Miljörapport 2016 Arbrå Reningsverk

Miljörapport 2016 Arbrå Reningsverk

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 1/21 Innehåll 1. Grunddel Administrativa uppgifter... 3 Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 Verksamhetsbeskrivning... 4 Tillstånd... 5 Anmälningsärenden beslutade under året... 5 Andra gällande beslut... 5 Tillståndsgiven och faktisk belastning... 7 Gällande villkor i tillstånd... 8 Naturvårdsverkets föreskrifter... 10 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse...10 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,...10 Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar... 11 Ledningsnät och pumpstationer...11 Pumpstationer...11 Bräddat avloppsvatten...11 Bräddning på pumpstation och ledningsnät...12 Flödesmätningar...13 Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten...13 Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten...14 Samtliga analysresultat ligger under riktvärdet för fosforutsläpp....14 Gränsvärde Årsmedelvärde...14 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten...15 Resultat från Slamanalyser...16 Recipientkontroll...16 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 17 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden...17 Egenkontroll...17 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 17 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket...17 Tillbud och störningar på ledningsnätet...17 Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi... 18 Energi produktion och användning...18 Transporter...19 Råvaror...19 Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 19 Avvattnat slam...19 Annat icke miljöfarligt avfall...20 Miljöfarligt avfall...20 Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 21

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 2/21 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Anslutning och flöden Bil. 2 Inkommande och utgående mängder av näringsämnen Bil. 3 Inkommande och utgående mängder av tungmetaller Bil. 4 Resultat från Slamanalyser Bil. 5 Ledningslängd och utförda åtgärder på ledningsnätet Bil. 6 Bräddningsuppgifter på pumpstationer och reningsverk (6.1 + 6.2) Bil. 7 Inventering av energiförbrukande utrustning på reningsverket (7.1 + 7.2) Bil. A Processbeskrivning med processchema Bil. B Riskgranskning Bil. C Kemikalielista Bil. Y Lista över analysresultat från utsläppskontroll

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 3/21 1. Grunddel Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000 2361 Gatuadress: Teknik, service och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 82180 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278 25000 Anläggningens namn: Arbrå reningsverk Av 6 Anläggningsnummer: 2183 018 Fastighetsbeteckning: Forsön 1:4 Besöksadress: Idrottsvägen 45 Postnummer, ort: Kommun: 820 10, Arbrå Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, 027157542 Kontaktperson på plats KarlAxel Björklin, tel 070588 87 41 Epost: info@helsingevatten.se Huvudbransch MFP: SFS 2013:251 Avloppsreningsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe: 90.10 (B) Ev övriga branscher och koder: Kod för farliga ämnen: Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen 19981109 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VAanläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VAanläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 027825000. Fr o m 20090401 utförs driften av de allmänna VAanläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 4/21 Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Område med röd markering indikerar verksamhetsområde för Avlopp. Område med orange färg indikerar område för vatten + avlopp. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång, biologisk rening enligt aktivslammetoden med BIOPprocess samt kemisk rening med efterfällning). Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och Ptot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 5/21 Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 20090121 med beslutsnummer 551170605, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst 19981109 Länsstyrelsen Beslutsnummer 551170605, tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Lst 20090121 Länsstyrelsen Slutliga villkor Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 20061025 Länsstyrelsen, 5551222606, 2183018 20090121 Länsstyrelsen 551170605, 2183018 20100115 Länsstyrelsen 555380209, 83018 20101221 Länsstyrelsen 555177010, 83018 20110909 Länsstyrelsen 555169911, 83018 20111118 Länsstyrelsen 555201111m, 83018 20120110 Länsstyrelsen 555683011, 83018 20121210 Helsingevatten HVAB2012047 Minnesanteckning Tillsynsbesök på Arbrå avloppsreningsverk Beslut, slutliga villkor för Arbrå Reningsverk Beslut Miljörapport 2008, Arbrå Underrättelse angående 2009 års miljörapport Arbrå Reningsverk Underrättelse Arbrå, angående 2010 års miljörapport Beslut Arbrå, Länsstyrelsens svar på Förslag till Egenkontrollprogram Arbrå Beslut Arbrå, Periodisk besiktning 2009 Beslut från Länsstyrelsen Anmälan av bräddning från Arbrå ledningsnät

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 6/21 20130114 Länsstyrelsen 555878612, 2183018 20130204 Länsstyrelsen 55592113, 2183018 20130508 Länsstyrelsen 555246613, 2183018 20130610 Länsstyrelsen 555386713, 2183018 20130826 Länsstyrelsen 555145613, 2183018 20130904 Länsstyrelsen 55547222013, 2183018 20140414 Länsstyrelsen 55521882014, 2183018 20141121 Länsstyrelsen 55577602014, 2186018 Beslut Arbrå, Anmälan av bräddning från Arbrå ledningnät Minnesanteckning Tillsynsmöte Beslut 2012 års miljörapport, Arbrå Anmälan om bräddning. Arbrå avloppsreningsverk Periodisk besiktning 2012, Arbrå avloppsreningsverk Kartläggning av pumpstationer Beslut angående 2013 års Miljörapport Förslag till beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet 20141202 Länsstyrelsen 55577602014, 2186018 20150216 Länsstyrelsen 55577602014, 2183018 20150513 Länsstyrelsen 55519782015, 2183018 20160429 Länsstyrelsen 55520272016, 2183018 Beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet Nytt beslut ersätter beslut från 20141202. Beslut om klassning av Arbrå RV med anl av nya Miljöprövningsförordningen. Beslut, Arbrå RV angående miljörapport 2014 Beslut, Arbrå RV angående miljörapport 2015

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 7/21 Tillståndsgiven och faktisk belastning Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning på 46 m³/h eller 1104 m³ per dygn. Detta motsvarar en belastning på 4000 pe räknat mot en vattenförbrukning med schablonvärdet 200 liter per dygn och person. För Arbrå reningsverk finns närmare 3000 dygnsflöden sammanställda. Medianflödet är 860 m³ och medelvärde 1000 m³. Av detta görs tolkningen att reningsverket ligger gott och väl inom sin hydrauliska reningskapacitet, men att bräddningar är förväntade i samband med t ex skyfall och snösmältning. I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe, detta avser då belastning baserat på inkommande BOD och schablonvärdet 50 gram/person och dygn (vilket borde bli 3200 pe/dygn). Parameter 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Pe (BOD7) 1850 3376 2173 2682 3252 2470 1864 1956 1701 PE (deb.avloppsvatten) 2772* 2889* 2708* 2604 2573 2509 2645 2563 2680 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde. * Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat avloppsvatten. Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år. Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det beräknade medelvärdet för BOD7halten. Mätning av vattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Befolkningsmängden i området för Arbrå ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget http://gis4.gavle.se/befostat. Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 2600 st.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 8/21 Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie och energiförbrukning. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Villkor 5. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ge tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) dagtid (kl 0718) 50 db(a) kvällstid (kl 1822) 45 db(a) nattetid (kl 2207) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Kommentar Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Kommentar Den fällningskemikalie som har använts, PAXXL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av tillsynsmyndigheten. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Kommentar Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under året. Kommentar Inga klagomål på lukt har förekommit. Kommentar Inga klagomål avseende buller har förekommit. Kommentar Kemikalie och avfallshanteringen sker på det

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 9/21 sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kommentar Kemikalieregister finns på Häggesta reningsverk. Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Villkor 13. En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter ombyggnad och upprustning av reningsverket. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient från som rikt och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Villkor 15. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD 7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Kommentar Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Kommentar Ett reviderat förslag lämnades i april 2011. Kommentar Förstagångsbesiktning har utförts. Kommentar Riktvärdena har hållits under samtliga kvartal. Kommentar Gränsvärden har ej överskridits.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 10/21 Naturvårdsverkets föreskrifter Av Naturvårdsverkets föreskrifter är två föreskrifter riktade speciellt till kommunala reningsverk. 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. 1. COD, BOD7, Ptot, Ntot: Reningsanläggning mindre än 10000 pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades Eurofins som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l För att beräkna kg BOD och fosfor som släpps ut per dygn multipliceras ovanstående medelhalter med totalt årsflöde och delas sedan med 365. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket levererar idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Borab eller Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. 1. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph 2. Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4N) 3. Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni och Zn Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys, analysresultat redovisas i bilaga 4 enligt bilageförteckning.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 11/21 Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Ledningsnät och pumpstationer Bilaga 5 redovisar längder och utfört arbete på ledningsnätet tillhörande Arbrå reningsverk. Arbrås spillvattennät omfattar drygt 45 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Samtliga finns upptagna som tillhörande spillvattenhuvudledningsnätet, men några av dem borde kunna klassas som LTAstationer (LågTrycksAvlopp) eftersom de endast pumpar vidare vatten från en eller två fastigheter. En av de nämnda LTAstationerna används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen på nätet samt vid avloppsreningsverket. Utbyggnad och underhåll av ledningsnätet Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar Det finns en 10årsplan för förnyelse och renovering av ledningsnätet. Vid arbetet med ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Planen uppdateras årligen i samband med budgetplanering. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer och ledningar mm. Bilaga 5 redovisar förnyelse av ledningsnätet. Pumpstationer Utbyggnad och underhåll vid pumpstationer I den 5åriga budgetplaneringen ingår åtgärder för förnyelse och renovering av pumpstationer. Årets underhåll på pumpstationer redovisas i bilaga 5 Bräddat avloppsvatten Reningsverket bräddade 3 m 3 i april i samband med snösmältning.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 12/21 Bräddning på pumpstation och ledningsnät Bräddning på pumpstationer har tidigare registrerats löpande i vårt datasystem under året. I samband med uppdatering till ett nytt och mer avancerat styrsystem (ABB800) så föll bevakningen av när bräddning upphör bort. Informationen finns i styrdatorn på pumpstationerna, men skickas inte vidare till det centrala övervakningssystemet. Detta upptäcktes i samband med att vi skulle rapportera antalet bräddningar för 2016. Fram till att problemet är åtgärdat kommer driftteknikerna att åka ut till pumpstationen för att på plats läsa av och skriva ned hur långt varje bräddningstillfälle varit när larm om bräddning inträffar. Bilaga 5 och 6 presenterar underhåll och bräddning på pumpstationer under året. Bräddningar vid Arbrå avloppsreningsverk och tillhörande nät Typ av bräddning 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bräddat vid avloppsreningsverket 841 m 3 149 m 3 335 m 3 0 7 m 3 5 m 3 Bräddat på ledningsnätet 300 m 3 0 0 0 Uppg.saknas Bräddat från pumpstation 0 77 m 3 0 14 h 0 Uppg.saknas Avloppsstopp på ledningsnätet De anmälningar om störningar och avbrott som kommer registreras i Geosecma. De störningar som registreras knyts till en adress och ger därmed en tydlig visuell återkoppling i GISkartan. Antalet avloppsstopp redovisas i bilaga 5.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 13/21 Flödesmätningar Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Nedanstående tabell visar en jämförelse av perioden 20072016. Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkommande vatten (m 3 ) 306 363 374 042 386 918 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 304 230 294 592 Debiterat vatten (m 3 ) 179 806 177 049 184 507 172 961 171 338 164 354 160 299 168 955 163 682 171 186 Längd självfallsledning (m) 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50238 51 063 43589* Inläckage (m 3 ) 126 557 196 993 202 411 158 152 151 095 176 370 154 899 144 063 140 548 123 406 Inläckage (%) 41% 53% 52% 49% 48% 52% 49% 46% 46% 42% Inläckage (m 3 /km*dygn) 6,9 10,7 11,0 8,8 8,2 9,6 8,4 7,9 7,5 7,8 *Ledningssträcka för tryckavloppet är borträknad. Diagrammet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Inläckaget säger något om kvaliteten på ledningsnätet. Slutsatsen man kan dra är att trots en relativt hög procentsats så är mängden tillkommande vatten relativt låg mätt per meter huvudledning. Inläckaget per km huvudledning i Arbrå är betydligt lägre än riksgenomsnittet.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 14/21 Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten Riktvärde för kvartalsmedelvärden Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per kvartal för BOD får vara max 10 mg/l Ett av proverna överskrider riktvärdets 10 mg/l, men kvartalsmedelvärdet är lägre än riktvärdet. Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per kvartal för fosfor får vara max 0,3 mg/l. Samtliga analysresultat ligger under riktvärdet för fosforutsläpp. Gränsvärde Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BODutsläpp på max 4400 kg BOD 7 /år och max 48 kg fosfor per år. Omräknat till utsläpp per dygn så blir det max 12,05 kg BOD och 0,42 kg fosfor per dygn Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BODutsläppet ligger på 3,4 kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,08 kg/dygn. Gränsvärde Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter att fosfor och BODutsläppet är max 12,05 kg BOD 7 /dygn och max 0,42 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal. Parameter 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BOD7: utsläpp (kg/dygn) 8,30 4,66 6,10 4,0 4,0 4,4 4,0 3,4 Fosfor: utsläpp (kg/dygn) 0,141 0,109 0,07 0,07 0,05 0,05 0,07 0,08

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 15/21 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten Metallhalt kontrolleras vid sex tillfällen per år, mätningar har skett sedan år 2012. Här sammanfattas analysresultaten för alla prover sedan 2012. I emissionsbilagan redovisas endast resultat från 2016. Årsmedelvärde med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Vid de tillfällen resultatet har rapporterats med mindre än rapporteringsgräns (<x) så används rapporteringsgränsen som numeriskt värde. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande provtagningspunkt är påverkad av intern belastning vilket kan leda till att inkommande mängder överskattas. Inkommande flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 4,35 2,00 0,13 33,1 1,6 0,1 2,5 103,4 2013 6 6,14 2,85 0,14 54,3 2,5 0,1 2,7 153,0 2014 6 4,68 3,03 0,14 39,2 2,4 0,1 2,8 136,3 2015 6 4,4 2,06 0,12 36,6 1,8 0,1 2,4 119,8 2016 6 4,5 1,36 0,12 21,4 1,1 0,1 1,9 107,2 Utgående flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 0,10 0,20 0,02 7,5 0,50 0,1 1,08 15,9 2013 6 0,05 0,39 0,02 8,2 0,78 0,1 1,67 14,2 2014 6 0,06 0,32 0,02 10,6 0,63 0,1 1,73 27,8 2015 6 0,08 0,20 0,03 1,7 0,50 0,1 1,16 11,4 2016 6 0,10 0,50 0,1 2,6 1 0,1 1,4 9,9 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn 2012 98 % 90 % 81 % 77 % 70 % 0 % 56 % 85 % 2013 99 % 86 % 84 % 85 % 69 % 0 % 38 % 91 % 2014 99 % 90 % 85 % 73 % 73 % 0 % 37 % 80 % 2015 98 % 90 % 78 % 95 % 73 % 0 % 53 % 91 % 2016 98 % 63 % 17 % 88 % 13 % 0 % 29 % 91 %

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 16/21 Resultat från Slamanalyser Arbrå reningsverk har skickat 432 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 20,6% torrhalt och vikten motsvarar ca 88,9 ton räknat i TS. Slammet analyseras fyra gånger per år hos Eurofins. Bilaga 4 redovisar analysresultat och medelvärde samt fällningskemikaliens bidrag till metallinnehållet. Kadmiuminnehåll Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 21,6 mg kadmium/kg fosfor, vilket är lite lägre än förra året. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 17 mg/pe och år. Ungefär 3,8 % av kadmiumet kommer från fällningskemikalien PAX XL100 (beräknat utifrån ett medelvärde för dosering på 149 g/l). Reningsverket är certifierat enligt Revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat mängden tungmetaller i slammet. Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Vid tömning noterar slambilen hur stor volym som töms. Endast om slambilen är full kan en exakt volym noteras, om slambilen är delvis full blir noteringen en uppskattning av volymen. Under 2016 uppskattas att verket tog emot 684 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1617 m³ från de externa verken Flästa, Rengsjö och Växbo. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av LjusnanVoxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Utvärdering finns att ladda ned från LjusnanVoxnans vattenvårdsförbunds hemsida.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 17/21 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls av leverantör enligt serviceavtal. Den utrustning som inte sköts enligt serviceavtal underhålls av personal på reningsverket. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Provtagningsschemat uppdateras vid årsskiftet varje år. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Under året har inga allvarliga tillbud som påverkat reningsprocessen inträffat. Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppsstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Avloppsstopp Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppsstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Förebyggande arbete I övrigt genomförs förebyggande underhåll i form av att det finns en spolplan där vissa problematiska delar av ledningsnätet spolas regelbundet för att undvika stopp. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. I det ingår bland annat att bygga bort problemsträckor där det är möjligt. Bilaga 5 redovisar antalet avloppsstopp. Buller och lukt Det har inte förekommit några klagomål på lukt eller buller under året.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 18/21 Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning Inga åtgärder har utförts för att minska elanvändning. Arbrå reningsverk har ingen egen värmeproduktion i form av biogas eller värmepump. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja vintertid. Total elkonsumtion under året till reningsverket var 420 915 kwh, ca 40 500 kwh av detta avleddes för uppvärmning av den del reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen är även i viss mån påverkad av inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen). Ovanstående cirkeldiagram baseras på en energikartläggning utförd 2009 där effekten på utrustningen i reningsverket multipliceras med uppskattad drifttid. Beräknad årsförbrukning hamnar på 430 000 kwh Månadsförbrukningen i Arbrå reningsverk har en fördelning som visar att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Elförbrukning per m³ avloppsvatten 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Avloppsvattenflöde m 3 /år 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 304 230 294 592 Elanvändning 1 kwh/år 459412 483966 385839 405933 400548 350308 348818 Elanvändning kwh/m 3 1,4 1,5 1,1 1,3 1,3 1,15 1,18 Inköp av eldn.olja m 3 /år 11,4 7,4 3 3 0 7 0 1 Avläst från Telgekrafts hemsida minus el förbrukad på rörnätsidans personallokaler

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 19/21 Transporter Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på Sävstaås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till Säversta värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några förändringar i kemikalieinköp. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQcertifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. För avvattning används polymeren Zetag 7565, den årliga förbrukningen uppskattas till ca 750 kg baserat på att vi beställer 750 kg ungefär en gång per år. Tabell över använda kemikalier Produkt Anv.område Mängd PAX XL100 Fällningkemikalie (inköpt mängd) 63700 Zetag 7565 Polymer för avvattning Uppskattas till 1000 kg årligen Smörjfett Smörjning centrifug mm 3 kg * Grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 0 kg * Rengöring Rengöring rostfritt, aluminiumgolv, maskiner 0 kg * Motorolja (hydraway bio se 46) Används i pumpar, maskiner, bilar 0 kg * Hydraulolja Används i inloppspumpar, skrapspel 0 kg * Växelolja Används i maskiner,växlar 0 kg * *tas från Häggesta vid behov Avvattnat slam Under året producerades sammanlagt 432 ton avvattnat slam med genomsnittlig TShalt 21 %. Slammet hade god kvalitet under 2016 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 20/21 Annat icke miljöfarligt avfall Förutom slam uppkommer pressat grovrens. Grovrenset samlas upp i 200 liters soptunnor och vilka transporteras av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Det tar ungefär en vecka att fylla en soptunna mängden grovrens uppskattas till ca 8001000 liter per månad. ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL Mottagare Mängd Pressat grovrens BORAB ca 11 m3 Sand BORAB 6930 kg Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB. På reningsverket står idag ett 200liters fat för spillolja. Fatet skickas för återvinning när det är fullt. Helsingevatten kontaktar årligen BORAB för att begära en sammanställning över levererat avfall. Detta sker i samband med upprättande av miljörapporten. Eftersom allt miljöfarligt avfall först transporteras till Häggesta reningsverk i väntan på vidare transport till BORAB så särredovisas inte det miljöfarliga avfallet per reningsverk. Det redovisas istället som avfall från Häggesta reningsverk.

Miljörapport för år 2016 Arbrå Reningsverk Arkiveras: Memopärm 2017 Datum 20170121 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB2017004 Sida 21/21 Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Om tanken med fällningskemikalie skulle börja läcka så rinner läckaget ned i en avställd kammare som gott och väl rymmer tankens volym. Under året har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 4. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningar. 5. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk och klämrisk samt risk vid elarbeten. 6. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 7. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 8. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan år 2001 finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdaterad 2017 och uppdelad i två delar. 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Riskanalysen bifogas som bilaga B Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQcertifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som växt på åkermark som gödslats med slam.

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 1.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Koordinater i rikets nät X Y SWEREF 99TM 6814732 574266 ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER Dimensionerad maximal belastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Tillåten maximal anslutning AVLOPPSANL, antal anslutna personer***: Anslutna person.ekv.(pe)* m.a.p. BOD7 1 701 Anslutna person.ekv.(pe)** m.a.p. vattenförbrukning 2 680 ***uppskattat via http://gis4.gavle.se/befostat 3250 pe 5350 pe 3250 pe 2 584 pe Månad Mängd avlopps Mängd bräddat Nederbörd vatten, m³ avloppsvatten m³ Antal mm I Jan 19627 36,5 Febr 17699 43,8 Mars 28595 36 April 36704 3 60 Maj 31035 89,9 Juni 25776 32,7 Juli 23273 77 Aug 21404 77,6 Sept 20580 29,3 Okt 19775 17,9 Nov 25449 84,5 Dec 24675 30,5 Summa 294 592 3 616 * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7belastning och 70 g BOD7/pe och dygn ** Anslutna pe beräknas utifrån vattenförbrukning hos avloppsabonnenter och 175 liter/pe och dygn UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER * Näringslivets förbrukning 13173,37 207 pe * Privata bostäder, fritidshus, flerbostadshus mm 142255,81 2 233 pe * Allmänna, kommunala och statliga inrättningar mm 12604,57 198 pe Debiterad mängd avloppsvatten, m³ 171 186 Ovidkommande mängd vatten, m³ 123 406 Ovidkommande mängdvatten, % av tillrinning 42% Bräddat reningsverket 3 Bräddat nät, uppskattat m³

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 1.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK INKOMMANDE DYGNSFLÖDEN OCH DYGNSNEDERBÖRD 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Dygnsflöde (m3) Finns ej digitalt tillgänglig 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Mängd avlopps vatten, m³ I Jan Mars Maj Juli Sept Nov 25 20 15 10 5 0 Dygnsnederbörd (mm), Simeå 100 80 60 40 20 0 Nederbörd Antal mm Dygnsnederbörd Källa för nederbörd är SMHIs väderstation i Simeå http://opendatadownloadmetobs.smhi.se/

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Inkommande vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ 294592 Ink.medelflöde per dygn (m3/d): 807 Bräddflöde nät+verk, m³ 3 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Inkommande mängder Provtagningspunkt, provin I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde provin Bräddat vatten Totalt och provtyp CODCr 12 dp 355,1 104,6 104,6 ton/år BOD7 12 dp 147,5 43,5 43,5 ton/år Ptot 12 dp 4,5 1,3 1,34 ton/år Ntot 12 dp 37,8 11,1 11,1 ton/år NH4N 0 0,0 0,00 ton/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, provut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde provut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket CODCr 24 dp 35,03 10,3 0,0 10,3 ton/år BOD7 24 dp 4,21 1,2 0,0 1,2 ton/år Ptot 24 dp 0,098 0,0 0,0 0,0 ton/år Ntot 24 dp 25,17 7,4 0,0 7,4 ton/år NH4N analyseras ej 0,00 0,0 0,0 ton/år Susp.substans 24 dp 6,33 1,9 1,9 ton/år Månadsmedelvärden BOD Fosfor BOD Fosfor mg/l mg/l mg/l mg/l 1 Januari 5,002 0,185 7 Juli 3,000 0,078 2 Februari 3,732 0,099 8 Augusti 3,000 0,080 3 Mars 7,728 0,076 9 September 3,299 0,094 Medelvärde 5,487 0,120 Medelvärde 3,100 0,084 4 April 5,505 0,116 10 Oktober 3,000 0,109 5 Maj 4,858 0,071 11 November 3,309 0,097 6 Juni 3,000 0,044 12 December 4,000 0,096 Medelvärde 4,454 0,077 Medelvärde 3,436 0,101 Årsgränsvärde, utsläpp kg per dyggränsvärde Gränsvärde BOD BOD Fosfor Fosfor Årmedelvärde BOD, kg/dygn kg/dygn kg/dygn edelvärde fosfor, kg/dygn kg/dygn kg/dygn 2016 3,40 12,05 Gränsvärde 0,08 0,42 Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. Vid beräkning av bräddflöde används analysresultat från inkommande årsmedelvärde.

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över BODutsläpp i mg/l 12 10 8 6 4 2 0 Arbrå reningsverk 2016 Dagram över BODutsläpp, mg/l BOD7 (ATU) Riktvärde fosfor, mg/l 15,00 10,00 5,00 BOD Gränsvärde BOD Årmedelvärde BOD, kg/dygn UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över Fosforutsläpp i mg/l Arbrå reningsverk 2016 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Fosfor tot, P Riktvärde fosfor, mg/l 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Fosfor Gränsvärde Fosfor Årmedelvärde fosfor, kg/dygn

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Utgående vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ 294592 Utg.flöde (m3/d): 807 Bräddflöde nät+verk, m³ 3 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Inkommande mängder I II I+II Enhet Metaller provin Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 6 dp 1,35 0,40 0,40 kg/år Kadmium 6 dp 0,121 0,036 0,04 kg/år Krom 6 dp 1,15 0,34 0,34 kg/år Koppar 6 dp 21,36 6,29 6,29 kg/år Nickel 6 dp 1,94 0,57 0,57 kg/år Kvicksilver 6 dp 0,100 0,03 0,03 kg/år Zink 6 dp 107,23 31,59 31,59 kg/år Zink 6 dp 383,77 113,06 113,06 kg/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER Utgående mängder I II I+II Enhet Metaller provut Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 6 dp 0,50 0,15 0,0 0,15 kg/år Kadmium 6 dp 0,100 0,03 0,0 0,03 kg/år Krom 6 dp 1,00 0,29 0,0 0,29 kg/år Koppar 6 dp 2,57 0,76 0,0 0,76 kg/år Nickel 6 dp 1,38 0,41 0,0 0,41 kg/år Kvicksilver 6 dp 0,100 0,03 0,0 0,03 kg/år Zink 6 dp 9,95 2,93 0,0 2,93 kg/år Aluminium 24 dp 1196,37 352,44 0,0 352,44 ton/år Beräknad utfällning till slammet, kg Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 0,25 0,01 0,04 5,53 0,16 0,00 28,66 Avskiljningsgrad, andel som hamnar i slammet Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 63% 17% 13% 88% 29% 0% 91% Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. En effekt av detta beräkningsätt är att ämnen uteslutande rapporterats som <x får ett högre värde än det borde vara

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Resultat från slamanalyser Laboratorium Alcontrol AB Dosering fällningskemikalie, medel kg/m3 0,15 kg/m3 Inköpt mängd fällningskemikalie 63700 kg 4 slamprover per år Behandlad mängd avloppsvatten 294 592 m3 Producerad mängd slam 431,99 ton Förbrukad mängd fällningskemikalie (beräknad mängd) 43 763 kg Inköpt mängd polymer för avvattning 2250 kg Parameter Enhet Medel RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd i slam Innehåll Varav från Varav från 20160329 20160628 20160927 20161220 värde % större än gränsvärde mg/kg kg TS/år Fällningskem fällningskem fällningskem SFS 1985:840 mg/kg TS kg/år % Torrsubstans vikts% 20 22,2 19,4 20,7 20,58% 5,9% 88 882 Glödgn.förlust % av TS 74,4 71,1 70,4 75,4 72,825 3,4% Glödrest % av TS 25,6 28,9 29,6 24,6 27,175 9,0% 24 154 Kväveföreningar Ntot mg/kg TS 12000 12000 12000 13000 12250 4,1% 1 089 NH4N mg/kg TS 4400 3500 4000 4600 4125 11,8% 367 ph 7,3 7,3 7,1 7,1 7,2 1,6% Metaller Fosfor, totalt mg/kg TS 21000 25000 27000 22000 23750 11,6% 2 111 Calcium mg/kg TS 8500 12000 15000 12000 11875 22,4% 1 055 Kalium mg/kg TS 2700 2700 4500 4000 3475 26,4% 309 Bly mg/kg TS 8,7 9,7 12 9,8 10,05 13,8% 0 st >100 0,893 0,2 0,009 1,0% Kadmium mg/kg TS 0,42 0,56 0,58 0,49 0,5125 14,2% 0 st > 2 21,6 0,046 0,0 0,002 3,8% Koppar mg/kg TS 120 110 140 140 127,5 11,8% 0 st > 600 11,332 0,7 0,031 0,3% Krom mg/kg TS 8,5 9,1 12 9,2 9,7 16,1% 0 st > 100 0,862 1,0 0,044 5,1% Kvicksilver mg/kg TS 0,11 0,34 0,16 0,12 0,1825 58,7% 0 st > 2,5 0,016 0,0 0,000 0,8% Nickel mg/kg TS 4,7 5,2 6,9 5,2 5,5 17,5% 0 st > 50 0,489 0,6 0,026 5,4% Zink mg/kg TS 390 460 590 460 475 17,6% 0 st > 800 42,219 0,5 0,022 0,1% Aluminium mg/kg TS 52000 65000 71000 59000 61750 13,2% 5 488,460 93 280 4082,201 74,4% Arsenik mg/kg TS 1,4 2 1,8 1,7 1,725 14,5% 0,153 0,1 0,002 1,4% Bor mg/kg TS < 4,9 < 5,0 < 5,0 < 4,9 Järn mg/kg TS 4700 8700 9000 6500 7225 27,9% 642,172 100 4,376 0,7% Kisel mg/kg TS 25000 25000 2 222,049 0,0% Kobolt mg/kg TS 0,1 0,004 #DIVISION/0! Magnesium mg/kg TS 1800 2500 3400 2400 2525 26,1% 224,427 Mangan mg/kg TS 110 110 120 95 108,75 9,5% 9,666 0,000 0,0% Molybden mg/kg TS 2,9 2,7 3,4 3,6 3,15 13,3% 0,280 Platina mg/kg TS < 1,1 < 1,2 < 1,2 < 1,1 0,000 Selen mg/kg TS < 0,98 < 1,00 1 0,98 0,000 0,0 0,000 #DIVISION/0! Silver mg/kg TS < 0,98 < 1,00 1 < 0,98 0,000 0,10 0,004 #DIVISION/0! Svavel mg/kg TS 4500 6200 7500 5900 6025 20,4% 535,514 Tellur mg/kg TS < 1,1 < 1,2 < 1,2 < 1,1 0,000 Tenn mg/kg TS 3,6 2,1 1,9 2,6 2,55 29,8% 0,227 Vismut mg/kg TS 1,7 1,5 2,1 2,3 1,9 19,2% 0,169 Summa 12 654 4 087 Organiska föroreningar Toluen mg/kg TS 0,000 Nonylfenol mg/kg TS 4,2 5,4 4,1 4,000 4 NA 0,356 PAH, summa 6 st mg/kg TS 0,44 0,25 0,44 0,250 0,3 NA 0,027 PCB, summa 7 st mg/kg TS 0,025 0,025 0,02 0,019 0,019 NA 0,002 DDT mg/kg TS 0,000 Diftalater (DEHP) mg/kg TS 0,000 PBDE * mg/kg TS 0,000 Fluoranten mg/kg TS 0,15 0,1 0,2 0,14 0,14 0,012

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Ledningstyp Dagvattenledning Avloppsledning Trycksatt (m) Självfall (m) Trycksatt (m) Självfall (m) Summa 17 982 5 240 43 589 66 811 meter dag och spillvattenhuvu 0% 14% 11% 89% Inläckage 6,9 m³/km spillvattenhuvudledning och dygn 7,8 m³/km självfallsledning för spillvatten och dygn Rörnätsjobb 0,82% av dag och spillvattenledningsnätet tillhörande Arbrå RV har förnyats UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT Sträcka/gata/område Åtgärd Kod* Längd (m) Ledn.nät Ledningstyp Orbaden Omläggning R Arbrå Huvudledning Västergatan Omläggning R Arbrå Huvudledning Västergatan Infodring S 140,00 Arbrå Huvudledning HansJons omr. Omläggning R Arbrå Huvudledning HansJons omr. Infodring S 100,0 Arbrå Huvudledning Ny avs. Vallsta (mårtensson) Nyanläggning RN Arbrå Servisledning Ny avs. BBostäder Nyanläggning RN Arbrå Servisledning Ny avs. BBostäder Nyanläggning SN 65,00 Arbrå Servisledning Ny avs. BBostäder Nyanläggning DN 65,00 Arbrå Servisledning Ny avs. Storg. Nyläggning DN 6,00 Arbrå Servisledning Sundin norra Arbrå Omläggning R Arbrå Servisledning Sundin norra Arbrå Omläggning S 25,00 Arbrå Servisledning Ny avs. Parten Vallsta Nyläggning RN Arbrå Servisledning 401,00 *Koder **Orsak S = Spillvatten K = Kombinerad ÅP = Enl.Åtgärdsprogram OG = Ombyggnad gata D = Dagvatten N = Nyanläggningar A = Akutåtgärd Ö = Övrigt R = Renvatten LB = Ledningsbrott UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ PUMPSTATIONER Pumpstation Åtgärd Anmärkningar Antal avloppsstopp, huvudledning: 2 Antal avloppsstopp, servisledning: 1 Antal läckor tryckavloppsledning:

Miljörapport för år: 2016 Bilaga 6.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK BRÄDDNINGSUPPGIFTER Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Pumpstationer i Arbrås spillvattennät Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Sju av pumpstationerna är lite större och är byggda med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. De mindre stationerna är utrustade med en vippmätare som registrerar hur många bräddningar som inträffar samt sammanlagd tid det bräddat. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dessa pumpstationer är lågt, eftersom ett fåtal abonnenter är anslutna till dem. Pumpstation APU302 används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer samt ett antal ställen på ledningsnätet. Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll IDnr Arbetsnamn Brädd frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärk ning Bräddfrekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Recipient Koordinat APU_310 Orbaden, Trollbo DT1 Vippa Dike vid järnväg APU_301 Orbaden, Orfa Stugby Vippa Vippa Dike APU_302 Orbaden, Badstrand NEJ APU_312 Orbaden ROP45 Tryckgivare Ljusnan APU_309 Vallsta, Sågvägen Vippa Vippa Dike invid pumpstation APU_303 Vallsta, Östernäs DT1 Vippa Dike till myr APU_311 Vallsta, Posten ROP45 Tryckgivare Partån APU_304 Karlsbro ROP45 Tryckgivare Partån APU_305 Törnfelts ROP45 Tryckgivare ÅmyrbäckenPartån APU_306 Kalle Hennings ROP45 Tryckgivare Brunn på åker 6818723, 572970 APU_307 Nytorp ROP45 Tryckgivare Ljusnan 6817936, 573710 APU_308 Norränge ROP45 Tryckgivare Våtmark, ljusnan 6816398, 573986 Bräddning vid underhåll på ledningsnät Reningsverket Arbrå reningsverk Arbrå reningsverk