Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

Titel: Klimatförändringar i Luleå kommun Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå Telefon: 010-225 50 00 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten Konsult: Maria Larsson, Tyréns AB Grafisk produktion: Plan Sju kommunikation AB ISSN: 0283-9636 Rapport nr 4/2013

LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra länsstyrelser i landet, i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Ett uttalat mål är att skapa strategier för anpassning till ett förändrat klimat på såväl kommunal som regional nivå. Den här rapporten är framtagen av konsultföretaget Thyréns på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, för att beskriva förväntade klimatförändringar och deras konsekvenser i Luleå kommun. Syftet är att ge kommunen en grund för att arbeta med att minska de risker och ta vara på de möjligheter som klimatförändringarna medför. Uppgifterna i rapporten baseras dels på tidigare rapporter, dels på en workshop som hölls med Luleå kommun den 5 oktober 2012, och dels på erfarenheter från klimatanpassning i andra kommuner. 3

4

Innehåll 1 INLEDNING... 6 1.1 Hur hanterar vi konsekvenserna av klimatförändringarna?... 6 2 SAMMANFATTNING... 7 3 SANNOLIKHETER OCH ANTAGANDEN... 8 3.1 Klimatscenarier och utsläppsscenarier.... 8 3.2 Regionala variationer... 8 4 KLIMATET I LULEÅ IDAG OCH I FRAMTIDEN................... 10 4.1 Dagens förutsättningar... 10 4.2 Framtida klimat... 10 4.2.1 I tidsperspektivet 2021-2050... 10 4.2.2 I tidsperspektivet 2069-2098... 12 4.2.3 Nollgenomgångar i Norrbottens län... 13 5 GENERELLA KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 16 5.1 Översvämning... 16 5.2 Framtida havsvattenstånd... 17 5.3 Erosion.... 18 5.4 Ras, skred och slamströmmar... 19 5.5 Vegetation.... 19 6 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLEN OCH MÄNNISKOR... 20 6.1 Kommunens ansvar och möjligheter... 20 7 KOMMUNIKATIONER... 24 7.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 24 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 24 7.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 24 7.2 Behov av åtgärder.... 25 8 BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖER... 26 8.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 26 8.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 26 8.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 26 8.2 Behov av åtgärder.... 27 9 TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM............................... 28 9.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 29 9.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 29 9.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 30 9.2 Behov av åtgärder.... 30 9.2.1 Dricksvattenförsörjning.... 30 9.2.2 Avloppshantering.... 31 9.2.3 Beredskapsplanering... 31 9.2.4 Elförsörjning... 31 10 HÄLSA... 32 10.1 Smittspridning... 32 10.2 Extremtemperaturer... 32 10.3 Behov av åtgärder.... 32 11 NÄRINGSLIV... 33 11.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 33 11.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 33 11.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 33 REFERENSER... 34 5

1. Inledning MEDELTEMPERATUREN på jorden har hittills ökat med 0,8 grader sedan förindustriell tid. Hur duktiga vi människor än blir på att minska utsläppen av växthusgaser så kommer tempera turen att fortsätta att öka i flera årtionden framöver, med olika konsekvenser för männi skor, natur, samhällen och näringsliv. Enligt FN:s klimatpanel bör vi försöka hålla temperaturökningen till högst 2 grader för att konsekvenserna inte ska bli riktigt allvarliga, men med rådande utsläppstrender ser det ut att bli betydligt mer, kanske uppåt 4 grader under det här århundradet. De övergripande konsekvenserna av temperaturhöjningen på jorden förväntas vara: Fler och mer extrema värmeböljor Fler och mer extrema händelser av stora nederbördsmängder Fler och mer extrema händelser av torka Höjd havsnivå På vissa ställen mer extrema vindar Försurning av världshaven 1.1 HUR HANTERAR VI KONSEKVENS ERNA AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Klimatförändringarna pågår. Ovanstående konsekvenser kan redan konstateras och de påverkar samhällen, människor och natur på olika sätt. För att undvika stora negativa konsekvenser i ett förändrat klimat bör kommuner och andra samhällsviktiga aktörer redan nu analysera sårbarheter och risker. De bör också titta på vilka möjligheter ett förändrat klimat kan innebära. Därefter är det lämpligt att kommuner och andra göra en strategi för hur de kan hantera riskerna och ta vara på möjligheterna. 6

2. Sammanfattning KLIMATFÖRÄNDRINGARNA handlar för Luleå kommuns del framför allt om att det blir varmare och blötare. Under perioden 2021-2050 kommer årsmedeltemperaturen att vara 2,5-3,5 grader högre än under referensperioden 1961-1990. Årsmedelnederbörden under ett medelår kommer att vara runt 10 procent mer än under referensperioden, med den största ökningen under vintern. Växt säsongen kommer att vara cirka en månad längre och det blir 15-25 dagar färre med snö. Under perioden 2069-2098 har årsmedeltemperaturen ökat med 5-6,5 grader. Vintern påverkas mest, med upp emot 7 grader varmare än under referensperioden. Årsmedelnederbörden har ökat med runt 20 procent. Växtsäsongen förlängs ytterligare och bedöms vara två, nästan tre, månader längre. Perioden med snö förväntas bli ungefär 1,5 månad kortare. Risk för extrema flöden i älvarna bedöms inte öka, tvärtom kan vårfloden bli lite lägre men mer utdragen och komma tidigare. Det totala flödet kommer dock att öka. Det kommer också att bli risk för höga vattennivåer under hösten på grund av stora nederbördsmängder. Fler flödestoppar kan öka den kontinuerliga erosionen och successivt leda till skador på älvslänter. Kraftiga regn speciellt under höst- och vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad kan också komma att orsaka översvämningar av VA-system och bebyggelse, och skapa problem med erosion, ras, skred och slamströmmar. Redan idag har man i många kommuner uppmärksammat en ökad översvämningsproblematik i samband med kraftig nederbörd på hösten. Hälsan kan påverkas negativt i ett förändrat klimat, till exempel genom en ökad smittorisk och större risk för värmeböljor. Den kan också påverkas positivt genom att hälsoproblem förknippade med kyla minskar. Näringslivet kommer att påverkas av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Den direkta påverkan kan vara i form av till exempel ändrade odlingsförutsättningar eller översvämningar. Indirekt kan företagen påverkas exempelvis genom problem med infrastruktur eller förändrade råvarupriser. Konsekvenserna av ett förändrat klimat beror bland annat på hur väl kommunen lyckas förbereda sig. Med god planering och en strategi för hur man ska hantera risker och ta vara på möjligheter kan man förstärka det positiva och dämpa det negativa. De redovisade klimatförändringarna är baserade på en sannolik utveckling. Olika klimatparamet rar har olika grad av sannolikhet. Läsaren bör titta på trender och ungefärliga storleksordningar, snarare än exakta siffror, eftersom det finns osäkerheter kring var nivåerna kring till exempelvis temperatur och nederbörd hamnar. 7

3. Sannolikheter och antaganden Bakom antaganden om klimatförändringarna ligger en bred forskning som berör många områden, som till exempel klimat, ekonomi och politik. De klimatförändringar som presenteras i den här rapporten är hämtade ur SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län (SMHI 2011A). Osäkerheten i resultaten påverkas av: Val av utsläppsscenarier Val av global klimatmodell Val av regional klimatmodell Naturlig variabilitet Det är också så, att ju mer man zoomar in på lokal nivå, desto större blir osäkerheterna för det område man tittar på. Av den anledningen redovisas inga kommunkartor för klimatförändringarna, utan allt redovisas på länsnivå. Olika scenarier har olika grad av sannolikhet. Att den globala temperaturen stiger på grund av att vi människor släpper ut växthusgaser är mycket sannolikt. Olika konsekvenserna av det är sannolika i olika grad. En del samband, som till exempel hur vindarna påverkas av temperaturhöjningen, är väldigt komplexa och är därför svåra att göra säkra scenarier för. För den som läser rapporten är det viktigt att komma ihåg att de redovisade resultaten baseras på en sannolik utveckling. Exakt hur det kommer att bli är det ingen som vet. Det kan bli mycket större förändringar än vad som redovisas här, men det kan också bli mindre förändringar. Som utvecklingen i världen ser ut just nu lutar det dock åt att det snarare blir värre än vad som redovisas här, eftersom utsläppen av växthusgaser ökar mer än i det scenario som används i rapporten. Luleå förmåga att klara av förändringarna beror bland annat på hur kommunen lyckas anpassa planering och verksamhet till de nya förutsättningarna. Rekommendationen för den som läser är att titta på trender och ungefärliga storleksordningar, snarare än de exakta siffror som redovisas. 3.1 KLIMATSCENARIER OCH UTSLÄPPSSCENARIER För att beskriva hur klimatet utvecklas i fram tiden används klimatscenarier. Klimatscenarierna bygger på olika utsläppsscenarier, det vill säga olika möjliga utvecklingar av utsläppsmängderna av växthusgaser. De olika utsläppsscenarierna tas fram utifrån olika antaganden om till exempel utvecklingen av världsekonomin, befolkningstillväxt, teknikutveckling och inkomstfördelning. Nedanstående diagram visar de olika utsläppsscenarier som FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, arbetar utifrån. Den här rapporten utgår ifrån utsläppsscenario A1B, grön linje i diagrammet. Det är ett medelhögt scenario som förutsätter att utsläppen av växthusgaser når sin kulmen år 2050. Utifrån utsläppsscenarierna gör man olika klimatscenarier, som beskriver hur klimatet kan komma att förändras med anledning av utsläppen av växthusgaser. Figur 2 visar några av IPCC:s olika klimatscenarier. I det scenario som den här rapporten bygger på, A1B, blir den globala temperaturökningen till år 2100 knappt 3 grader. Den globala temperaturökningen fördelar sig inte jämnt över jorden. Den största temperaturökningen förväntas bli närmast nordpolen, se figur 3. Det beror på förstärkningseffekter när snö och is påverkas av uppvärmning, vilket i sin tur påverkar energibalansen på land och till havs. Det blir också ökade värmetransporter till Arktis på grund av en mer syd-nordlig luftcirkulation. (SMHI 2011C) För att få detaljerade beskrivningar av det regionala framtida klimatet används regionala klimatmodeller, drivna av den globala modellen, som har en högre upplösning och kan ta hänsyn till förutsättningar i regionen. Den regionala modellen används också som input till den hydrologiska modellen, HBV-modellen, som beskriver förändringar i avrinning och flöden. På så sätt genereras de regionala klimatscenarierna som används för att beskriva Sveriges och Norrbottens klimat i framtiden (SMHI, 2011A). 3.2 REGIONALA VARIATIONER Utfallet av klimatmodelleringar är beroende av vilka utsläppsscenarier och klimatmodeller som används, och hur dessa kombineras. Även den naturliga variabiliteten och de regionala förutsättningarna spelar in. Dessa har en stor betydelse för de regionala variationer som klimatscenarierna visar inom Norrbotten. Klimatscenarier innehåller således flera osäkerheter, både i form av modeller och den naturliga variationen, och för att hantera osäkerheten används ett antal klimatscenarier (i Klimatanalys för Norrbottens län 12-16 stycken) för att få en så bred bild som möjligt. Resultaten varierar mellan klimatscenarierna och inom varje klimatparameter kan spridningen vara stor. Med flera scenarier framträder både de tydligaste trenderna och variationerna, vilket hanteras i tolkningen. Ju mer samstämmigt resultatet i de olika klimatscenarierna är, desto troligare är förändring 8

FIGUR 1. Globala utsläppsscenarier, framtagna av IPCC. (IPCC 2007) FIGUR 2. Globala klimatscenarier enligt IPCC. (IPCC 2007) FIGUR 3. Temperaturökning i olika delar av världen för tre olika utsläpps scenarier och för två olika tidsperioder. (IPCC 2007) en. I rapporten anges medianvärdet av de framtagna klimatscenarierna inom respektive klimatfaktor för att underlätta det fortsatta arbetet. För att få en bättre bild av spridning i resultat hänvisas till SMHI (2011A). Eftersom resultaten från de olika klimatscenarierna har en viss spridning, och de nedan tolkade värdena redovisar medianvärdet för respektive klimatfaktor, så bör de absoluta värdena tolkas med försiktighet, och större fokus bör som sagt ges till långsiktiga trender. De absoluta värdena redovisas dock för att få en uppfattning om förändringarnas storlek. 9

4. Klimatet i Luleå idag och i framtiden I detta kapitel sammanfattas hur klimatet i Luleå kan komma att förändras och se ut i tidsperspektiven 2021-2050 och 2069-2098 jämfört med nuvarande klimat, representerat av perioden 1961-1990 (tabell 1). För vidare läsning om klimatmodelleringar och resultaten hänvisas till SMHI:s rapport (SMHI 2011A). 4.1 DAGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Luleå kommun ligger i Norra Norrlands kust- och slättområde och präglas av läget vid kusten. Klimatet påverkas av både närheten till havet och de lägre altituderna, vilket gör att klimatet är något mildare jämfört med längre in i länet. Årsmedeltemperaturen i Luleå är ca 0-1,5 C. Mest nederbörd faller under sommarmånaderna och minst i februari. Av den totala årsnederbörden om 525-675 mm faller 35-40 procent som snö och största snödjupet under vintern är i medeltal runt 70 cm längs kusten (SMHI, 2011A). Genom kommunen går en av länets stora älvar, Lule älv samt Råneälven, Altersundet, Alån, Rosån och flera mindre vattendrag. Luleälven är reglerad. Kommunen ligger också vid havet och har flera havsfjärdar (Persöfjärden, Rånefjärden, Gammelstadsfjärden mm). Avrinningen under vintern är mycket låg i hela länet då nederbörden som regel magasineras i snötäcket. Under våren (mars-maj) ökar avrinningen något i och med att snösmältningen startar och vilket leder till höga flöden i samband med vårfloden. Den största avsmältningen sker dock under sommaren i fjälltrakterna (SMHI, 2011A). 4.2.1 I tidsperspektivet 2021-2050 Temperatur Under perioden 2021-2050 kommer klimatförändringarna att bli tydliga i Luleå. Årsmedeltemperaturen kommer att vara 2,5-3,5 C högre, med en viss variation i kommunen. Den största temperaturökningen sker längs kusten. De olika årstiderna får ungefär samma temperaturökning, men vintern påverkas mest och sommaren minst. De allra högsta och lägsta dygnsmedeltempera turerna kommer båda att öka med några grader. 4.2 FRAMTIDA KLIMAT I framtiden kommer klimatet i Luleå att utvecklas mot att bli både varmare och blötare. De tydligaste förändringarna i statistiken är att medeltemperaturerna för både år och årstider kommer att höjas flera grader under århundradet. Detsamma gäller nederbörden, som kommer att öka över året. Nedan presenteras de mest betydande förändringarna i de olika tidsperspektiven, och samtliga förändringar för de undersökta klimatfaktorerna sammanfattas i tabell 1. Siffrorna som redovisas är medianvärde av modelleringar och spannet visar variationen inom kommunen. Förändringar i de olika tidsperspektiven jämförs med referensperioden 1961-1990. Förändringarna är tolkade från kartor, och kan därmed innehålla en mindre feltolkning. Beskrivningar av förändringar av de olika klimatfaktorerna har hämtats från SMHI (2011A). FIGUR 4. Beräknad förändring i årsmedelnederbörd (Δmm) i Norrbotten i tidsperspektivet 2021-2050 i förhållande till perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. 10

Klimatfaktorer 1961 1990, 2021 2050, 2069 2098 TABELL 1. Sammanställning av undersökta klimatfaktorer för referensperioden 1961-1990, samt perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Sammanställningen är gjord efter tolkning av främst kartor i SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län. (SMHI 2011A) I beskrivningarna redovisas observerade värden för perioden 1961-1990, medan de två andra perioderna i de flesta fall beskriver förändringar (markerat med Δ). Symbolen Δ indikerar att klimatfaktor för respektive tidsperiod relateras till period 1961-1990. Klimatfaktor Enhet 1961-1990 2021-2050 2069-2098 Medeltemperatur år C resp. Δ C 0,0-1,5 2,0-3,5 4,5-7,0 Medeltemp vinter C resp. Δ C -12 till -10 3,0-4,5 6,5 till >7,0 Medeltemp vår C resp. Δ C 0,0-2,0 2,5-3,5 4,5-6,5 Medeltemp sommar C resp. Δ C 12-14 1,5-3,0 3,0-5,5 Medeltemp höst C resp. Δ C 0,0-4,0 2,5-3,5 4,5-6,0 Växtsäsongens längd Dagar resp. Δdagar 140-150 10-30 50 till >150 Värme Dygnsmedeltemp högst C 19,6-21,4 20,8-23,8 23,2-24,4 Kyla Dygnsmedeltemp lägst C -30 till -27-27 till -23-20 till -18 Graddagar kylning* C*dygn 0-10 10-20 30-100 Graddagar uppvärmning** C*dygn 4600-5200 3600-4400 3000-3800 Nollgenomgångar (1960-1990, 2011-2040, 2071-2100)*** Dagar 86,9 83,5 77,7 Årsmedelnederbörd mm resp. Δmm 525-675 45-90 105-150 Medelnederbörd vinter mm resp. Δmm 100-140 12-16 28-36 Medelnederbörd vår mm resp. Δmm <100-120 4-8 20-28 Medelnederbörd sommar mm resp. Δmm 160-180 4-8 12-20 Medelnederbörd höst mm resp. Δmm 140-200 12-16 24-28 Största 1-dygnsnederbörden mm 28-30 28-30 31-35 Största 7-dygnsnederbörden mm 55-60 55-65 65-75 Antal dygn per år med nederbörd > 10 mm Maximalt antal dygn i följd per år utan nederbörd (< 1 mm) Antal dagar med snö Dygn resp. Δ dygn Dygn resp. Δ dygn Dygn resp. Δ dygn 10-13 3 5-6 22-23 23-26 21-23 150-175 -5 till -35 <-45 Maximalt vatteninnehåll i snön mm, anges i % - -5 till -25 % -15 till -45 % *För beräkning av Graddagar kylning görs så att för de dagar då dygnsmedeltemperaturen överstiger 20 C bidrar den dagens temperatur med en graddag för varje C överstigande 20 C. Dessa summeras sedan över året. **Graddagar för uppvärmning. Måttet baseras på att byggnaders värmesystem ska värma upp byggnader till 17 C. Resterande energibehov antas tillkomma från solinstrålning samt från värme alstrad av personer och elektrisk utrustning i byggnaderna. Antalet graddagar beräknas enligt de dagar då dygnsmedeltemperaturen underskrider ett valt tröskelvärde, som varierar för olika årstider. Dessa graddagar summeras sedan över året. ***Nollgenomgångar beskrivs som antalet dagar då temperaturen två meter över marken har varit både över och under 0 C under samma dygn. Här har andra beräkningsperioder används, se årtal inom parantes. Värdena är framtagna för Luleå. 11

FIGUR 5. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke i perioden 2021-2050 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. FIGUR 6. Beräknad förändring i årsmedeltemperatur (Δ C) i tidsperspektivet 2069-2098 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. Nederbörd Samma mönster gäller för nederbörden, som under året kommer att öka med ca 10 procent, den största ökningen sker på vintern medan sommaren har en mindre förändring. Under 2021-2050 blir den längsta perioden utan nederbörd någon enstaka dag längre. Den kraftiga nederbörden kommer däremot att öka, men fram till 2021-2050 är förändringen liten, med några millimeter för 1- och 7 dygnsnederbörden. En dygnsmedelnederbörd på 10 mm betyder att ett kraftigt regn faller över området. Idag händer detta ca 10-13 dagar/år, vilket förväntas att öka med 3 dagar/ år. I dagsläget kan inte klimatmodellerna hantera den typ av korta, intensiva regn som orsakar översvämningar i städernas VA-system, utan ovan beskrivna kraftiga nederbörd får här användas som en indikation på den förändringen också. Växtsäsong, snöperiod och tjäle En förändring som är direkt kopplad till temperatur är växtsäsongens längd, som kommer att öka med runt en månad. Samtidigt kommer det också bli färre dagar med snö, dagens 150-175 dagar minskar med 15-35 dagar. Den förändrade snötäckningen tillsammans med högre temperaturer gör att perioden med tjäle blir kortare, då tjälen försvinner tidigare på våren. Tjäldjupet behöver dock inte blir mindre, eftersom den isolerande snön delvis försvinner och därmed kan tjälen fördjupas. 4.2.2 I tidsperspektivet 2069-2098 Temperatur Förändringarna som visar sig i modelleringsresultaten för den tidigare perioden blir än tydligare under den senare delen av seklet, 2069-2098. Temperaturerna fortsätter att höjas, och årsmedeltemperaturen kommer under perioden att öka med 5-6,5 C. Vintern påverkas som tidigare mest, med upp mot 7 C höjning. Nu kommer också förändringarna att bli tydligare på de extrema händelserna och den högsta dygnsmedeltemperaturen förväntas öka med 3-4 grader, vilket är en stor höjning. De kallaste temperaturerna påverkas ännu mer och kommer att bli nästan tio grader varmare. Kylbehovet (graddagar kylning) i Luleå är i dagsläget litet, men modelleringar visar på ett ökande behov i framtiden, upp mot 100 graddagar i de kustnära delarna av kommunen. Nederbörd Även förändringarna i nederbörd fortsätter att öka. Årsmedelnederbörden ökar med runt 20 procent, och under vinter och vår, som i dag är de årstider med minst nederbörd, är ökningen ännu större. Nederbörden ökar under alla årstider. Den längsta perioden utan nederbörd blir ungefär som idag, således bedöms inte risken för långvarig torka öka i kommunen. Däremot förväntas kraftig nederbörd öka, både kortare och längre regn. 1- och 7 dygnsnederbörden ökar båda med 5-10 mm. Antalet dagar med ett kraftigt regn över området, dygnsmedel 12

FIGUR 7. Beräknad förändring i årsmedelnederbörd (Δmm) i Norrbotten i tidsperspektivet 2069-2098 i förhållande till perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. FIGUR 8. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke i perioden 2069-2098 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. nederbörd på >10 mm, ökar med 5-6 dagar under perioden jämfört med referensperioden. Växtsäsong, snöperiod och tjäle De kraftiga temperaturhöjningarna innebär att växtsäsongen förlängs ytterligare och förväntas under perioden ha ökat med två, nästan tre, månader, vilket innebär en förlängning med ungefär 50 procent jämfört med referensperioden. Perioden med snö fortsätter att minska och bedöms i slutet av århundradet vara ungefär 1,5 månad kortare än i dag. Det maximala vatteninnehållet förväntas minska med upp mot 45 procent i delar av kommunen, kustområdet har den största förändringen. Perioden med tjäle blir kortare, men tjäldjupet bedöms dock snarare öka än minska. 4.2.3 Nollgenomgångar i förändrat klimat* Nollgenomgångar Nollgenomgångar definieras i rapporten som antalet dagar då temperaturen två meter över marken har varit både över och under 0 C under samma dygn. Nollgenomgångar har betydelse för bland annat vägnät, broar och vinter väghållning. Väderprognosdistrikt Norrbotten Som grund för en beskrivning av klimatet i Norrbottens län med avseende på nollgenomgångar har vi använt en indelning i tre regioner i likhet med SMHI:s indelning i väderprognosdistrikt: kustland, inland och fjälltrakter. Vidare representeras de tre regionerna av två observationsplatser vardera, en sydlig och en nordlig för kustlandet och inlandet, respektive en västlig och en östlig för fjälltrakterna. Genom denna sekundära indelning får man fram vissa olikheter i temperatur klimatet inom de tre regionerna. Observationsplatser Värden för temperatur och nollgenomgångar har tagits fram för sex observationsplatser som bedömts kunna representera de olika delarna av länet. Platserna har valts enligt följande: Norrbottens läns kustland: En i söder vid kusten Luleå; en i norr mera inåt land Överkalix Norrbottens läns inland: En i söder Arvids jaur; en längre norrut Gällivare Norrbottens läns fjälltrakter: En i den västra relativt maritimt påverkade delen Katterjåkk; en i den östra mer kontinentala delen Nikkaluokta Tidsperioder Vår referensperiod (nuläget) definieras som klimatet under de senaste cirka 15 åren (1995/96-2009/10) mot vilken sedan tre framtidsperioder (2011-2040, 2041-2070, 2071-2100) jämförs. Som ytterligare jäm * SMHI-rapport nr 2010-88 Nollgenomgångar i Norrbottens län nu och i framtiden en klimatstudie. Ej Tyréns utredning. 13

förelse presenteras även statistik från den nuvarande meteorologiska normal perioden 1961-1990. Tabellförklaring Tabell A-C visar antalet nollgenomgångar (dygn) för de sex observationsplatserna för de tre framtidsperioderna. Resultatet har justerats för skillnaden under referensperioden mellan de observerade och de från klimatmodellerna beräknade värdena, för att transformera modellresultatens grövre upplösning till förhållandena på respektive observationsplats. Värdet inom parentes visar ökning/minskning av antalet nollgenomgångar jämfört med den beräknade referensperioden. Resultat Resultat har tagits fram för helår och per säsong tremånadersperioder enligt följande angivelser i tabellerna: Luleå uppvisar ett markant lägre antal nollgenomgångar i framtiden, ca 3 dygn färre på årsbasis 2011-2040, 7 dygn färre 2041-2070 och 9 dygn färre 2071-2100, jämfört med referens perioden. Detta hänger samman med att framtidens mildare vintrar leder till kortare issäsong vid Bottenvikskusten, vilket i sin tur ger ett ökat maritimt inflytande i området. De övriga fem observationsplatserna visar endast mindre förändringar på årsbasis. Tabell A Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2011-2040 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. DJF = vinterperiod december-februari MAM = vårperiod mars-maj JJA = sommarperiod juni-augusti SON = höstperiod september-november ÅR = helår PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 25,5 (1,8) 34,5 (-4,2) 0,0* 23,6 (-0,9) 83,5 (-3,4) Överkalix 19,3 (2,0) 42,6 (-1,7) 0,9* 27,9 (-0,6) 90,7 (-0,4) Arvidsjaur 19,4 (2,1) 40,2 (-1,4) 0,7* 26,2 (-0,6) 86,6 (0,2) Gällivare 14,1 (1,2) 43,2 (-1,0) 2,3 (-0,1) 31,9 (-0,6) 91,6 (-0,3) Katterjåkk 16,1 (1,2) 35,5 (0,2) 0,2 (-0,8) 23,7 (-1,0) 75,7 (-0,2) Nikkaluokta 17,8 (0,9) 44,2 (0,7) 6,0 (-0,9) 36,8 (-0,5) 105,1 (0,4) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. 14

Tabell B Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2041-2070 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 28,4 (4,7) 30,2 (-8,5) 0,0* 21,7 (-2,8) 80,2 (-6,7) Överkalix 23,0 (5,7) 40,6 (-3,7) 0,9* 25,7 (-2,8) 90,3 (-0,8) Arvidsjaur 22,9 (5,6) 38,2 (-3,4) 0,7* 24,3 (-2,5) 86,2 (-0,2) Gällivare 17,6 (4,7) 42,0 (-2,2) 2,2 (-0,2) 30,1 (-2,4) 92,0 (0,1) Katterjåkk 19,4 (4,5) 35,5 (0,2) 0,0 (-1,0) 21,7 (-3,0) 76,0 (0,1) Nikkaluokta 20,8 (3,9) 44,8 (1,3) 4,8 (-2,1) 35,4 (-1,9) 106,1 (1,4) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. Tabell C Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2071-2100 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 30,2 (6,5) 27,2 (-11,5) 0,0* 20,3 (-4,2) 77,7 (-9,2) Överkalix 25,5 (8,2) 38,1 (-6,2) 0,9* 24,4 (-4,1) 89,0 (-2,1) Arvidsjaur 25,8 (8,5) 35,9 (-5,7) 0,7* 22,7 (-4,1) 85,3 (-1,1) Gällivare 20,1 (7,2) 40,1 (-4,1) 2,2 (-0,2) 28,4 (-4,1) 90,9 (-1,0) Katterjåkk 22,0 (7,1) 33,8 (-1,5) 0,0 (-1,0) 20,6 (-4,1) 75,3 (-0,6) Nikkaluokta 23,4 (6,5) 43,5 (0,0) 4,3 (-2,6) 34,4 (-2,9) 105,8 (1,1) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. 15

5. Generella konsekvenser av klimatförändringar De direkta konsekvenserna för Norrbottens del kan sammanfattas i att det blir varmare och blötare. Det leder bland annat till översvämningar, erosion, ras, skred och slamströmmar, vilket det här kapitlet redovisar. Beskrivningen av naturolyckor i ett förändrat klimat utgår främst från Statens Geotekniska institutets, SGI:s, rapport Norrbottens län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor (2011-12-15). I rapporten behandlas stabilitetsproblem i form av erosion, raviner, skred, ras och slamströmmar samt översvämningar och risker till följd av dessa. Sammanställningen utgår främst från tidigare genomförda undersökningar av SGI och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Nedan redovisas endast de risker som är relevanta för Luleå kommun. För mer information om geologiska förutsättningar, naturolyckor, riskbedömningar m.m. hänvisas till SGI:s rapport. 5.1 ÖVERSVÄMNING Översvämning definieras som att vatten täcker ytor av land utöver den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav (Räddningsverket, 2000). Översvämning längs vattendrag och sjöar innebär att mer vatten tillförs vattendragen än de kan leda bort. De överströmmade markområdena kan inte ta upp eller dränera bort vattnet om de redan är vattenmättade. Översvämning kan även drabba hårdgjorda bebyggda områden vid kraftig nederbörd. Översvämningar beror på en kombination av förutsättningar och händelser. Ett områdes känslighet för ökade vattenflöden beror framförallt på hur vattenföringen i närliggande vattendrag förändras, men även markens infiltrationskapacitet, omgivande markanvändning och höjdförhållanden är viktiga (Räddningsverket, 2000). Meteorologiska parametrar som påverkar är nederbördens storlek, intensitet och varaktighet, samt temperatur och vindförhållanden. I Norrbotten uppstår höga flöden och mindre översvämningar regelbundet i samband med vårfloden. Höga flöden kan också förekomma under andra delar av året, som vid längre, sammanhängande regn under sommar och höst. Marken är då ofta redan mättad efter långvariga regn (t ex 7-dygnsnederbörd) eller snösmältning vilket ger hög avrinning och snabba flödesökningar i vattendragen. I Norrbotten är exempelvis isproppar en vanlig orsak till översvämningar. (SMHI, 2011A, Räddningsverket, 2000, SGI, 2011). Konsekvenser i Luleå kommun Översvämningar i Luleå kan ske både längs vattendragen, kusten och i urbana områden. Att flöden och nederbörd ökar indikerar att även översvämningsrisken kan öka, men klimatscenarierna visar att100-årsflödena i kommunens både små och stora vattendrag långsiktigt kommer att minska. De globala havsnivåhöjningarna kommer i slutet av århundradet att märkas även i Luleå kommun. Exakt var och hur dessa översvämningsrisker uppkommer kan denna utredning inte visa i detalj. Lule älv, Råneälven och andra vattendrag Vattenföringen i ett vattendrag varierar både inom och mellan år, men följer generellt sett ett tydligt säsongsmönster med det högsta flödet på våren i samband med snösmältningen och lägst flöde under vintern, när nederbörden faller som snö (SMHI, 2011A). Modelleringar har gjorts för de stora älvarna i kommunen; Lule älv, Råneälven, Altersundet, Alån och Rosån. I modelleringarna har ingen hänsyn tagits till att älvarna är reglerade, utan de beskrivs som naturliga älvar. I modelleringarna är det svårt att ta hänsyn till de olika regleringsstrategierna och hur dessa kan komma att förändras. Modelleringarna visar att säsongsdynamiken i alla vattendragen förändras under århundradet. Under perioden 2021-2050 inträffar vårfloden något tidigare än i dag i alla fem vattendrag, medan höga flöden kan förväntas under en längre period under våren. Höstoch vinterflöden förväntas också öka. För Råneälven, Altersundet, Alån och Rosån är vårfloden något lägre än under referensperioden, och för Lule älv något högre. Förändringarna blir ännu tydligare i slutet av seklet (2069-2098). Alla vattendrag har då en tydlig förskjutning av vårtoppen, som inträffar tidigare. För alla utom Lule älv har vårfloden blivit lägre liksom de maximala flödena. För Alån, Rosån och Altersundet har vårtoppen och de maximala flödena sänkts markant. Perioden med högre flöden varar längre samtidigt som höstflödena är högre. För Lule älv följer ett annat mönster, där vårtoppen har blivit något högre samtidigt som höstflödena markant har ökat. Årsmedelvattenföringen i älvarnas mynningar utvecklas något olika, om än med en ökning i alla fem. Altersundet, Råneälven, Rosån och Alån har alla en medelvattenföring som förväntas stiga med ca 5 procent till 2050 för att sedan öka till runt 10-15 procent i slutet av seklet. Lule älv förväntas få de största ökningarna i medelvattenföring, med runt 10 procent till 2050 och runt 20-25 procent fram till 2098. Årsmedelvattenföringen avser den totala tillrinning 16

FIGUR 9. Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för Alåns och Rosåns mynningspunkter för den totala vattenföringen. Svart kurva visar medelvattenföringen för varje dag på året under perioden 1963-1992 och det grå fältet visar 75 percentilen och 25 percentilen för varje dags maximala resp. minimala värde under året. Den röda kurvan och det ljusröda fältet visar motsvarande för den beräknade framtida perioden, till vänster 2021-2050 och till höger 2069-2098. Från SMHI (2011A). en och vattenföringen i avrinningsområdet, dvs. det vatten som tillkommer från uppströms avrinningsområden tillsammans med tillrinningen från respektive delavrinningsområde (den lokala tillrinningen). Förutom medelvattenföring påverkas också de mer extrema flödena. Råneälven, Altersundet, Alån och Rosån har ett 100-årsflöde ungefär som idag eller något lägre i mitten av seklet, för att därefter minska med ungefär 15 procent. Rosåns 100-årsflöde minskar mest, med upp till 25 procent. Den minskade snömagasinering påverkar och 100-årsvattenföringen väntas minska i de flesta punkter längs älvarna. Lule älv har ett 100-årsflöde över seklet som är ungefär som dagens. Påverkan på den dimensionerande nivån har inte ingått i SMHI:s arbete. Den lokala årsmedeltillrinningen, som ger en bild av hur flöden i främst små vattendrag påverkas, förväntas i Luleå kommun öka med ungefär 5-10 procent under århundradet. I resultaten syns en tydlig ökning under alla årstider utom sommartid, då istället en klar minskning kan väntas. Samtidigt som den lokala årsmedeltillrinningen ökar kommer det lokal 100-årsflödet under århundradet att minska. Under 2021-2050 kommer det att minska med upp till 10 procent i kommunen. Sista halvan av århundradet kommer det lokala 100-årsflödet minska med upp mot 30 procent, där den största minskningen främst sker i de kustnära delarna. 5.2 FRAMTIDA HAVSVATTENSTÅND Havet varierar relativt mycket och det kan förändras markant på kort tid (timmar). Havsvattenståndet reagerar på vindar, lufttryck och tidvatten och de allra högsta nivåerna inträffar främst när flera av dessa faktorer samverkar. Havet står ofta högt under höst och vinter. De allra högsta havsvattenstånden är kortvariga och varar ofta bara i några timmar, sex timmar är det som brukar nämnas (SMHI, 2011b). Både havets medelvattenstånd och återkommande högvatten kommer att påverkas i ett framtida klimat. SMHI bedömer att en meter global havsnivåhöjning är rimligt att ta höjd för till slutet av detta sekel. Detta bygger på internationella sammanställningar och bedömningar som SMHI tagit del av och visar på ett övre värde för hur mycket havsytans nivå kan förväntas att stiga under perioden 1990-2100, sett som ett globalt medelvärde (SMHI, 2011A). Det beräknade medelvattenståndet för år 2012 i Kalix observationsstation beräknas vara 11,5 cm 17

FIGUR 10. Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för, Råneälven, Altersundet och Lule älvs mynningspunkter för den totala vattenföringen. Svart kurva visar medelvattenföringen för varje dag på året under perioden 1963-1992 och det grå fältet visar 75 percentilen och 25 percentilen för varje dags maximala resp. minimala värde under året. Den röda kurvan och det ljusröda fältet visar motsvarande för den beräknade framtida perioden, till vänster 2021-2050 och till höger 2069-2098. Från SMHI (2011A). i RH2000. Det högsta högvattenståndet, som uppmättes 1984, är 177 cm över medelvattenståndet. Detta är detsamma som en 100-årsnivå (SMHI, 2012, www.smhi.se). Landhöjningen, ca 9 mm/år, utefter Norrbottenskusten förväntas kompensera en stor del av höjningen av havsnivån fram till 2100. Medelvattenståndet vid slutet av seklet bedöms bli 15 cm högre i norra Bottenviken. 100-årsvattenståndet förväntas kunna nå 196 cm över medelvattenstånd. På grund av Norrbottenskustens flacka topografi blir följder av ökad havsnivå mer omfattande än vid höglänt kust (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) 5.3 EROSION Erosion innebär förlust av material från stranden och botten i vattendrag och längs kuster i ett specifikt område. Klimatförändringarna förväntas medföra en ökad årsmedelnederbörd och medelvattenföring 18

i älvarna liksom i andra vattendrag, vilket generellt kommer att innebära en ökad erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. Man ska även vara medveten om att en av de vanligaste orsakerna till erosion, såväl vid kusten som längs med vattendrag, ofta är framkallade av mänsklig aktivitet. Genom att anlägga erosionsskydd, pirer och invallningar skyddar man det lokala området men ofta förflyttas erosionsproblematiken till ett annat område nerströms. Det är viktigt att vara medveten om att de åtgärder man gör för att stabilisera, t.ex. en sträcka utmed ett vattendrag, oundvikligen kommer att ändra balansen så att ett närliggande område drabbas av erosion. Raviner är vanliga i länet längs såväl större som mindre vattendrag. Ravinutveckling påverkas främst av höga flöden, vilka ger vattenindränkta jordlager, samt intensiva regn sommartid som lokalt ger temporär kraftig erosion. I Norrbottens län finns områden där ravinutvecklingen kommer att öka beroende på ökad nederbörd och därmed ökad avrinning. Problem relaterade till ravintillväxt kan bli oförändrade eller till och med öka i delar av länet. Konsekvenser i Luleå kommun I bilaga 2 visas en karta över områden med förutsättningar för erosion och låg markstabilitet, översvämningar samt riskobjekt. På kartan har områden med utförda förstudier av stabilitetsförhållanden markerats med gul eller orange färg. För de markerade områdena gäller att det inte kan säkerställas att stabiliteten är tillfredsställande. Här behöver en översiktlig stabilitetskartering genomföras. Röd markering visar områden som inte har kunnat bevisas ha tillräcklig stabilitet vid översiktliga stabilitetskarteringar. En högre havsnivå innebär att stranderosionen vid kusterna kommer att öka och att områden som tidigare inte varit utsatta för erosion kan påverkas. Den höjda havsnivån motverkas dock fram till mitten av seklet av landhöjningen i Norrbottens län som är mellan 80-85 cm/100 år. Först mot slutet av århundradet kommer man att uppleva en höjning av medelvattennivån jämfört med idag. Dock kan frekvensen av extrema högvattenstånd och höga vågor öka med ett ändrat vindklimat. Än så länge är det dock svårt att avgöra hur kusterosionen kommer att förändras på grund av detta. Förutsättningar för kusterosion finns på sträckor där jordmaterialet utgörs av främst sand och silt. I Luleå kommun finns erosionsförutsättningar främst utmed Ernäsfjärden och Kallaxfjärden, men även utmed Sandöfjärden och i de södra delarna av Lulef järden, vid Granöfjärden norr om Bensbyn och utmed Rånefjärden i de norra delarna av Luleå kommun. Erosionsförutsättningar i älvarna har endast inventerats i älvar där MSB har gjort översvämningskarteringar. I Luleå kommun finns detta för Luleälven. Inventeringen av Luleälven börjar vid ett område som ligger ca 20 km norr om Jokkmokk, vid den s. k. högsta kustlinjen (HK). Lule älven börjar i Jokkmokks kommun och rinner vidare genom Boden och Luleå kommun. Den mynnar i ett antal fjärdar med början i Gammelstadsfjärden söder om S Sunderbyn, vidare genom Lulefjärden strax väster om Luleå, genom Gråsälsfjärden och Sandöfjärden för att slutligen mynna i Bottenviken. Förutsättningar för erosion finns, dock med mindre luckor, längs hela älvsträckan mellan Jokkmokk och mynningen. I fjärdarna är erosionen störst i de södra delarna av Gråsjälsfjärden och Sandöfjärden, se bilaga 2. Den ökade årsmedelnederbörden och medelvattenföringen i älven liksom andra vattendrag kommer generellt att innebära en ökad erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. 5.4 RAS, SKRED OCH SLAMSTRÖMMAR Markens stabilitet påverkas negativt, med en större fara för ras och skred, av en ökad nederbörd genom att ett ökat vattentryck i markens porer minskar jordens hållfasthet. Ökad nederbörd kan också leda till ökad avrinning samt flöden och vidare erosion som påverkar släntstabiliteten. Intensiva regn och vattenmättade jordlager ökar också benägenheten för skred i moränmark och slamströmmar. Då detta är att vänta i ett förändrat klimat så kan också sannolikheten för ras, skred och slamströmmar öka. Klimatförändringar ökar riskerna för ras och skred inom områden med otillfredsställande stabilitet för dagens förhållanden. Det innebär också att det kan finnas ytterligare områden med slänter som under nya förhållanden inte har tillräcklig stabilitet. I SGI:s studie visas att det är rimligt att anta en försämring av säkerheten på mellan 5 procent och 30 procent beroende på vilka förhållanden som antas och hur de varieras. Områden som idag anses vara stabila, utifrån de rekommendationer som finns, kan behöva åtgärdas om samma säkerhetsnivå ska gälla. Skred och ras utlöses ofta av erosion som sin tur ökar vid ökade flöden. Som sammanställningarna utifrån SMHI:s rapport ovan visar så kommer storleken på höga flöden i vattendragen (100-års flöden) att minska, vilket kan indikera att skred och ras som utlöses vid sådana händelser minskar. 5.5 VEGETATION Den högre medeltemperaturen medför att klimatet förändras och växtsäsongen blir längre. Om det blir fyra grader varmare skulle det innebära att temperaturklimatet flyttar sig någonstans mellan 50 till 80 mil, det vill säga ca 15 mil per grad. För varje grads ökning i medeltemperaturen flyttar sig temperaturklimatet också uppåt längs bergssluttningar med någonstans mellan hundra och hundrafemtio meter. Medeltemperaturen i Luleå ökar med 3,5 grader till 2050, vilket motsvarar trakten av södra Hälsingland av idag, och med 7 grader till 2098, som kan motsvaras av dagens Blekinge. 19

6. Konsekvenser för samhällen och människor Naturolyckor och andra effekter av klimatförändringarna får i sin tur olika indirekta konsekvenser för samhälle och människor. Den här rapporten redovisar konsekvenser för: Kommunikationer (kap 7) Bebyggelse och kulturmiljöer (kap 8) Tekniska försörjningssystem (kap 9) Hälsa (kap 10) Näringsliv (kap 11) I kapitel 7-11 beskrivs inledningsvis hur samhällen och människor kan påverkas på systemnivå. Därefter kommer underrubrikerna: Sårbarheter i dagens klimat Risker och möjligheter i ett förändrat klimat Behov av åtgärder 6.1 KOMMUNENS ANSVAR OCH MÖJLIGHETER Kommunen har ansvar enligt bland annat Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och Miljöbalken (SFS 1998:808) att planlägga samhället med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämningar och erosion. Även i Kommunallag (SFS 1991:900), Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), Skadeståndslagen (SFS 1972:207) samt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) kan hämtas stöd för att arbeta för att förebygga negativa konsekvenser av klimatförändringarna. Klimatförändringarna påverkar alla delar av samhället i olika grad. Vissa verksamheter inom kommunen, som VA och räddningstjänst, påverkas redan med dagens klimat av olika väderhändelser och är direkt berörda av ett förändrat klimat. Andra verksamheter, som omsorg och skola, påverkas i nuläget mest indirekt av problem med infrastruktur och eltillförsel. I ett varmare och blötare klimat kan de dock påverkas på nya sätt, till exempel av värmeböljor. Nedan följer en lista på verksamheter som kan vara mer eller mindre berörda. Avfallshuvudmän Beredskaps- och räddningstjänst Elförsörjning Fastighetsförvaltning Finans och försäkring Fjärrvärmeanläggningar Fysisk planering Infrastruktur (flygfält, hamnar, järnvägar och vägar) Kommunikationssystem (fast tele, mobil tele, TV och radio) Miljöskydd (koll på bland annat förorenade områden) Omsorg Park- och naturområdesförvaltning Sjukhus och vårdanläggningar Skolor och barnomsorg Strategi och utveckling Vatten- och avloppsanläggningar och nät 20

7. Kommunikationer Klimatförändringarnas påverkan på transportsystemen kommer enligt Klimat- och Sårbarhetsutredningen att bli betydande. Den ökande nederbörden och höga flöden för med sig en ökad risk för översvämningar, bortspolning av vägar- och järnvägar, skadade broar och allmänt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur kommer innebära färre vägskador orsakade av tjäle medan värme- och vattenbelastningsrelaterade skador kommer att öka. Väg- och järnvägsnätet i Norrbotten är att beteckna som glest vilket innebär en ökad sårbarhet eftersom omledningsmöjligheterna vid skador är få. Skador vid viktiga knutpunkter för kommunikation kan dessutom få stora konsekvenser på en regional nivå. Det innebär att anpassningar eller åtgärder bör prioriteras i dessa punkter. 7.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN FIGUR 11. Utbredning av det kommunala vägnätet i Råneå (Källa: Trafikverket, 2010) 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Översvämning av vägar och järnvägar Det kommunala vägnätet i Luleå kommun är omfattande och utspritt mellan flera orter, bl.a. Gammelstaden, Rutvik, Råneå och huvudorten Luleå (se figur 11 och 12). Eftersom de kommunala vägarna framförallt återfinns inom bebyggda områden kommer eventuella skador främst få lokal påverkan. FIGUR 12. Utbredning av det kommunala vägnätet i Luleå (Källa: Trafikverket, 2010) 21

Genom huvudorten Luleå går dock ett antal större riksvägar, bl.a. E4:an, och Malm banan vilket gör staden till en viktig knutpunkt för de regionala transporterna. En översvämningskartering har gjorts för Luleälven som visar vilka områden som översvämmas vid ett 100-årsflöde respektive dimensionerande flöde (se bilaga 2). Karteringen indikerar att dessa flöden endast påverkar begränsade strandremsor längs med älven och att översvämningsriskerna därmed är begränsade. Ras, skred och erosion Fyra riskområden har identifierats i en förstudie av ras- och skredrisker genomförd av MSB med hjälp av lutningsanalys (se figur 14). Två av områdena ligger utmed Luleälven vid Gammelstaden och Karlsvik, ett område i samhället Klöverträsk och ett i norra delen av kommunen vid Råneå. En stabilitetskartering föregås alltid av en förstudie vars syfte är att inventera och redovisa vilka områden som ska ingå i karteringen. Endast bebyggda områden studeras. Vid urval av områden studeras topografiska, geologiska, naturgeografiska och hydrologiska förhållanden. Fältbesök i samtliga områden ingår i förstudien. Urvalet av områden sker i samarbete med en representant från kommunen (MSB, 2010). Stabilitetsutredningar behöver göras för de utvalda områdena i Luleå vilka syftar till att peka ut områden inom förstudieområdet där det finns risk för skred. Eventuella markrörelser vid Klöverträsk innebär endast en lokal påverkan med låg risk. Här berörs inte heller några kommunala vägar. För Råneås del omfattar förstudieområdet stora delar av det kommunala vägnätet i den södra delen av samhället samt infartsvägen 692 (se figur 11) och höger nedre bild i figur 14). Då området ligger nära Råneåälven kan framtida höga flöden i älven leda till en ökad risk för ras- och skred i det här området. Vägnätet anses därmed löpa en hög risk för påverkan från ras och skred. Här har kommunen ett ansvar att anpassa vägnätet efter ett ändrat klimat. FIGUR 13. Översvämningskarteringar längs med Luleälven i Luleå kommun.

FIGUR 14. Områden i Luleå kommun som identifierats vid en förstudie av markstabilitet. Även förutsättningar för erosion längs älvbrinken i Lule älv redovisas. Kommunala vägar löper endast genom området vid Gammelstadsfjärden (nedre vänster) och vid Råneå (nedre höger). Information om inträffat skred kommer från en workshop den 5:e oktober med representanter från kommunen. 23

7. Kommunikationer Klimatförändringarnas påverkan på transportsystemen kommer enligt Klimat- och Sårbarhetsutredningen att bli betydande. Den ökande nederbörden och höga flöden för med sig en ökad risk för översvämningar, bortspolning av vägar- och järnvägar, skadade broar och allmänt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur kommer innebära färre vägskador orsakade av tjäle medan värme- och vattenbelastningsrelaterade skador kommer att öka. Väg- och järnvägsnätet i Norrbotten är att beteckna som glest vilket innebär en ökad sårbarhet eftersom omledningsmöjligheterna vid skador är få. Skador vid viktiga knutpunkter för kommunikation kan dessutom få stora konsekvenser på en regional nivå. Det innebär att anpassningar eller åtgärder bör prioriteras i dessa punkter. 7.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Översvämning av vägar och järnvägar Det kommunala vägnätet i Luleå kommun är omfattande och utspritt mellan flera orter, bl.a. Gammelstaden, Rutvik, Råneå och huvudorten Luleå (se figur 11 och 12). Eftersom de kommunala vägarna framförallt återfinns inom bebyggda områden kommer eventuella skador främst få lokal påverkan. Genom huvudorten Luleå går dock ett antal större riksvägar, bl.a. E4:an, och Malm banan vilket gör staden till en viktig knutpunkt för de regionala transporterna. En översvämningskartering har gjorts för Luleälven som visar vilka områden som översvämmas vid ett 100-årsflöde respektive dimensionerande flöde (se bilaga 2). Karteringen indikerar att dessa flöden endast påverkar begränsade strandremsor längs med älven och att översvämningsriskerna därmed är begränsade. Ras, skred och erosion Fyra riskområden har identifierats i en förstudie av ras- och skredrisker genomförd av MSB med hjälp av lutningsanalys (se figur 14). Två av områdena ligger utmed Luleälven vid Gammelstaden och Karlsvik, ett område i samhället Klöverträsk och ett i norra delen av kommunen vid Råneå. En stabilitetskartering föregås alltid av en förstudie vars syfte är att inventera och redovisa vilka områden som ska ingå i karteringen. Endast bebyggda områden studeras. Vid urval av områden studeras topografiska, geologiska, naturgeografiska och hydrologiska förhållanden. Fältbesök i samtliga områden ingår i förstudien. Urvalet av områden sker i samarbete med en representant från kommunen (MSB, 2010). Stabilitetsutredningar behöver göras för de utvalda områdena i Luleå vilka syftar till att peka ut områden inom förstudie området där det finns risk för skred. Eventuella markrörelser vid Klöverträsk innebär endast en lokal påverkan med låg risk. Här berörs inte heller några kommunala vägar. För Råneås del omfattar förstudieområdet stora delar av det kommunala vägnätet i den södra delen av samhället samt infartsvägen 692 (se figur 11) och höger nedre bild i figur 14). Då området ligger nära Råneåälven kan framtida höga flöden i älven leda till en ökad risk för ras- och skred i det här området. Vägnätet anses därmed löpa en hög risk för påverkan från ras och skred. Här har kommunen ett ansvar att anpassa vägnätet efter ett ändrat klimat. Ras eller skred utmed Gammelstadsfjärden respektive Karlsvik har potential att påverka såväl det kommunala vägnätet som trafik som färdas längs med väg 97 respektive E4:an (se vänster nedre bild i figur 14). Skador på det kommunala vägnätet i områdena Ingridshem och Stadsön utmed Gammelstads fjärden påverkar trafiken till och från ett antal större villaområden. Övägen och Strandvägen får anses löpa störst risk pga. närheten till älven. Övägen är dessutom en viktig knutpunkt i det kommunala vägnätet eftersom det är den enda väg en till och från vissa delar av villaområdena. Avbrott utmed flera delar av Övägen skulle därmed kunna lämna ett stort antal villor helt avskurna. 7.1.2 Risker i ett förändrat klimat På många orter kommer eventuella skador främst få en lokal påverkan. Störst risk anses finnas för det kommunala vägnätet i de södra delarna av Råneå samhälle samt för vägnätet längs med Lule älv, vid Gammelstadsfjärden och Karlsvik. Risken för avbrott till följd av översvämning samt ras och skred i huvudorten Luleå anses vara stor med avseende på översiktliga översvämnings- och skred karteringar. Översvämning av vägar och järnvägar Beräkningarna av framtida dimensionerande flöden i vattendragen indikerar att nivåerna minskar. Det beror främst på ett mindre snötäcke men också på grund av ökande avdunstning i ett varmare klimat. Det lokala 100-årsflödet, i mindre vattendrag och åar, väntas minska alltmer mot slutet av århundradet, där den största minskningen främst sker i de kustnära delarna. Det indikerar att översvämningsrisken vid stora flöden minskar. 24