Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

Titel: Klimatförändringar i Luleå kommun Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå Telefon: 010-225 50 00 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten Konsult: Maria Larsson, Tyréns AB Grafisk produktion: Plan Sju kommunikation AB ISSN: 0283-9636 Rapport nr 4/2013

LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra länsstyrelser i landet, i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Ett uttalat mål är att skapa strategier för anpassning till ett förändrat klimat på såväl kommunal som regional nivå. Den här rapporten är framtagen av konsultföretaget Thyréns på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, för att beskriva förväntade klimatförändringar och deras konsekvenser i Luleå kommun. Syftet är att ge kommunen en grund för att arbeta med att minska de risker och ta vara på de möjligheter som klimatförändringarna medför. Uppgifterna i rapporten baseras dels på tidigare rapporter, dels på en workshop som hölls med Luleå kommun den 5 oktober 2012, och dels på erfarenheter från klimatanpassning i andra kommuner. 3

4

Innehåll 1 INLEDNING... 6 1.1 Hur hanterar vi konsekvenserna av klimatförändringarna?... 6 2 SAMMANFATTNING... 7 3 SANNOLIKHETER OCH ANTAGANDEN... 8 3.1 Klimatscenarier och utsläppsscenarier.... 8 3.2 Regionala variationer... 8 4 KLIMATET I LULEÅ IDAG OCH I FRAMTIDEN................... 10 4.1 Dagens förutsättningar... 10 4.2 Framtida klimat... 10 4.2.1 I tidsperspektivet 2021-2050... 10 4.2.2 I tidsperspektivet 2069-2098... 12 4.2.3 Nollgenomgångar i Norrbottens län... 13 5 GENERELLA KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 16 5.1 Översvämning... 16 5.2 Framtida havsvattenstånd... 17 5.3 Erosion.... 18 5.4 Ras, skred och slamströmmar... 19 5.5 Vegetation.... 19 6 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLEN OCH MÄNNISKOR... 20 6.1 Kommunens ansvar och möjligheter... 20 7 KOMMUNIKATIONER... 24 7.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 24 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 24 7.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 24 7.2 Behov av åtgärder.... 25 8 BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖER... 26 8.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 26 8.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 26 8.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 26 8.2 Behov av åtgärder.... 27 9 TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM............................... 28 9.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 29 9.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 29 9.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 30 9.2 Behov av åtgärder.... 30 9.2.1 Dricksvattenförsörjning.... 30 9.2.2 Avloppshantering.... 31 9.2.3 Beredskapsplanering... 31 9.2.4 Elförsörjning... 31 10 HÄLSA... 32 10.1 Smittspridning... 32 10.2 Extremtemperaturer... 32 10.3 Behov av åtgärder.... 32 11 NÄRINGSLIV... 33 11.1 Konsekvenser specifikt för Luleå kommun... 33 11.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 33 11.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 33 REFERENSER... 34 5

1. Inledning MEDELTEMPERATUREN på jorden har hittills ökat med 0,8 grader sedan förindustriell tid. Hur duktiga vi människor än blir på att minska utsläppen av växthusgaser så kommer tempera turen att fortsätta att öka i flera årtionden framöver, med olika konsekvenser för männi skor, natur, samhällen och näringsliv. Enligt FN:s klimatpanel bör vi försöka hålla temperaturökningen till högst 2 grader för att konsekvenserna inte ska bli riktigt allvarliga, men med rådande utsläppstrender ser det ut att bli betydligt mer, kanske uppåt 4 grader under det här århundradet. De övergripande konsekvenserna av temperaturhöjningen på jorden förväntas vara: Fler och mer extrema värmeböljor Fler och mer extrema händelser av stora nederbördsmängder Fler och mer extrema händelser av torka Höjd havsnivå På vissa ställen mer extrema vindar Försurning av världshaven 1.1 HUR HANTERAR VI KONSEKVENS ERNA AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Klimatförändringarna pågår. Ovanstående konsekvenser kan redan konstateras och de påverkar samhällen, människor och natur på olika sätt. För att undvika stora negativa konsekvenser i ett förändrat klimat bör kommuner och andra samhällsviktiga aktörer redan nu analysera sårbarheter och risker. De bör också titta på vilka möjligheter ett förändrat klimat kan innebära. Därefter är det lämpligt att kommuner och andra göra en strategi för hur de kan hantera riskerna och ta vara på möjligheterna. 6

2. Sammanfattning KLIMATFÖRÄNDRINGARNA handlar för Luleå kommuns del framför allt om att det blir varmare och blötare. Under perioden 2021-2050 kommer årsmedeltemperaturen att vara 2,5-3,5 grader högre än under referensperioden 1961-1990. Årsmedelnederbörden under ett medelår kommer att vara runt 10 procent mer än under referensperioden, med den största ökningen under vintern. Växt säsongen kommer att vara cirka en månad längre och det blir 15-25 dagar färre med snö. Under perioden 2069-2098 har årsmedeltemperaturen ökat med 5-6,5 grader. Vintern påverkas mest, med upp emot 7 grader varmare än under referensperioden. Årsmedelnederbörden har ökat med runt 20 procent. Växtsäsongen förlängs ytterligare och bedöms vara två, nästan tre, månader längre. Perioden med snö förväntas bli ungefär 1,5 månad kortare. Risk för extrema flöden i älvarna bedöms inte öka, tvärtom kan vårfloden bli lite lägre men mer utdragen och komma tidigare. Det totala flödet kommer dock att öka. Det kommer också att bli risk för höga vattennivåer under hösten på grund av stora nederbördsmängder. Fler flödestoppar kan öka den kontinuerliga erosionen och successivt leda till skador på älvslänter. Kraftiga regn speciellt under höst- och vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad kan också komma att orsaka översvämningar av VA-system och bebyggelse, och skapa problem med erosion, ras, skred och slamströmmar. Redan idag har man i många kommuner uppmärksammat en ökad översvämningsproblematik i samband med kraftig nederbörd på hösten. Hälsan kan påverkas negativt i ett förändrat klimat, till exempel genom en ökad smittorisk och större risk för värmeböljor. Den kan också påverkas positivt genom att hälsoproblem förknippade med kyla minskar. Näringslivet kommer att påverkas av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Den direkta påverkan kan vara i form av till exempel ändrade odlingsförutsättningar eller översvämningar. Indirekt kan företagen påverkas exempelvis genom problem med infrastruktur eller förändrade råvarupriser. Konsekvenserna av ett förändrat klimat beror bland annat på hur väl kommunen lyckas förbereda sig. Med god planering och en strategi för hur man ska hantera risker och ta vara på möjligheter kan man förstärka det positiva och dämpa det negativa. De redovisade klimatförändringarna är baserade på en sannolik utveckling. Olika klimatparamet rar har olika grad av sannolikhet. Läsaren bör titta på trender och ungefärliga storleksordningar, snarare än exakta siffror, eftersom det finns osäkerheter kring var nivåerna kring till exempelvis temperatur och nederbörd hamnar. 7

3. Sannolikheter och antaganden Bakom antaganden om klimatförändringarna ligger en bred forskning som berör många områden, som till exempel klimat, ekonomi och politik. De klimatförändringar som presenteras i den här rapporten är hämtade ur SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län (SMHI 2011A). Osäkerheten i resultaten påverkas av: Val av utsläppsscenarier Val av global klimatmodell Val av regional klimatmodell Naturlig variabilitet Det är också så, att ju mer man zoomar in på lokal nivå, desto större blir osäkerheterna för det område man tittar på. Av den anledningen redovisas inga kommunkartor för klimatförändringarna, utan allt redovisas på länsnivå. Olika scenarier har olika grad av sannolikhet. Att den globala temperaturen stiger på grund av att vi människor släpper ut växthusgaser är mycket sannolikt. Olika konsekvenserna av det är sannolika i olika grad. En del samband, som till exempel hur vindarna påverkas av temperaturhöjningen, är väldigt komplexa och är därför svåra att göra säkra scenarier för. För den som läser rapporten är det viktigt att komma ihåg att de redovisade resultaten baseras på en sannolik utveckling. Exakt hur det kommer att bli är det ingen som vet. Det kan bli mycket större förändringar än vad som redovisas här, men det kan också bli mindre förändringar. Som utvecklingen i världen ser ut just nu lutar det dock åt att det snarare blir värre än vad som redovisas här, eftersom utsläppen av växthusgaser ökar mer än i det scenario som används i rapporten. Luleå förmåga att klara av förändringarna beror bland annat på hur kommunen lyckas anpassa planering och verksamhet till de nya förutsättningarna. Rekommendationen för den som läser är att titta på trender och ungefärliga storleksordningar, snarare än de exakta siffror som redovisas. 3.1 KLIMATSCENARIER OCH UTSLÄPPSSCENARIER För att beskriva hur klimatet utvecklas i fram tiden används klimatscenarier. Klimatscenarierna bygger på olika utsläppsscenarier, det vill säga olika möjliga utvecklingar av utsläppsmängderna av växthusgaser. De olika utsläppsscenarierna tas fram utifrån olika antaganden om till exempel utvecklingen av världsekonomin, befolkningstillväxt, teknikutveckling och inkomstfördelning. Nedanstående diagram visar de olika utsläppsscenarier som FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, arbetar utifrån. Den här rapporten utgår ifrån utsläppsscenario A1B, grön linje i diagrammet. Det är ett medelhögt scenario som förutsätter att utsläppen av växthusgaser når sin kulmen år 2050. Utifrån utsläppsscenarierna gör man olika klimatscenarier, som beskriver hur klimatet kan komma att förändras med anledning av utsläppen av växthusgaser. Figur 2 visar några av IPCC:s olika klimatscenarier. I det scenario som den här rapporten bygger på, A1B, blir den globala temperaturökningen till år 2100 knappt 3 grader. Den globala temperaturökningen fördelar sig inte jämnt över jorden. Den största temperaturökningen förväntas bli närmast nordpolen, se figur 3. Det beror på förstärkningseffekter när snö och is påverkas av uppvärmning, vilket i sin tur påverkar energibalansen på land och till havs. Det blir också ökade värmetransporter till Arktis på grund av en mer syd-nordlig luftcirkulation. (SMHI 2011C) För att få detaljerade beskrivningar av det regionala framtida klimatet används regionala klimatmodeller, drivna av den globala modellen, som har en högre upplösning och kan ta hänsyn till förutsättningar i regionen. Den regionala modellen används också som input till den hydrologiska modellen, HBV-modellen, som beskriver förändringar i avrinning och flöden. På så sätt genereras de regionala klimatscenarierna som används för att beskriva Sveriges och Norrbottens klimat i framtiden (SMHI, 2011A). 3.2 REGIONALA VARIATIONER Utfallet av klimatmodelleringar är beroende av vilka utsläppsscenarier och klimatmodeller som används, och hur dessa kombineras. Även den naturliga variabiliteten och de regionala förutsättningarna spelar in. Dessa har en stor betydelse för de regionala variationer som klimatscenarierna visar inom Norrbotten. Klimatscenarier innehåller således flera osäkerheter, både i form av modeller och den naturliga variationen, och för att hantera osäkerheten används ett antal klimatscenarier (i Klimatanalys för Norrbottens län 12-16 stycken) för att få en så bred bild som möjligt. Resultaten varierar mellan klimatscenarierna och inom varje klimatparameter kan spridningen vara stor. Med flera scenarier framträder både de tydligaste trenderna och variationerna, vilket hanteras i tolkningen. Ju mer samstämmigt resultatet i de olika klimatscenarierna är, desto troligare är förändring 8

FIGUR 1. Globala utsläppsscenarier, framtagna av IPCC. (IPCC 2007) FIGUR 2. Globala klimatscenarier enligt IPCC. (IPCC 2007) FIGUR 3. Temperaturökning i olika delar av världen för tre olika utsläpps scenarier och för två olika tidsperioder. (IPCC 2007) en. I rapporten anges medianvärdet av de framtagna klimatscenarierna inom respektive klimatfaktor för att underlätta det fortsatta arbetet. För att få en bättre bild av spridning i resultat hänvisas till SMHI (2011A). Eftersom resultaten från de olika klimatscenarierna har en viss spridning, och de nedan tolkade värdena redovisar medianvärdet för respektive klimatfaktor, så bör de absoluta värdena tolkas med försiktighet, och större fokus bör som sagt ges till långsiktiga trender. De absoluta värdena redovisas dock för att få en uppfattning om förändringarnas storlek. 9

4. Klimatet i Luleå idag och i framtiden I detta kapitel sammanfattas hur klimatet i Luleå kan komma att förändras och se ut i tidsperspektiven 2021-2050 och 2069-2098 jämfört med nuvarande klimat, representerat av perioden 1961-1990 (tabell 1). För vidare läsning om klimatmodelleringar och resultaten hänvisas till SMHI:s rapport (SMHI 2011A). 4.1 DAGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Luleå kommun ligger i Norra Norrlands kust- och slättområde och präglas av läget vid kusten. Klimatet påverkas av både närheten till havet och de lägre altituderna, vilket gör att klimatet är något mildare jämfört med längre in i länet. Årsmedeltemperaturen i Luleå är ca 0-1,5 C. Mest nederbörd faller under sommarmånaderna och minst i februari. Av den totala årsnederbörden om 525-675 mm faller 35-40 procent som snö och största snödjupet under vintern är i medeltal runt 70 cm längs kusten (SMHI, 2011A). Genom kommunen går en av länets stora älvar, Lule älv samt Råneälven, Altersundet, Alån, Rosån och flera mindre vattendrag. Luleälven är reglerad. Kommunen ligger också vid havet och har flera havsfjärdar (Persöfjärden, Rånefjärden, Gammelstadsfjärden mm). Avrinningen under vintern är mycket låg i hela länet då nederbörden som regel magasineras i snötäcket. Under våren (mars-maj) ökar avrinningen något i och med att snösmältningen startar och vilket leder till höga flöden i samband med vårfloden. Den största avsmältningen sker dock under sommaren i fjälltrakterna (SMHI, 2011A). 4.2.1 I tidsperspektivet 2021-2050 Temperatur Under perioden 2021-2050 kommer klimatförändringarna att bli tydliga i Luleå. Årsmedeltemperaturen kommer att vara 2,5-3,5 C högre, med en viss variation i kommunen. Den största temperaturökningen sker längs kusten. De olika årstiderna får ungefär samma temperaturökning, men vintern påverkas mest och sommaren minst. De allra högsta och lägsta dygnsmedeltempera turerna kommer båda att öka med några grader. 4.2 FRAMTIDA KLIMAT I framtiden kommer klimatet i Luleå att utvecklas mot att bli både varmare och blötare. De tydligaste förändringarna i statistiken är att medeltemperaturerna för både år och årstider kommer att höjas flera grader under århundradet. Detsamma gäller nederbörden, som kommer att öka över året. Nedan presenteras de mest betydande förändringarna i de olika tidsperspektiven, och samtliga förändringar för de undersökta klimatfaktorerna sammanfattas i tabell 1. Siffrorna som redovisas är medianvärde av modelleringar och spannet visar variationen inom kommunen. Förändringar i de olika tidsperspektiven jämförs med referensperioden 1961-1990. Förändringarna är tolkade från kartor, och kan därmed innehålla en mindre feltolkning. Beskrivningar av förändringar av de olika klimatfaktorerna har hämtats från SMHI (2011A). FIGUR 4. Beräknad förändring i årsmedelnederbörd (Δmm) i Norrbotten i tidsperspektivet 2021-2050 i förhållande till perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. 10

Klimatfaktorer 1961 1990, 2021 2050, 2069 2098 TABELL 1. Sammanställning av undersökta klimatfaktorer för referensperioden 1961-1990, samt perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Sammanställningen är gjord efter tolkning av främst kartor i SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län. (SMHI 2011A) I beskrivningarna redovisas observerade värden för perioden 1961-1990, medan de två andra perioderna i de flesta fall beskriver förändringar (markerat med Δ). Symbolen Δ indikerar att klimatfaktor för respektive tidsperiod relateras till period 1961-1990. Klimatfaktor Enhet 1961-1990 2021-2050 2069-2098 Medeltemperatur år C resp. Δ C 0,0-1,5 2,0-3,5 4,5-7,0 Medeltemp vinter C resp. Δ C -12 till -10 3,0-4,5 6,5 till >7,0 Medeltemp vår C resp. Δ C 0,0-2,0 2,5-3,5 4,5-6,5 Medeltemp sommar C resp. Δ C 12-14 1,5-3,0 3,0-5,5 Medeltemp höst C resp. Δ C 0,0-4,0 2,5-3,5 4,5-6,0 Växtsäsongens längd Dagar resp. Δdagar 140-150 10-30 50 till >150 Värme Dygnsmedeltemp högst C 19,6-21,4 20,8-23,8 23,2-24,4 Kyla Dygnsmedeltemp lägst C -30 till -27-27 till -23-20 till -18 Graddagar kylning* C*dygn 0-10 10-20 30-100 Graddagar uppvärmning** C*dygn 4600-5200 3600-4400 3000-3800 Nollgenomgångar (1960-1990, 2011-2040, 2071-2100)*** Dagar 86,9 83,5 77,7 Årsmedelnederbörd mm resp. Δmm 525-675 45-90 105-150 Medelnederbörd vinter mm resp. Δmm 100-140 12-16 28-36 Medelnederbörd vår mm resp. Δmm <100-120 4-8 20-28 Medelnederbörd sommar mm resp. Δmm 160-180 4-8 12-20 Medelnederbörd höst mm resp. Δmm 140-200 12-16 24-28 Största 1-dygnsnederbörden mm 28-30 28-30 31-35 Största 7-dygnsnederbörden mm 55-60 55-65 65-75 Antal dygn per år med nederbörd > 10 mm Maximalt antal dygn i följd per år utan nederbörd (< 1 mm) Antal dagar med snö Dygn resp. Δ dygn Dygn resp. Δ dygn Dygn resp. Δ dygn 10-13 3 5-6 22-23 23-26 21-23 150-175 -5 till -35 <-45 Maximalt vatteninnehåll i snön mm, anges i % - -5 till -25 % -15 till -45 % *För beräkning av Graddagar kylning görs så att för de dagar då dygnsmedeltemperaturen överstiger 20 C bidrar den dagens temperatur med en graddag för varje C överstigande 20 C. Dessa summeras sedan över året. **Graddagar för uppvärmning. Måttet baseras på att byggnaders värmesystem ska värma upp byggnader till 17 C. Resterande energibehov antas tillkomma från solinstrålning samt från värme alstrad av personer och elektrisk utrustning i byggnaderna. Antalet graddagar beräknas enligt de dagar då dygnsmedeltemperaturen underskrider ett valt tröskelvärde, som varierar för olika årstider. Dessa graddagar summeras sedan över året. ***Nollgenomgångar beskrivs som antalet dagar då temperaturen två meter över marken har varit både över och under 0 C under samma dygn. Här har andra beräkningsperioder används, se årtal inom parantes. Värdena är framtagna för Luleå. 11

FIGUR 5. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke i perioden 2021-2050 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. FIGUR 6. Beräknad förändring i årsmedeltemperatur (Δ C) i tidsperspektivet 2069-2098 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. Nederbörd Samma mönster gäller för nederbörden, som under året kommer att öka med ca 10 procent, den största ökningen sker på vintern medan sommaren har en mindre förändring. Under 2021-2050 blir den längsta perioden utan nederbörd någon enstaka dag längre. Den kraftiga nederbörden kommer däremot att öka, men fram till 2021-2050 är förändringen liten, med några millimeter för 1- och 7 dygnsnederbörden. En dygnsmedelnederbörd på 10 mm betyder att ett kraftigt regn faller över området. Idag händer detta ca 10-13 dagar/år, vilket förväntas att öka med 3 dagar/ år. I dagsläget kan inte klimatmodellerna hantera den typ av korta, intensiva regn som orsakar översvämningar i städernas VA-system, utan ovan beskrivna kraftiga nederbörd får här användas som en indikation på den förändringen också. Växtsäsong, snöperiod och tjäle En förändring som är direkt kopplad till temperatur är växtsäsongens längd, som kommer att öka med runt en månad. Samtidigt kommer det också bli färre dagar med snö, dagens 150-175 dagar minskar med 15-35 dagar. Den förändrade snötäckningen tillsammans med högre temperaturer gör att perioden med tjäle blir kortare, då tjälen försvinner tidigare på våren. Tjäldjupet behöver dock inte blir mindre, eftersom den isolerande snön delvis försvinner och därmed kan tjälen fördjupas. 4.2.2 I tidsperspektivet 2069-2098 Temperatur Förändringarna som visar sig i modelleringsresultaten för den tidigare perioden blir än tydligare under den senare delen av seklet, 2069-2098. Temperaturerna fortsätter att höjas, och årsmedeltemperaturen kommer under perioden att öka med 5-6,5 C. Vintern påverkas som tidigare mest, med upp mot 7 C höjning. Nu kommer också förändringarna att bli tydligare på de extrema händelserna och den högsta dygnsmedeltemperaturen förväntas öka med 3-4 grader, vilket är en stor höjning. De kallaste temperaturerna påverkas ännu mer och kommer att bli nästan tio grader varmare. Kylbehovet (graddagar kylning) i Luleå är i dagsläget litet, men modelleringar visar på ett ökande behov i framtiden, upp mot 100 graddagar i de kustnära delarna av kommunen. Nederbörd Även förändringarna i nederbörd fortsätter att öka. Årsmedelnederbörden ökar med runt 20 procent, och under vinter och vår, som i dag är de årstider med minst nederbörd, är ökningen ännu större. Nederbörden ökar under alla årstider. Den längsta perioden utan nederbörd blir ungefär som idag, således bedöms inte risken för långvarig torka öka i kommunen. Däremot förväntas kraftig nederbörd öka, både kortare och längre regn. 1- och 7 dygnsnederbörden ökar båda med 5-10 mm. Antalet dagar med ett kraftigt regn över området, dygnsmedel 12

FIGUR 7. Beräknad förändring i årsmedelnederbörd (Δmm) i Norrbotten i tidsperspektivet 2069-2098 i förhållande till perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. FIGUR 8. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke i perioden 2069-2098 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990. I det vita området saknas data. nederbörd på >10 mm, ökar med 5-6 dagar under perioden jämfört med referensperioden. Växtsäsong, snöperiod och tjäle De kraftiga temperaturhöjningarna innebär att växtsäsongen förlängs ytterligare och förväntas under perioden ha ökat med två, nästan tre, månader, vilket innebär en förlängning med ungefär 50 procent jämfört med referensperioden. Perioden med snö fortsätter att minska och bedöms i slutet av århundradet vara ungefär 1,5 månad kortare än i dag. Det maximala vatteninnehållet förväntas minska med upp mot 45 procent i delar av kommunen, kustområdet har den största förändringen. Perioden med tjäle blir kortare, men tjäldjupet bedöms dock snarare öka än minska. 4.2.3 Nollgenomgångar i förändrat klimat* Nollgenomgångar Nollgenomgångar definieras i rapporten som antalet dagar då temperaturen två meter över marken har varit både över och under 0 C under samma dygn. Nollgenomgångar har betydelse för bland annat vägnät, broar och vinter väghållning. Väderprognosdistrikt Norrbotten Som grund för en beskrivning av klimatet i Norrbottens län med avseende på nollgenomgångar har vi använt en indelning i tre regioner i likhet med SMHI:s indelning i väderprognosdistrikt: kustland, inland och fjälltrakter. Vidare representeras de tre regionerna av två observationsplatser vardera, en sydlig och en nordlig för kustlandet och inlandet, respektive en västlig och en östlig för fjälltrakterna. Genom denna sekundära indelning får man fram vissa olikheter i temperatur klimatet inom de tre regionerna. Observationsplatser Värden för temperatur och nollgenomgångar har tagits fram för sex observationsplatser som bedömts kunna representera de olika delarna av länet. Platserna har valts enligt följande: Norrbottens läns kustland: En i söder vid kusten Luleå; en i norr mera inåt land Överkalix Norrbottens läns inland: En i söder Arvids jaur; en längre norrut Gällivare Norrbottens läns fjälltrakter: En i den västra relativt maritimt påverkade delen Katterjåkk; en i den östra mer kontinentala delen Nikkaluokta Tidsperioder Vår referensperiod (nuläget) definieras som klimatet under de senaste cirka 15 åren (1995/96-2009/10) mot vilken sedan tre framtidsperioder (2011-2040, 2041-2070, 2071-2100) jämförs. Som ytterligare jäm * SMHI-rapport nr 2010-88 Nollgenomgångar i Norrbottens län nu och i framtiden en klimatstudie. Ej Tyréns utredning. 13

förelse presenteras även statistik från den nuvarande meteorologiska normal perioden 1961-1990. Tabellförklaring Tabell A-C visar antalet nollgenomgångar (dygn) för de sex observationsplatserna för de tre framtidsperioderna. Resultatet har justerats för skillnaden under referensperioden mellan de observerade och de från klimatmodellerna beräknade värdena, för att transformera modellresultatens grövre upplösning till förhållandena på respektive observationsplats. Värdet inom parentes visar ökning/minskning av antalet nollgenomgångar jämfört med den beräknade referensperioden. Resultat Resultat har tagits fram för helår och per säsong tremånadersperioder enligt följande angivelser i tabellerna: Luleå uppvisar ett markant lägre antal nollgenomgångar i framtiden, ca 3 dygn färre på årsbasis 2011-2040, 7 dygn färre 2041-2070 och 9 dygn färre 2071-2100, jämfört med referens perioden. Detta hänger samman med att framtidens mildare vintrar leder till kortare issäsong vid Bottenvikskusten, vilket i sin tur ger ett ökat maritimt inflytande i området. De övriga fem observationsplatserna visar endast mindre förändringar på årsbasis. Tabell A Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2011-2040 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. DJF = vinterperiod december-februari MAM = vårperiod mars-maj JJA = sommarperiod juni-augusti SON = höstperiod september-november ÅR = helår PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 25,5 (1,8) 34,5 (-4,2) 0,0* 23,6 (-0,9) 83,5 (-3,4) Överkalix 19,3 (2,0) 42,6 (-1,7) 0,9* 27,9 (-0,6) 90,7 (-0,4) Arvidsjaur 19,4 (2,1) 40,2 (-1,4) 0,7* 26,2 (-0,6) 86,6 (0,2) Gällivare 14,1 (1,2) 43,2 (-1,0) 2,3 (-0,1) 31,9 (-0,6) 91,6 (-0,3) Katterjåkk 16,1 (1,2) 35,5 (0,2) 0,2 (-0,8) 23,7 (-1,0) 75,7 (-0,2) Nikkaluokta 17,8 (0,9) 44,2 (0,7) 6,0 (-0,9) 36,8 (-0,5) 105,1 (0,4) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. 14

Tabell B Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2041-2070 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 28,4 (4,7) 30,2 (-8,5) 0,0* 21,7 (-2,8) 80,2 (-6,7) Överkalix 23,0 (5,7) 40,6 (-3,7) 0,9* 25,7 (-2,8) 90,3 (-0,8) Arvidsjaur 22,9 (5,6) 38,2 (-3,4) 0,7* 24,3 (-2,5) 86,2 (-0,2) Gällivare 17,6 (4,7) 42,0 (-2,2) 2,2 (-0,2) 30,1 (-2,4) 92,0 (0,1) Katterjåkk 19,4 (4,5) 35,5 (0,2) 0,0 (-1,0) 21,7 (-3,0) 76,0 (0,1) Nikkaluokta 20,8 (3,9) 44,8 (1,3) 4,8 (-2,1) 35,4 (-1,9) 106,1 (1,4) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. Tabell C Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2071-2100 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 30,2 (6,5) 27,2 (-11,5) 0,0* 20,3 (-4,2) 77,7 (-9,2) Överkalix 25,5 (8,2) 38,1 (-6,2) 0,9* 24,4 (-4,1) 89,0 (-2,1) Arvidsjaur 25,8 (8,5) 35,9 (-5,7) 0,7* 22,7 (-4,1) 85,3 (-1,1) Gällivare 20,1 (7,2) 40,1 (-4,1) 2,2 (-0,2) 28,4 (-4,1) 90,9 (-1,0) Katterjåkk 22,0 (7,1) 33,8 (-1,5) 0,0 (-1,0) 20,6 (-4,1) 75,3 (-0,6) Nikkaluokta 23,4 (6,5) 43,5 (0,0) 4,3 (-2,6) 34,4 (-2,9) 105,8 (1,1) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. 15

5. Generella konsekvenser av klimatförändringar De direkta konsekvenserna för Norrbottens del kan sammanfattas i att det blir varmare och blötare. Det leder bland annat till översvämningar, erosion, ras, skred och slamströmmar, vilket det här kapitlet redovisar. Beskrivningen av naturolyckor i ett förändrat klimat utgår främst från Statens Geotekniska institutets, SGI:s, rapport Norrbottens län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor (2011-12-15). I rapporten behandlas stabilitetsproblem i form av erosion, raviner, skred, ras och slamströmmar samt översvämningar och risker till följd av dessa. Sammanställningen utgår främst från tidigare genomförda undersökningar av SGI och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Nedan redovisas endast de risker som är relevanta för Luleå kommun. För mer information om geologiska förutsättningar, naturolyckor, riskbedömningar m.m. hänvisas till SGI:s rapport. 5.1 ÖVERSVÄMNING Översvämning definieras som att vatten täcker ytor av land utöver den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav (Räddningsverket, 2000). Översvämning längs vattendrag och sjöar innebär att mer vatten tillförs vattendragen än de kan leda bort. De överströmmade markområdena kan inte ta upp eller dränera bort vattnet om de redan är vattenmättade. Översvämning kan även drabba hårdgjorda bebyggda områden vid kraftig nederbörd. Översvämningar beror på en kombination av förutsättningar och händelser. Ett områdes känslighet för ökade vattenflöden beror framförallt på hur vattenföringen i närliggande vattendrag förändras, men även markens infiltrationskapacitet, omgivande markanvändning och höjdförhållanden är viktiga (Räddningsverket, 2000). Meteorologiska parametrar som påverkar är nederbördens storlek, intensitet och varaktighet, samt temperatur och vindförhållanden. I Norrbotten uppstår höga flöden och mindre översvämningar regelbundet i samband med vårfloden. Höga flöden kan också förekomma under andra delar av året, som vid längre, sammanhängande regn under sommar och höst. Marken är då ofta redan mättad efter långvariga regn (t ex 7-dygnsnederbörd) eller snösmältning vilket ger hög avrinning och snabba flödesökningar i vattendragen. I Norrbotten är exempelvis isproppar en vanlig orsak till översvämningar. (SMHI, 2011A, Räddningsverket, 2000, SGI, 2011). Konsekvenser i Luleå kommun Översvämningar i Luleå kan ske både längs vattendragen, kusten och i urbana områden. Att flöden och nederbörd ökar indikerar att även översvämningsrisken kan öka, men klimatscenarierna visar att100-årsflödena i kommunens både små och stora vattendrag långsiktigt kommer att minska. De globala havsnivåhöjningarna kommer i slutet av århundradet att märkas även i Luleå kommun. Exakt var och hur dessa översvämningsrisker uppkommer kan denna utredning inte visa i detalj. Lule älv, Råneälven och andra vattendrag Vattenföringen i ett vattendrag varierar både inom och mellan år, men följer generellt sett ett tydligt säsongsmönster med det högsta flödet på våren i samband med snösmältningen och lägst flöde under vintern, när nederbörden faller som snö (SMHI, 2011A). Modelleringar har gjorts för de stora älvarna i kommunen; Lule älv, Råneälven, Altersundet, Alån och Rosån. I modelleringarna har ingen hänsyn tagits till att älvarna är reglerade, utan de beskrivs som naturliga älvar. I modelleringarna är det svårt att ta hänsyn till de olika regleringsstrategierna och hur dessa kan komma att förändras. Modelleringarna visar att säsongsdynamiken i alla vattendragen förändras under århundradet. Under perioden 2021-2050 inträffar vårfloden något tidigare än i dag i alla fem vattendrag, medan höga flöden kan förväntas under en längre period under våren. Höstoch vinterflöden förväntas också öka. För Råneälven, Altersundet, Alån och Rosån är vårfloden något lägre än under referensperioden, och för Lule älv något högre. Förändringarna blir ännu tydligare i slutet av seklet (2069-2098). Alla vattendrag har då en tydlig förskjutning av vårtoppen, som inträffar tidigare. För alla utom Lule älv har vårfloden blivit lägre liksom de maximala flödena. För Alån, Rosån och Altersundet har vårtoppen och de maximala flödena sänkts markant. Perioden med högre flöden varar längre samtidigt som höstflödena är högre. För Lule älv följer ett annat mönster, där vårtoppen har blivit något högre samtidigt som höstflödena markant har ökat. Årsmedelvattenföringen i älvarnas mynningar utvecklas något olika, om än med en ökning i alla fem. Altersundet, Råneälven, Rosån och Alån har alla en medelvattenföring som förväntas stiga med ca 5 procent till 2050 för att sedan öka till runt 10-15 procent i slutet av seklet. Lule älv förväntas få de största ökningarna i medelvattenföring, med runt 10 procent till 2050 och runt 20-25 procent fram till 2098. Årsmedelvattenföringen avser den totala tillrinning 16

FIGUR 9. Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för Alåns och Rosåns mynningspunkter för den totala vattenföringen. Svart kurva visar medelvattenföringen för varje dag på året under perioden 1963-1992 och det grå fältet visar 75 percentilen och 25 percentilen för varje dags maximala resp. minimala värde under året. Den röda kurvan och det ljusröda fältet visar motsvarande för den beräknade framtida perioden, till vänster 2021-2050 och till höger 2069-2098. Från SMHI (2011A). en och vattenföringen i avrinningsområdet, dvs. det vatten som tillkommer från uppströms avrinningsområden tillsammans med tillrinningen från respektive delavrinningsområde (den lokala tillrinningen). Förutom medelvattenföring påverkas också de mer extrema flödena. Råneälven, Altersundet, Alån och Rosån har ett 100-årsflöde ungefär som idag eller något lägre i mitten av seklet, för att därefter minska med ungefär 15 procent. Rosåns 100-årsflöde minskar mest, med upp till 25 procent. Den minskade snömagasinering påverkar och 100-årsvattenföringen väntas minska i de flesta punkter längs älvarna. Lule älv har ett 100-årsflöde över seklet som är ungefär som dagens. Påverkan på den dimensionerande nivån har inte ingått i SMHI:s arbete. Den lokala årsmedeltillrinningen, som ger en bild av hur flöden i främst små vattendrag påverkas, förväntas i Luleå kommun öka med ungefär 5-10 procent under århundradet. I resultaten syns en tydlig ökning under alla årstider utom sommartid, då istället en klar minskning kan väntas. Samtidigt som den lokala årsmedeltillrinningen ökar kommer det lokal 100-årsflödet under århundradet att minska. Under 2021-2050 kommer det att minska med upp till 10 procent i kommunen. Sista halvan av århundradet kommer det lokala 100-årsflödet minska med upp mot 30 procent, där den största minskningen främst sker i de kustnära delarna. 5.2 FRAMTIDA HAVSVATTENSTÅND Havet varierar relativt mycket och det kan förändras markant på kort tid (timmar). Havsvattenståndet reagerar på vindar, lufttryck och tidvatten och de allra högsta nivåerna inträffar främst när flera av dessa faktorer samverkar. Havet står ofta högt under höst och vinter. De allra högsta havsvattenstånden är kortvariga och varar ofta bara i några timmar, sex timmar är det som brukar nämnas (SMHI, 2011b). Både havets medelvattenstånd och återkommande högvatten kommer att påverkas i ett framtida klimat. SMHI bedömer att en meter global havsnivåhöjning är rimligt att ta höjd för till slutet av detta sekel. Detta bygger på internationella sammanställningar och bedömningar som SMHI tagit del av och visar på ett övre värde för hur mycket havsytans nivå kan förväntas att stiga under perioden 1990-2100, sett som ett globalt medelvärde (SMHI, 2011A). Det beräknade medelvattenståndet för år 2012 i Kalix observationsstation beräknas vara 11,5 cm 17

FIGUR 10. Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för, Råneälven, Altersundet och Lule älvs mynningspunkter för den totala vattenföringen. Svart kurva visar medelvattenföringen för varje dag på året under perioden 1963-1992 och det grå fältet visar 75 percentilen och 25 percentilen för varje dags maximala resp. minimala värde under året. Den röda kurvan och det ljusröda fältet visar motsvarande för den beräknade framtida perioden, till vänster 2021-2050 och till höger 2069-2098. Från SMHI (2011A). i RH2000. Det högsta högvattenståndet, som uppmättes 1984, är 177 cm över medelvattenståndet. Detta är detsamma som en 100-årsnivå (SMHI, 2012, www.smhi.se). Landhöjningen, ca 9 mm/år, utefter Norrbottenskusten förväntas kompensera en stor del av höjningen av havsnivån fram till 2100. Medelvattenståndet vid slutet av seklet bedöms bli 15 cm högre i norra Bottenviken. 100-årsvattenståndet förväntas kunna nå 196 cm över medelvattenstånd. På grund av Norrbottenskustens flacka topografi blir följder av ökad havsnivå mer omfattande än vid höglänt kust (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2012) 5.3 EROSION Erosion innebär förlust av material från stranden och botten i vattendrag och längs kuster i ett specifikt område. Klimatförändringarna förväntas medföra en ökad årsmedelnederbörd och medelvattenföring 18

i älvarna liksom i andra vattendrag, vilket generellt kommer att innebära en ökad erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. Man ska även vara medveten om att en av de vanligaste orsakerna till erosion, såväl vid kusten som längs med vattendrag, ofta är framkallade av mänsklig aktivitet. Genom att anlägga erosionsskydd, pirer och invallningar skyddar man det lokala området men ofta förflyttas erosionsproblematiken till ett annat område nerströms. Det är viktigt att vara medveten om att de åtgärder man gör för att stabilisera, t.ex. en sträcka utmed ett vattendrag, oundvikligen kommer att ändra balansen så att ett närliggande område drabbas av erosion. Raviner är vanliga i länet längs såväl större som mindre vattendrag. Ravinutveckling påverkas främst av höga flöden, vilka ger vattenindränkta jordlager, samt intensiva regn sommartid som lokalt ger temporär kraftig erosion. I Norrbottens län finns områden där ravinutvecklingen kommer att öka beroende på ökad nederbörd och därmed ökad avrinning. Problem relaterade till ravintillväxt kan bli oförändrade eller till och med öka i delar av länet. Konsekvenser i Luleå kommun I bilaga 2 visas en karta över områden med förutsättningar för erosion och låg markstabilitet, översvämningar samt riskobjekt. På kartan har områden med utförda förstudier av stabilitetsförhållanden markerats med gul eller orange färg. För de markerade områdena gäller att det inte kan säkerställas att stabiliteten är tillfredsställande. Här behöver en översiktlig stabilitetskartering genomföras. Röd markering visar områden som inte har kunnat bevisas ha tillräcklig stabilitet vid översiktliga stabilitetskarteringar. En högre havsnivå innebär att stranderosionen vid kusterna kommer att öka och att områden som tidigare inte varit utsatta för erosion kan påverkas. Den höjda havsnivån motverkas dock fram till mitten av seklet av landhöjningen i Norrbottens län som är mellan 80-85 cm/100 år. Först mot slutet av århundradet kommer man att uppleva en höjning av medelvattennivån jämfört med idag. Dock kan frekvensen av extrema högvattenstånd och höga vågor öka med ett ändrat vindklimat. Än så länge är det dock svårt att avgöra hur kusterosionen kommer att förändras på grund av detta. Förutsättningar för kusterosion finns på sträckor där jordmaterialet utgörs av främst sand och silt. I Luleå kommun finns erosionsförutsättningar främst utmed Ernäsfjärden och Kallaxfjärden, men även utmed Sandöfjärden och i de södra delarna av Lulef järden, vid Granöfjärden norr om Bensbyn och utmed Rånefjärden i de norra delarna av Luleå kommun. Erosionsförutsättningar i älvarna har endast inventerats i älvar där MSB har gjort översvämningskarteringar. I Luleå kommun finns detta för Luleälven. Inventeringen av Luleälven börjar vid ett område som ligger ca 20 km norr om Jokkmokk, vid den s. k. högsta kustlinjen (HK). Lule älven börjar i Jokkmokks kommun och rinner vidare genom Boden och Luleå kommun. Den mynnar i ett antal fjärdar med början i Gammelstadsfjärden söder om S Sunderbyn, vidare genom Lulefjärden strax väster om Luleå, genom Gråsälsfjärden och Sandöfjärden för att slutligen mynna i Bottenviken. Förutsättningar för erosion finns, dock med mindre luckor, längs hela älvsträckan mellan Jokkmokk och mynningen. I fjärdarna är erosionen störst i de södra delarna av Gråsjälsfjärden och Sandöfjärden, se bilaga 2. Den ökade årsmedelnederbörden och medelvattenföringen i älven liksom andra vattendrag kommer generellt att innebära en ökad erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. 5.4 RAS, SKRED OCH SLAMSTRÖMMAR Markens stabilitet påverkas negativt, med en större fara för ras och skred, av en ökad nederbörd genom att ett ökat vattentryck i markens porer minskar jordens hållfasthet. Ökad nederbörd kan också leda till ökad avrinning samt flöden och vidare erosion som påverkar släntstabiliteten. Intensiva regn och vattenmättade jordlager ökar också benägenheten för skred i moränmark och slamströmmar. Då detta är att vänta i ett förändrat klimat så kan också sannolikheten för ras, skred och slamströmmar öka. Klimatförändringar ökar riskerna för ras och skred inom områden med otillfredsställande stabilitet för dagens förhållanden. Det innebär också att det kan finnas ytterligare områden med slänter som under nya förhållanden inte har tillräcklig stabilitet. I SGI:s studie visas att det är rimligt att anta en försämring av säkerheten på mellan 5 procent och 30 procent beroende på vilka förhållanden som antas och hur de varieras. Områden som idag anses vara stabila, utifrån de rekommendationer som finns, kan behöva åtgärdas om samma säkerhetsnivå ska gälla. Skred och ras utlöses ofta av erosion som sin tur ökar vid ökade flöden. Som sammanställningarna utifrån SMHI:s rapport ovan visar så kommer storleken på höga flöden i vattendragen (100-års flöden) att minska, vilket kan indikera att skred och ras som utlöses vid sådana händelser minskar. 5.5 VEGETATION Den högre medeltemperaturen medför att klimatet förändras och växtsäsongen blir längre. Om det blir fyra grader varmare skulle det innebära att temperaturklimatet flyttar sig någonstans mellan 50 till 80 mil, det vill säga ca 15 mil per grad. För varje grads ökning i medeltemperaturen flyttar sig temperaturklimatet också uppåt längs bergssluttningar med någonstans mellan hundra och hundrafemtio meter. Medeltemperaturen i Luleå ökar med 3,5 grader till 2050, vilket motsvarar trakten av södra Hälsingland av idag, och med 7 grader till 2098, som kan motsvaras av dagens Blekinge. 19

6. Konsekvenser för samhällen och människor Naturolyckor och andra effekter av klimatförändringarna får i sin tur olika indirekta konsekvenser för samhälle och människor. Den här rapporten redovisar konsekvenser för: Kommunikationer (kap 7) Bebyggelse och kulturmiljöer (kap 8) Tekniska försörjningssystem (kap 9) Hälsa (kap 10) Näringsliv (kap 11) I kapitel 7-11 beskrivs inledningsvis hur samhällen och människor kan påverkas på systemnivå. Därefter kommer underrubrikerna: Sårbarheter i dagens klimat Risker och möjligheter i ett förändrat klimat Behov av åtgärder 6.1 KOMMUNENS ANSVAR OCH MÖJLIGHETER Kommunen har ansvar enligt bland annat Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och Miljöbalken (SFS 1998:808) att planlägga samhället med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämningar och erosion. Även i Kommunallag (SFS 1991:900), Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), Skadeståndslagen (SFS 1972:207) samt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) kan hämtas stöd för att arbeta för att förebygga negativa konsekvenser av klimatförändringarna. Klimatförändringarna påverkar alla delar av samhället i olika grad. Vissa verksamheter inom kommunen, som VA och räddningstjänst, påverkas redan med dagens klimat av olika väderhändelser och är direkt berörda av ett förändrat klimat. Andra verksamheter, som omsorg och skola, påverkas i nuläget mest indirekt av problem med infrastruktur och eltillförsel. I ett varmare och blötare klimat kan de dock påverkas på nya sätt, till exempel av värmeböljor. Nedan följer en lista på verksamheter som kan vara mer eller mindre berörda. Avfallshuvudmän Beredskaps- och räddningstjänst Elförsörjning Fastighetsförvaltning Finans och försäkring Fjärrvärmeanläggningar Fysisk planering Infrastruktur (flygfält, hamnar, järnvägar och vägar) Kommunikationssystem (fast tele, mobil tele, TV och radio) Miljöskydd (koll på bland annat förorenade områden) Omsorg Park- och naturområdesförvaltning Sjukhus och vårdanläggningar Skolor och barnomsorg Strategi och utveckling Vatten- och avloppsanläggningar och nät 20

7. Kommunikationer Klimatförändringarnas påverkan på transportsystemen kommer enligt Klimat- och Sårbarhetsutredningen att bli betydande. Den ökande nederbörden och höga flöden för med sig en ökad risk för översvämningar, bortspolning av vägar- och järnvägar, skadade broar och allmänt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur kommer innebära färre vägskador orsakade av tjäle medan värme- och vattenbelastningsrelaterade skador kommer att öka. Väg- och järnvägsnätet i Norrbotten är att beteckna som glest vilket innebär en ökad sårbarhet eftersom omledningsmöjligheterna vid skador är få. Skador vid viktiga knutpunkter för kommunikation kan dessutom få stora konsekvenser på en regional nivå. Det innebär att anpassningar eller åtgärder bör prioriteras i dessa punkter. 7.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN FIGUR 11. Utbredning av det kommunala vägnätet i Råneå (Källa: Trafikverket, 2010) 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Översvämning av vägar och järnvägar Det kommunala vägnätet i Luleå kommun är omfattande och utspritt mellan flera orter, bl.a. Gammelstaden, Rutvik, Råneå och huvudorten Luleå (se figur 11 och 12). Eftersom de kommunala vägarna framförallt återfinns inom bebyggda områden kommer eventuella skador främst få lokal påverkan. FIGUR 12. Utbredning av det kommunala vägnätet i Luleå (Källa: Trafikverket, 2010) 21

Genom huvudorten Luleå går dock ett antal större riksvägar, bl.a. E4:an, och Malm banan vilket gör staden till en viktig knutpunkt för de regionala transporterna. En översvämningskartering har gjorts för Luleälven som visar vilka områden som översvämmas vid ett 100-årsflöde respektive dimensionerande flöde (se bilaga 2). Karteringen indikerar att dessa flöden endast påverkar begränsade strandremsor längs med älven och att översvämningsriskerna därmed är begränsade. Ras, skred och erosion Fyra riskområden har identifierats i en förstudie av ras- och skredrisker genomförd av MSB med hjälp av lutningsanalys (se figur 14). Två av områdena ligger utmed Luleälven vid Gammelstaden och Karlsvik, ett område i samhället Klöverträsk och ett i norra delen av kommunen vid Råneå. En stabilitetskartering föregås alltid av en förstudie vars syfte är att inventera och redovisa vilka områden som ska ingå i karteringen. Endast bebyggda områden studeras. Vid urval av områden studeras topografiska, geologiska, naturgeografiska och hydrologiska förhållanden. Fältbesök i samtliga områden ingår i förstudien. Urvalet av områden sker i samarbete med en representant från kommunen (MSB, 2010). Stabilitetsutredningar behöver göras för de utvalda områdena i Luleå vilka syftar till att peka ut områden inom förstudieområdet där det finns risk för skred. Eventuella markrörelser vid Klöverträsk innebär endast en lokal påverkan med låg risk. Här berörs inte heller några kommunala vägar. För Råneås del omfattar förstudieområdet stora delar av det kommunala vägnätet i den södra delen av samhället samt infartsvägen 692 (se figur 11) och höger nedre bild i figur 14). Då området ligger nära Råneåälven kan framtida höga flöden i älven leda till en ökad risk för ras- och skred i det här området. Vägnätet anses därmed löpa en hög risk för påverkan från ras och skred. Här har kommunen ett ansvar att anpassa vägnätet efter ett ändrat klimat. FIGUR 13. Översvämningskarteringar längs med Luleälven i Luleå kommun.

FIGUR 14. Områden i Luleå kommun som identifierats vid en förstudie av markstabilitet. Även förutsättningar för erosion längs älvbrinken i Lule älv redovisas. Kommunala vägar löper endast genom området vid Gammelstadsfjärden (nedre vänster) och vid Råneå (nedre höger). Information om inträffat skred kommer från en workshop den 5:e oktober med representanter från kommunen. 23

7. Kommunikationer Klimatförändringarnas påverkan på transportsystemen kommer enligt Klimat- och Sårbarhetsutredningen att bli betydande. Den ökande nederbörden och höga flöden för med sig en ökad risk för översvämningar, bortspolning av vägar- och järnvägar, skadade broar och allmänt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur kommer innebära färre vägskador orsakade av tjäle medan värme- och vattenbelastningsrelaterade skador kommer att öka. Väg- och järnvägsnätet i Norrbotten är att beteckna som glest vilket innebär en ökad sårbarhet eftersom omledningsmöjligheterna vid skador är få. Skador vid viktiga knutpunkter för kommunikation kan dessutom få stora konsekvenser på en regional nivå. Det innebär att anpassningar eller åtgärder bör prioriteras i dessa punkter. 7.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Översvämning av vägar och järnvägar Det kommunala vägnätet i Luleå kommun är omfattande och utspritt mellan flera orter, bl.a. Gammelstaden, Rutvik, Råneå och huvudorten Luleå (se figur 11 och 12). Eftersom de kommunala vägarna framförallt återfinns inom bebyggda områden kommer eventuella skador främst få lokal påverkan. Genom huvudorten Luleå går dock ett antal större riksvägar, bl.a. E4:an, och Malm banan vilket gör staden till en viktig knutpunkt för de regionala transporterna. En översvämningskartering har gjorts för Luleälven som visar vilka områden som översvämmas vid ett 100-årsflöde respektive dimensionerande flöde (se bilaga 2). Karteringen indikerar att dessa flöden endast påverkar begränsade strandremsor längs med älven och att översvämningsriskerna därmed är begränsade. Ras, skred och erosion Fyra riskområden har identifierats i en förstudie av ras- och skredrisker genomförd av MSB med hjälp av lutningsanalys (se figur 14). Två av områdena ligger utmed Luleälven vid Gammelstaden och Karlsvik, ett område i samhället Klöverträsk och ett i norra delen av kommunen vid Råneå. En stabilitetskartering föregås alltid av en förstudie vars syfte är att inventera och redovisa vilka områden som ska ingå i karteringen. Endast bebyggda områden studeras. Vid urval av områden studeras topografiska, geologiska, naturgeografiska och hydrologiska förhållanden. Fältbesök i samtliga områden ingår i förstudien. Urvalet av områden sker i samarbete med en representant från kommunen (MSB, 2010). Stabilitetsutredningar behöver göras för de utvalda områdena i Luleå vilka syftar till att peka ut områden inom förstudie området där det finns risk för skred. Eventuella markrörelser vid Klöverträsk innebär endast en lokal påverkan med låg risk. Här berörs inte heller några kommunala vägar. För Råneås del omfattar förstudieområdet stora delar av det kommunala vägnätet i den södra delen av samhället samt infartsvägen 692 (se figur 11) och höger nedre bild i figur 14). Då området ligger nära Råneåälven kan framtida höga flöden i älven leda till en ökad risk för ras- och skred i det här området. Vägnätet anses därmed löpa en hög risk för påverkan från ras och skred. Här har kommunen ett ansvar att anpassa vägnätet efter ett ändrat klimat. Ras eller skred utmed Gammelstadsfjärden respektive Karlsvik har potential att påverka såväl det kommunala vägnätet som trafik som färdas längs med väg 97 respektive E4:an (se vänster nedre bild i figur 14). Skador på det kommunala vägnätet i områdena Ingridshem och Stadsön utmed Gammelstads fjärden påverkar trafiken till och från ett antal större villaområden. Övägen och Strandvägen får anses löpa störst risk pga. närheten till älven. Övägen är dessutom en viktig knutpunkt i det kommunala vägnätet eftersom det är den enda väg en till och från vissa delar av villaområdena. Avbrott utmed flera delar av Övägen skulle därmed kunna lämna ett stort antal villor helt avskurna. 7.1.2 Risker i ett förändrat klimat På många orter kommer eventuella skador främst få en lokal påverkan. Störst risk anses finnas för det kommunala vägnätet i de södra delarna av Råneå samhälle samt för vägnätet längs med Lule älv, vid Gammelstadsfjärden och Karlsvik. Risken för avbrott till följd av översvämning samt ras och skred i huvudorten Luleå anses vara stor med avseende på översiktliga översvämnings- och skred karteringar. Översvämning av vägar och järnvägar Beräkningarna av framtida dimensionerande flöden i vattendragen indikerar att nivåerna minskar. Det beror främst på ett mindre snötäcke men också på grund av ökande avdunstning i ett varmare klimat. Det lokala 100-årsflödet, i mindre vattendrag och åar, väntas minska alltmer mot slutet av århundradet, där den största minskningen främst sker i de kustnära delarna. Det indikerar att översvämningsrisken vid stora flöden minskar. 24

Däremot väntas den totala årsmedeltillrinningen öka och vi kommer se en förskjutning mot allt större flöden på hösten. Detta kan innebära att översvämningarna under senare delen av året ökar jämfört med dagens klimat. Såväl ett förändrat nederbördsmönster samt ökade nederbördsmängder under höst, vinter och vår, med uppemot ca 35 % för Luleå kommun, kan komma att öka riskerna för översvämning i såväl mindre som större vattendrag. Detta kan i sin tur få stora konsekvenser på vägnätet med bortspolade vägar och avbrott i kommunikationerna som följd. Ett varmare klimat innebär att vårfloden sannolikt kommer minska samt att den inträffar tidigare på året. Det kan komma att innebära mindre vägskador i samband med vårfloden. Samtidigt kan vi komma att se snabbare snösmältning på våren vilket även fortsättningsvis kan orsaka stora vårfloder. De största översvämningarna i fjällälvar, såsom Luleälven, inträffar när såväl den lokala vårfloden (hemfloden) och fjällfloden kommer samtidigt. Med ett varmare klimat och tidigare snösmältning kan risken öka för att de två floderna sammanfaller, vilket i så fall skulle öka risken för översvämningar i de större vattendragen. Ras, skred och erosion Vägarna kring Karlsvik bör anses ligga i riskzonen för ras och skred i ett framtida klimat eftersom området redan idag har problem med ras och skred. Även ett antal vägar vid Gammelstadsfjärden, Övägen och Strandvägen, anses löpa en risk för ras och skred eftersom de ligger utmed en erosionskänslig del av Luleälven. En bättre bedömning av skredrisken i området och eventuell framtida risk kan ges efter att en översiktlig stabilitetsutredning har utförts. Som nämnts tidigare förväntas årsmedelvattenföringen i Lule älv öka med upp till 20-25% fram till slutet av århundradet. Den största skillnaden sker på hösten med fler och högre flödestoppar. Det kan innebära att erosionen längs älvbrinkarna vid kontinuerlig erosion orsakat av höga flödestoppar ökar vilket i sin tur kan leda till en ökad frekvens av rasoch skred. Det kan även finnas förutsättningar för ras och skred i andra delar av kommunen som hittills inte kartlagts. Eftersom vattennivåer fluktuerar snabbare i vattendrag än i grundvatten kan man få situationer med höga portryck i strandbrinkar vilket skapar instabilitet. I samband med att vi kommer se större flödesvariation i såväl större som mindre älvar (se figur 10) kan markstabiliteten längs vattendragen minska och risken för ras och skred öka. Större ras och skred utlöses ofta av extrema flödesnivåer vilka i vattendragen i Luleå kommun kommer att öka något mot slutet av århundradet. Detta talar för att risken för ras och skred skulle öka i kommunen. Sammantaget är det alltså troligt att den totala skredrisken ökar. För det kommunala vägnätet anses det finnas en medelstor risk för ras och skred. Varmare klimat Luleå förväntas få kortare vintrar med ca 35-45 färre snödagar fram till år 2100. Det i kombination med en markant temperaturökning under vinterhalvåret förväntas leda till att kustkommunerna, däribland Luleå, kommer se en ökad frekvens av nollgenomgångar under vinterhalvåret. Över hela året sett kommer däremot nollgenomgångarna minska markant. Nollgenomgångar är en vädersituation där temperaturen har varit både över och under 0 C under samma dygn (SMHI, 2010). Plogade och därmed oisolerade vägar är särskilt utsatta för en ökad frekvens av nollgenomgångar eftersom det innebär att vägbanan fryser fler gånger. Vid varje fryscykel ökar risken för tjälskador på vägarna. En annan effekt av fler nollgenomgångar är att halkrisken och därmed användningen av vägsalt ökar. Betongkonstruktioner är särskilt utsatta eftersom såväl vägsalt som snabba temperaturväxlingar har en nedbrytande effekt på betongen. Det varmare klimatet för dock också med sig andra positiva konsekvenser. Genom att vintersäsongen blir allt kortare minskar behovet av dubbdäck, vilket minskar slitaget av vägbanan. 7.2 BEHOV AV ÅTGÄRDER Eftersom det kommunala vägnätet är utspritt över flera små och större orter inom kommunen bör åtgärder och eventuella anpassningar fokuseras till de områden som bäst behöver det. Störst risk anses föreligga i den södra delen av Råneå, utmed Råneälven, samt utmed Gammelstadsfjärden samt i området Karlsvik. I övrigt bör avbrott i kommunikationerna längs E4:an ses som särskilt allvarliga eftersom vägen knyter samman hela Norrbottens kustkommuner samt kommunikationerna söderut. Även avbrott på väg 97 är allvarliga eftersom denna väg går förbi Sunderby sjukhus. Det åligger dock Trafikverket och inte kommunen att vidta åtgärder för att minska riskerna och anpassa såväl väg 97 som E4:an för ett ändrat klimat. Även om underhåll och eventuell klimatanpassning av vägarna inte åligger kommunen bör man ändå vara medveten om riskerna. Genom att upprätta en aktiv dialog med Trafikverket samt utarbeta eller ta del av upprättad beredskapsplan med Räddningstjänsten kan man minimera riskerna för större avbrott i kommunikationerna. 25

8. Bebyggelse och kulturmiljöer Bebyggelse och kulturmiljöer kan drabbas av skador till följd av översvämningar, ras, skred och erosion i samband med kraftig nederbörd och intensiva skyfall. Strandnära bebyggelse vid älvstränder kan drabbas av vattenskador vid höga flöden i älven. Vid extremt höga flöden kan byggnader skadas allvarligt och till och med spolas bort. Detta kan även orsaka ras och skred om bebyggelsen ligger på skredkänslig mark. Bebyggelse som ligger i lågpunkter kan även drabbas av översvämningar vid kraftig nederbörd då vattenmängderna överskrider avloppssystemets kapacitet att avleda dagvattnet. Avloppssystem kan vara kombinerat vilket innebär att spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. Då kombinerade avloppssystem överbelastas kan källaröversvämningar inträffa på grund av att avloppsvatten trycks upp i servisledningarna och rinner ut inne i källare. I ett duplicerat avloppssystem avleds dagvattnet i separata ledningar. I båda fall kan nederbördsmängderna överskrida det dimensionerande flödet och översvämning på mark kan uppstå. Byggnader och kulturminnen kan även påverkas av ett varmare och blötare klimat genom större risk för fuktskador, tillväxt av mögel och kvalster samt ökad nedbrytning av byggnadsmaterial. Kylbe hovet kan öka, samtidigt som uppvärmningsbehovet minskar. 8.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN 8.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Översvämningar Det finns inga dammanläggningar i Luleå kommun, men då kommunen ligger nedströms stora dammanläggningar kan den ändå påverkas av både regleringsstrategier och dammbrott, med stora konsekvenser som följd. Det har vid flera tillfällen sedan början av 1990-talet inträffat översvämningar och höga flöden på grund av långa och intensiva regnperioder andra tider på året än vid vårfloden. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd. Det finns dock en osäkerhet i bedömningen för de reglerade vattendragen. Reglerade vatten drag kan uppträda som oreglerade om till exempel långvariga regn inträffar efter en kraftig vårflod och fyllnadsgraden i magasinen redan är hög. Översvämningskartering för dimensionerande flöde och för 100-årsflöde har utförts för Luleälven. Längs med Luleås stränder kommer vissa områden att översvämmas vid de beräknade flödena. Det finns samhällsviktiga funktioner som är lågt placerade i förhållande till Luleälven och kan drabbas av översvämning vid höjd vattennivå i älven. Ras, skred och erosion Det finns förutsättningar för erosion och låg markstabilitet främst längs Luleälven, men också ett område i Råneå. Detta berör bland annat Råneå, Gammelstaden och mindre delar av centrala Luleå. Det kan även finnas andra områden i kommunen med låg markstabilitet, men som inte har undersökts. Det finns områden som riskerar att översvämmas vid ett högsta dimensionerande flöde i Luleälven. Bebyggelse i dessa områden har således en högre risk i samband med naturolyckor. Det finns också miljöfarliga verksamheter (B-verksamheter) och förorenade områden inom eller i närhet till områden med förutsättningar för erosion och översvämning. Resultat från workshop Kommunen har konstaterat att viktiga samhällsfunktioner som räddningstjänsten och länsstyrelsens krisledningsplats ligger lågt i förhållande till Luleälven och kan drabbas av översvämningar vid höjd vattennivå i älven. Det finns intressen av att bygga nya hus inom områden med risk för översvämning i centrala Luleå. Förstärkning av kajkanter kan vara en åtgärd för att kunna bygga inom dessa områden. Längs oreglerade älvar drabbas enskilda hus av översvämning vid vårfloden. Vid höga flöden i älven 1993 släpptes vatten ut från dammar. Skräp och sediment kom då upp vid stränderna. 8.1.2 Risker i ett förändrat klimat En sammanställning av risker med avseende på översvämning, ras, skred och erosion redovisas nedan. I bilaga 2 finns en karta över utsatta områden och objekt i Luleå kommun. Endast bebyggda områden ingår i utredningen för stabilitetsrisker. Risker vid enskilda byggnader har inte analyserats, utan där krävs noggrannare undersökning. Markerade översvämningsområden baseras på tidigare karteringar utan hänsyn till klimatförändringar. Underlaget kommer från SGI som i sin utredning har identifierat bebyggelse, infrastruktur, dammar, förorenade markområden samt miljöfarlig verksamhet som kan hotas av naturolyckor. Översvämningar Det finns inga dammanläggningar i Luleå kommun, men då kommunen ligger nedströms stora dammanläggningar kan den ändå påverkas av både 26

regleringsstrategier och dammbrott, med stora konsekvenser som följd. Ökad regnmängd i fjällen kan förorsaka att oplanerade vattenutsläpp kan behöva göras för att skydda dammar uppströms. Vid höga flöden i älven 1993 släpptes vatten från dammarna. Skräp och sediment kom upp vid stränderna. Beräkningarna av framtida dimensionerande flöden (det allra högsta flöde som statistiskt kan inträffa, ungefär en gång på 10 000 år), vilket är det som dammanläggningar dimensioneras för, indikerar att nivåerna minskar, främst beroende på ett mindre snötäcke men också på grund av ökande avdunstning i ett varmare klimat. Lule älvens vattenföring följer dock inte samma mönster som övriga vattendrag i länet, och är en av få som inte får ett lägre 100-årsflöde under århundradet samt får en betydligt högre medelvattenföring. Det är dock för tidigt att dra några större långtgående slutsatser av resultaten i nuläget och det går därför inte att säga om risken för dammbrott minskar. Ras, skred och erosion Det finns fyra hamnar i Luleå kommun som i ett förändrat klimat kan behöva tätare muddringsåtgärder till följd av högre erosion i vattendrag och därmed deposition av material i hamnområdet. Kulturmiljö Luleås viktigaste kulturmiljö, Gammelstads kyrkby som är ett världsarv, ligger så högt att någon direkt påverkan från översvämningar inte föreligger. Däremot påverkas husen av ökad fukt och medföljande svamp och skadedjur. Övriga kulturmiljöer är Gäddvik och Karlsvik på vardera sidan av Lule älv. Gäddvik är en gammal jordbruksbygd och närmast älven ligger ett laxfiskemuseum. Karlsvik inrymmer rester från en gammal industriepok. Där finns också Luleås camping och ett antal fritidshus. Älven skördar redan idag en hel del material från de höga niporna på grund av ras och skred. Uppströms längs älven finns byn Avan som också är tidstypisk som jordbruksby. Skredrisk finns även där. Konsekvenser för kulturmiljövärden har analyserats genom att jämföra kartor över riksintresse för kulturmiljö med kartor och analyser över risker för översvämning, ras, skred och erosion. Detta har kompletterats med diskussioner under workshoparna. 8.2 BEHOV AV ÅTGÄRDER Strandnära bebyggelse Planerings- och beslutsunderlaget för fysisk planering bör innehålla översvämningskarteringar och stabilitetskarteringar. Fördjupade studier kan behöva göras för vattendrag där klimatberäkningar tyder på att dagens 100-årsflöde kan uppstå oftare. Befintlig bebyggelse Kommunen bör identifiera områden med risk för översvämning, skred, ras och erosion samt vilka åtgärder som behöver vidtas i olika områden. Inom riskområden med bebyggelse bör kommun och fastighetsägare genomföra åtgärder för beredskap och anpassning för att undvika skador. Åtgärder som kan vidtas i områden med risk för ras, skred och erosion är beroende på förutsättningarna till exempel stödfyllning, schaktning, utflackning, förstärkning med cementpelare, sänkning av grundvattentryck, dräneringssystem, etablering av vegetation, dammar, kanalisering av strömfåra. Åtgärder som behöver vidtas för att skydda strandnära bebyggelse från översvämning vid höga flöden och höga vattennivåer beror på hur tidigt ett flöde kan förutsägas och hur snabbt vattnet stiger. Snabba flöden och hastigt stigande vatten kräver permavnenta lösningar. Åtgärder kan vidtas för att dämpa flödet genom ändrad hantering av reglering eller avledning till andra områden. Ett vattendrags avbördningskapacitet kan ökas genom en ökning av vattendragets tvärsektion, ombyggnad av dammar alternativt att bygga ytterligare en fåra. Invallning av vattendrag kan göras för att skydda intilliggande bebyggelse. Det är viktigt att beakta att invallade områden längs vattendrag uppströms kan orsaka översvämningar nedströms. I lågt belägna befintliga områden kan bebyggelsen behöva vallas in och dag- och dränvatten behöva pumpas bort från området. Ny bebyggelse Vid planering av nya områden är det viktigt att beakta framtida hydrologiska förutsättningar och markens långsiktiga användbarhet för bebyggelse. I områden där det finns risk för översvämningar finns olika klimatanpassningsstrategier att välja mellan utifrån lokala förutsättningar och de mål som formuleras för området. Exempel på klimatanpassningsstrategier är: reträtt - som innebär att låta marken svämmas över och bygga på högre belägen mark, försvar som innebär att området skyddas genom till exempel invallning, attack där man ser vattnet som en möjlighet och att ny arkitektur och konstruktionslösningar gör det möjligt att bygga inom riskområdet. Det säkraste sättet att undvika skador till följd av översvämning är dock att undvika att bygga inom riskområden för översvämning samt ras och skred. Vid översikts- och detaljplanering ska nödvändig hänsyn tas till risker så att exploatering endast tillåts inom lämpliga områden med tillräckliga säkerhetsmarginaler. Det är viktigt att höjdsättning av mark och fastigheter vid planering av ny bebyggelse anpassas till högsta förväntade vattenstånd. Kulturbyggnader Löpande tillsyn och underhåll för att minska risken för fuktskador och tillväxt av mögel kan bli viktigare i ett förändrat klimat. Kommuner och länsstyrelser bör ha det i åtanke i sina kultur miljöprogram. Ökad nedbrytning av byggnadsmaterial kan också kräva ett ökat underhåll. 27

9. Tekniska försörjningssystem Dricksvattenförsörjning Dricksvattenförsörjningen är den i särklass viktigaste samhällsfunktionen, då rent vatten är förutsättning för allt liv. Smittspridning via dricksvatten eller avbrott i dricksvattenförsörjningen får stora ekonomiska och praktiska konsekvenser och medför stort mänskligt lidande. Det är därför viktigt att se över sårbarheten både med dagens och framtidens förutsättningar i ett förändrat klimat samt att vidta förebyggande åtgärder. Under senare år har hotbilden för dricksvattenförsörjningen börjat förändras både genom faktiska förändringar och ökande kunskaper. Risken att dricksvattenförsörjningen kan drabbas av vattenburen smitta genom parasiter, protozoer och virus bedöms som större i dagsläget än tidigare och kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av varmare temperaturer och kraftig nederbörd. Många svenska vatten kommer successivt att få en ändrad kemi och biologi. Till exempel finns tydliga trender att humushalterna och algblomningarna ökar redan idag i många svenska ytvattentäkter. Ett varmare klimat med högre ytvattentemperaturer sommartid kan gynna tillväxten av blågröna alger. Risken att kemiska föroreningar av olika slag ska mobiliseras och spridas till vattentäkterna ökar vid exempelvis extrem nederbörd, skyfall eller översvämningar. Läkemedelsrester är ett exempel på förorening som tillförs vattentäkter via bräddvatten, renat avloppsvatten och från enskilda avlopp. Hotbilden kommer sannolikt att förstärkas på grund av klimatförändringar. De hydrogeologiska klimatscenarierna pekar på god ytvattentillgång och höjda grundvattennivåer på grund av ökad nederbörd och ökad avrinning i Norrbottens län. En vattentäkts sårbarhet påverkas av tillrinningsområdets utbredning, topografi, vegetation, geologiska och hydrogeologiska förhållanden samt de verksamheter som bedrivs inom tillrinningsområdet. Vattentäktens placering i topografin påverkar även sårbarheten vid översvämningar. Generellt sett är riskerna fler och större för ytvattentäkterna jämfört med grundvattentäkter, som har en geologisk barriär i marken där det sker en naturlig avskiljning av organiskt material och mikrobiologiska föroreningar. Sårbarheten hos grundvattentäkter påverkas av mäktigheten på den omättade zonen i marken och vattnets uppehållstid i marken. Vid konstgjord infiltration fungerar den omättade zonen i marken som en mikrobiologisk barriär med naturlig nedbrytning och filtrering av ämnen i det tillförda ytvattnet. Vid höjning av grundvatten ytan minskar den omättade zonen och den naturliga reningen av grundvattnet minskar. Högre grundvattennivåer innebär att förorenat grundvatten kan komma i kontakt med grundvattentäkten. Vid ökad nederbörd blir omsättningstiden kortare i ytvattentäkter vilket gör att de naturliga reningsprocesserna minskar. En snabbare omsättningstid ger en utspädningseffekt och en tillfällig förorening rinner förbi snabbare. Ökad tillrinning, kraftig nederbörd och översvämningar samt längre perioder då avrinningsområdena är tjälfria kan ge en ökad ämnestransport till ytvattentäkterna med avseende på humusämnen, mikrobiologiska patogena föroreningar, näringsämnen och bekämpningsmedel från skogs-, jordbruks- och betesmark. Då marken blir vattenmättad efter ett längre sammanhållande regn ökar risken för ras, skred och erosion vilket också kan ge en ökad transport av partiklar till vattentäkter. Är marken dessutom förorenad så finns risk att föroreningar når vattentäkten. Översvämning av förorenad mark ökar också riskerna för föroreningsspridning till vattentäkterna. Vattenkvaliteten i ytvattentäkter kan påverkas negativt av förändrad verksamhet inom avrinningsområdet. Ett förändrat klimat kan till exempel leda till förändringar i jord- och skogsbruk med nya grödor, gödningsteknik och ökad användning av bekämpningsmedel. Även avverkning av skog och dikning vinkelrätt mot vattenområdet kan ge en ökad avrinning och påverkan på vattenkvaliteten av humusämnen och partiklar. Bräddning av avloppsvatten i samband med kraftig nederbörd kan också ge upphov till föroreningar i vattentäkten i de fall bräddpunkterna ligger uppströms intagspunkten till vattenverket. Grundvattentäkter kan bestå av bergborrade brunnar eller brunnar i lösa jordlager. Brunnens konstruktion och överbyggnad är av betydelse för hur brunnen tål extrem nederbörd eller snösmältning utan att påverkas av inläckande ytvatten. Vid översvämning vid grundvattentäkt finns risk att förorenat ytvatten kan läcka in i grundvattenbrunnarna. Vattenverk och tryckstegringsstationer kan även få problem med elförsörjning och drift. Den relativt enkla behandlingen av råvatten (yteller grundvatten) till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i ett förändrat klimat. Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. De klordoser som tillämpas i Sverige idag är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Avskiljningen via kemisk fällning/filtrering är den enda barriären i många ytvattenverk. För grundvatten är avskiljningen av virus i marken starkt beroende av olika klimat- och grundvattenförhållanden, som snabbt kan förändras vid extremväder. Distributionen av dricksvatten i ett ledningsnät kan på olika sätt få större påkänningar i ett klimat med större variationer. De ökade riskerna för 28

översvämningar, ras och skred kan ge ökad risk för avbrott i dricksvattenförsörjningen om ledningar skadas eller om förorenat vatten kommer in i dricksvattensystemet. Varmare vattentemperatur kan leda till mikrobiologisk tillväxt i bland annat ledningssystemet. Avloppshantering Ökad nederbörd och fler skyfall ställer stora krav på avloppssystemens kapacitet att avleda vatten både i dagsläget och i det framtida klimatet. De bebyggelseområden som redan idag är kritiska avseende översvämningar kommer att förbli kritiska och nya områden kan tillkomma. De klimatförändringar som generellt sett har störst påverkan på avloppssystemet är ökad regnintensitet och regnmängder samt höjda vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar. I kombinerade avloppssystem transporteras spillvatten och dagvatten i samma ledningssystem. Vid kraftiga flöden på grund av nederbörd överskrids ledningarnas kapacitet och orenat avloppsvattnet bräddar ut i recipienten vilket ger upphov till spridning av föroreningar i form av organiskt material, näringsämnen, mikrobiologiska föroreningar och läkemedelsrester. I duplikata avloppssystem avleds spill- och dagvatten i separata ledningar. Även här kan spillvattenledningarna belastas av nederbördsvatten på grund av felkopplingar och inläckage. Om nederbörden överstiger dagvattenledningarnas kapacitet eller om dagvattenbrunnar är igensatta kan vattnet inte avledas och översvämning sker. Elsystem Energiförsörjning anses vara samhällsviktig då ett bortfall eller allvarlig störning i energiförsörjningen på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Vattenfall har ansvar för det mesta av eldistributionen i Norrbotten. De är väl medvetna om klimatförändringarna och ser inga framtida problem. Tvärtom kommer vattenkraftproduktionen att öka. Under 2000-talet har fokus legat på förstärkning av vattenfalls dammar. Dessa ska hålla för 10 000-årsflöde. Beredskap för dammbrott finns ändå i samarbete med kommunerna. Man räknar med att oplanerade tappningar kan behöva göras när dammarna blir för fulla. Information till allmänheten kommer att förbättras. 9.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN Dricksvattenförsörjning i Luleå kommun I Luleå kommun finns nio stycken kommunala vattenverk. Gäddvik är det största och försörjer 63000 personer i centrala Luleå, Alvik, Antnäs, Avan, Bensbyn, Bälinge, Ersnäs, Kallax, Måttsund, Persön, Rutvik och Sunderbyn. Övriga vattenverk finns i Råneå och byarna runt Luleå. Från dessa erhåller ca 5000 personer sitt dricksvatten. Luleå kommun arbetar med att förnya skyddsföreskrifterna för sina 11 vattentäkter (9 vattentäkter i drift + 2 reservvattentäkter) utifrån Naturvårdsverkets anvisningar. Skyddsföreskrifter finns för 4 vattenverk. Vattnet från Gäddviks vattenverk är ett konstgjort grundvatten. Ytvatten från Lule älv leds till bassänger där vattnet infiltreras genom en naturlig sand- och grusås. Den konstgjorda infiltrationen avskiljer mikrobiologiska föroreningar, partiklar, humus- och näringsämnen mm. I vattenverket tillsätts kalk och kolsyra för att undvika korrosion på ledningsnätet. En liten dos klor tillsätts vattnet innan det distribueras till konsumenterna. Under oktober 2013 utrustas detta med UV-ljus och 3-stegs filterfällning. Råneå vattenverk försörjer Råneå tätort med dricksvatten. Råvattnet tas från sjön Andträsket. I vatten verket behandlas vattnet med fällning, sedimentering och sandfilter. För att skydda ledningsnätet mot korrosionsangrepp tillsätts kalk och kolsyra. En liten dos klor till sätts vattnet innan distribution för att bevara god kvalitet. Under 1 kv. 2013 utrustas detta med UV-ljus. Vattenverken i Brändön, Högsön, Jämtön, Klöverträsk, Niemisel, Strömsund och Ängebyn tar sitt råvatten från grundvattentäkter. Brändöns och Klöverträsks vattentäkter utgörs av bergborrade brunnar. Högsöns, Jämtöns och Niemisels tar råvatten från naturligt vattenförande grusåsar. Jämtöns råvatten är av så god kvalitet att endast UV-ljus och soda används i beredningen för att avskilja bakterier och höja det utgående vattnets ph-värde. Råvattnet i de övriga vattentäkterna innehåller järn och mangan och behandlas i vattenverket. Innan distribution behandlas vattnet med UV-ljus för att ta bort bakterier. I några av vattenverken tillsätts även soda för att höja phvärdet i utgående vatten. Bensbyns vattenverk lades ner 2011 och kommer att finnas kvar under en tid som reservvattentäkt. Råvattnet tas från en grundvattentäkt och är av så god kvalitet att ingen behandling krävs. Som en säkerhetsåtgärd finns UV-ljus installerat som renar vattnet från bakterier. 9.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Dricksvattenförsörjning Högre grundvattennivåer i mark inom avrinningsområdet kan öka sårbarheten hos grundvattentäkten eftersom den naturliga avskiljningen av organiskt material och mikrobiologiska föroreningar minskar. Eftersom huvudvattentäkten utgörs av konstgjort grundvatten där ytvatten tas från Luleälven är dricksvattenförsörjningen sårbar för föroreningar i Luleälven. Det finns ett industriområde i Stor heden som vid ökad till rinning och intensiva regn kan orsaka försämrad vattenkvalitet i Luleälven och i förlängningen kan påverka grundvattenkvaliteten. Hantering av petroleumprodukter i vattentäktens närhet bidrar till sårbarheten. I och med att 29

ytvattnet infiltreras finns en mikrobiologisk barriär som minskar sårbarheten jämfört med om Luleälvens vatten använts utan den konstgjorda infiltrationen. Elsystem Dammar Nederbörden kommer att öka i Norrbotten, speciellt under hösten. Vattenmagasinen till kraftstationerna i Luleälven kommer då och då att behöva tappas akut för att de inte ska äventyra dammsäkerheten. Det kan vålla problem nerströms längs älven, då flödena kommer överraskande och oregelbundet. Ledningsnät Den minskade tjälen medför att träd och även stolpar lättare kan ramla och påverka luftledningar. Blötsnö tillsammans med kraftiga vindar är det värsta scenariot för luftledningar. Den tunga snön knäcker ledningar och träd. Träd som ramlar på spänningsförande delar kan dessutom orsaka skogsbrand. Luleå Energi har konstaterat att det på senaste tiden har kommit flera stormar. Blötsnö tillsammans med blåst är det värsta scenariot för bolagets ca 80 mil luftledningar. De har sedan 10 år tillbaka succesivt isolerat luftledningar och har hunnit ca en tredjedel. Denna vädersäkring fungerar bra. De konstaterar också att det är mer besvärligt att bygga om ledningar på landsbygden på grund av att marken under de senaste åren oftare har blivit vattensjuk. I framtiden kommer den minskade tjälen att förvärra problemet. I tätorten och i förorter, där matning kan går från två håll finns det möjlighet att gräva ner ledningarna. 9.1.2 Risker i ett förändrat klimat Dricksvattenförsörjning Storhedens industriområde bedöms utgöra den största risken för att huvudvattentäkten ska föro renas med partiklar och föroreningar via dagvatten från industrimarken både vid ökad tillrinning och vid intensiva regn och skyfall. En försämrad ytvattenkvalitet i Lule älv kan påverka grundvattenkvaliteten. Risk för att huvudvattentäkten förorenas med vattenburen smitta och får otjänligt vatten bedöms som medelstor vid intensiva regn, skyfall och översvämning. Det finns lantbruk med djur längs med Luleälven som utgör en mikrobiologisk risk vid avrinning till älven. Det finns även skogsbruk och jordbruk utan djur som vid av rinning bidrar med föroreningar av kväve, humus och organiskt material till vattentäkten. Risken att skogs-och jordbruk förorenar vattentäkten vid skyfall och översvämningar bedöms som medelstor. Risken att föroreningar från jordbruket påverkar vattentäkten vid ökad tillrinning bedöms som medelstor medan risken att föroreningar från skogsbruket påverkar bedöms som liten. Risken för föroreningsutsläpp av miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen i Lule älvs tillrinningsområde, på grund av marköversvämningar, bedöms som medelstor. Enligt en inventering som gjorts hanteras mycket petroleumprodukter inom vattentäktens närområde. Detta utgör en stor risk vid skyfall och översvämningar samt en medelstor risk vid ökad tillrinning. Bräddning från kommunala avloppsreningsverk, pumpstationer och enskilda avlopp som ligger längs med Lule älv utgör en medelstor risk för påverkan på vattentäkten vid skyfall och översvämning. Vid ökad tillrinning bedöms risken som liten i och med att den konstgjorda infiltrationen utgör en mikrobiologisk barriär. Skredrisk i vissa områden utgör en stor risk enligt SGI vilket medför en medelstor risk att vattentäkten förorenas med partiklar och ämnen vid ett skreds som orsakas av ökad till rinning. Elsystem Vattenmagasinen till kraftstationerna i Luleälven kommer då och då att behöva tappas akut för att de inte ska äventyra dammsäkerheten. Det kan vålla problem nerströms längs älven, ända ner till Luleå, då flödena kommer överraskande och oregelbundet. 9.2 BEHOV AV ÅTGÄRDER 9.2.1 Dricksvattenförsörjning Förbättrad reningsteknik Det är viktigt att analysera lokala sårbarheter för varje vattenförsörjningssystem för att identifiera vilka reningsverk som är i behov av förbättrad reningsteknik. Där det finns behov bör den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten utökas genom att komplettera med reningsmetoder för avskiljning av virus och parasiter. Det kan även behöva vidtas åtgärder i reningsverken för att klara förändringar i råvattnets kemiska/biologiska kvalitet, tex innehåll av humus och alger, samt temperatur. Intagsledningarnas djup under vattenytan i ytvattentäkter och vid ytvattenuttag för konstgjord infiltration bör ses över eftersom placeringen kan vara avgörande för råvattnets kvalitet och temperatur. Vattenskydd Skydd av dricksvattentäkter kommer att bli ännu viktigare i samband med klimatförändringarna. Genom att upprätta nya eller uppdatera befintliga vattenskyddsområden kan vattentäkter skyddas mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar. Syftet med vattenskyddsom råden är att ge vattentäkter ett långsiktigt skydd mot akuta och diffusa föroreningar. Luleå kommun arbetar med att förnya skyddsföreskrifterna för sina 11 vattentäkter utifrån Naturvårdsverkets anvisningar. 30

Reservvatten Reservvattentäkter utgör en säkerhet i dricksvattenförsörjningen om ordinarie vattentäkt blir obrukbar. Det är lämpligt att ha en plan för alternativ vattenförsörjning, till exempel att kunna transport era vatten från annan vattentäkt vid behov. Leveranssäkerhet För att undvika skada på ledningsnätet är det viktigt att identifiera vilka delar av distributionssystemet som ligger inom områden med risk för ras, skred och översvämning. Där det finns behov är det viktigt att vidta åtgärder för förstärkning och redundans i vattenledningsnätet. Det är viktigt att redan idag beakta klimatförändringarna i förnyelse- och åtgärdsplaneringen av ledningsnätet samt i planeringen av nya om råden. Beredskapsplanering I kommunens arbete med beredskapsplanering bör det ingå att planera för att hantera störningar på grund av extremväder och andra effekter av klimatförändringar som kan påverka vattentäkter, vattenverk eller distributionsanläggningar. Kommunen bör även satsa på utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjningen. 9.2.2 Avloppshantering Det är viktigt att redan idag beakta klimatförändringarna i förnyelse- och åtgärdsplaneringen av VA-ledningsnäten samt i planeringen av nya områden. De åtgärder som behöver vidtas bygger på lokala förutsättningar. I åtgärdsplaneringen behövs en helhetssyn som omfattar hela kedjan från uppströms liggande markområden, höjdsättning, val av avloppssystem ner till de nedströms liggande recipienterna. höjdsättning av mark och högsta tillåtna nivå för vatten och avlopp bör bestämmas utifrån försiktighetsprincipen. Lokalt omhändertagande av dagvatten, med öppna lösningar, bör tillämpas i nya områden för att fördröja vattnet och avleda det till mindre känsliga områden i syfte att avlasta ledningssystemet och undvika översvämning av bebyggda områden. 9.2.3 Beredskapsplanering Ta fram beredskapsplan inom kommunen för att hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka både vattentäkter, vattenverk eller distributionsanläggningar. Satsa på utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjning. 9.2.4 Elförsörjning Det pågår en hel del arbete för att säkerställa dammsäkerheten i dagens och framtidens klimat. Dammsäkerhet följs upp kontinuerligt med mätning och beräkningar av flöden och flodvågor. Dammar förstärks för att hålla för 10 000-årsflöde. Enligt flödeskommitténs riktlinjer kommer utskovskapaciteten att öka eller dammar att höjas. Även övervakningssystemen uppgraderas. Informationen Om dammen brister har distribuerats ut till kommunmedborgarna. Nya ledningar som sätts upp är isolerade och starkare för att klara påfrestningar från snö och nerfallande träd. Befintliga områden Avvattningssystem och avloppssystem måste dimensioneras och anpassas till förändrade ökade nederbördsmängder. Dagvattensystemet behöver anpassas så att befintlig bebyggelse inte drabbas av översvämningar på grund av bakåtströmmande vatten från recipient vid höga vattenstånd. Fastigheter inom riskområden kan skyddas genom att förse ledningar med backventil eller pumpar. Dagvattenbrunnar behöver rensas med jämna mellanrum så att de har full kapacitet att avleda dagvatten från markytor. Möjligheter att tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten i områden med slutna system bör beaktas för att avlasta ledningssystemet vid kraftig nederbörd. Fördröjning och avledning till mindre känsliga områden minskar risken för översvämning i bebyggda områden. Nya områden I nya områden är det viktigt att avloppshanteringen kommer in i ett tidigt skede i planprocessen. Krav på 31

10. Hälsa Människors hälsa kommer att påverkas på olika sätt av ett förändrat klimat, både positivt och negativt. Varmare vintrar kan medföra vissa positiva konsekvenser för hälsan. De negativa konsekvenserna för Norrbotten kan sammanfattas i följande punkter: Ökad risk för smitta via livsmedel, dricksvatten, badvatten och djur Ökad transport av miljögifter, näringsämnen och bekämpningsmedel Förändrade pollenhalter och längre pollensäsong Värmeböljor ökar ohälsa och dödsfall Försämrat inomhusklimat (mögel, kvalster m.m.) Ökad risk för halka vid nollgenomgångar Det går inte att i dagsläget urskilja några specifika konsekvenser för de olika kommunerna i Norrbotten, förutom att de har olika risknivåer vad gäller dricksvatten. Texten i det här kapitlet gäller därför generellt för hela Norrbotten. Om dricksvatten kan läsas i kapitel 9. Här nedan följer korta fördjupningar om smittspridning och extremtemperaturer. (Umeå Universitet 2008). 10.1 SMITTSPRIDNING Varmare och blötare klimat för med sig ändrade smittspridningsrisker via livsmedel, dricksvatten, badvatten och djur. Högre temperaturer ökar kraven på god livsmedelshantering, både för professionell verksamhet och för den enskilda privatpersonen, eftersom bakterietillväxten då går snabbare. Professionell verksamhet bör klara sig bra om man följer livsmedelslagstiftningen. Det finns en risk att de vanor för livsmedelshantering man har som privatperson kan behöva ändras vid värmeböljor. EHEC-smitta kan bli vanligare när kraftiga regn sköljer ur betesmarker så att bakterien VTEC lättare hamnar i vattendrag. Om vattnet används till exempelvis bevattning av odlingar så kan människor smittas. Dricksvattnet riskerar att påverkas på olika sätt av ett förändrat klimat. Ökade mängder regn kan göra att sjukdomsframkallande organismer hamnar i dricksvattnet. Översvämningar och skador på vattenrening och avlopp kan göra att sjukdomsframkallande organismer kan läcka in i vattenledningsnätet. Högre temperaturer i dricksvattnet kan leda till problem med snabbare tillväxt av bakterier och parasiter. I Sverige har vi haft ganska låg risk för kontaminering av dricksvatten, vilket gör att inte alla vattenverk har en beredskap för det. Två exempel på problem med dricksvatten på senare år är Östersund 2010 och Skellefteå 2011. Se även kapitel 9 om dricksvatten. Klimatförändringarna kan medföra större risk för infektioner via badvatten. Exempel är badsårsfeber och Calicivirus-infektion. Det finns några djurburna smittor som kan antas spridas till Norrbotten i ett förändrat klimat. Borrelia och TBE (via fästingar) samt dvärgbandmask (via mårdhund) är exempel på det. Det finns också befintliga djursmittor som kan bli vanligare. Exempel på det är sorkfeber som sprids via skogssork. Under vintern 2006-2007 hade man i Västerbotten en kraftig ökning av antalet fall. 10.2 EXTREMTEMPERATURER Vi människor och våra samhällen är anpassade för den plats och det klimat vi lever på. Den optimala temperaturen, då det dör minst antal människor, varierar för olika platser. Den optimala temperaturen i Stockholm är till exempel 12 grader, medan den är 25 grader i Aten. Det finns ännu inte några studier av hur sambanden mellan värmeböljor och ohälsa ser ut i Norrbotten. Man bör dock räkna med allt mer extrema och frekventa värmeböljor på sommaren som kommer att kunna orsaka en ökning av dödligheten. Detta gäller speciellt för utsatta grupper, varav äldre personer är en. Andra utsatta grupper är de med vissa kroniska sjukdomar som till exempel KOL och andra med nedsatt funktionsförmåga. Mildare vintrar kan minska ohälsa och dödsfall som beror av stark kyla. Mycket i samhället i Norrbotten har dock anpassats till de kalla vintrarna vilket gör att de mildare vintrarna troligen får mindre betydelse. Influensa- och många andra virusepidemier kommer fortsätta att inträffa under det kallare halvåret även om det blir mildare. Mildare vintrar bör leda till minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen från värmepannor, efter som det kommer att behövas mindre uppvärmning. Det leder till en förbättrad luftkvalitet. 10.3 BEHOV AV ÅTGÄRDER Åtgärder för dricksvatten, se avsnitt 9.2.1. Vid satsningar på nya äldreboenden och andra byggnader för grupper som kan vara känsliga för värmeböljor bör kommunen ta hänsyn till placering, möjlighet till solavskärmning och beskuggning m.m. Kommunen bör samverka med andra kommuner och landstinget för att skapa en god bevakning och rutiner för nya smittorisker. 32

11. Näringsliv Näringslivet kan påverkas både direkt och indirekt av klimatförändringarna. Den direkta påverkan kan vara i form av till exempel ändrade odlingsförutsättningar eller översvämningar. Indirekt kan företagen påverkas exempelvis genom problem med infrastruktur eller förändrade råvarupriser. Jord och skogsbruk För jordbrukets del kommer klimatförändringarna att innebära en förlängd vegetationsperiod. Då det blir varmare blir det möjligt att odla flera sorters grödor och få större skördar. I gengäld följer skadeinsekter och andra skadedjur i dess släptåg. Jord bruket borde ändå vara gynnsamt i Norrbotten då det inte blir så mycket mer regn på sommaren och det fortsätter att vara fler soltimmar i norr än i övriga landet. Möjligheten för skogsbruk ökar. Tillväxten av tall och gran ökar på grund av längre vegetationslängd och högre halt av koldioxidhalt i atmosfären, så mycket som 20-24 procent i slutet av seklet. Generellt kommer flera sorters träd att förskjutas norrut och inslaget av lövträd kommer att öka. Det varmare klimatet gör att skogen blir mer utsatt för svamp och insektsangrepp, då det kommer arter som inte finns i Norrbotten idag på grund av kylan. Snöfall vid temperatur på nära noll grader ökar och innebär att träden belastas med tung och blöt snö som orsakar snöbrott. Kortare tjäl perioder gör att skogsvägarna blir sämre och det blir svårare att transportera virke från skogarna. Rennäring Rennäringen påverkas av det förändrade klimatet. Kalfjällen minskar alltmer då växtligheten kryper allt högre upp. Trädgränsen har de senaste 100 åren stigit med 100-150 meter. Det innebär mindre plats för renarna att röra sig där samtidigt som insektsplågan i skogarna kan komma att öka. Sämre isar begränsar renarnas rörlighet. De ökade nollgenomgångarna på vintern medför ökad skare och renarna kommer då inte åt betet. Om klimatförändringarna innebär förändrad markanvändning finns det risk för konkurrens om hur markerna ska användas. Turism Brist på snö kan medföra att vinterturismen får en kortare säsong. Det gäller generellt för områden som idag har snö på vintern. Många områden längre söderut som idag har vinterturism kan få ett klimat som inte alls ger någon snö, eller en avsevärt kortare snösäsong. För Norrbottens del kan det innebära en kortare men mer intensiv säsong för vinterturism. Det varmare vädret gör att sommaren blir längre och badvattentemperaturen högre. Det kan öka möjligheten för turism kopplat till badaktiviteter. 11.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR LULEÅ KOMMUN Inga specifika konsekvenser för Luleå har identifierats för Rennäring samt Jord- och skogsbruk. Ovanstående generella konsekvenser gäller. 11.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Fiske Bottnarna i fjärdarna består ofta av sulfidjordar. Vid torka och lågvatten kommer dessa jordar upp och syresätts. De bildar då sulfat som försurar vattnet och närliggande miljö. Fisken dör. Vid högre vattenstånd kan försurning undvikas. 11.1.2 Risker i ett förändrat klimat Turism Vinterturismen får en kortare säsong. På sikt kommer isarna på sjöar och på havet att bli så dåliga så tillgängligheten till öarna minskar och ger sämre möjligheter för vinterturismen i skärgården. Motorlekturismen på is får också sämre förutsättningar. Nederbörden sommartid ökar inte så mycket att den påverkar badturismen. Tvärtom kan den öka, då nederbörden ökar mer i fjällregionen och därmed i Norge än i Luleå. De flesta badgästerna på Luleås campingplatser kommer från Norge. Industri Kommunens största tunga industri är stålverket SSAB. Verkets placering är sådan att det inte störs av översvämningar. Inom området finns en deponi med inert och icke farligt avfall. Den är byggd med bottenskydd och avledning av lakvatten. Utformningen är sådan att slagregn rinner till lakvattendikena. SSAB har en egen generator som skydd mot strömavbrott. Den är dimensionerad så att de kan leverera en del energi till kommunen om så skulle vara nödvändigt. Industrin är beroende av att tågtrafiken fungerar. Skulle en bro rasa längs järnvägen måste malmen transporteras via lastbil, vilket ger en avsevärd trafikökning på vägarna. 33

Referenser Anpassning till förändrat klimat. Hur påverkas Norrbottens väg- och järnvägsnät av ett förändrat klimat? Länsstyrelsen i Norrbottens län. 2012. Rapport nr 3/2012. Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Svenskt Vatten M135. 2007. Evertsson Joakim och Nordlund Monica, Vattenfall. 2012. Samtal dec 2012. Fjärde utvärderingsrapporten. Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC. 2007. Föroreningsrisker för vattentäkter med hänsyn taget till konsekvenser av klimatförändringar, Norrbottens län och Luleå kommun. Vatten & Miljöbyrån 2010. Länsstyrelsen i Norrbottens län. HAVSVATTENSTÅND 2012 Beräknade medelvattenstånd för 2012 i olika höjdsystem. SMHI. 2012. Klimatanalys för Norrbottens län. SMHI. 2011A. Rapport nr 2011-54. Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem. Underlagsrapport till Klima- och sårbarhetsutredningen. Svenskt Vatten meddelande M134, 2007. Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Rapport nr 13/2009, uppdaterad januari 2012 med klimatanalys från SMHI. Luleå kommun. www.lulea.se. Lule Energi Sten Engström samtal dec 2012. MSB. 2010. Metod för kartering i morän och grova jordar, https://www.msb.se/sv/forebyggande/naturolyckor/oversiktlig-stabilitetskartering/moran-ochgrov-jord/metod/, (Hämtad 2013-01-22). Nollgenomgångar i Norrbottens län nu och i framtiden en klimatstudie. SMHI. 2010. Rapport nr 2010-88. Norrbottens län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor. SGI. 2011. Diarienr 2-1006-0454. Rocklöv J, Hurtig A-K och Forsberg B. 2008. Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt. Umeå Universitet. Regional klimatsammanställning för Stockholms län Översvämningshot i ett vidare perspektiv. SMHI. 2011D. Räddningsverket (2000) Översvämning Sametinget. 2008. Miljömål, Sápmi Sametingets miljösyn Skellefteälvens vattenregleringsföretag, http://www. skelleftealven.se. SMHI. 2011B. Havsvattenstånd, www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/havsvattenstand/1.2269. (Hämtad 2012-07-12). SMHI. 2011C. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. Rummukainen et.al. SMHI. 2007. Sveriges klimat i framtiden, www.smhi. se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser/sveriges-lans-framtida-klimat-1.8256. (Hämtad 2012-11-23). SMHI Höga vattenflöden i reglerade älvar 1999 SSAB samtal med Gun Berglund och Stig Öhman 2013-01-07 The World Bank. 2012. Turn Down the Heat. Why a 4 degree Warmer World Must be Avoided. Trafikverket. 2010. Information om vägar via karta. http://www.trafikverket.se/privat/vagar-och-jarnvagar/sveriges-vagnat/information-om-vagar-via-karta/, (Hämtad 2012-12-15). Workshop den 5 oktober 2012, hölls av Micael Bredefeldt, Länsstyrelsen i Norrbottens län, och Maria Larsson, Tyréns AB. Åström Daniel, doktorand Umeå Universitet. 2012. E-mail. 2012-11-12. Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat, Varia 571. SGI. 2007. 34

35