 Slambehandling, förtjockare Slamskrapa 1 0,25 14,8 3,7 1350,5 Pump till långtidsluftning 1 3 2,75 8,25 3011,25 Omrörare 1 2,5 2,08 5,2 1898 Omrörare 1 2,5 2,08 5,2 1898 1 st slamluftning 1 18 24 432 157680 Avvattning Centrifug Omrörare 1 2,5 24 60 21900 Exenterskruvpump 1 3 2,74 8,22 3000,3 Polymerpump 1 0,37 4,8 1,776 648,24 Centrifug 1 17,4 4,8 83,52 30484,8 Utmatnignskruv 1 1 1,1 4,8 5,28 1927,2 Utmatningsskruv 2 1 1,1 4,8 5,28 1927,2 Polymerbehandling Omrörare 1 0,75 2,4 1,8 657 Fläkt 1 1,1 2,4 2,64 963,6 Doserare 1 0,3 2,4 0,72 262,8 1179 430225 Förbehandling 1954 0% Luftning biosteg 103543 24% Mellansed 64649 15% Flockning 8681 2% Slutsedimentering 23789 6% Slambehandling, förtj 165838 39% Avvattning Centrifug 59888 14% Polymerbehandling 1883 0% 430225 Slambehandling, förtjockare; 165838; 39% Luftning biosteg; 103543; 24% Översikt över elförbrukning vid Arbrå reningsverk kwh/år Förbehandling Luftning biosteg Mellansed Flockning Slutsedimentering Slambehandling, förtjockare Avvattning Centrifug Polymerbehandling Sida 1

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 7.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Beräknat uppvärmningsbehov baserat på korrelation mellan elförbrukning och utomhustemperatur (mätstation i Bollnäs) Kurvanpassning, Y=kX+m Punktdiagramelförbrukning avsatt mot utomhustemperatur 2 500 2 000 Dygns medeltemp Dygns förbrukn. Beräknad linje 22 1 989 k= 39,76 1989 m= 1 101,92 Brytpunkt 700,00 10,8 672 672 60 000 1 500 1 000 500 y = 14,752x + 617,58 0 30 20 10 0 10 20 30 50000 40000 30000 20000 10000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Beräknat uppvärmningsbehov (kwh) Processel Månads förbrukning (kwh) Beräknat uppvärmning sbehov (kwh) Andel uppvärmning % Processel 1 Januari 52 431 23 223 44% 29 208 2 Februari 44 216 14 912 34% 29 304 3 Mars 36 216 10 483 29% 25 733 4 April 34 107 7 079 21% 27 028 5 Maj 33 022 0% 33 022 6 Juni 27 328 0% 27 328 7 Juli 26 427 0% 26 427 8 Augusti 28 450 0% 28 450 9 September 28 748 0% 28 748 10 Oktober 32 835 6 710 20% 26 125 11 November 37 986 12 765 34% 25 221 12 December 39 147 13 255 34% 25 893 420 915 88 428 332 487 Kurvanpassning Byggnaders energiförbrukning i förhållande till utomhustemperatur är i regel linjär mot temperaturen. Om temperaturen plottas mot energiförbrukningen syns det mönster som visas i det övre vänstra diagrammet. Kurvanpassning sker mot värdena i den lägre delen av diagrammet med minsta kvadratmetoden. Den övre delen av diagrammet antas inkludera drift av utrusting på verket. Beräkningen innehåller en brytpunkt vid 700 kwh/dygn. Vid denna punkt upphör ekvationen att gälla. Mönstret indikerar nämligen att att vid denna energiförbrukning sä är mängden som går till uppvärmning minimal. Beräknad energiåtgång för uppvärmning hamnar då på 88 000 kwh per år. 30 25 20 15 10 5 0 5 10 15 20 25 Dygnsmedeltemperatur Bollnäs 20160101 20160118 20160204 20160221 20160309 20160326 20160412 20160429 20160516 20160602 20160619 20160706 20160723 20160809 20160826 20160912 20160929 20161016 20161102 20161119 20161206 20161223 2500 2000 1500 1000 500 0 Arbrå reningsverk 2016 elförbrukning kwh/dygn 20160101 20160114 20160127 20160209 20160222 20160306 20160319 20160401 20160414 20160427 20160510 20160523 20160605 20160618 20160701 20160714 20160727 20160809 20160822 20160904 20160917 20160930 20161013 20161026 20161108 20161121 20161204 20161217 20161230 Förbrukning (kwh) Sida 2

Arbrå reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (1) Senast uppdaterad: Maj 2014 Beskrivning av reningsanläggningen I tillståndsansökan efter ombyggnaden 1999 lämnades följande dimensioneringsdata för Arbråverket: Dim. anslutning 3 250 pe BOD 7 belastning 160 kg/d Qdim 46 m 3 /h Maxflöde, rensgaller 200 m 3 /h Maxflöde, övriga reningssteg (Qmaxbio) 92 m 3 /h (= 2*Qdim) Efter mindre förändring av verket 2004 (se anmälan daterad 20040628) i syfte att minska bräddningar gäller följande dimensioneringsdata Dim. anslutning 3 250 pe BOD 7 belastning 160 kg/d Qdim 46 m 3 /h Maxflöde, rensgaller 400 m 3 /h Maxflöde, övriga reningssteg (Qmaxbio) 136 m 3 /h (ca 3*Qdim) Beskrivning av reningsprocessen: se processbeskrivning i drift och skötselinstruktion författad av ELVAAB Övrigt Reningsverket producerar ca 500 ton avvattnat slam per år med en TShalt mellan ca 20 28 %. Avvattnat slam hamnar i container, när containern är full körs den till slutanvändaren (12 veckors mellanrum). Avvattnat slam används antingen i jordbruk eller på BORABs avfallsanläggning för deponitäckning. Internt slam Arbråverket tar hand om slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa. Detta slam tas direkt in i långtidsluftarbassängerna för att sedermera gå till avvattning med centrifug. Extern slam Det externa slammet från slutna tankar(enskilda avlopp) släpps på inkommande ledning och går den normala processvägen genom verket. Slam från trekammarbrunnar tas ej emot på grund av REVAQcertifiering.

Arbrå Reningsverk 2 Processbeskrivning Processbeskrivningen avser normaldrift av anläggningen. Till processbeskrivningen finns ett processchema (se flik 5). Mekanisk rening Inkommande avloppsvatten rinner in till avloppsreningsverket med självfall. Avloppsvattnet genomgår mekanisk rening via rensavskiljning över två rensgaller (RG01 och RG02). Rensgallrens cykler styrs av nivån innan gallren, nivån mäts med tryckgivare (LC01 och LC02). Vippor som indikerar hög nivå är placerade i rensgallerlådan innan rensgallren. Avskilt rens avlastas i en renstvätt med transportör (RP01) och mottrycksskruv (RP02) som tvättar, pressar och transporterar renset till ett sopkärl. Tvätt och spolvatten tillförs renstvätten via tvättvattenventil (VE30) och spolvattenventil (VE31). Renstvätten styrs av rensgallrens cykler. Efter rensavskiljning leds avloppsvattnet på självfall via en samlingslåda till ett ytomrört sandfång. I samlingslådan finns bräddmöjlighet. Bräddat vatten flödesmäts över skibord med ultraljudsgivare (LC94) och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (QC92) som startas manuellt. I det oluftade sandfånget avskiljs sand och sump som tidsstyrt pumpas till sandavvattnare av en sandpump (P01). Sanden avvattnas och transporteras med sandskruv (SA01) ur sandavvattnaren till container. Biologisk rening Efter sandfånget leds det mekaniskt renade avloppsvattnet till den biologiska reningen som sker genom aktivslammetoden. Vid normaldrift används bassäng Luftning 2. Första delen av bassängen består av en oluftad del, ca 1/3 av hela volymen, med omrörare (OM21). Vattnet fortsätter därefter in till den luftade delen där syresättningen sker med hjälp av bottenluftare av membrantyp. Luft tillförs systemet genom varvtalsreglerad blåsmaskin (BM21) via en reglerventil (VE25). Tillförseln av luft styrs av syrehaltsmätare (QC21) med det börvärde matas in i styrsystemet. Blåsmaskinens varvtal styrs av trycket som mäts med tryckgivare (PT21) på luftledningens huvudstam. Bildade bioflockar avskiljs i två parallella mellansedimenteringsbassänger (Mellansedimentering 1 och 2). Sedimenterat slam transporteras med kedjeslamskrapor (SS21 och SS22) till sedimenteringsbassängernas slamfickor. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013

Slamfickorna är försedda med luftspett dit tryckluft leds tidsstyrt via ventiler (VE26 och VE27). Slam från slamfickorna pumpas ut med excenterskruvpumpar (P21 och P22) som returslam eller överskottsslam. Slamhalt mäts med hjälp av slamhaltsmätare (QC22) i den luftade delen av bassängen och reglerar överskottslamuttaget efter fyra nivåer av inställda värden i styrsystemet. Överskottsslamuttaget sker tidsstyrt med start och gångtider fördelade över dygnet. Det slam som tas ut som överskottsslam flödesmäts med flödesmätare (QC23) och transporteras till förtjockaren via automatventiler (VE22 och VE24). Returslampumpningen ställs in som manuellt börvärde i styrsystemet och sker via automatventiler (VE21 och VE23). Kemisk rening Efter mellansedimenteringen leds avloppsvattnet till kemisk rening. Fällningskemikalien förvaras i två tankar där nivån i tankarna mäts med ultraljudsgivare (LC 51 och LC52). Kemikalien doseras med membrandoseringspump (P51 alt. P52) till inblandningsdelen för intensivinblandning. Doseringen styrs av börvärde/ mängd utgående avloppsvatten (ml/m 3 ). Utgående avloppsvatten mäts med ultraljudsgivare (QC52) genom pashallränna, maxbegränsning för dosering finns. Intensivinblandningen av fällningskemikalie sker med toppmonterad propelleromrörare (OM51). Efter intensivinblandningen av fällningskemikalie delas avloppsvattnet upp i två parallella linjer. Linjerna inleds med ytterligare två flockningskammare vardera för att erhålla en god flockbildning. Toppmonterade propelleromrörare (OM52, 53, 54 och 55) med olika hastighet bygger upp flockarna. Efter kemikalieinblandningen sedimenteras bildade kemflockar i efterföljande parallella slutsedimenteringsbassänger. Sedimenterat kemslam transporteras till slamfickor med hydrauliska bottenslamskrapor (SS51 och SS52). Slammet återförs till biosteget eller pumpas till förtjockare med slampumpar (P54 och P55). Returslampumpningen styrs på start och gångtider som ställs in i styrsystemet. Utgående avloppsvatten mäts med ultraljudsgivare (QC52) genom parshallränna och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (QC93) innan det leds till recipienten. Slambehandling Slam från processen förtjockas i gravitationsförtjockare (Förtjockare 1). I förtjockaren mäts nivå med hjälp av tryckgivare (LC71) och dekantat rinner till en rejektvattentank. Omrörning sker med toppmonterad grindomrörare (OM71) och slam pumpas tidsstyrt med slampump (P71) till stabilisering i form av långtidsluftning. Externt slam från de mindre reningsverken leds direkt till stabilisering. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013

I stabiliseringen/långtidsluftningen luftas slammet med hjälp av bottenluftare av membrantyp. Luft tillförs systemet kontinuerligt genom blåsmaskiner (BM22 och BM23). I stabiliseringen/långtidsluftningen finns två propelleromrörare monterade (OM73 och OM74). Omrörningen sker kontinuerligt och avstannar endast då nivån i bassängen är för låg, nivån mäts av tryckgivare (LC73). Slam från stabiliseringen/långtidsluftningen pumpas manuellt till en konditioneringstank med hjälp av slampumpar (P74 och P75). I konditioneringstanken mäts nivå med tryckgivare (LC74). En toppmonterad propelleromrörare (OM75) rör om slammet. Omrörningen sker kontinuerligt och avstannar endast då nivån i bassängen är för låg. Slammet avvattnas med hjälp av centrifug (SC71) som startas manuellt från separat styrskåp. Slammet pumpas från slamlagringstanken till centrifugen (SC71) med excenterskruvpump (P76). Polymer tillsätts med excenterskruvpump (P78) för att underlätta avvattningen. Polymer i pulverform bereds genom att transportera polymerpulvret med skruv till en beredningstank. I beredningstanken tillsätts spädvatten från högtrycksnätet och blandningen omrörs med toppmonterad propelleromrörare (OM76) innan blandningen släpps till en mognadstank varifrån polymerblandningen kan doseras. Rejekt från centrifugen rinner till en rejektvattentank. I rejektvattentanken mäts nivå med hjälp av tryckgivare (LC75). Nivån styr rejektvattenpumpen (P77) som pumpar rejektvattnet till den biologiska reningens luftade del. Avvattnat slam transporteras till fördelningsskruv (TS72) med hjälp av transportskruv (TS71). Fördelningsskruven (TS72) fördelar slammet tidsstyrt mellan två containrar. Transportskruven och fördelningsskruven har kontinuerlig drift då centrifugen (SC71) är i drift. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013

Egenkontroll 11. Riskanalys reningsverk Utfärdad av Maria Eklund Version 2 Reviderad av Elin Thor Giltig fr o m: Uppdaterad: 20010910 20170120 Sida 1/3 RISKANALYS FÖR HÄGGESTA, ARBRÅ OCH KILAFORS RENINGSVERK KOMPLEMENT TILL MKB OCH RISKBEDÖMNINGAR SOM FRAMGÅR AV RESPEKTIVE TILLSTÅNDSANSÖKAN Detta dokument är framtaget som ett komplement till de riskbedömningar och beskrivningar av miljöpåverkan som framgår av tillståndsansökan för respektive verk. Risker/konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten Bräddning av orenat avloppsvatten kan ske antingen pga. hög tillrinning eller driftavbrott (t ex strömavbrott, utlöst motorskydd o dyl.). Beredskap finns för att tiden för bräddning pga. driftavbrott skall vara så kort som möjligt och bedöms endast undantagsvis behöva ske längre än ett dygn. Beredskapen omfattar kontinuerlig driftövervakning med larm samt tillgång till reservutrustning. Vid Häggesta reningsverk kan bräddning pga. hög tillrinning inte inträffa i reningsanläggningen, eftersom allt avloppsvatten pumpas till verket och dessa pumpars sammanlagda kapacitet understiger den nivå som behövs för att det skall börja brädda i verket. Bräddning vid hög tillrinning sker istället vid pumpstationerna APU 103 (Strömkarlen), APU 105 (Häggestalund) och APU 106 (Häggesta industriområde). Det saknas rensgaller vid dessa pumpstationer. I Arbrå och Kilafors reningsverk är kapaciteten i rensgallren minst 4*Qdim, vilket innebär att bräddning vid verket pga. hög tillrinning i princip aldrig sker utan att vattnet först åtminstone passerat rensgallren. Olägenheterna för miljön av bräddat orenat vatten är förhöjda utsläpp av föroreningar, dessutom obehagligt synligt skräp om avloppsvattnet inte passerat rensgaller. Halterna av föroreningar (BOD 7, fosfor, tungmetaller) är normalt ca 10 50 ggr högre i orenat avloppsvatten jämfört med renat, och halten av bakterier (t ex fekala koliformer) ca 100 1000 ggr högre. Bräddning under 1 h med 10 m 3 /h medför att lika mycket bakterier släpps ut som med 1000 10 000 m 3 utgående renat avloppsvatten. Version 1: Maria Eklund gjorde beräkningar på utsläpp vid bräddning och kemikalieutsläpp. Version 2: Elin Thor uppdaterade dokument med aktuella risker. Kemikalieläckage ut i recipient kunde tas bort eftersom alla tankar är invallade idag.

Egenkontroll 11. Riskanalys reningsverk Utfärdad av Maria Eklund Version 2 Reviderad av Elin Thor Giltig fr o m: Uppdaterad: 20010910 20170120 Sida 2/3 I tabellen nedan redovisas genomsnittlig transporterad föroreningsmängd i Ljusnan (vid medelvattenföring) samt betydelsen av bräddning vid tre olika bräddflödesnivåer. Den lägsta bräddflödesnivån motsvarar vad vi brukar mäta varje år vid snösmältningen eller efter mycket regn, medan de båda högre nivåerna motsvarar extremförhållanden/högsta möjliga bräddning. Normal transport i Ljusnan vid Dönje kraftverk (200 m 3 /s) Utgående renat avloppsvatten från Arbrå + Häggesta + Kilafors (9 000 m 3 /dygn) Tillfört via bräddat orenat avloppsvatten, bräddflöde 100 m 3 /d Tillfört via bräddat orenat avloppsvatten, bräddflöde 1000 m 3 /d Tillfört via bräddat orenat avloppsvatten, bräddflöde 9000 m 3 /d Totalfosfor kg/dygn Koliforma bakt 44 antal/100 ml Bidrag till recipienthalt 138,2 10 2,7 3 0,6 12 6,0 116 54,0 1042 Konsekvenser av bräddning kan enligt min bedömning sammanfattas enligt följande: Bidraget av totalfosfor från bräddflöden mindre än 1000 m 3 /d är marginell i förhållande till den mängd som transporteras i Ljusnan (tillför < 5%). Halten fekala koliforma bakterier i recipienten förhöjs kraftigt (fördubblas) redan vid bräddflödet 100 m 3 /d, beroende på att bakgrundshalten är låg (10 st/100 ml). Det krävs dock att 1000 m 3 /d bräddar, innan riktvärdet för strandbadvatten överskrids (100 st./100 ml). Först om bräddflödet är lika stort som det normala avloppsflödet genom de tre reningsverken (9000 m 3 /d), så överskrids högsta tillåtna värde för strandbadvatten. Den allvarligaste konsekvensen av bräddning är förhöjt utsläpp av bakterier och därmed risk för smittspridning. Om mer än 1000 m 3 /d bräddar bör information gå ut om att inte använda recipienten som dricksvatten för djur. Version 1: Maria Eklund gjorde beräkningar på utsläpp vid bräddning och kemikalieutsläpp. Version 2: Elin Thor uppdaterade dokument med aktuella risker. Kemikalieläckage ut i recipient kunde tas bort eftersom alla tankar är invallade idag.

Egenkontroll 11. Riskanalys reningsverk Utfärdad av Maria Eklund Version 2 Reviderad av Elin Thor Giltig fr o m: Uppdaterad: 20010910 20170120 Sida 3/3 Risker/konsekvenser i kemikaliehanteringen De kemikalier som används i dag på reningsverken listas här nedan och finns också på en kemikalieförteckning som uppdateras årligen. Hantering och risker med aktuella kemikalier värderas i egenkontrollprogrammet för Helsinge Vatten: PAX 215, detta är en fällningskemikalie som används för flockning av avloppsvattnet. Gäller Kilafors och Häggesta. PAX 100, fällningskemikalie av renare kvalitet, Arbrå reningsverk. Kemira superfloc C444 tillsätts i centrifugen och avvattnar det interna slammet i Häggesta reningsverk. Kemira superfloc C491K: Polymer som tillsätts i förtjockaren, som är till för att förhöja avvattningen av det externa slammet som kommer till Häggesta. Det är även denna Polymer som tillförs i Arbrå. Kem FoamX 2500, skumdämpare på Häggesta reningsverk som tillsätts i rötkammaren. FEX120, skumdämpare på Arbrå reningsverk. Haveri av kemikalietankar: Kemikalietankar på respektive reningsverk för dosering av flockningsmedel är invallade för att vid eventuella läckage kunna samla upp och begränsa spridning av kemikalien. Inget läckage av kemikalier i reningsverket ska nå bassänger eller recipient. Risker/konsekvenser i gashanteringen vid Häggesta ARV Rötgasen innehåller metan, vilket innebär explosionsrisk om den antänds. Särskild gashanteringsplan finns inkl. instruktioner vid gaslarm. Gasansvarig är Jan Elversson och Henric Fors. Version 1: Maria Eklund gjorde beräkningar på utsläpp vid bräddning och kemikalieutsläpp. Version 2: Elin Thor uppdaterade dokument med aktuella risker. Kemikalieläckage ut i recipient kunde tas bort eftersom alla tankar är invallade idag.

Tabell1 Kemikalieförteckning över PRIOämnen Företag: Kontaktperson: Besöksadress: Fakturadress: mailadress: Helsinge Vatten Pär Hisved Bornvägen 2 Ekonomikontoret, Ovanåkers Kommun per.hisved@helsingevatten.se A. Produkt Namn och leverantör Kommentar Användning Kemisk beskrivning, Kemiskt namn Lager Förvaring Kommun/veAnläggning Bollnäs Bollnäs OMEGA 66 Smörjteknik Omega 066 LÅGTEMPERATURFETT HEAVY DUTY Smörjfett Norden AB 54 till+154 C Klarar kyla till 54 C och varv upp till 30 000 rpm Vattenresistent högtrycksfett med extrema lågfriktions, livslängds samt direkt startsmörjningsegenskaper. Kul, Rull, Nål och Glidlager, Bussningar, Axlar Elmotorer, Fläktar, Fordon, Snöskotrar, Robotar Utmärkt vid höga tryck och centralsmörjning Konsistens. NLGI 2 Specifikation / Godkännande : MILG10924D (Qualification of military specification Bollnäs Bollnäs OMEGA 790 Smörjteknik documented Omega 790 under SPINDELOLJA code M 7628) Smörjolja Norden AB 30 till +170 C Vidhäftande vitolja för varvtal över 20 000 rpm Paraffinisk vitolja som ger en seg fin lågfriktionsfilm! Samtidigt dämpas vibrationer även i mycket höga varvtal. Spindlar, Aluminiumbearbetning, Textilmaskiner Textilindustri, Mekanisk verkstad, Snickerier etc Helt vattenlöslig lämnar "inga" fläckar eller rök Viskositet. SAE 20, SAE 510 Bollnäs Bollnäs OMEGA 85 Smörjteknik Omega 085 HÖG PRESTANDAFETT Smörjfett Norden AB 40 till+260 C Hög belastning länge i intervallet 40 till +260 C Långtidsstabilt fett med mycket hög resistens mot vatten, temperatur & extremtryck, utan att brytas ner eller förändras. Lager, Glidytor, Kedjor, Kuggkransar, Plaster, Gummi, Robotar, Processindustri, Fordon, Vattenverk, Elektronikindustri Smörjer på platsen dag in och dag ut... Bollnäs Bollnäs Omega 690, Smörjteknik Omega 690 TRANSMISSION OCH HYPOIDOLJA GL7 växellådsolja Norden AB 45 till +249 C Överträffar GL6, noll förslitning max drift Flaggskeppet bland växellådsoljor som skyddar mot syra, tryck, skum, hög/låg temp, startstopp, korrosion, torr i kuggning, vatten etc. Växellådor, Hypoider, Snäckväxlar, Lager, Glidytor etc Rek. för MP, HP, EP, WG, LS. Utmärkt till kraftigt belastad racingdrift. Mycket lång livslängd i många fall OBEGRÄNSAD Viskositet. SAE 90, SAE 140, ISO VG 460, ISO VG 680, SAE 75w90, SAE 75w 140, SAE 80w90, SAE 85w140 Specifikation / Godkännande : API GL5 GL6, MT1, MACK GOH, MACK GOJ, EATON PS037, US STEEL 224, CINCINNATI MILACRON, AGMA 9005D94, MILL 2105D, MILPRF2105E (SAE J2360) GM HN1561, HN2040, MB 235.8, Arvin Meritor 076N och många fler World Wide. Bollnäs Bollnäs Omega 756 Smörjteknik Omicron 756 MOTOROLJA SYNTHETIC ALL FLEET motorolja Norden AB 36 till +216 C Suverän syntetisk motorolja, Utmärkt till hårt arbetande tunga motorer. Omicron??? Också utmärkt i bensin, gasol och lätt laddade dieselmotorer, stora/små med eller utan turbo och / eller med katalysator och / eller common railsystemet. Överträffar många OEM specifikationer och är därför ett perfekt multifunktionell motorolja för en blandad en fordonspark såväl diesel som bensin drivna Bränslebesparande basolja för lätta kallstarter under riktigt kalla förhållanden Viskositet. SAE 10w40 Specifikation / Godkännande : API: SL/CI4 plus/ CI4/CH4/CG4/CF4/CF, ACEA: A3/B4 och E7 (08), Global DHD1, DLD1 och DLD3, Volkswagen 500.00/505.00, MB: 228.3,228.1, 229.1, Volvo: VDS2/VDS3, MAN: 3275 och 271, Iveco Long Drain, Jaso DH1, Allison: C4, Cummins 20,071/2/6/7/8, ZF TEML 02C/03A/04B/04C/07C, MTU, Type 2, DDC Oil Category 2, Renault RD, RLD, RLD 2, Mack: EO/M PLUS, Cat ECF1/ECF2, Deutz DQCII, SkodaLiaz 2583 Årsförbrukni ng, kg/år Farokod/klass SFras Riskfraser Behöver kompletteras med ingående substanser R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. R66 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor. I produkten ingående kemiska ämnen enligt säkerhetsdatablad Basolja, Destillat (petroleum), lösningsmedelsraffinera d e lätta nafteniska Fettsyrasalt (tvål) (CALCIUM STEARATE, C36H70CaO4) Vitolja, paraffin olja (vit mineral olja) Ingående ämnens CASnummer (eller ECnr, EINECS) Respektive ämnes riskfraser Andel (%) av ämnet i produkten PRIOämnen U utfasning, R riskminskning Www.kemi.se/templates/PRIO frames 4045.aspx 64741975 NC 60100% U 66071816 NC 1030% 8042475 Alkoholetoxilat, C12C15 68131395 Cocoamid DEA (Coconut diethanolamide) Basolja, paraffin/naften 68603429 64742650, 64742 525, 2651697 Xn; R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. R66 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor. Xi, N; R36/38 Irriterar ögonen och huden. R50 Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Xi; irriterande R36/38 Irriterar ögonen och huden 60100% 15% R 15% Vattendirektivsä mnen P prioriterat ämne, S särskilt förorenande ämne NC 40100% U Kandidatförteck ningen Reach bilaga XVII OSPAR konventionen HELCOM/BSAP Vatten till recipie nt Vatten till renings verk Luft Produk t X X X X X ej med i pdf X Vitolja, Naften/parafin 2651550 4060% U L x Funktionsförbättrande tillsatser 130% DMSO <3% Kalciumkarbonat 471341 xi R36 1030% X Basolja, paraffin Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxad e tunga paraffiniska Petroleumdestillat, alifatiskt (C13 C17), kp 218315 gr C 2651697 3060% U L Polyalfaolefin 5001831 1030% Funktionsförbättrande tillsatser B. Deklarerat innehåll C. Ska ämnet uppmärksammas? D. Vart tar ämnet vägen? huvudsaklig mottagare 130% DMSO <3% Avfall Bollnäs Bollnäs Omega 636 ST Smörjteknik Norden AB Omega 636 4PUNKTS KRYPOLJA 17 till +67 C PIMENTON, kryper, tränger, smörjer, rostskyddar... Tunn, mycket dryg riktig olja. Den har extrem krypförmåga. Till smörjning, rostupplösning, rostskydd, vattenträngning etc. Skruvar, Gångjärn, Leder, Elkontakter, Oxid, Värmekärvning Underhålls & Service verksamhet, Snickerier Omegas mycket välkända flytande skiftnyckel Viskositet. ISO VG 10 krypolja 4punkts krypolja Smörjfett i sprayförpackning Nafta, lågkokande Vätebehandlad1 Lacknafta, medeltung 2651854, 64742 R10, R65, R66, R67, 1520 U Xn, N P alifatisknafta 821 R51/53 (petroleum), väteavsvavlad tung Butan/propan (drivgas) 2034487 F+ R12 4060 C, M19 Basolja, paraffin Destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxad 2651697 64742 U e tunga paraffiniska NC NC 2030 L 650 Petroleumdestillat, alifatiskt (C13C17), kp 218315 gr C Bollnäs Häggesta RV Tripple Smartab.com Högkoncentrerad alkalisk avfettning/rengöring avfettning Högkoncentrerad Effektiv mot ett flertal bakterier Mycket effektiv Triple är egentligen tre produkter i en. Produkten kan användas som avfettning för större fordon, som allmän rengöring inom industrin och går även utmärkt att använda inom bland annat livsmedelsindustrin. Triple avlägsnar olja och smuts från alla typer av ytor, även porösa sådana. Triple är mycket effektiv mot ett flertal bakterier förekommande inom livsmedelsindustrin (lista på bakteriespektra kan beställas från Smartab). Produkten rengör och avfettar fordon samt andra Bollnäs Bollnäs Omicron 407 Smörjteknik Omicron 407 HYDRAULOLJA BIO NEDBRYTBAR Hydraulolja Norden AB <30 till +>300 C Godkänd biologiskt nedbrytbar hydraulolja En högpresterande snabbt biologiskt nedbrytbar syntetisk hydraulolja med hög smörjförmåga utvecklad för känsliga marker. Hydrauliksystem, Jordbruk, Skogsmaskiner, Entreprenad, Grönyteutrustning etc Tål kyla ner till 50 C. Viskositet. ISO VG 32, ISO VG 46, ISO VG 68 Specifikation / Godkännande : VDMA 24568/ISO 15.380, The European Ecolabel. Blauer Engel RALUZ 79, waterpolluting klass NWG Behöver kompletteras med ingående substanser Natriumhydroxid 2161865 C R35 510% C9C11 Alcohol 68439463 Xn, Xi R22, R41 25% ethoxylate BetaAlanine, Ncoco alkylderivates, sodium 68608684 Xi R36 12% salts 3lauramodopropyltrimethyammonium 10595490 Xn, Xi, R22, R36, <1% R46 methyl sulfate R20/21/22 2butoexietanol 111762 Xn, xi R36/38 Bollnäs Arbrå RV Hydraway Bio VE46 Statoil Lubricants HydraWay Bio SE/VE 46 Delsyntetisk raps/esterbaserad hydraulolja som är biologiskt lätt nedbrytbar. Arbetsområde 25 till +70 C. Speciella förhållningsregler måste följas med hänsyn till blandbarhet med andra hydrauloljor och vid lagring av produkten. FZG CECL07A85 >12, Vickers 104C IP 281/80, SS 155434 CV 46 Miljöanpassad. Hydraulolja HydraWay Bio SE/VE 46 is a zincfree, vegetable hydraulic oil based on a mixture of rape and syntetic ester, which gives it a naturally high viscosity index. It is highly biodegradable and exhibits low toxicity to aquatic organisms. The product exhibits relatively low temperaturedependence and can advantageously be used yearround. Field tests show that a temperature decrease is seen in most systems in comparison with traditional mineral oils. Its base oil composition makes this oil shearstable and accounts for its excellent low and hightemperature characteristics. Rape seed oil s high lubricity, combined with additives to prevent wear, extends the life of hydraulic components. ENVIRONMENT Biodegradability: Readily biodegradable per OECD 301 F, CECL33A93 Toxicity: Toxicity to aquatic organisms is low. Behöver kompletteras med ingående substanser fettsyra estrar Om det inte finns EUnr för klassificerade komponenter har leverantören av råvaran ansökt om/vill ansöka om >95% dispens från/har ingte skickat in fullständiga upplysningar än eller det är inte plikt att läåmna in EUnr/CASnr Sida 1

Tabell1 Häggesta RV Purity FG AW, AW 46 Fully approved for use in and around food www.petrocanadaamerica.com processing areas H1 registered by NSF Två olika sorter finns se All fluid components comply with FDA 21 CFR hemsida 178.3570 Lubricants with incidental food contact Approved by the Canadian Food Inspection Agency for use in registered food processing plants Certified by Star K for use in the preparation of kosher food Hydraulolja Behöver kompletteras med ingående substanser Mixture of severely hydrotreated and hydrocracked base oil The base oil may (petroleum) and other be a mixture of the proprietary, nonhazardous additives. following CAS#s: 8042475, 64742 There are no additional 467, 64742478, ingredients present 64742536, 64742 which, within the current 547, knowledge of the 64742558, 72623 supplier and in the 848, 72623859, concentrations 72623860, 72623 applicable, are classified 871, 178603640, as hazardous to health 178603651, or the environment and 178603662, hence require reporting 445411734 in this section. N Bollnäs Bollnäs Bollnäs Ovanåker Häggesta Kilafors Raskes VV Arbrå RV Rengsjö RV Flästa RV Växbo RV Hälbo RV + Ovanåkers småverk Kemwater PAX215 Kemira Kemi AB Kemwater PAXXL100 Kemira Kemi AB Fällningskemikalie Polyaluminiumklorid 30 m3 15 m3 Fällningskemikalie Polyaluminiumklorid? 12 m3 3 m3 2 m3 2 m3 2 m3 3 m3 Dunk och tankar Xi, Irriterande R36/38 Xi, Irriterande R36/38 Polyaluminiumklorid, Al2Cl(OH)5 Polyaluminiumklorid, Al2Cl(OH)5 1327419 1327419 Xi; irriterande R36/38 Irriterar ögonen och 3040% huden Xi; irriterande R36/38 Irriterar ögonen och 3540% huden X X Bollnäs Arbrå RV Eldningsolja, EO1 energiproduktion 6 m3 Behöver kompletteras med ingående substanser eldningsolja Häggesta RV Bollnäs Kemira Superfloc CC444 polymer för avvattning Xi; irriterande Adipinsyra 124049/2046733 05% Arbrå RV R36 Irriterar huden Xi; irriterande Citronsyra 77929/2010691 09,9% R36 Irriterar ögonen Xi; irriterande Adipinsyra 124049/2046733 05% R36 Irriterar ögonen Häggesta RV Bollnäs Kemira Superfloc CC492 polymer för avvattning Xi; irriterande Citronsyra 77929/2010691 09,9% R36 Irriterar ögonen Bollnäs Glössbo rv Släckt kalk, Nordkalk AB Fällningskemikalie 1200 g/m3 Kalciumhydroxid, 1305620 Xi; R37, R38, R41, R34 0,725 CaOH2 2,3 gram/m3 Behöver kompletteras med rengöringsmedel för vatten ingående substanser membranfilterpå Bollnäs Hällbo Vv Ameroyal (ROfilter Hällbo) fluoridavskiljare i hällbovattenverk Disel Bollnäs flästa vv Diesel (reservgenerator Flästa Diesel vattenverk) Natriumhydroxidlösning, 50% C R35 Bollnäs Flästa VV phjusteringsmedel Natriumhydroxid Natriumhydroxid 2151855 R35 50% (flästa vattenverk 40 m³ per år) Bollnäs Häggesta RV Bevaloid 1725 Skumdämpare Beställningsv Behöver kompletteras med Inga farliga ara ingående substanserbeståndsdelar enligt sds X Bollnäs Lötens VV Segersta VV Natriumhydroxidlösning, 25% phjusteringsmedel Natriumhydroxid 2 m3 2 m3 Tank Tank Natriumhydroxid 2151855 R35 25% Bollnäs Lötens VV Kemwater PAX60 Kemira Kemi AB Fällningskemikalie Polyaluminiumklorid 8 m3 Xi, Irriterande R36/38 Polyaluminiumklorid, Al2Cl(OH)5 1327419 Xi; irriterande R36/38 Irriterar ögonen och huden X Bollnäs Häggesta RV Kaliumpermanganat lab.kemikalie KMnO4 2 kg burk på labbet Sida 2

Tabell1 Edsbyns Rv Ovanåker Fett skf LCHP2 Aldta Rv Ovanåker Alfta Kemira ALG 0,52,5 KEMIRA Fällningskemikalie Edsbyn 10 patroner x 2 50 m3 Silo 50 m3 Silo 10 patroner x 2 80 ton 180 ton Xi, Irriterande H318 R41 Aluminiumsulfat, Al2.(SO4)3 16828129 Xi, N; R41 Risk för allvarliga ögonskador 90100% X Ovanåker Alfta RV, Edsbyns RV High performance gear oil GL4 växellådor Högraffinerad mineralolja 1*25 l 1*25 l Dunk 25 l 50 l 50 l Behöver kompletteras med ingående substanser Ovanåker Alfta RV, Edsbyns RV Kraft Grovrent, Kraft Natur rengöring 1*5 l 1*5 l Dunk Dunk 50+50 liter Xi, irriterandebehöver kompletteras med ingående substanser S2 R36 S26 Ovanåker Alfta RV, Edsbyns RV PROLup blå, gul absorbionsmedel till sanering 2*25 l 30*25 l Säck Säck x x #NAMN? Fosforsyra 7664382 R34 2550% Ovanåker Alfta RV, Edsbyns RV Ratema, ALUclean rengöring 2*25 l 1*25 l Dunk Dunk 50 l 60 l C S2 R22 R36 R38 R41 Benzenamin, Nfenylreaktionsprodukt med 2,4,4trimetylpenten 68411461 R52/R53 12,5% Ovanåker Edsbyns RV Valvoline Ultraplant ES 46S (Agrol Hydraul Bio RE) Hudraulolja Hydraulik 1*60 l 1*200 l Dunk 10 l 50 l Citronsyra 77929 15% Ovanåker Alfta RV Superfloc C1596 Polyakrylamid polymer för avvattning 1*1 m3 Tank 1000 liter Xi S26 R36/38 R53 adiminsyra 124049 15% petroleumdestillat, lätta 64742478 15% hydrogenerde petroleumdestillat, tunga hydrogenerde, 64742525 1540% U Nafteniska L Alkoholer, C1112iso, C13rich, etoxylerade propoxylerade 78330231 37% R31 Natriumhypoklorit 2316683 R34 1015% R50 Ovanåker Alfta RV, Natriumhypoklorit (för klorering) desinfektionsmedel x Sporthall x C, N R31 Natriumhydroxid 2151855 R35 01% Edsbyns RV x Sporthall x R34 Xi; irriterande adipinsyra, C6H10O4 124049 26% R36 Irriterar ögonen X Ovanåker Edsbyn RV Superfloc C496 Avvattning Polyakrylamid lösningsmedelsavvaxad 36*25 kg Säck 900 kg R36 Destillat (petroleum), 64742650 1015% e U L X tunga paraffiniska Ovanåker Edsbyn RV, Alfta Valvoline: SynPower SAE 5W30 Bilar, pumpar mm, Di(nonylfenyl)amin 36878203 R53 12,5% RV Nordic Auto Supply AB helsyntetisk Smörjoljor (petroleum), C2050, vätebehandlade 72623871 6580% U L X neutrala oljebaserade C; NATRIUMHYDROXID 1310732 > 98 % R35 Starkt frätande X Ovanåker Homna VV NATRIUMHYDROXID UNIVAR Ämne C; Frätande R35 Starkt Raskes VV AB. 50% frätande Ovanåker Lobonäs VV, Hydrokarbonat 0000, Brenntag Xi; irriterande Svabensver VV natriumkarbonat 497198 <= 100,00 % R36 Irriterar ögonen X Ovanåker Voxna VV SODA KALC tung phjustering i vattenverk Natriumkarbonat 25 kg säck 450 kg Allvarlig Xi; R36 Ryggesbo VV Natriumkarbonate/SK 25 kg ögonskada/ögonirritation Brenntag Sida 3

Bilaga Y, rapportering Miljörapport 2016 Bilaga Y individuella analysresultat ARBRÅ RENINGSVERK Biokemisk syreförbrukni ng BOD7 (mg/l) Kemisk syreförbrukni ng, CODCr (mg/l) Provtagning sdatum Månad Flöde Kväve N (mg/l) Fosfor P (mg/l) inkommande dygnsprov 20160121 1 650 190 520 41 6,4 inkommande dygnsprov 20160218 2 520 250 640 44 5,8 inkommande dygnsprov 20160316 3 1158 90 220 41 4 inkommande dygnsprov 20160426 4 1079 110 270 26 3,2 inkommande dygnsprov 20160524 5 986 150 350 36 4,3 inkommande dygnsprov 20160607 6 890 58 350 33 4,2 inkommande dygnsprov 20160726 7 708 170 280 53 6,6 inkommande dygnsprov 20160817 8 675 42 120 36 3,7 inkommande dygnsprov 20160927 9 707 200 410 48 6,6 inkommande dygnsprov 20161006 10 643 360 620 39 5,5 inkommande dygnsprov 20161122 11 1390 120 290 19 2,9 inkommande dygnsprov 20161220 12 712 180 490 63 4,7 Biokemisk syreförbrukni ng BOD7 (mg/l) Kemisk syreförbrukni ng, CODCr (mg/l) Provtagning sdatum Månad Flöde (m³/dygn) Aluminium Al (µg/l) ph () Kväve N (mg/l) Fosfor P (mg/l) Suspenderade ämnen (mg/l) Utgående dygnsprov 20160112 1 648 1700 7 4 42 30 0,11 8,1 130 Utgående dygnsprov 20160121 1 650 3400 7,3 6 54 37 0,26 140 Utgående dygnsprov 20160202 2 900 1000 7,4 3 56 26 0,064 4 140 Utgående dygnsprov 20160218 2 520 1700 7,4 5 36 31 0,16 10 140 Utgående dygnsprov 20160316 3 1158 820 7,6 11 38 16 0,11 7,6 150 Utgående dygnsprov 20160330 3 1389 640 7 5 < 30 12 0,047 4,4 140 Utgående dygnsprov 20160414 4 1086 2200 7,2 7 40 22 0,14 14 130 Utgående dygnsprov 20160426 4 1079 580 7,1 4 < 30 16 0,092 4,4 140 Utgående dygnsprov 20160510 5 855 940 7,2 7 40 25 0,092 7,2 140 Utgående dygnsprov 20160524 5 986 700 7,1 < 3,0 < 30 22 0,052 4,8 150 Utgående dygnsprov 20160607 6 890 320 7,1 < 3,0 < 30 21 0,032 1,9 140 Utgående dygnsprov 20160628 6 865 450 7,2 3 30 25 0,056 3,9 150 Utgående dygnsprov 20160714 7 768 940 7,4 < 3,0 30 23 0,071 5,4 155 Utgående dygnsprov 20160726 7 708 740 7 < 3,0 34 29 0,086 4,8 155 Utgående dygnsprov 20160817 8 675 790 7,5 < 3,0 34 32 0,08 4,5 150 Utgående dygnsprov 20160907 9 720 1400 7,5 < 3,0 32 29 0,089 7,5 150 Utgående dygnsprov 20160915 9 608 1400 8,1 4 30 29 0,1 7 160 Utgående dygnsprov 20160927 9 707 1000 7,5 3 < 30 28 0,095 6,7 160 Utgående dygnsprov 20161006 10 643 1800 7,3 < 3,0 36 27 0,13 9,7 160 Utgående dygnsprov 20161025 10 729 1100 7,4 < 3,0 34 28 0,091 6,2 180 Utgående dygnsprov 20161110 11 623 1300 7,4 4 34 31 0,12 7,6 160 Utgående dygnsprov 20161122 11 1390 1400 7,4 < 3,0 23 17 0,087 8,2 150 Utgående dygnsprov 20161206 12 854 1400 7,3 4 32 22 0,11 7,9 160 Utgående dygnsprov 20161220 12 712 1000 7,3 4 36 26 0,079 6,2 160 Kemikaliedoser ing (g/m³) Metaller, inkommande vattenflöde Volym Provtagning sdatum Bly Pb (µg/l) Kadmium Cd (µg/l) Koppar Cu (µg/l) Krom Cr (µg/l) Kvicksilver Hg (µg/l) Nickel Ni (µg/l) Zink Zn (µg/l) Aluminium Al (µg/l) inkommande dygnsprov 20160218 520 1,5 0,18 22 1,5 < 0,10 2,1 170 inkommande dygnsprov 20160426 1079 1,7 < 0,10 21 < 1,0 < 0,10 1,2 120 570 inkommande dygnsprov 20160607 890 < 0,50 < 0,10 9,9 < 1,0 < 0,10 2,3 42 230 inkommande dygnsprov 20160817 675 0,64 < 0,10 11 < 1,0 < 0,10 2,1 25 130 inkommande dygnsprov 20161006 643 2,1 0,15 22 1,3 < 0,10 2 120 710 inkommande dygnsprov 20161220 712 1,8 0,13 45 1,3 < 0,10 2,3 190 520 Metaller, Utgående vattenflöde Volym Provtagning sdatum Bly Pb (µg/l) Kadmium Cd (µg/l) Koppar Cu (µg/l) Krom Cr (µg/l) Kvicksilver Hg (µg/l) Nickel Ni (µg/l) Zink Zn (µg/l) Aluminium Al (µg/l) Utgående dygnsprov 20160218 520 < 0,50 < 0,10 2,3 < 1,0 < 0,10 1,4 13 1700 Utgående dygnsprov 20160426 1079 < 0,50 < 0,10 1,6 < 1,0 < 0,10 < 1,0 14 580 Utgående dygnsprov 20160607 890 < 0,50 < 0,10 1,4 < 1,0 < 0,10 2,1 7,6 320 Utgående dygnsprov 20160817 675 < 0,50 < 0,10 1 < 1,0 < 0,10 1,8 < 5,0 790 Utgående dygnsprov 20161006 643 < 0,50 < 0,10 8,1 < 1,0 < 0,10 < 1,0 9,6 1800 Utgående dygnsprov 20161220 712 < 0,50 < 0,10 2,2 < 1,0 < 0,10 1 9,5 1000 Flöde Aluminium, Al ph BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Dosering Bräddat flöde 42467 3 110 420 17 2,6 Sida 1

Rapport per analystillfälle REVAQ Arbrå Reningsverk, resultat per analystillfälle Rapportering av analysdata, tungmetaller och prioriterade element. Analysresultat Datum 20160330 2016 Gränser 5årsgiva Maximal slamgiva per 1,0 ton TS/ha och år Fosfor, (mg/kg TS) 110 Max 110 kg Maximal slamgiva per 5,2 ton våtvikt per år Kväve, (mg/kg TS) 170,0 kg Kadium/fosforkvot: 20,0 mg kadmium/kg fosfor Ammonium, (mg/kg TS 60,0 kg höstsprid Utnyttjande av fällningskemikalie Aluminium 52000 mg kg/ts 2,48 mg Aluminium/mg fälld fosfor Tillskott via slamgiva, övriga näringsämnen Näringsämnen kg TS/ha*år Totalt vid spridningstillfället i form av 5årsgiva Fosfor, (mg/kg TS) 21000 22,0 110,00 Kväve, (mg/kg TS) 12000 12,6 62,9 Ammonium, (mg/kg TS 4400 4,6 23,0 ph 7,3 Torrhalt % 20 Glödförlust % 74,4 Kalium, (mg/kg TS) 2700 2,8 14,1 110% 90% 70% 50% 30% 10% 10% % av gränsvärde till åkermark g/ha*år Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag Sn Mo Bi Se % av gränsvärde till åkermark Gränsvärdet till åkermark, g/ha*år Klassning i förhållande till mängden tillförd metall jämfört med gränsvärdet i g/ha*år Resultat (mg/kg TS Maximal slamgiva Ton TS/ha Tillskott g/ha Gränsvärde i slam mg/kg TS fosfor 21000 1,05 22000,00 22000 Pb 8,70 2,9 9,11 25 100 Cd 0,42 1,5 0,44 0,61 2 prioämne* Cu 120,00 2,5 125,71 300 600 Cr 8,50 4,7 8,90 40 100 Hg 0,11 7,3 0,12 0,8 2,5 Ni 4,70 5,3 4,92 25 50 Zn 390,00 1,5 408,57 600 800 prioämne* Ag 0,98 1,03 3,82 Sn 3,60 3,77 31,3 Mo 2,90 3,04 Bi 1,70 1,78 Se 0,98 1,03 * Benämningen prioämne ovan indikerar att ämnet skulle tillföra mer än 50% av gränsvärdet per hektar vid gödsling med maximal slamgiva. Det klassas därför som ett prioriterat riskminskningsämne i Revaqs regelsystem och man bör upprätta en plan för att minska mängderna i slammet och inkommande avloppsvatten. Utvärdering baserat på ackumuleringstakt vid maximal slamgiva normalhalt i åkerjord ackumuleringstakt % av gränsvärde till åkermark kg/ha % % Pb 56,25 0,02% 36% Cd 0,53 0,08% 72% Cu 53,13 0,24% 42% Cr 68,75 0,01% 22% Hg 0,13 0,09% 14% Ni 40,63 0,01% 20% Zn 203,13 0,20% 68% Ag 0,34 0,30% 27% Sn 5,63 0,07% 12% Mo 1,81 0,17% Bi 0,50 0,36% Se 0,72 0,14% Sida 1

Rapport per analystillfälle REVAQ Arbrå Reningsverk, resultat per analystillfälle Rapportering av analysdata, tungmetaller och prioriterade element. Analysresultat Datum 20160628 2016 Gränser 5årsgiva Maximal slamgiva per 0,9 ton TS/ha och år Fosfor, (mg/kg TS) 110 Max 110 kg Maximal slamgiva per 4,0 ton våtvikt per år Kväve, (mg/kg TS) 170,0 kg Kadium/fosforkvot: 22,4 mg kadmium/kg fosfor Ammonium, (mg/kg TS 60,0 kg höstsprid Utnyttjande av fällningskemikalie Aluminium 65000 mg kg/ts 2,60 mg Aluminium/mg fälld fosfor Tillskott via slamgiva, övriga näringsämnen Näringsämnen kg TS/ha*år Totalt vid spridningstillfället i form av 5årsgiva Fosfor, (mg/kg TS) 25000 22,0 110,00 Kväve, (mg/kg TS) 12000 10,6 52,8 Ammonium, (mg/kg TS 3500 3,1 15,4 ph 7,3 Torrhalt % 22,2 Glödförlust % 71,1 Kalium, (mg/kg TS) 2700 2,4 11,9 110% 90% 70% 50% 30% 10% 10% % av gränsvärde till åkermark g/ha*år Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag Sn Mo Bi Se % av gränsvärde till åkermark Gränsvärdet till åkermark, g/ha*år Klassning i förhållande till mängden tillförd metall jämfört med gränsvärdet i g/ha*år Resultat (mg/kg TS Maximal slamgiva Ton TS/ha Tillskott g/ha Gränsvärde i slam mg/kg TS fosfor 25000 0,88 22000,00 22000 Pb 9,70 2,6 8,54 25 100 Cd 0,56 1,1 0,49 0,61 2 prioämne* Cu 110,00 2,7 96,80 300 600 Cr 9,10 4,4 8,01 40 100 Hg 0,34 2,4 0,30 0,8 2,5 Ni 5,20 4,8 4,58 25 50 Zn 460,00 1,3 404,80 600 800 prioämne* Ag 1,00 0,88 3,82 Sn 2,10 1,85 31,3 Mo 2,70 2,38 Bi 1,50 1,32 Se 1,00 0,88 * Benämningen prioämne ovan indikerar att ämnet skulle tillföra mer än 50% av gränsvärdet per hektar vid gödsling med maximal slamgiva. Det klassas därför som ett prioriterat riskminskningsämne i Revaqs regelsystem och man bör upprätta en plan för att minska mängderna i slammet och inkommande avloppsvatten. Utvärdering baserat på ackumuleringstakt vid maximal slamgiva normalhalt i åkerjord ackumuleringstakt % av gränsvärde till åkermark kg/ha % % Pb 56,25 0,02% 34% Cd 0,53 0,09% 81% Cu 53,13 0,18% 32% Cr 68,75 0,01% 20% Hg 0,13 0,22% 37% Ni 40,63 0,01% 18% Zn 203,13 0,20% 67% Ag 0,34 0,26% 23% Sn 5,63 0,03% 6% Mo 1,81 0,13% Bi 0,50 0,26% Se 0,72 0,12% Sida 1

Rapport per analystillfälle REVAQ Arbrå Reningsverk, resultat per analystillfälle Rapportering av analysdata, tungmetaller och prioriterade element. Analysresultat Datum 20160928 2016 Gränser 5årsgiva Maximal slamgiva per 0,8 ton TS/ha och år Fosfor, (mg/kg TS) 110 Max 110 kg Maximal slamgiva per 4,2 ton våtvikt per år Kväve, (mg/kg TS) 170,0 kg Kadium/fosforkvot: 21,5 mg kadmium/kg fosfor Ammonium, (mg/kg TS 60,0 kg höstsprid Utnyttjande av fällningskemikalie Aluminium 71000 mg kg/ts 2,63 mg Aluminium/mg fälld fosfor Tillskott via slamgiva, övriga näringsämnen Näringsämnen kg TS/ha*år Totalt vid spridningstillfället i form av 5årsgiva Fosfor, (mg/kg TS) 27000 22,0 110,00 Kväve, (mg/kg TS) 12000 9,8 48,9 Ammonium, (mg/kg TS 4000 3,3 16,3 ph 7,1 Torrhalt % 19,5 Glödförlust % 70,4 Kalium, (mg/kg TS) 4500 3,7 18,3 110% 90% 70% 50% 30% 10% 10% % av gränsvärde till åkermark g/ha*år Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag Sn Mo Bi Se % av gränsvärde till åkermark Gränsvärdet till åkermark, g/ha*år Klassning i förhållande till mängden tillförd metall jämfört med gränsvärdet i g/ha*år Resultat (mg/kg TS Maximal slamgiva Ton TS/ha Tillskott g/ha Gränsvärde i slam mg/kg TS fosfor 27000 0,81 22000,00 22000 Pb 12,00 2,1 9,78 25 100 Cd 0,58 1,1 0,47 0,61 2 prioämne* Cu 140,00 2,1 114,07 300 600 Cr 12,00 3,3 9,78 40 100 Hg 0,16 5,0 0,13 0,8 2,5 Ni 6,90 3,6 5,62 25 50 Zn 590,00 1,0 480,74 600 800 prioämne* Ag 1,00 0,81 3,82 Sn 1,90 1,55 31,3 Mo 3,40 2,77 Bi 2,10 1,71 Se 1,00 0,81 * Benämningen prioämne ovan indikerar att ämnet skulle tillföra mer än 50% av gränsvärdet per hektar vid gödsling med maximal slamgiva. Det klassas därför som ett prioriterat riskminskningsämne i Revaqs regelsystem och man bör upprätta en plan för att minska mängderna i slammet och inkommande avloppsvatten. Utvärdering baserat på ackumuleringstakt vid maximal slamgiva normalhalt i åkerjord ackumuleringstakt % av gränsvärde till åkermark kg/ha % % Pb 56,25 0,02% 39% Cd 0,53 0,09% 77% Cu 53,13 0,21% 38% Cr 68,75 0,01% 24% Hg 0,13 0,10% 16% Ni 40,63 0,01% 22% Zn 203,13 0,24% 80% Ag 0,34 0,24% 21% Sn 5,63 0,03% 5% Mo 1,81 0,15% Bi 0,50 0,34% Se 0,72 0,11% Sida 1

Rapport per analystillfälle REVAQ Arbrå Reningsverk, resultat per analystillfälle Rapportering av analysdata, tungmetaller och prioriterade element. Analysresultat Datum 20161220 2016 Gränser 5årsgiva Maximal slamgiva per 1,0 ton TS/ha och år Fosfor, (mg/kg TS) 110 Max 110 kg Maximal slamgiva per 4,8 ton våtvikt per år Kväve, (mg/kg TS) 170,0 kg Kadium/fosforkvot: 22,3 mg kadmium/kg fosfor Ammonium, (mg/kg TS 60,0 kg höstsprid Utnyttjande av fällningskemikalie Aluminium 59000 mg kg/ts 2,68 mg Aluminium/mg fälld fosfor Tillskott via slamgiva, övriga näringsämnen Näringsämnen kg TS/ha*år Totalt vid spridningstillfället i form av 5årsgiva Fosfor, (mg/kg TS) 22000 22,0 110,00 Kväve, (mg/kg TS) 13000 13,0 65,0 Ammonium, (mg/kg TS 4600 4,6 23,0 ph 7,1 Torrhalt % 20,7 Glödförlust % 75,4 Kalium, (mg/kg TS) 4000 4,0 20,0 110% 90% 70% 50% 30% 10% 10% % av gränsvärde till åkermark g/ha*år Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag Sn Mo Bi Se % av gränsvärde till åkermark Gränsvärdet till åkermark, g/ha*år Klassning i förhållande till mängden tillförd metall jämfört med gränsvärdet i g/ha*år Resultat (mg/kg TS Maximal slamgiva Ton TS/ha Tillskott g/ha Gränsvärde i slam mg/kg TS fosfor 22000 1,00 22000,00 22000 Pb 9,80 2,6 9,80 25 100 Cd 0,49 1,2 0,49 0,61 2 prioämne* Cu 140,00 2,1 140,00 300 600 Cr 9,20 4,3 9,20 40 100 Hg 0,12 6,7 0,12 0,8 2,5 Ni 5,20 4,8 5,20 25 50 Zn 460,00 1,3 460,00 600 800 prioämne* Ag 0,98 0,98 3,82 Sn 2,60 2,60 31,3 Mo 3,60 3,60 Bi 2,30 2,30 Se 0,98 0,98 * Benämningen prioämne ovan indikerar att ämnet skulle tillföra mer än 50% av gränsvärdet per hektar vid gödsling med maximal slamgiva. Det klassas därför som ett prioriterat riskminskningsämne i Revaqs regelsystem och man bör upprätta en plan för att minska mängderna i slammet och inkommande avloppsvatten. Utvärdering baserat på ackumuleringstakt vid maximal slamgiva normalhalt i åkerjord ackumuleringstakt % av gränsvärde till åkermark kg/ha % % Pb 56,25 0,02% 39% Cd 0,53 0,09% 80% Cu 53,13 0,26% 47% Cr 68,75 0,01% 23% Hg 0,13 0,09% 15% Ni 40,63 0,01% 21% Zn 203,13 0,23% 77% Ag 0,34 0,29% 26% Sn 5,63 0,05% 8% Mo 1,81 0,20% Bi 0,50 0,46% Se 0,72 0,14% Sida 1