Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Relevanta dokument
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler

Miljömedicinsk bedömning av emissioner av eten till luft i Stenungsund

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

F.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bedömning av risk vid bad i Stenungsund efter utsläpp av etylenoxid

Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien

Miljömedicinskt yttrande gällande ombyggnation av Stora Fabriken, Simonsland i Borås

Miljömedicinsk bedömning av klorerade lösningsmedel i dricksvatten från nedlagd kemtvätt i Skäggered, Lindome

Lustgasmätning vid Centralsjukhuset i Kristianstad

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av lösningsmedel nära en skola i Lerum

Yrkesmässig exponering för och hälsorisker av vinylklorid

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

PM Analys av porluft i mark

Cancerförekomst i Stenungsund

Miljömedicinskt yttrande angående vedeldad pizzeria nära bostäder i centrala Kungsbacka

Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av lösningsmedel nära en förskola i Torslanda

Kemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Exponering för bensen och 1,3-butadien i raffinaderiindustrin

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset (Alingsås gasverk)

RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Magnus Åkerström, Pernilla Almerud, Bo Strandberg, Eva M Andersson, Gerd Sällsten

STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Detaljplan för del av Druvefors, Kamelian 2 Skyddsavstånd till tryckeri

Luftutredning inför nybyggnation i Dalsjöfors

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning utmed strandpromenaden vid Stensjön, Mölndal

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

Miljömedicinsk riskbedömning av utsläpp från förbränning på gård i Veddige

Miljömedicinskt yttrande angående lukt i lägenhet på Dammgatan 2, Göteborg

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Luftföroreningar och vägtrafikbuller vid Skolvägens förskola i Ytterby. Göteborg den 6 december 2005

Luftutredning Litteraturgatan

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

Miljömedicinsk bedömning avseende hälsorisker vid sanering av Fastighet Holmsund 2:53

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil. Göteborg den 12 september 2006

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Allmänbefolkningens exponering för toluen, xylen och naftalen i Göteborg 2012

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Luften i Sundsvall 2010

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Miljömedicinsk bedömning avseende provgrävningar på gasverkstomt i Alingsås

RAP001 - KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Bilaga 2a - Sammanställning av porgasanalyser

Allmänbefolkningens exponering för bensen, toluen, xylener och naftalen i Göteborg 2006

Arbetsgång

Kväveoxider i Vänersborgs ishall

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

HESTRA 5 OCH 6 BORÅS STAD

Arbets- och miljömedicin Lund

Luften i Sundsvall 2011

Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala

Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Arbets- och miljömedicin Lund

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken /20

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

STUDENTVÄGEN UPPSALA


PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Hälsoeffekter från vedeldning

PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor:

Centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Uggleåsvägen 4 och 6, Mölndals kommun

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

PM Bilaga 2. Spridningsberäkningar Lidköping. Bakgrund, förutsättningar. MKB för program Lidköping

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Transkript:

Arbets- och miljömedicinsk bedömning av risker för allmänbefolkning och anställda i samband med ett större punktutsläpp av vinylklorid vid INEOS i november 2008 Göteborg den 4 mars 2009 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 gerd.sallsten@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-40 97 28 www.amm.se

Innehåll Bakgrund 3 Vinylklorid - Lågriksnivå för allmänbefolkning och gränsvärde för anställda _ 3 Bedömning för allmänbefolkningen 3 Bedömning för anställda på INEOS 4 Sammanfattning 5 Referenser 5 2

Bakgrund Den 1 november 2008 skedde ett större utsläpp av vinylklorid (VCM) till både luft och vatten. Under en halvtimmes tid (klockan 14.10 till 14.40) beräknar man att 8,4 ton av totalt 10,5 ton släpptes ut, varav cirka hälften till luft. En spridningsberäkning, utgående från ett momentanutsläpp på 5 ton vinylklorid, har utförts av SWECO (Axenhamn, 2008) som visar medelkoncentrationen under den närmsta 15- minutersperioden på olika avstånd från utsläppskällan. Spridningsberäkningen har jämförts med uppmätta halter från kontinuerliga mätningar inom fabriksområdet i samband med olyckan. Halterna i spridningsberäkningen ligger i samma storleksnivå som mätresultaten, vilket visar att utsläppsmängden skattats rätt och att modelleringen ger en god beskrivning av halterna i området. Utsläppet spreds i en nordostlig riktning mot Borealis hamn. Vinylklorid - Lågriksnivå för allmänbefolkning och gränsvärde för anställda Vinylklorid orsakar en sällsynt form av levercancer, leverangiosarkom, och är klassat av IARC i grupp 1, dvs cancerframkallande på människa. Vinylklorid kan i höga halter, flera tusen ppm, orsaka yrsel och berusningskänsla. I Sverige och internationellt anges s.k. lågrisknivåer för allmänbefolkning för cancerframkallande ämnen. Exponering vid lågrisknivån innebär en försumbar risk. För cancerframkallande ämnen uppskattas lågrisknivån orsaka ett extra fall av cancer per 100 000 exponerade under en livstid. För vinylklorid har IMM angivit en lågrisknivå på 2,6 µg/m 3 (Viktorin 1998). I arbetslivet finns gränsvärden som sätts utifrån både medicinska bedömningar och ekonomiska möjligheter. För vinylklorid är nivågränsvärdet, genomsnittsexponeringen för en 8-timmars arbetsdag, satt till 1 ppm (2,5 mg/m 3 ). Det finns även ett korttidsvärd på 5 ppm (genomsnitt för en 15-minutersperiod). Som framgår är lågrisknivån mycket lägre än nivågränsvärdet. Detta beror på den längre exponeringstiden för allmänbefolkning (80 år jämfört med 45 år) men även att hänsyn tas till barn och äldre samt att osäkerhetsfaktorn är större. Vid framtagande av lågrisknivåer och gränsvärden för cancerframkallande ämnen utgår man ofta från epidemiologiska studier på yrkesmässigt exponerade arbetare. Nedan redovisas en bedömning av utsläppen för dels allmänbefolkningen i Stenungsund och dels anställda på industrin med fokus på risken för cancer. Bedömning för allmänbefolkningen Mätningar visar att vinylkloridhalterna normalt i Stenungsund ligger kring 0,1-0,2 µg/m 3 (IVL mätningar 2000/2001 och 2007). Om någon är bosatt i Stenungsund och exponeras för 0,1 µg/m 3 (genomsnittet för flertalet boende) under hela sitt liv 3

(80 år) innebär detta en livstidsdos på 8 µg/m 3 *år. Lågrisknivån för allmänbefolkning som anges till 2,6 µg/m 3 (cirka 0,001 ppm) (Viktorin 1998) motsvarar en livstidsdos på 208 µg/m 3 *år (2,6*80). Modelleringen visar att gasmolnet drev i nordostlig riktning ut över fritidshamnen och att genomsnittshalten under de första 15 min var cirka 10 ppm (25 mg/m 3 ) på ett avstånd av 0,6 till 0,8 km från utsläppspunkten. Inga bostäder finns i området men personer kan ha befunnit sig i fritidshamnen och Borealis hamn. Cirka 25 minuter efter utsläppet beräknas halten understiga 1 ppm inom hela beräkningsområdet (0-1,2 km från utsläppskällan). Om man som värsta scenario antar att människor vistats i hamnen vid detta tillfälle och exponerats för 10 ppm vinylklorid under 1 timmes tid (en överskattning mot det verkliga scenariot) innebär detta att livstidsdosen för en person boende i Stenungsund ökar till 11 µg/m 3 *år, vilket fortfarande långt ifrån livstidsdosen vid lågrisknivån (208 µg/m 3 *år). För boende strax utanför haltberäkningsområdet (>1,2 km från utsläppskällan) blir förstås ökningen ännu mindre. Slutsatsen är att utsläppet inte medför någon riskökning för cancer hos allmänbefolkningen. Bedömning för anställda på INEOS Normalt är exponeringen för vinylklorid bland de anställda 0,1-0,2 ppm (Andersson 2008). I närheten av kylvatten mynningen (punkten för VCM-utsläppet) beräknas de högsta VCM halterna till 2000 ppm. Både mätningar och modellering visar på halter kring 400 ppm i området för tanklagring av VCM och 50-100 ppm vid nordvästra delen av VCM-fabriken. Kontinuerliga mätningar vid denna plats visar ett högsta 15- minutermedelvärde på 70 ppm. Två PVC-operatörer befann sig ute i arean och deras mätare visade på 200-300 ppm. De vistades utomhus under cirka 1 timme och använde skyddsmask som dock fick genomslag efter ungefär 30 minuter. En VCMoperatör befann sig vid tanklagret i cirka 10 minuter utan skyddsutrustning och exponerades sannolikt för en halt kring 500 ppm. Inga förhöjda halter uppmättes inne i kontrollrummet till PVC arean däremot uppmättes ett genomsnitt på 60 ppm under en 15-minutersperiod i kontrollrummet till VCM-arean där åtta personer vistades. Exponeringen för anställda på INEOS i samband med utsläppet innebar att korttidsgränsvärdet (5 ppm under en 15 minutersperiod) överskreds och att minst 11 anställda exponerades för halter över nivågränsvärdet (1 ppm) den dagen. Om man exponerats för 500 ppm under 30 minuter (en överskattning för flertalet av de exponerade) innebär det en genomsnittsexponering (8 timmar) på 31 ppm istället för normalt 0,2 ppm. Om detta är en engångshändelse kan man beräkna att årsdosen ökar från 0,2 ppm-år till 0,36 ppm-år. I en kohort av anställda inom PVC-industri inom Europa såg man inga fall av leverangiosarkom bland anställda med en exponeringsdos under 287 ppm-år (Andersson 2008). Om man är anställd 45 år och exponeras för 0,2 ppm blir exponeringsdosen totalt knappt 10 ppm-år, dvs långt ifrån den dosnivå där cancerfall inträffat. Ur cancersynpunkt innebär således den ökade exponeringen (0,16 ppm-år extra) vid olyckstillfället en försumbar riskökning. 4

Det finns dock anledning till en genomgång av de instruktioner som finns för användning av skyddsmask i samband med VCM utsläpp. Ingen bör arbeta ute i arean utan skyddsmask och tiden bör begränsas så att genomslag i masker inte kan inträffa. Sammanfattning Ur cancersynpunkt innebär den ökade exponeringen vid olyckstillfället en försumbar riskökning både för allmänheten och anställda vid INEOS. Exponeringen för anställda på INEOS i samband med utsläppet innebar att nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet överskreds för ett mindre antal anställda. Referenser Andersson E, Sällsten G, Åkerström M. Exponering för och hälsorisker av vinylklorid. Rapport från Arbets- och miljömedicin, Göteborg, 2008. Viktorin K. Risk assessment of carcinogenic air pollutants. Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. IMM-rapport 1/98. 5