PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, Sekretessklass Öppen. Kapselmöte med SSM

Relevanta dokument
Godkänt dokument, , Ansi Gerhardsson. Kapselmöte med SSM

Protokoll från avstämningsmöte SSM-SKB angående kapselns mekaniska integritet, tillverkningsaspekter samt kontroll och provning

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kapselns mekaniska integritet

Avstämningsmöte mellan SSM och SKB avseende kapselns mekaniska integritet, tillverkningsaspekter och kryp-relaterade frågor

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall - tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall - kapselns mekaniska integritet

Möte angående begäran om komplettering med avseende på Kontroll och provning för fastställande av kapselns initialtillstånd

Avstämningsmöte Kapsel

Godkänt dokument, , Ansi Gerhardsson. Kontroll provning

Möte mellan SKB och SSM angående kompletteringar som berör kapselns mekaniska integritet. Stockholm

SKB behöver förklara närmare hur man har resonerat för att komma fram till skjuvkriteriet d 5 cm.

Svar till SSM på begäran om förtydligande rörande krypdeformation för kapseln

Härmed översändes svar på frågorna nedan. Frågan om Clink har besvarats tidigare.

Godkänt dokument, , Ansi Gerhardsson. Kapsel möte med SSM

Svar till SSM på frågor i protokollet från kapselavstämningsmötet 25 juni 2014

Protokoll från studiebesök Kapsellab

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kapselns mekaniska integritet

DokumentID Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström

Studiebesök på Kapsellaboratoriet

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kapselns mekaniska integritet

DokumentID Författare Johan Karlsson* Kvalitetssäkrad av. Version 1.0. Lisette Åkerman (KG)

Kommentarer till Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport. Miljödepartementet, 6 mars 2018

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

DokumentID Handläggare Helene Åhsberg SSM Kvalitetssäkrad av Olle Olsson Godkänd av Anders Ström Kommentar

Svar till SSM på begäran om förtydligande rörande kontroll och provning. Nedan besvarar SKB samtliga frågor i begäran om förtydligande.

Dragprov, en demonstration

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Kommentar Belastningshastighetens inverkan på insatsens brottseghet

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Kravbild för oförstörande provning av segjärnsinsats

DokumentID. Version 1.0

Kravbild för oförstörande provning av kopparkapselns svetsar

Svar till SSM på frågor i protokollet från kapselavstämningsmötet 25 juni 2014

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kontroll och provning för fastställande av kapselns initialtillstånd

Material, form och kraft, F4

R Lägesrapport kapseltillverkning. Claes-Göran Andersson, Peter Eriksson, Marika Westman Svensk Kärnbränslehantering AB

Förstudie Duktilitetssänkning på grund av treaxliga spänningstillstånd

Handläggare Allan Hedin, Jan Sarnet SSM Kvalitetssäkring. Helene Åhsberg (TS) Kommentar

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Inverkan av spänningstillståndet på duktilitet i segjärnsinsats En summering av experimentella data

Beteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Deltagare: Christina Lilja (SKB) Peter Wikberg (SKB) Jan Linder (SSM) Josefin Päiviö Jonsson (SSM) Bo Strömberg (SSM)

DuplexWeld Prediktering av mikrostruktur och egenskaper i svetsar av duplexa rostfria stål

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

NpMa2b vt Kravgränser

R Framtagning av acceptanskriterier samt skadetålighetsanalyser av segjärnsinsatsen

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Materiallaboration. Materialprovning

F9 Konfidensintervall

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/ Björn Dverstorp och Bo Strömberg

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Svar till SSM på begäran om förtydligande avseende svar på tidigare begäran om komplettering rörande grundvattenkemi på kort och medellång sikt

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande krypprovning och modellering

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Delrapport 16 Materialrapport

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

Dispens från krav på övervakning av ackrediterat organ vid kvalificering av vissa komponenter

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER

Skjuvning och skjuvspänning τ

1 Processer i kapseln som ger inre övertryck

P R O B L E M

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

SVENSK STANDARD SS

97/23/EG PED KEEPING THINGS TOGETHER

PPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT

Kopparkorrosion, fortsatt replik

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hur man tolkar statistiska resultat

GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA

NYA INFALLSVINKLAR PÅ FOGUTFORMNING FÖR UTMATTNING. Erik Åstrand, PhD Student, IWE Manufacturing Engineering VCE, Braås

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

3.8 Känslighetsanalys av modell. Introduktion. Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU

Kategorier: Hej! Här kommer SKB:s svar på er kompletteringsfråga. Hälsningar Helene Åhsberg

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

NpMa2b ht Kravgränser

Svetsning. Svetsförband

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

Transkript:

Kapselmöte med SSM 214-4-25

2 Kapselns mekaniska integritet Fråga 2 och 3 angående nya spänningsanalyser för skjuvlastfallet i SKBdoc 1415152 ver 1. SKB låter genomföra ytterligare två globalanalyser. Minimalt tillåtet kantavstånd 23,3 mm ansätts, två skjuvriktningar analyseras eftersom det inte är trivialt att på förhand avgöra vilken av dessa skjuvningar som ger största dragpåkänning i insatsen. Beräkningar klara första veckan i juni. Därefter planeras det att göras en värdering med avseende acceptabla defektstorklekar i olika delar av tvärsnittet och i olika vinklar i förhållande till kapselns axel. Tidsplanering oklar, beräknas kunna vara klart i oktober.

3 Kapselns mekaniska integritet Fråga 4 angående relaxering av materialkrav, SSM anser att SKB valt att relaxera vissa materialkrav jämfört med TR--28

4 PrincipTR--28, insatsberäkningar Demonstrationsserie BWR (5st) Uttag av provstavar Provningsprogram Data och materialmodeller sträckgräns, brottgräns, brottförlängning brottseghet materialmodeller temperatur, belastningshastighet Deterministiska beräkningar, styrande lastfall Data lägre konfidensintervallet (9%) Sträckgräns i drag >267 MPa Sträckgräns i kompression > 27 MPa J2mm >88,1 kn/m Resultat Acceptabla defektstorlekar Resulterande töjningar

5 Varför angav SKB 12,6%, 9% konfidens för referensutformningen tabell 8, essential design parameters? Många faktorer påverkar förlängningsvärdet. Vid tillfället för Ansökan var följande frågor ej utredda Samband mellan defekter och förlängningsvärden? Koppling mellan förlängningsvärden och brottseghet? Strukturens inverkan på förlängningsvärden? SKB bedömde att det inte fanns underlag för dra andra slutsatser är de som direkt kunde härledas ur undersökningsresultaten avseende förlängningsvärden. SKB har nu genomfört ett omfattande arbete som bibringat ytterligare kunskap. Det finns ett samband mellan storleken hos defekten slagg och provstavarnas förlängningsvärden Korrelationen mellan förlängningsvärde och brottseghet är begränsad Strukturskillnader kan inte förklara spridningen i förlängningsvärden Andelen porer påverkar brottförlängningen Treaxlighetseffekter ger ingen påverkan på risken för plastisk kollaps.

6 Slutsatser TR--28 Deterministiska beräkningar (skjuvlastfallet) Plastisk kollaps, högsta töjning <2,55 % Sprickpropagering, acc sprickdjup högst 4,5 mm Jämförelse töjning statisk spänning/töjningskurva Tillåten töjning 6,3 % definierades som brottöjningen (9% konfidens för toppskiveresultaten dividerat med 2). Kravet innebär en säkerhetsfaktor 6,3/2,55=2,5 mot den töjning som beräknats vid värsta skjuvningsfallet. Töjningskravet formulerat som tillåten töjning 6,3 % kvarstår.

7 Dock pågår utredning ang. kantavståndets inverkan på skjuvlastfallet

8 Kapselns mekaniska integritet Fråga 8 angående undre gränsvärden kontra medelvärden SKB konstaterar att formuleringen i kapitel 7.5.3 i TR--28 är otydlig. Texten i kapitel 7.5.3 i TR--28 syftar till att ange att det är mer konservativt att använda det undre konfidensintervallet istället för ett medelvärde av en storhet. Detta förfarande demonstreras tydligt i TR--29, där det framgår hur den undre konfidensintervallet med 9 % konfidens använts för brottsegheten vid skadetålighetsberäkningarna. Rapporten SSM 28:1 visar att det är tillåtet att använda 9 % konfidensintervall för brottsegheten då materialegenskaperna bestämts utifrån provning av det aktuella materialet. SKB vill också framhålla att mängden utförda prover på segjärnsinsatserna är omfattande och styrker valet av konfidensintervall.

9 Tillverkningsaspekter för insats Beskrivning av hur krav på brottförlängning, brottseghet och mikrostruktur (kommande) kommer att bedömas för insatsen, i denna beskrivning bör ingå antal provstavar som kommer att provas, hur dessa prov anses representativa för insatsen, hur kravuppfyllelse för dessa prov ska bedömas. SKB vidhåller de krav som anges i svaret på fråga 8 i Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln (SKBdoc 1371851) med avseende på brottförlängning och brottseghet. Därtill har kravbilden kompletterats med krav på grafitform och perlithalt. Se tabell 1 nedan. SKB vill även påpeka skillnaden mellan krav på referensutformningen respektive krav för tillverkning av kapselns ingående delar. Referensutformningskraven är härledda utifrån verifierande beräkningar av kapselns mekaniska integritet. Kraven för tillverkning av kapselns ingående delar har utformats så att dessa krav satisfierar referensutformningskraven och så att tillverkningskraven kan direkt uppfyllas genom användning av konventionella metoder och standarder för mekanisk provning.

Tillverkningsaspekter för insats Tillverkningskravet på brottförlängning är minst 7 % teknologisk töjning för dragproverna från BWR- respektive PWR-insatsen. Tillverkningskravet med avseende på brottseghet vid initiering av spricktillväxt J Ic är 35 kn/m för BWR respektive 3 kn/m för PWR. Tillverkningskravet med avseende på brottseghet vid 2 mm stabil spricktillväxt J 2mm är 9 kn/m för BWR respektive 8 kn/m för PWR, brottseghetsprovningen görs i luft. Varje enskild provstav ska bedömas mot de uppsatta krav som ställs på staven. Om en provstav ej klarar kravet betraktas den som en avvikelse och en utredning av avvikelsens orsak görs.

11 Tillverkningsaspekter för insats Tabell 1. Materialkrav för BWR- och PWR- insatsen. Parameter Krav referensutformning Tillverkningskrav Brottseghet vid initiering av spricktillväxt K IC vid C - 2 C Minimum BWR 4.1 MPam,5 -- Minimum PWR 4.1 MPam,5 Brottseghet vid initiering av spricktillväxt J IC vid C - 2 C Minimum BWR 33 kn/m Minimum PWR 27 kn/m Minimum BWR 35 kn/m för varje stav Minimum PWR 3 kn/m för varje stav Brottseghet vid 2 mm stabil spricktillväxt J 2mm vid C - 2 C Minimum BWR 88 kn/m Minimum PWR 78 kn/m Minimum BWR 9 kn/m för varje stav Minimum PWR 8 kn/m för varje stav Sträckgräns i drag, sann spänning vid 2 C Sträckgräns i drag, teknologisk spänning vid 2 C Sträckgräns i tryck, sann spänning vid 2 C Sträckgräns i tryck, teknologisk spänning vid 2 C Brottgräns i drag, teknologisk spänning vid 2 C Brottförlängning A 5 vid -2 C, teknologisk töjning Krav på grafiten form Minimum BWR 245 MPa -- Minimum PWR 245 MPa -- Minimum BWR 245 MPa för varje stav Minimum PWR 245 MPa för varje stav Minimum BWR 245 MPa -- Minimum PWR 245 MPa -- Minimum BWR 245 MPa för varje stav Minimum PWR 245 MPa för varje stav -- Minimum BWR 373 MPa för varje stav Minimum PWR 373 MPa för varje stav >6,3 % >7 % för varje stav -- Minimum 8 % av grafiten ska föreligga som form V och VI enligt SS-EN ISO 945. Form I och II inte är tillåtet Perlithalt -- Maximum % perlit.

12 Tillverkningsaspekter för insats SKB planerar att ta ut materialprover radiellt i en skiva från toppen på BWR- och PWRinsatserna. För BWR och PWR visas dragprovstavsuttaget i figur 1. Mikrostrukturen bedöms i samma provstavar som tas ut för mekanisk dragprovning. Normalt görs den metallografiska undersökningen ca mm från brottytan. Figur 1. Dragprovstavspositioner i skivor uttagna från BWR (vänster) och PWR (höger). Den övre delen av respektive insats är den del som används för provtagningen, den undre delen sparas för uttag av eventuellt omprov.

13 Tillverkningsaspekter för BWR-insats För BWR planerar SKB att även i fortsättningen använda ta ut sex dragprovstavar samt tre brottseghetsprovstavar från toppskivan. Uttaget av de tre brottseghetsprovstavarna planeras att göras från provläge 2 och 5 samt ifrån provstavsposition 3 eller 4. Brottförlängning (A) % Brottförlängning BWR I53 (min 7 %) BrottförlängningBWR I54 (min 7 %) 2 18 16 14 12 8 6 4 2 2 4 6 8 12 14 16 18 2 Provläge 1-6 topp 7-12 mitt 13-18 botten Brottförlängning (A) % 2 18 16 14 12 8 6 4 2 2 4 6 8 12 14 16 18 2 Provläge 1-6 topp 7-12 mitt 13-18 botten Brottförlängning BWR I55 (min 7 %) 2 18 16 14 12 % 8 6 4 2 2 4 6 8 12 14 16 18 2 Provläge 1-6 topp 7-12 mitt 13-18 botten BrottförlängningBWR I56 (min 7 %) BrottförlängningBWR I57 (min 7 %) 2 2 18 18 16 16 Brottförlängning (A) % 14 12 8 6 Brottförlängning (A) % 14 12 8 6 4 4 2 2 2 4 6 8 12 14 16 18 2 Provläge 1-6 topp 7-12 mitt 13-18 botten 2 4 6 8 12 14 16 18 2 Provläge1-6 topp 7-12 mitt 13-18 botten

14 Tillverkningsaspekter för BWR-insats Axiell variation av brottseghet BWR 5 Brottseghet vid C BWR (JIC min = 35 kn/m) 45 4 35 JIC (kn/m) 3 25 2 15 I54M I55M I55T I55B I57M 5 2 4 6 8 12 14 16 18 2 Provläge 1-6 topp 7-12 mitt 13-18 botten Resultat från brottseghetsprovning av samtliga fem BWR-insatser I53-I57 i vatten/etanol med avseende på initieringsvärde vid spricktillväxt J IC. Eftersom brottseghetsprovningen utfördes i vatten/etanol så ligger värdena lägre än om provningen utförts i luft. Figuren ger dock en vägledning av den axiella variationen.

15 Hur ska kravet formuleras för toppskivan? Huvudorsaker till sänkta förlängningsvärden i toppskivan BWR är porositet och/eller slagg. Förekomsten av defekter i insatsen är högst i toppskivan I TR--28 anges brottförlängningen motsvarande toppskivornas samlade fördelning. Per definition kommer då några insatser i serien att överträffa medelvärdet och några underskrida samma medelvärdet. 16 14 12 % 8 6 4 2 I53 I 54 I 55 I56 I 57 Nedre konfidens (9%) av medelvärdet av brottförlängning respektive toppskiva

16 Säkerställa att en given BWR insats uppfyller kraven Statistiskt mått (T fördelning medelvärde nedre 9%) eller minvärde 7%? 2 18 16 14 12 8 6 4 2 I53 T I53 M I53 B I54 T I54 M I54 B I55 T I55 M I55 B I56 T I56 M I56 B I57 T I57 M I57 B

17 Slutsatser Brottsegheten kommer att kravställas och mätas i produktion på samma sätt som andra mekaniska parametrar Kravet på produktionsprovningen är att säkerställa att insatserna uppfyller referensutformningskravet (6,3%), brottseghet och övriga mekaniska parametrar. Provuttag sker i insatsens toppskiva. Toppskivan i BWR har sämre värden än övriga delar. SKB anser att en sammanfattning nyligen genomförda och pågående simuleringar avseende plastiska töjningar behövs som ytterligare underlag för värdering av töjningskravet.

18 PWR Under 212 vidareutvecklade SKB gjuttekniken för PWR insatser, 3 insatser har tillverkats. Dessa motsvarar inte den demonstrationserie som genomförts för BWR utan vissa processoptimeringar infördes mellan gjutningarna. Variationsbredden för dessa insatser är därför högre än vid en styrd serietillverkning. Till skillnad från BWR har inte toppskivan entydigt lägre mekaniska värden vilket kan förklaras utifrån termiska simuleringar. Den radiella gradienten i temperaturutveckling är större i PWR jämfört med BWR beroende på den större gjutmassan.

19 Tillverkningsaspekter för PWR-insats För PWR planerar SKB att även i fortsättningen ta ut åtta dragprovstavar samt tre brottseghetsprovstavar från toppskivan. Uttaget av brottseghetsprovstavarna planeras att göras från provläge 2, 3 och 5. % Brottförlängning IP23 (min 7%) 24 22 2 18 16 14 12 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 Toppskiva 1-8 mittskiva 9-16 bottenskiva 17-24 % Brottförlängning IP24 (min 7%) 24 22 2 18 16 14 12 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 Toppskiva 1-8 mittskiva 9-16 bottenskiva 17-24 % Brottförlängning IP25 (min 7%) 24 22 2 18 16 14 12 8 6 4 2 2 4 6 8 12 14 16 18 2 22 24 26 28 Toppskiva 1-8 mittskiva 9-16 bottenskiva 17-24 kn/m 9 8 7 6 5 4 3 2 JIC Brottseghet IP23 J2mm IP23T IP23M IP23B Resultat från brottseghetsprovning av IP23 i vatten/etanol med avseende på initieringsvärde vid spricktillväxt J IC respektive 2 mm stabil spricktillväxt J 2mm. Eftersom brottseghetsprovningen utfördes i vatten/etanol så ligger den uppmätta brottsegheten lägre än om provningen utförts i luft. Figuren ger dock en vägledning av den axiella variationen.

2 Töjningar excentrisk kassett 6 cm skjuvning. Område med ogynnsamma stelningsföhållanden. Ökad risk för försämrade förlängningsvärden i mittdelen.

21 FSW Oxidpartiklar Påverkan på riskbidrag om sammanhängande oxidpartiklar i svetsgodset förekommer. SKB:s avser att minimera förekomst av oxidpartiklar genom svetsning i skyddsgas och noggrann fogberedning Procedur för fogberedning kvalitetssäkras Skyddsgasatmosfären säkerställs (argongas med syrehalt under fastställd nivå) genom kontroll av syrehalt vid svetsning Om syrefri miljö inte uppnås påverkas svetsprocessen vilket kan identifieras vid analys av svetsparametrarna och dessutom erhålls ett annat utseende på svetsytan

22 FSW Oxidpartiklar forts Förtydliga gärna följande mening Följaktligen har ingen signifikant negativ påverkan av oxidpartiklar identifierats i den forskning SKB har utfört, förutom den defekt som i kompletteringarna benämns förflyttad vertikal fog. Denna fogrest har benämnts som oxidinneslutningar i vissa rapporter (Auekari et al. 29). Påverkas mekaniska integriteten eller inte? De mekaniska egenskaperna i provstavar påverkas för radiella prov som innehåller förflyttad vertikal fog Ingen signifikant negativ effekt har observerats på de mekaniska egenskaperna för axiella provstavar i områden med oxidpartiklar i svetsar gjorda i luft

23 FSW Oxidpartiklar forts Simuleringar visar att isostatlastfallet endast ger tryckspänningar i svetsroten och kryppåkänningar är därför kompressiva Vid 5 cm skjuvning visar Simuleringar på töjningar i svetsroten <5 %. Svetsens brottseghet är hög vilket förhindrar spricktillväxt Sammanfattningsvis kan propagering av rotdefekter vid skjuvpåkänningar uteslutas av två skäl: Små plastiska töjningarna i rotområdet och svetsmaterialets höga brottseghet Efter en skjuvning kommer det yttre övertrycket i förvarsmiljön ge kompressiva laster på svetsen utan risk för krypskador Korrosionsbarriären anses inte kunna påverkas signifikant då enskilda oxidpartiklar är mycket små