KOMPLETTERINGAR TILL DETALJPLAN LILLÖ 1 m.fl. Ystad

KOMPLETTERINGAR TILL DETALJPLAN LILLÖ 1 m.fl. Ystad Brösarp 2014-12-22 Beställare: Ystads Industrifastigheter AB Utförd av: Frida Stolt/Lisa Lindberg Granskad av: Peter Nilsson vavatten.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2 AKTUELLA YTTRANDEN... 2 3. FÖRORENINGAR I MARK OCH VATTEN MAP NÄRLIGGANDE OMRÅDEN... 2 3.1 Nedlagd deponi... 2 3.2 Närliggande ÅSC... 3 3.3 Skridskodammen... 4 4. HANTERING AV BEFINTLIGA CISTERNER, OLJEAVSKILJARE MM... 7 5. PÅLNING INOM OMRÅDET... 7 6. DAGVATTENHANTERING INOM OMRÅDET... 8 7. REFERENSER... 8 BILAGOR 1. Ritning 14-10. Provtagningspunkter i gamla deponin. 2. Analysresultat från provtagning i Skridskodammen. 3. Analysresultat (2013) samt ritning över provpunkterna i anslutning till Ystad miljöpark. 1

1. BAKGRUND Ystads kommun har erhållit flera yttrande över detaljplan för Lillö 1 m.fl. inom Regementsområdet i Ystads kommun. VA-Teknik & Vattenvård AB har fått i uppdrag att svara på en del av de frågor och yttranden som uppkommit i samband med samrådsförfarandet. De frågor som behandlas är framförallt de som rör mark- och vattenföroreningar i området, den framtida dagvattenhanteringen, m.m. 2 AKTUELLA YTTRANDEN Länsstyrelsen i Skåne län 2014 09 29 Länsstyrelsen vill bland annat ha en utvidgad utredning och beskrivningar av eventuella föroreningar i omkringliggande områden där även dammen inkluderas för att kunna göra en bedömning om det är lämpligt att marken bebyggs. Länsstyrelsen efterfrågar även en beskrivning av hur föroreningssituationen kan komma att påverka aktuellt planområde. Ystad-Österlenregionens miljöförbund 2014 09 24 Miljöförbundet vill bland annat ha ett klargörande hur det ser ut vid den före detta drivmedelsanläggningen, under cisterner och oljeavskiljare. De anser att det kan vara lämpligt att ev. ta bort dessa och ta prov under för att ta reda på föroreningsspridningen i horisontalled. Dessutom ser miljöförbundet en risk med närheten till deponin för planområdets norra del. De föreslår att miljörisken beaktas och att avgränsning görs med hjälp av t.ex. en barriär. Naturskyddsföreningen i Ystad 2014 09 28 Naturskyddsföreningen i Ystad ifrågasätter lämpligheten i att dagvattnet ska avledas till den så kallade Skridskodammen. Vidare ifrågasätter de lämpligheten med pålning. Avdelningen för strategiskt miljöarbete 2014 09 29 Avdelningen för strategiskt miljöarbete i Ystads kommun ifrågasätter om planerad pålning kommer att påverka hydrologin inom och utanför området, t.ex. i Skridskodammen. Vidare ifrågasätter de lämpligheten att avleda dagvatten till den så kallade Skridskodammen samt indirekt till Öja kanal och lyfter fram risken att kvaliteten på vattnet där påverkas negativt. Slutligen påtalas även risken för översvämningar då mängden vatten som ska avledas kommer att öka. 3. FÖRORENINGAR I MARK OCH VATTEN MAP NÄRLIGGANDE OMRÅDEN 3.1 Nedlagd deponi Norr om det tilltänkta planområdet och Skridskodammen ligger en gammal nedlagd deponi som tjänade som soptipp fram till början av 70-talet. Det har utförts flera geotekniska och miljötekniska markundersökningar på området, se bilaga 1. VA-Teknik & Vattenvård AB utförde en miljöteknisk markundersökning på området 2010. I undersökningen togs både prov på jord och på grundvattnet. 2

Det kunde då konstateras att det fanns mycket sopor som ännu inte brutits ner och att de sopor som lagts på deponin troligen inte hade sorterats. De sopor som påträffades bestod till stora delar av hushållsavfall. I samband med undersökningen som utfördes 2010 undersöktes marken i 26 olika provpunkter. Undersökningen omfattade dels skruvborrning och dels provgropsgrävning. I marken undersöktes närvaro av metaller, PAH:er, alifater och aromater. Riktvärden som användes för jämförelse i markundersökning på området var Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark enligt rapport 5976. Känslig markanvändning KM, innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och grundvatten skyddas. Marken kan användas för bostäder, daghem etc. Mindre känslig markanvändning MKM, begränsar val av markanvändning. Marken kan användas till kontor, industri etc. En del markprover innehöll förhöjda halter av framförallt zink, barium, bly och kadmium. Flera provpunkter klarade inte riktvärdet för KM. Dessutom innehöll en del av provpunkterna alifater, PAH och bensen både över KM i vissa punkter samt någon enstakta punkt över MKM-värdet. Grundvattnet provtogs i 3 grundvattenrör. En del prover visade på förhöjda värden av alifater, PAH:er, bensen och aromater, över riktvärden för grundvatten till dricksvatten i Kemakta AR 2005-31. I metallanalysen jämfördes svaren med gränsvärden i SNV 4918. Det kunde då konstateras att det framförallt var bly, zink och krom som översteg gränsvärdet i vissa rör. Det fanns dock osäkerhet kring om de höga bly- och zinkhalterna kunde vara kopplade till att vattenproverna inte filtrerades innan analys, vilket skulle kunna ha gett förhöjda halter då dessa metaller kan ha absorberats till partiklar. Slutsatsen från den miljötekniska markundersökningen 2010 var att den gamla deponin i nuläget inte medför någon skada eller olägenhet på människors hälsa eller för miljön. Delar av deponin bör dock saneras genom urgrävning inför en eventuell exploatering. De spridningsvägar som finns för föroreningar från deponin är framförallt spridning via grundvattnet, urlakning av marken vid regn eller via den bäck som går över det gamla deponiområdet. Grundvattenströmningen konstaterades vara sydostlig. Ystads kommun kommer därför att avgränsa den norra delen av planområdet, som ligger alldeles intill den gamla soptippen, med någon form av barriär innan byggnation påbörjas. 3.2 Närliggande ÅSC Nordväst om det aktuella planområdet, ca 160 m bort, ligger en återvinnings- och sorteringscentral (ÅSC). På ÅSC:n hanteras avfall som uppkommer inom Ystads kommuns verksamhet såsom park- och trådgårdsavfall, tång, bygg- och rivningsavfall, asfalt, schakt/jordar, sten och rännstensavfall. Verksamheten vid ÅSC kan komma att ge upphov till miljöstörningar, bland annat i form av: Buller och störning vid transporter och vid flisning/krossning Förorening av dagvatten till följd av trafiken och verksamheter Utsläpp till luft som följd av transporter, lukt Damning vid flisning/krossning av torra material, nedskräpning Brandrisk 3

Risk för olägenhet kopplat till transporterna bedöms som låg då transporterna i huvudsak sker dagtid. Krossning kommer att ske enstaka gånger per år under en begränsad tid viket minimerar ljudbilden. Ystads kommun följer de övergångsbestämmelser som gäller för externt industribuller. Vid behov kan bullervallar upprättas. Vid insamling av tång kan det förekomma lukt vilken dock försvinner snabbt när tången har torkat. En viss lukt kan även uppstå vid avvattningsprocessen av rännstensslam. Dessa processer sker dock under en begränsad tid av året varför långvariga luktproblem inte bör uppstå. För att undvika problem med damning vid flisning/krossning av torra material utförs inte detta vid ogynnsamma vindförhållanden. Dagvattnet som uppkommer tas omhand lokalt med dagvattenmagasin och infiltrationsdiken. Ystads kommun utför kontinuerlig kontroll av aktuell verksamhet vid ÅSC:n inom ramen för egenkontrollen. 3.3 Skridskodammen 3.3.1 Allmänt Dammen precis intill det aktuella planområdet, den så kallade Skridskodammen, är en del av ett kommunalt naturreservat som bildades 2007. Dammen anses ha ett mycket högt naturvärde samt är viktig för ett rörligt friluftsliv. På vintrarna används dammen för Skridskoåkning av allmänheten. I enlighet med gällande skötselplan för Norra Sandskogen finns en lövbård runt dammen med träd och buskar och i vattenbrynet växer bladvass och gul näckros. I strandkanten växer vegetationen bestående av högt gräs och örter. I dammen häckar gråhakedopping, knölsvan och sothöns. Dessutom är dammen en reproduktionslokal för groddjur. Ett inflöde av vatten till Skridskodammen sker, enligt uppgift från VA-enheten, av dagvatten från det kommunala ledningsnätet. Dagvattnet som leds till dammen kommer från området väster om det aktuella planområdet. På området finns affärer och dagvattnet som uppkommer härrör från parkeringsplatserna och tak från byggnader som tillhör dessa verksamheter. 3.3.2 Föroreningssituationen i Skridskodammen En provtagning har utförts på vatten från Skridskodammen för att undersöka föroreningssituationen. I provet som skickats till ackrediterat lab analyserades bland annat generella parametrar samt parametrar som varit förhöjda i närliggande yt- och grundvatten. Analysresultaten redovisas i tabell 1-5 nedan samt i sin helhet i bilaga 2. I tabell 1 och 2 visas resultaten för de generella parametrar som även undersöks i närliggande vattendrag. Som jämförelse används värdena i tabell 1 som är hämtade från Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt SGU:s rapport 2013:1 Bedömningsgrunder för grundvatten för de ämnen som inte finns med i Naturvårdverkets rapport. 4

Tabell 1. Klassning av vissa ämnen. Benämning Total N 1 (µg/l) Total P 1 (µg/l) TOC 1 (mg/l) Cl 2 (mg/l) SO 4 2 (mg/l) Mycket låga halter 300 12,5 4 20 10 Låga halter 300 625 12,5 25 4 8 20-50 10 25 Måttligt höga halter 625 1250 25 50 8 12 50-100 25 50 Höga halter 1250 5000 50 100 12 16 100-300 50 100 Mycket höga halter > 5000 > 100 > 16 > 300 > 100 1 Naturvårdsverkets rapport 4913. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 2 SGU:s rapport 2013:1, Bedömningsgrunder för grundvatten. Tabell 2. Analysresultat för generella parametrar. Analys Uppmätt värde Enhet ph 7,9 Konduktivitet 50,4 ms/m Färg 50 mg/l Pt Turbiditet 1,4 FNU Alkalinitet 2,8 mg/l TOC 13 mg/l Ammoniumkväve, NH4-N 1400 µg/l Nitrat+nitratkväve 440 µg/l Nitritkväve, NO2-N 40 µg/l Nitratkväve, NO3-N 400 µg/l Totalkväve 3000 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 19 µg/l Totalfosfor 88 µg/l Klorid 65 mg/l Sulfat 9,6 mg/l Från tabell 1 och 2 kan det utläsas att Skridskodammen har höga halter av både totalkväve och totalfosfor. Totalkväve är generellt sett väldigt variabelt över året och givna bedömningsgrunder är mest lämpade för jämförelse i maj oktober. Aktuell provtagning utfördes i november. Dessutom kan det konstateras att dammen ej är försurad kopplat till det höga phvärdet samt att halten av klorid och sulfat är måttligt hög respektive mycket låg. I jämförelse med den provtagning som sker i intilliggande vattendrag i anslutning till Ystad miljöpark, så visar även dessa resultat på höga kvävehalter, framförallt i den punkten som är placerad på den gamla soptippen, se bilaga 3 för resultat och ritning över provpunkter. Förklaringen till de höga kvävehalterna är antagligen både ett visst läckage från deponin samt från det Skånska odlingslandskapet med mycket jordbruk. Den höga halten ammoniumkväve i förhållande till nitratkväve tyder dock på att inläckaget av kväve härrör från deponin. 5

I Skridskodammen undersöktes även förekomsten av cyanid, se tabell 3. Det visade på en halt under detektionsgränsen, vilket var under värdet i SGU:s rapport 2013:1. Bedömningsgrunder för grundvatten. Tabell 3. Analysresultat för cyanid med jämförelsedata från SGU:s rapport 2013:1. Analys Uppmätt värde Enhet SGU:s rapport 2013:1 Cyanid fri <0,01 mg/l - Cyanid tot <0,01 mg/l 0,05 I tabell 4 visas analysresultaten från de organiska analyserna. Som jämförelsevärden för dessa analyser används SPI:s riktvärden för dricksvatten. Det är dock viktigt att poängtera att dessa jämförelsedata endast används för att visa att föroreningsinnehållet i grundvattnet är lågt. Aktuellt ytvatten ska inte utgöra dricksvatten. Tabell 4. Analysresultat organiska analyser. ANALYS Konc (mg/l) SPI RV - dricksvatten PAH-L <0,0001 0,01 PAH-M <0,0002 0,002 PAH-H <0,0003 0,00005 Alifat >C5-C8 <0,01 0,1 Alifat >C8-C10 <0,01 0,1 Alifat >C10-C12 <0,01 0,1 Alifat >C12-C16 <0,01 0,1 Alifat >C16-C35 <0,01 0,1 Alifater summa C5 -C35 <0,01 - Aromat >C8-C10 <0,01 0,07 Aromat >C10-C16 <0,01 0,01 Aromater summa C8-C16 <0,01 - Aromater summa C8-C16 ink BTEX <0,01 - Aromat >C16-C35 <0,002 0,002 Bensen <0,0001 0,0005 Toluen <0,001 0,04 Etylbensen <0,001 0,03 Xylener <0,001 0,25 Som kan avläsas i tabell 4 ovan går det inte att påvisa några alifater, aromater, BTEX eller PAH-föroreningar i grundvattnet och SPI:s riktvärde för dricksvatten underskrids därmed med mycket god marginal. I tabell 5 nedan redovisas resultaten från metallanalyserna. Som jämförelsevärden för metaller används Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. Det är dock viktigt att poängtera att dessa jämförelsedata endast används för att visa att föroreningsinnehållet i ytvattnet är lågt. Aktuellt ytvatten ska inte utgöra dricksvatten. 6

Tabell 5. Analysresultat metaller. Analys Konc (µg/l) SLVFS 2001:30 Bly 0,29 10 Kadmium 0,012 5,0 Arsenik 0,58 10 Koppar 7,2 2000 Krom 0,2 50 Nickel 0,4 20 Zink 4,8 - Kvicksilver <0,1 1,0 Kobolt 0,16 - Vanadin 0,5 - Som kan avläsas i tabell 5 är innehållet av metaller i dammen mycket lågt. Samtliga halter underskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren med mycket stor marginal. Ifrån de analyser som gjorts på Skridskodammens vatten kan det konstateras att dammen inte bedöms vara förorenad av varken metaller eller organiska föroreningar. De analysresultat som indikerar lite sämre miljö i dammen är de höga kväve- och fosforhalterna. 4. HANTERING AV BEFINTLIGA CISTERNER, OLJEAVSKILJARE MM Inom det tilltänkta planområdet finns nedgrävda cisterner och oljeavskiljare med tillhörande ledningar. Delar av området är också försedda med betongplattor. Dessa kommer att avlägsnas från området innan det bebyggs. En miljökontroll kommer att utföras innan återfyllnad sker. 5. PÅLNING INOM OMRÅDET Pålning används i samband med byggnation av hus för att överföra last från ovanliggande konstruktion förbi lösa jordlager ned till bärkraftiga jordar eller berg. Vid en pålgrundläggning slås pålar av betong eller stål med en pålkran i marken, tills fast underlag nås. På detta vis erhålls en stabil undergrund för framtida byggnader. Pålar används främst vid sådana förhållanden där plattor eller plintar inte kan användas på grund av att jordens bärförmåga inte är tillräckligt hög eller sättningarna blir för stora. Pålar används t.ex. när relativt djupa lager av lös lera, torv, dy eller gyttja förekommer närmast markytan. Byggverksamheter som pålning kan påverka omgivningen på många olika sätt. Vibration och buller är kanske de mest påtagliga störningarna, men det finns också stor risk för rörelser i byggnader, speciellt intill spontväggar. Exakta avstånd och dimensioner kan inte anges förrän själva byggkonstruktionen är helt fastställd men generellt sett brukar diametern på pålarna vara runt 10-20 cm med ett c/c avstånd 4-6 meter. Risken för att hydrologin inom och utanför området ska kunna påverkas bedöms därför som minimal. 7

6. DAGVATTENHANTERING INOM OMRÅDET Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion. I planbeskrivningen redovisas att det saknas förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten som uppkommer inom planområdet. De geotekniska undersökningar som gjorts rekommenderar att dagvatten avleds från planområdet i konventionella ledningar. Det kan konstateras att direkt avledning av dagvattnet är det enklaste och säkraste sättet att ta hand om dagvattnet ur VA- och geosynpunkt. Lokala möjligheter till fördröjning och infiltration skulle dock bidra till en hållbar och mer modern dagvattenhantering. Detta löses enklast genom att infiltrationsdiken anläggs i anslutning till gång- och cykelvägar, vägar, parkeringsplatser och byggnader. Det finns flera fördelar med att låta infiltrera vattnet innan det når den så kallade Skridskodammen. Lokal infiltration fungerar som ett filter som avskiljer flera av de partiklar som dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att partiklar följer med och förorenar Skridskodammen. Eventuella föroreningar t.ex. mindre spill av olja och/eller diesel kommer också att avskiljas i sådana infiltrationsdiken. Vidare kan en lokal infiltration fungera som ett fördröjningsmagasin som bidrar till viss fördröjning av dagvattnet innan det når dammen. Ystads kommun kommer så långt möjligt att anlägga infiltrationsdiken i området. Idag är i princip hela Regementsområdet hårdgjort inklusive stora delar av planområdet. Mängden dagvatten bedöms därför inte öka nämnvärt i jämförelse med dagens situation. Innan Ystads kommun bestämmer sig för vilken typ av åtgärd som ska vidtas är det viktigt att markförhållandena undersöks noga. Markens genomsläpplighet och grundvattennivån är viktiga faktorer att ta hänsyn till. För att förhindra problem med fukt i konstruktioner m.m. bör de föreslagna infiltrationsdikena ha möjlighet till bräddning via ett ledningssystem direkt till Skridskodammen och indirekt till Öja kanal som är den naturliga avvattningen i området. Risken att dagvattnet skulle förorena den så kallade Skridskodammen bedöms som liten. Dagvattenförhållandena bedöms inte förändras avsevärt vid de planerade förändringarna. Vidare kommer infiltrationsdiken, så långt möjligt, att anläggas. Risken att förorenat grundvatten från den gamla deponin skulle förorena den så kallade Skridskodammen bedöms i så fall vara betydligt högre eftersom dess grundvattenströmning är riktad direkt mot Skridskodammen. Som kan utläsas ovan bedöms dock inte Skridskodammen vara påverkad i dagsläget. 7. REFERENSER Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport 4918. Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Sveriges geologiska undersökning (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU:s rapport 2013:1. Ystads kommun (2007). Skötselplan norra sandskogen. 2007-11-28. 8

BILAGA 1 Ritning 14-10. Provtagningspunkter i gamla deponin. Komplettering till detaljplan för Lillö 1 m.fl., Ystads Industrifastigheter AB vavatten.se

BILAGA 2 Analysresultat från provtagning i skridskodammen Komplettering till detaljplan för Lillö 1 m.fl., Ystads Industrifastigheter AB vavatten.se

BILAGA 3 Analysresultat & ritning över provpunkter, Ystad miljöpark Komplettering till detaljplan för Lillö 1 m.fl., Ystads Industrifastigheter AB vavatten.se

Bilaga 3 MEDELVÄRDEN 2013 FRÅN PROVTAGNING I YSTAD MILJÖPARK SAMT LOKALISERING AV PROVPUNKTERNA PÅ KARTA. Tabell 1: Medelvärde 2013, Miljöparken Ystad samt värden för skridskodammens provtagning 2014-11-25. Punkt ph Cl Tot-N Tot-P NO 3+NO 2 NH 4-N Alk COD-Mn Cd Cu Ni Pb Zn Hg Cr Oljeindex mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l Miljöparken Ystad, medelvärden 2013 Punkt 1 7,7 75 4,0 0,10 2,0 1,13 348 6,2 0,028 5,4 1,15 0,9 14 0,05 0,33 0,05 Punkt 2 7,9 59 5,8 0,25 2,7 1,71 350 6,8 0,051 4,8 1,05 0,3 12 0,05 0,35 0,05 Punkt 3 7,3 69 4,0 0,57 1,1 1,70 148 25,5 0,300 30,5 2,55 12,1 135 0,05 2,10 0,05 Annero 8,1 34 4,6 0,13 2,8 0,02 320 9,5 0,041 4,5 1,30 0,9 13 0,05 0,44 0,05 Skridskodammen, provtagning 2014-11-25 7,9 65 3,0 0,088 0,44 1,4 2,8-0,012 7,2 0,4 0,29 4,8 <0,1 0,2 -