Alingsås kommun Naturvårdsprogram 2005
Sammanfattning Naturvårdsprogrammet ska ses som en del i kommunens arbete med en ekologiskt hållbar utveckling. Miljöskyddsnämnden är kommunens naturvårdsorgan med ansvar för planering och uppföljning. Syftet är att i olika sammanhang främja och säkra den biologiska mångfalden i överensstämmelse med de nationella och lokala miljömålen. Kommunens naturvårdsambitioner framgår av naturvårdspolicyn och har följande övergripande målsättning: Bevara biologisk mångfald och traditionella naturvärden! Sammanhängande områden I naturvårdsprogrammet finns en sammanställning av information om kommunens naturvärden, exempelvis inventeringar, undersökningar och enskilda uppgifter. Detta har resulterat i att många värdefulla objekt har kunnat samlas på en objektskarta. Nedan uppräknade områden består av flera av dessa näraliggande objekt som tillsammans utgör sammanhängande områden med värdefull natur. Se kartbilaga. 1 Glossbo 2 Högmossen 3 Järboden 4 Erska lunde och by 5 Gräfsnäs - Stenstorp 6 Holmängen - Ruus 7 Loo 8 Långared 9 Lund - Stussbäcken 10 Hälsingen - Ödegärdet 11 Vänga - Vagnshed 12 Rödene - Rödeneplatån 13 Risveden - Östad - Vikaryd 14 Halö - Simmenäs - Risön 15 Nolhaga 16 Stockslycke - Maryd 17 Bryngenäs - Rosendal 18 Dumpevik - Markedalen 19 Lygnö 20 Björkebacken - Tillfällan 21 Edshult - Lygnared - Kullabo 22 Hemsjö - Ryd 23 Råbockekullen - Mysten 24 Ödenäs Text: Jeff Lundh, Stellan Andersson Layout: Susanna Olsson Alingsås kommun, 2004 Omslagsbilder: Stellan Andersson & Jeff Lundh
Innehåll De nationella miljömålen...1 Naturvårdspolicy...1 Ambitionsnivå... 3 Kommunens naturvårdsorganisation...3 Genomförande... 3 Arbetssätt... 4 Uppföljning... 5 Beskrivning av kommunens natur...6 Geologi...6 Skogar och myrar...6 Jordbruk... 7 Sjöar och vattendrag...7 Skyddad natur och riksintressen i Alingsås kommun...8 Naturreservat... 8 Naturvårdsområde/ Landskapsskyddsområde...10 Naturminnen... 11 Djurskyddsområden... 11 Riksintressen... 12 Kulturminnesvård... 13 Biotopskydd... 13 Skyddsvärda naturvårdsobjekt...14 Lövskogar... 15 Barrskogar... 23 Ängar och hagar... 24 Våtmarker... 30 Sjöar och vattendrag... 32 Sjöar... 33 Vattendrag... 35 Tätortsnära naturområden...36 Alingsås... 36 Bjärke... 41 Hemsjö... 40 Övrigt... 42 Förslag till prioriterade objekt...44 Nya fågelskyddsområden...45
De nationella miljömålen Riksdagen har beslutat om 15 övergripande miljökvalitetsmål. Dessa mål har formulerats för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling inom en generation, 25 år. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Till varje miljömål finns också ett antal delmål. De 15 nationella miljömålen 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Att formulera kommunala miljömål innebär ett försök till bryta ned och anpassa de nationella och regionala målen till lokala förutsättningar. Många av de nationella miljömålen är inte tillämpliga för naturvårdsprogrammet. De miljömål som främst berörs i programmet är: levande sjöar och vattendrag myllrande våtmarker ingen övergödning bara naturlig försurning levande skogar ett rikt odlingslandskap god bebyggd miljö Självklart är andra miljökvalitetsmål såsom frisk luft, grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö osv mycket viktiga för tillståndet i naturen, men naturvårdsprogrammet skall i första hand vara ett underlag för att främja och säkra den biologiska mångfalden inom kommunen. Naturvårdspolicy Ambitionen i kommunen ska vara att i olika sammanhang främja och säkra den biologiska mångfalden. Ett naturvårdsprogram ska finnas som omfattar hela kommunens yta samt beskriver de viktigaste tätortsnära områden som ingår i kommunens Grönstrukturplan. Ett övergripande mål för den kommunala naturvården är: Bevara biologisk mångfald och traditionella naturvärden! Stora Färgen. Foto: Jeff Lundh 1
Kommunens policy i naturvårdsfrågor antogs av kommunfullmäktige 1997-05-28 och är följande: Biologisk mångfald ska främjas och bevaras. I kommunen ska finnas tätortsnära rekreationsområden. Mark- och vattenmiljöer i kommunen ska värnas på ett långsiktigt hållbart sätt. Kommunen ska bidra till att kunskapen om och förståelsen för naturen ökar. Värdefulla naturvårdsobjekt ska säkras med hjälp av miljöbalken eller skogsvårdslagen. Skogar i kommunen ska skötas med biologiska hänsynstaganden. Jordbruksmarker i kommunen ska bevaras i största möjliga utsträckning. Kommunens naturvårdsambitioner ska kon kretiseras i ett naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet ska utgöra ett underlag för kommunens fysiska planering. Naturvårdsprogrammet ska ges ut i en populärutgåva (naturguide), som lockar till utflykter och besök i naturen. Kommunens nämnder ska arbeta i enlighet med denna policy och naturvårdsprogrammet. Kommunens naturvårdsorgan ska fortlöpande följa upp och revidera naturvårdsprogrammet. Vid större förändringar som kan medföra omfattande konsekvenser för markägare och/eller kommunen, ska förändringarna underställas kommunfullmäktige för beslut. Vägningen mellan naturvårdsintressen och andra mark- och vattenanvändningsintressen görs i översiktsplaneringen och övrig fysisk planering. Färgenäs - ett rikt odlingslandskap. Foto: Jeff Lundh 2
Ambitionsnivå Ambitionsnivån för den kommunala naturvården ska vara: Grundkompetens för planering och information samt tillräckliga resurser för bra informationsinsatser ska finnas. Naturvårdsprogrammet skall samordnas med nationella och lokala miljömål och översiktsplanen. Naturvårdsorganet ska verka för att nödvändiga överenskommelser och säkerställanden kommer till stånd. Kommunens naturvårdsorganisation 1 Kommunstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för den kommunala naturvården. 2 Miljöskyddsnämnden skall vara kommunens naturvårdsorgan. Detta skall svara för: att naturvårdande insatser genomförs i den utsträckning ekonomiska resurser ställs till förfogande. att utarbeta förslag och initiera frågor inom naturvård. att medverka vid planering och remissbehandling av ärenden där naturvårdsfrågor berörs. att handlägga naturvårdsärenden av löpande karaktär som inte åvilar annan nämnd. att samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör naturvården. att samråda med skogsvårdsstyrelsen enligt skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen. att avge yttranden till länsstyrelsen i ärenden enligt miljöbalken. Levande vattendrag. Genomförande Administration Foto: Jeff Lundh 3 Tekniska nämnden skall svara för praktisk naturvård på kommunägd mark samt på privat mark där kommunen åtagit sig skötselansvaret. Kommunens nya grönstrukturplan bygger på samma grunder som naturvårdsprogrammet. 4 Byggnadsnämnden skall vid fysisk planering och bygglovgivning svara för att naturvårdshänsyn tas och att naturområden säkerställs. Detta innefattar även prövning av strandskydd. Programmet administreras av kommunens naturvårdsorgan, miljöskyddsnämnden. Eventuella skötselinsatser från kommunens eller skogsvårdsstyrelsens sida utförs främst som arbetsmarknadsåtgärder i form av beredskapsarbeten, eventuella naturvårdsprojekt och/eller i viss mån i ordinarie parkskötsel. Ansvarsfördelning Naturvårdspolicyn fastställs av kommunfullmäktige som även beslutar om medel för genomförande i samband med fastställande av budgeten. Naturvårdsprogrammet fastställs av miljöskyddsnämnden i egenskap av naturvårdsorgan. Nämnden ska också verka för programmets genomförande. Åtgärder med anledning av programmet tas med i nämndens verksamhetsplan. Samtliga objekt i detta program har ett högt bevarandevärde men en prioritering bör göras av klass A-objekt. 3
Övriga objekt säkerställs i första hand genom informationsinsatser och rådgivning till markägare. Det bör nämnas att programmets urval av värdefull natur är en övergripande sammanställning. Givetvis finns det inom kommunen många fler värdefulla områden med höga naturvärden. Förhoppningen är att även dessa kommer att kunna bevaras med olika alternativa skötselåtgärder. Finansiering För att finansiera natur- och kulturvårdsarbeten på jordbruksmark finns möjligheter att söka EU:s olika miljöstöd. Syftet med miljöstöden är att uppmuntra jordbrukare till en produktion som gynnar biologisk mångfald i slåtterängar och betesmarker, och till att värdefulla natur- och kulturmiljövärden bevaras och förstärks. Skogsvårdsstyrelsens NOKÅS-bidrag (natur- och kulturvårdsåtgärder i skogsbrukslandskapet) kan sökas för vissa objekt. Det kan handla om skötsel av nyckelbiotoper, skötsel enligt naturvårdsavtal, skötsel av kulturlämningar, våtmarker i skogslandskapet och återställande av bete i skogshagmark mm. För att målen i naturvårdsprogrammet ska kunna uppnås måste även kommunala medel anslås. I budgetarbetet måste därför pengar begäras för genomförandet. Ytterligare ett sätt att finansiera framtida naturvårdsinsatser är att utnyttja kommunens planerade naturskyddsfond. Arbetssätt Naturvårdsorganets praktiska arbete ska ske genom Information Överenskommelser Säkerställanden Information Information är den viktigaste förutsättningen för att säkerställa värden. Många markägare vet ej om att de har skyddsvärda objekt på sina marker och tar tacksamt emot denna kunskap. Kvarnsjön Naturvårdsorganet ska informera om områdets biologiska värden, ge förslag till lämpliga skötselinsatser, ev bidragsformer, m.m. Överenskommelse Den vanligaste överenskommelsen är ett tidsbundet avtal som skrivs mellan markägare och myndighet om de natur- och kulturvårdande insatser som krävs för att vara berättigad till bidrag, t ex EU:s miljöstöd för odlingslandskapet. Det kan också gälla gallring, avverkning eller område för fri utveckling som bestäms i ett naturvårdsavtal med skogsvårdsstyrelsen. För naturvårdsavtalen betalar skogsvårdsstyrelsen en engångssumma till markägaren som ersättning för den inskränkning i markanvändningen som sker på grund av avtalet, medan EU- stödet bygger på en årlig ersättning. Målet bör vara att träffa en överenskommelse om lämpliga skötselinsatser med de markägare som har biologiska klass A-objekt på sina marker. Det kan ske genom fortsatt lämplig skötsel av markerna för att skydda befintliga objekt och för att öka den biologiska mångfalden. Men även övriga kulturvärden som t ex stenmurar, brukningsvägar och åkerholmar är det angeläget att skydda snarast. Klass A- objekt under rubriken "Övrigt" är huvudsakligen klassade utifrån geovetenskapliga och kulturhistoriska värden. De kan också vara områden med vacker landskapsbild. Dessa värden uppmärksammas främst för att kunna vägas in i samband med översiktsplanering och som allmän information. 4
Säkerställande Säkerställande kan ske med hjälp av miljöbalken eller med en detaljplan som anger områdets värden. Naturreservat och biotopskydd är två exempel på hur man kan använda miljöbalken. Ett säkerställande kan vara nödvändigt när något eller några av följande kriterier uppfylls: ett mycket högt bevarandevärde hot om avverkning eller annan påverkan objektet kräver långtgående inskränkningar i markanvändningen objektet har ett strategiskt läge som tätortsnära naturmark. Uppföljning En större utvärdering och uppföljning av programmet bör ske vart femte år, då en avstämning görs av de insatser som genomförts. Dessutom ses policyn och formerna för finansiering över. Till detta kommer nya bedömningar av gamla objekt som av olika anledningar behöver klassas på nytt, nya inventeringar, m.m. Exempelvis har Kvarnsjön tillkommit som nytt naturreservat sedan det förra naturvårdsprogrammet (1997). Även flera andra tätortsnära naturområden har klassats högre än tidigare, i enlighet med regeringens program om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Denna åtgärd innebär att lämpliga skötselinsatser fastställs i en skötselplan för att trygga naturvärdena. Om stora inskränkningar krävs i markanvändningen kan ekonomisk ersättning bli aktuell. God bebygd miljö 5
Beskrivning av kommunens natur Geologi Alingsås kommun ligger i det för västra Sverige typiska sprickdalslandskapet. Berggrunden är kraftigt sönderbruten, och de genom vittring utvidgade sprickdalarna är antingen fyllda av lösa jordlager eller vatten. På kartan ser man tydligt hur de långsträckta dalarna och sjöarna är orienterade i sydväst - nordostlig riktning. Sjöarna Anten, Mjörn och Ömmern är typiska exempel på detta. Stora delar av kommunen har legat under den s k högsta kustlinjen, den högsta nivå som havet nådde efter inlandsisarnas avsmältning. Material som avsätts (sedimenteras) under en vattenyta blir sorterat i skikt beroende på hur grovt materialet är, allt ifrån block till lera. Det material som avsätts utan att hamna under havsytan, blir osorterat och kallas morän. Denna gräns kan ses här och var i terrängen, då t ex rikligt med blåsippor på en i höjdled begränsad yta indikerar kalkrik jordmån i våra annars sura och allmänt kalkfattiga jordar. Dessa kalklager kan ha uppstått när snäckskal o dyl, sedimenterats i forna strandvallar. Exempel på detta är området norr om bostadsområdena Enehagen och Kvarnbacken. Inom de områden som ligger över högsta kustlinjen finns moränjordar. Övriga områden består huvudsakligen av sedimentjordar. De stora grusförekomsterna vid Mjörn och i Säveåns och Mellbyåns dalgångar är sedimentavlagringar. Idag är sådana sorterade grusförekomster mycket attraktiva att exploatera för väg- och husbyggnadsändamål, det är därför väsentligt att skydda denna naturtyp från att helt försvinna. Grustäkt vid Brobacka. Skogar och myrar Skogarna i kommunen består till största delen av barrskogar, men ibland med ett påtagligt inslag av lövskog. Den norra delen av kommunen präglas av närheten till de stora slätterna i Skaraborg, med mera öppna marker och med endast utströdda talldominerade blandskogar. Denna del av kommunen innehåller också merparten av våra myrmarker, med Högmossen som den största och bäst utvecklade. I den allra ostligaste kommundelen tangeras Lärkemossens naturreservat i Vårgårda kommun. Stora sammanhängande skogsbygder är Risveden i väster, Lärkeskog och skogarna i södra och sydöstra kommundelen. Risveden har, trots omfattande avverkningar kvar vissa områden med gammal värdefull skog och ett intressant växt- och djurliv. Dessa naturvärden bör säkras för framtiden. Även de bördiga jordbruksområdena är avsatta under havsytan och består av sorterat material, som dessutom har ett övre organiskt skikt. Detta har uppstått när växtdelar brutits ned. Beroende på sammansättning talar man om lerjordar, sandjordar, m.m. Barrskogen vid Läkarebo. 6
De sydliga skogsområdena i kommunen är mestadels kraftigt kuperade och innehåller många sjöar och vattendrag. Även här finns områden med naturskogskvalitéer, gamla skogar med naturliga variationer i bestånden. Detta ger förutsättningar för intressant och skyddsvärd fauna och flora. Insprängda i dessa skogsbygder finns ännu kvar enstaka ålderdomligt hävdade gårdar och torp, som kan behöva någon form av stöd och skydd innan tegar och slåtterängar växer igen. De fåtaliga lövskogar som finns i kommunen, bör säkras genom förordnanden eller brukaravtal. Lärkeskog är det ursprungliga namnet på den gamla häradsallmänningen som omfattade stora centrala delar av kommunen. I detta sammanhang avses Rödeneplatån. Sjöar och vattendrag Sjöarna i kommunen är många men ojämnt fördelade. Området norr om sjön Anten är påtagligt tomt på sjöar medan det i den mer kuperade södra delen finns gott om sjöar av varierande storlek. Mjörn, Anten, Ömmern, Färgen och Nären är de största. Mjörn har den största skärgården av länets sjöar näst efter Vänern. Flera av de stora öarna i Mjörn brukades förr, men idag finns endast en åretruntboende familj på Bokö. Mjörn är fiskrik, har ett rikt fågelliv och är mycket värdefull för friluftslivet. Mjörn hyser även Republiken Risön, som grundades 1894! Republiken har återuppstått de senaste åren och fyller numera en viktig funktion i att bevaka Mjörn och naturreservatet Risöns intressen. Jordbruk De mer omfattande jordbruksbygderna finns i Säveåns och Mellbyåns vida och bördiga dalgångar. Båda kan anses som sydliga utlöpare av den stora västgötaslätten. Andra stora jordbruksbygder finns vid Hede säteri i kommunens nordligaste del, vid Loo - Upplo, Vänga, Östad, Vikaryd, Björkekärr och Hemsjö. Även Ödenäs är odlingsbygd sedan urminnes tider. Detta område är säreget då det utgörs av en drumlin, en långsträckt svagt rundad ås som bildats under istiden. Kommunens kanske förnämligaste slåtteräng, Bryngels gärde, ligger på den sydvästra sidan av Ödenäsdrumlinen. På denna ås återfinner man för övrigt kommunens högsta punkt, 215 m ö h. Bryngenäs Anläggning av våtmarken vid Mellbyån. Anten, men också Mjörn, hotas av övergödning då de stora tillflödena, Mellbyån och Säveån, rinner genom jordbruksbygder och för med sig stora mängder fosfor. Detta ger ett oönskat tillskott av näringsämnen som kan orsaka stora problem med algblomning och annan onormal igenväxning i sjöarna. Ett steg i att minska näringsbelastningen i Mjörn och Anten och därigenom verka för att det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning efterlevs, är bildandet av Antenkommittén och Mjörnkommitén (numera sammanslagen till Anten-Mjörnkommittén). Andra åtgärder som vidtagits är den våtmark som anlagts vid Mellbyåns utlopp i Anten. Våtmarken kommer att fungera som näringsfälla. 7
Anten-Mjörnkommitten bildades 1998 och är en okonventionell samarbetsgrupp som verkar för att begränsa närsaltsbelastningen i sjöarna Anten och Mjörn. Kommittén består av representanter för länsstyrelse, kommuner och ett antal olika intresseorganisationer. Många av de mindre sjöarna i kommunen är allvarligt hotade av försurningen och är föremål för årliga kalkningsinsatser. Kalkning av sjöar och vattendrag har pågått sedan 1981. Kalkningen ger god effekt i form av bättre vattenkvalitet. Målet är i stort sett nått med avseende på försurning, medan det fortfarande finns stora övergödningsproblem i våra största vattendrag. Skyddad natur och riksintressen i Alingsås kommun "Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket" Miljöbalken, (MB) 3 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län är den myndighet som på regional nivå ansvarar för planering, säkerställande och dokumentation av naturvårdsobjekt. Landets kommuner har sedan några år möjlighet att själva kunna säkerställa skyddsvärda objekt enligt miljöbalken, t ex inrätta naturreservat. Alingsås kommun har hittills utnyttjat den möjligheten i och med bildandet av Kvarnsjöns naturreservat. Områdesskydd enligt Kvarnsjöns naturreservat. miljöbalken är länsstyrelsens och kommunens främsta instrument för att bevara värdefulla naturmiljöer. Sedan inträdet i EU medverkar Sverige i uppbyggnaden av Natura 2000, ett nätverk av skyddade områden för hotade arter och livsmiljöer inom EU. Dessa områden avsätts genom habitatsoch fågeldirektiven och finansieras genom EU:s Lifefond. Inom Alingsås kommun finns sex Natura2000-områden: Nolhagavikens naturreservat, Vikaryds ekhagar, Djurgården och Östads lövravinskogar, Vrån, Bryngelsgärde och Kärrbogärde. I kommunen finns för närvarande 10 naturreservat, 10 naturminnen och 12 djurskyddsområden. Dessutom finns 5 fornvårdsobjekt avsatta enligt kulturminnesslagen. Om inget annat anges är objekten i enskild ägo. Naturreservat "Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat" MB 7 4. 8
Brobacka objekt nr: 58 Kommunens äldsta naturvårdsförordnande, från 1922! Ursprungligen avsattes klipplattån Brudsängen med bergsbranterna på båda sidor av Åsjöns smala pass. Reservatet utvidgades 1994 från 2 till 17 ha. Avsikten med reservatet är att visa på de mäktiga krafter som isälvarna utgjorde vid istidens avslutning och som svarvade ur flera stora jättegrytor. De flesta grytorna är halva, troligen har isen utgjort en sida. Reservatet innehåller flera olika sevärdheter: jättegrytsområdet åker och slåtteräng med bl a ängsskallra, jungfrulin, slåttergubbe, nattviol olika skogsbiotoper; bl a ängsekskog, blåbärsgranskog, lindskog, mosse och hygge fågelräknebergets utsikt skalgrusrester ekhagar med bl a storrams, kambräken och trolldruva minnessten Läkarebo ingår i ett förordnande enligt gamla naturvårdslagen. Loholmen En ö i sjön Anten med rester av en borgruin. Reservatet inrättades 1961 för att bl a skydda förekomsten av häckande strandskata. Loholmen. Stora Slättön objekt nr: 27 objekt nr: 145 Denna ö ligger i Stora Färgen. Slättön är avsatt 1960 för att säkra förutsättningarna för den hägerkoloni som funnits på ön sedan 30-talet. Granön objekt nr:143 En 7 ha stor ö i Stora Färgen som är avsatt som reservat 1975 för att bl a följa utvecklingen av ett barrblandskogsbestånd som varit orört sedan stormen 1969. Ägare är Alingsås kommun. Brobacka. Foto: Jeff Lundh I området finns ett naturum. Genom området leder några märkta stigar. Markägare och förvaltare är Västkuststiftelsen. Brobacka är också utgångspunkt för Lärkeskogsleden, en 14 km lång vandringsled till Alingsås. Läkarebo objekt nr: 184 Ett gammalt blandat barrskogsbestånd med huvudsakligen tall i Läkarebo i Ödenäs socken. Ytan är 1 ha. Många äldre träd blåste ner i stormen 1969. En mängd boträd finns i området. Reservatet inrättades 1959. Risön objekt nr: 106 Risön består av tre öar i Mjörn som ägs av Alingsås kommun. Huvudön är 23 ha och mycket populär för det rörliga friluftslivet. Det är endast tillåtet att övernatta på Lilla Risön, (Svensholmen). Risöskär är fågelskyddsområde. Risöns naturreservat invigdes 1996. En kuriositet är Republiken Risön, en sammanslutning av föreningar med anknytning till Mjörn, som verkar för Risöns bästa. Republiken utropades 1894. Nolhagaviken objekt nr: 83 En näringsrik vik av Mjörn med omgivande stränder som hyser en omfattande fågelfauna, speciellt vår och höst. 9
Idåsen objekt nr: 21 Ett av ödetorpen som ligger insprängt i det stora barrskogsområdet Risveden. Naturreservatet utgörs av torpmiljön med omväxlande öppna inägor och slutna partier med lövdungar och solitärträd. Området är högt beläget och sedan många år ett populärt utflyktsmål för allmänheten. I området finns en raststuga och ett vindskydd. Reservatet inrättades som naturvårdsområde år 1990. Förvaltare är Västkuststiftelsen. Nolhagaviken. Området innehåller flera naturtyper: betade strandängar naturskog vassar mosaikartade mader alstrandskog öppna vattenytor blandsumpskog I reservatet finns ett centralt placerat fågeltorn som är anpassat för rullstolsbundna. Området ägs till större delen av Alingsås kommun. Naturreservatet bildades 1993. Kvarnsjön objekt nr: 76 Naturreservatet har kommit till för att skydda den gamla skogen och dess arter. Stora delar av området har sannolikt varit skogsbevuxet under mycket lång tid. Reservatets största raritet är den rödlistade rylen. Förutom naturvärdena har området runt sjön också stor betydelse som ett populärt tätortsnära rekreationsområde. Reservatet bildades år 2000 (och invigdes 2001 av landshövding Göte Bernhardsson). Idåsen Örsbråten objekt nr: 180 Ett småskaligt och kuperat jordbrukslandskap i sluttningen mot sjön Ören. En mosaik av hackslåttängar, hagmarker, hamlade askar med rik lavflora och åkertegar med odlingsrösen och terrasser. Gården är kulturhistoriskt intressant med en ålderdomlig prägel. Stora botaniska värden. Naturreservatet bildades 2002. Naturvårdsområde/ Landskapsskyddsområde Rylen växer i Kvarnsjöreservatet. Sedan miljöbalken trädde i kraft (1999), har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden upphört. Redan bildade naturvårdsområden finns dock kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat, t ex Idåsen. Flertalet naturvårdsområden inrättades för att värna om landskapsbilden. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken, gäller fortfarande bestämmelserna inom de olika landskapsskyddsområdena så länge länsstyrelsen inte beslutat om annat. 10
Härskogens friluftsområde i Lerums kommun når in i den södra delen av kommunen och har avsatts som område med skydd för landskapsbilden enligt den gamla naturvårdslagen från 1972. Exempel på områden som ingår i Härskogens friluftsområde är Slävik, Dumpevik och Edsås-Skaftared vid Stora Färgen. Naturminnen "Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme" MB 7 10. Ek, Sjöbo 3 :1. En stor ek hotfullt nära ett boningshus i Sjöbo, 5.30 m i stamomkrets! Solitär. objekt nr: 34 Ek, Pålstorp 1:2, 1:3. Trädet står på gränsen mellan två fastigheter, nära vägen mellan Hemsjö - Lövhult. objekt nr: 158 Fyra ekar, Gräfsnäs 1:42, 1:62. Dessa ekar finns i en trädgård väster om Gräfsnäs station. objekt nr: 17 Brogärdeseken, Brogärde 2:1. Solitärträd i det öppna landskapet söder om Vänga. Solitär. objekt nr: 44 Ek, Kärret 1:2. Vacker hagmarksek strax intill den gamla gården Kärret i Hemsjö. Solitär. objekt nr: 160 Kommunen är väl försedd med naturminnen, som synes är det först och främst ekar som har blivit fridlysta. Ek, Bjärlanda 4:10, vid landsvägen i Bjärlanda by. Solitär. objekt nr: 11 Ask, Kvarnabo 1:9, solitär ask vid gamla vägen i Kvarnabo. objekt nr: 31 Djurgårdseken, Saxebo 1:5. Eken står vid den plats där tidigare grinden till Gräfsnäs djurgård fanns. objekt nr: 23 Brogärdeseken, Vänga. Djurskyddsområden Djurgårdseken, Saxebo. Foto: Jeff Lundh Olsaeken, Långared 1:5, 1:6, vacker ek i centrala Långared. objekt nr: 37 Ek, Hyndered 1:5, belägen söder om vägen Kvarnabo - Skepplanda. Solitär. objekt nr: 32 "Föreskrifter om förbud att inom landet eller del av landet döda, skada, fånga eller störa vilt levande djur eller att ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon eller att skada eller förstöra sådana djurs fortplantningsområden och viloplatser får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande djurart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av en sådan art." MB 8 1. 11
Alla djurskyddsområden i kommunen är avsatta för att skydda vissa fågelarter under deras häckningsperiod. Fågelskyddet innebär landstigningsförbud på öar och skär under tiden 15/4-15/7, (Halö 1/3-15/7). Det är framförallt storlom, vadare och måsfåglar, men även andra arter, som kräver ett skydd. Fågelskyddsområden: Ljussnopparna, Stora Färgen Stora och Lilla Halö, Mjörn Lilla Stenskär, Mjörn Prästeskär, Mjörn Stora Stenskär, Mjörn Norseskären (småöarna), Mjörn Hålsarö skär, Ömmern Lilla Klockö, Ömmern Lilla Skallö, Ömmern Ljungöarna, Ömmern Olofseredsgubben, Ömmern Tångöarna, Ömmern objekt nr: 137 objekt nr: 80 objekt nr: 92 objekt nr: 97 objekt nr: 94 objekt nr: 113 objekt nr: 179 objekt nr: 165 objekt nr: 163 objekt nr: 162 objekt nr: 172 objekt nr: 168 Dessutom är s k "vädjandeskyltar" utsatta i och vid sjön Nären, för att skydda häckande storlom från störande kanotister, badande, m.m. Dessa skyltar kräver inget beslut av länsstyrelsen, utan vädjar till allmänheten att på frivillig väg ta hänsyn till storlommarna. Riksintressen Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården, eller friluftslivet, skall enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Följande områden är klassade som riksintressen för naturvård och friluftsliv i kommunen (och finns med i kommunens översiktsplan): Risveden objekt nr: 57 Naturvård Talrika sjöar och lövomgivna odlingsmiljöer inne i ett barrskogsområde med vildmarksprägel. Lövtäkt, slåtter och bete fortlever på några av gårdarna, varvid en artrik vegetation och flora har bevarats. Opåverkade barrskogsområden med en artrik och ovanlig kryptogamflora. Partier med en rik lundflora, bl a i dalgångarna. Friluftsliv Barrskogsområde med starkt bruten topografi. Vildmarksprägel. Många kulturhistoriskt intressanta odlingsmiljöer. Goda möjligheter till fritidsfiske. Rikt fågelliv. Flera utsiktspunkter och märkta strövstigar gör området attraktivt för friluftslivet. Mjörn - Anten Naturvård Mjörn är en av länets värdefullaste fågelsjöar, karaktärsarter skäggdopping, vigg och knipa. Flera rastande arter. Förutom en artrik fiskfauna hyser sjön flera glacialmarina relikter. Flera våtmarksbiotoper. Av geologiskt intresse är jättegrytsområdet vid Brobacka och genombrottsdalen mellan Anten och Mjörn. Ömmern - Ödenäs objekt nr: 59 objekt nr: 167 Naturvård Sprickdalssjön Ömmern med intilliggande drumlin är representativa exempel på geologiska bildningar. Fågelskyddsområde, Halö. 12
Drumlinen är uppodlad med igenväxande ängsoch hagmarker på sidorna. Välhävdade slåtterängar finns i området. Terrängen bitvis översilad och vegetationen källpåverkad. milstenar ex Lygnareds korsväg Dessa objekt sköts av kommunens beredskapsarbetslag i samarbete med hembygds- och fornminnesföreningar. Delsjö- Härskogenområdet objekt nr: 186 Friluftsliv Ett sjörikt skogsområde med inslag av jordbruksenheter. Området utgör topografiskt en utlöpare till det sydsvenska höglandet. Det berör flera kommuner öster om Göteborg och omfattar inom Alingsås kommun de sydligaste delarna. Intresseaspekterna är stora naturvärden, kanotvatten, vandring, fritidsfiske, naturstudier, bad, m.m. Området berör ovanstående riksintresse för naturvård. Kulturminnesvård Kungsvägen, Kärrbogärde. Biotopskydd "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas." KML 1. "Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön." MB 7 11. Även vid skötsel av fornminnen sker olika former av naturvårdsinsatser: röjning, gallring, m.m. I kommunen finns följande fem objekt som är skyddade av Riksantikvarieämbetet: Ingareds åsar bronsåldersgravar Stynaborg fornborg Nygård gravhög Erska lunde gravfält Gräfsnäs slottspark Andra fornvårdsobjekt i kommunen är: Rolfs kulle gravhög och kolerakyrkogård gränsstenar ex femstenarör minnesstenar ex Skaveryds sten, Lövekulle domarring ex Tokebacka högar ex Tokebacka Följande objekt har ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken: alléer källor med omgivande våtmark i jordbruksmark (max 1 ha) odlingsrösen i jordbruksmark pilevallar småvatten och våtmarker i jordbruksmark stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar (max 0,5 ha) Dessutom kan skogsvårdsstyrelsen skydda värdefulla skogsbiotoper med hjälp av biotopskydd, t ex ravinskogar, äldre naturskogar, alkärr, hassellundar och ras- eller bergbranter. För närvarande har skogsvårdsstyrelsen inrättat 10 biotopskyddsområden med en sammanlagd yta av 32,6 ha i Alingsås kommun. 13
Nedan ges exempel på dels ett generellt, dels ett speciellt avsatt biotopskydd. Hede Allé objekt nr: 2 En praktfull kilometerlång allé som inramar vägen tvärs över de öppna jordbruksfälten vid Hede säteri. Lönn, ask, kastanj och lind är trädslag som ingår i allén. Flera boträd. Allén är i behov av restaurering, bl a finns många döda grenar och torra toppar. Lavarna almlav (Gyalecta ulmi), hotkategori NT och blek kraterlav (Gyalecta flotowii), hotkategori NT finns på några askar. Den är en av de få alléer i våra trakter som inte har påverkats av vägbreddning eller andra ingrepp. Objekten har i länsstyrelsens inventeringar, klassats enligt en skala I till III, där I anger högsta naturvärde. I detta program redovisas huvudsakligen objekt i klass I och klass II. De olika kriterierna nämns under respektive rubrik. I bedömningen har förutom naturvärden, även rekreationsvärden vägts in. Varje objektsbeskrivning avslutas med naturvårdsorganets bedömning enligt nedanstående klassifiering: klass A klass B klass C mycket högt bevarandevärde högt bevarandevärde bevarandevärt I förekommande fall används systemet för indelning i hotkategorier av växter och djur (rödlistade arter) enligt ArtDatabanken med vedertagna internationella förkortningar: DD NT VU EN CR RE kunskapsbrist missgynnad sårbar starkt hotad akut hotad försvunnen Hede allé Ubby objekt nr: 5 Ett mindre (ca 3,4 ha) urskogsartat barrskogsbestånd med höga naturvärden nordost om Stora Mellby. Många träd är mellan 150 och 200 år gamla. Området hyser en del sällsynta lavar såsom rostfläck (Arthonia vinosa), havstulpanlav (Thelotréma lepadinum) och kattfotslav (Arthonia leucopellaea). Den mindre vanliga orkidén knärot (Goodyéra repéns) förekommer i området. Området avsattes som biotopskyddsområde 1998. Nedan uppräknade objekt har höga naturvärden och bör i någon form säkerställas för framtiden. Objekten är ordnade under rubrikerna lövskogar, barrskogar, ängar och hagar, våtmarker, sjöar, vattendrag, tätortsnära naturområden och övrigt. Skyddsvärda naturvårdsobjekt Länsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsens inventeringar har utgjort det huvudsakliga underlaget för klassning av värdefulla naturområden i Alingsås kommun. Brobacka 14
- Lövskogar Lövskogar Alingsås kommun är lövskogsrik. Den största koncentrationen och den rikaste variationen finns i anslutning till de stora sjöarna. I den södra delen förekommer en hel del lövskog, speciellt av ek, i flera spridda små bestånd. Främst är det hedekskog. Ängsekskog är däremot mer sällsynt, främst på grund av att denna skogstyp kräver mer näringsrik jordmån. Alm-askskogar och lindskogar är sällsynta i kommunen. Även bokbestånden är begränsade då kommunen ligger nära bokens naturliga nordgräns. Klassningen av lövskogar är en sammanvägning av flera faktorer: Storlek. Ett stort område är mer värdefullt än ett litet. Skogens "mognad" som ekosystem; trädens ålder och grovlek, träd med bohål, sena successionsstadier som torrakor och lågor. Områdets variationsrikedom, olika småbiotoper, m.m. Om möjligt fritt utvecklade områden, utan diverse mänskliga ingrepp. Representativa och unika skogstyper. Exempel på dessa skogstyper i Alingsås kommun är främst den suboceaniska bergshedekskogen som visar på ett av de möjliga klimaxstadierna i denna del av Sverige. Även sällsynta skogstyper värderas högt oberoende om de är naturliga eller kulturprodukter. Några grova, gamla askar som tidigare hamlats. Igenväxande åkerlyckor med bl a hagtorn. Flera lågor och torrakor. Sparv- och pärluggla förekommer i området. Representativ hedekskog med sena successionsstadier. Ödenäs, söder om kyrkan objekt nr: 174 Igenväxande askhagar, betesmarker och slåtterängar. Blandskogar av trivialtyp. Många av askarna bär spår av hamling. Blandskogen sydost om kyrkan växer på översilningsmark och representerar en ovanlig skogstyp i kommunen. Man finner björk, asp, ek, lönn, ask, tall och gran. Buskskiktet varierar och består av hassel, brakved, hägg, rönn, en och viden. Även fältskiktet är varierat, bl a finns i den översilade alskogen söder om kyrkan t ex massvegetation av gullpudra och kärrfibbla. Intressanta lavar och mossor på gamla askar. Området gränsar delvis till barrskogsobjektet "Månsaskogen". Kommunens bedömning, klass B Ödenäs, norr om kyrkan objekt nr: 170 Blandskog av trivialtyp, al, ek och björk. Inträngande gran. Ädellövskog som ask, alm och lind bär spår av hamling.hassel och hägg i buskskiktet. I de igenväxande slåttermarkerna finns gott om bl a smörbollar. Även skogsbingel och stinksyska finns. Dunmossa (Trichocolea tomentella), hotkategori NT, funnen i bäckdal. Kommunens bedömning, klass B Klockaregårdskullen Djurås objekt nr: 189 I den sydligaste delen av kommunen ligger Djurås. Gammal medelgrov hedekskog. Kärrbogärde objekt nr: 155 En igenvuxen ekhage med stort lindinslag. Många grova ekar och mycket grov lind som är på väg att trängas till döds. Flera torrakor och lågor finns i området. Intressant flora och fauna finns knuten till de grova ekarna och lindarna, bl a gulpudrad spiklav (Calicium adspersum). Närströvområde för Ingaredsområdet. Länsstyrelsens bedömning, klass I och II. 15
- Lövskogar Hemsjö kyrka - Simmenäs objekt nr: 157 Hedekskog, ekhage, alskog och blandskog. I delar av området finns flera hamlade lindar. I öster finns grov björk-alsumpskog och grova sälgar. Vid Pålstorp finns en fridlyst ek. Många torrakor och lågor. Buskskikt varierar med hassel, brakved, en, hägg och viden. Länsstyrelsens bedömning, klass II, delvis. Kommunens bedömning, klass C. Lida - Edshult objekt nr: 154 Bokskog och blandskog av trivialtyp i sluttningen mot Stora Färgen. Områdesvis dominerar omväxlande ek, björk, al och gran. Inslag av tall, ask och bok. Hamlade askar finns på några ställen. Några områden med medelgrov 80- årig bokskog. Buskskikt med hassel, rönn, en, hägg, och brakved. Bokskogen saknar buskskikt. I bäckravinen finns skogsbingel och strutbräken, m.m. Kommunens vackraste bokbestånd. Länsstyrelsens bedömning, klass II, delvis. Nolingared Ryd Björkhage, hedekskog. Hagen är i norr en gammaldags, allt mer försvinnande, betad björkskog - björkhage med inslag av ek. Längst i söder medelgrov hedekskog, inslag av lind. Ställvis grov gran. Buskar av hassel, en, viden och brakved. Flera torrträd och lågor. Ormvråk, grönsångare och taltrast. Tillfällan objekt nr: 141 objekt nr: 144 Gammal askhage med inslag av lönn. Askarna hyser en mycket intressant lavflora som bör tryggas, bl a skuggblåslav (Hypogymnia vitata), läderlappslav (Collema nigrescens), hotkategori NT, lunglav (Lobaria pulmonaria), sköldlav (Peltigera collina), skrovellav (Lobaria scrobiculata) hotkategori NT, m.m. Den kulturhistoriskt intressanta torpmiljön restaurerades 1993 och askarna hamlades igen, dessutom har en utglesning skett av den imponerande eneskogen. Fårbete. Bokskogen i Edshult. Foto: Jeff Lundh Länsstyrelsens bedömning, klass I. Nolingared objekt nr: 148 Gammal hamlad lindhage och medelgrov till grov hedekskog. På äldre ekar finns almlav (Gyalecta ulmi) hotkategori NT och rostfläck (Arthonia vinosa). Lågor och torrakor av ek. Buskskikt av hassel, en, och brakved. Skogsbingel finns. Lilla Lygnö Grov ängsekskog öster om gården med stort inslag av lind, lönn och gran. De grova lindarna har hamlats. Boträd och lågor av ek och lind. Hassel och viden utgör buskskiktet. Hässlebrodd, trolldruva, blåsippa och vispstarr finns i området. objekt nr: 126 16
- Lövskogar Kullabo objekt nr: 136 Igenväxande björkhagar med stort inslag av ek. Även al, gran och asp. Buskskikt med inslag av hassel, hägg, en och viden. Fältskikt av frisk örttyp. Tidigare betesanpassad flora med bl a fältgentiana hotkategori NT, ängsskallra, svinrot och massförekomst av slåtterfibbla. Kommunens bedömning, klass A (efter restaurering) Korallav (Sphaeróphorus globósus) samt lunglav (Lobaria pulmonaria) förekommer på lind. Rik flora i branten mot sydväst. Kommunens rikaste lindskog med äldre successionsstadier, även av kulturhistoriskt intresse. Vacker landskapsbild. Länsstyrelsens bedömning, klass I. Kommunens bedömning, klass A Edsås - Skaftared objekt nr: 146 Norrsluttningen mot Stora Färgen är ett varierat, delvis igenväxande lövskogsområde med flera olika kvalitéer. Vacker landskapsbild. I den södra delen dominerar en alm-askskog i de branta delarna av Pallebergen. Området är blockrikt och källpåverkat. Där förekommer även ek al, asp, gran och björk. Buskskiktet är tätt och består av hassel med inslag av skogsolvon. Fältskikt med bl a tvåblad, storrams, vätteros, blåsippa, m.m. Längre norrut efter sjöstranden finns medelgrov till grov ekskog med inslag av ask, björk, lind och gran. Buskskiktet består av hassel och en. Inslag av hägg, brakved, skogsolvon och viden. Fältskiktet av frisk ört-ristyp. Nästa område norrut är en medelgrov till grov ask-almskog med starkt inslag av ek. I området finns också lind, björk, asp, al och gran. Flera grova lindar. Buskskiktet består av delvis grov hassel med inslag av hägg, viden, brakved och en. Fältskiktet av frisk örttyp med inslag av storrams, ormbär, lundstjärnblomma, blåsippa och vätteros. Nötkråka hotkategori NT förekommer. Skiftet ägs av Alingsås kommun. Länsstyrelsens bedömning, klass I. Kommunens bedömning, klass A Färgenäs objekt nr: 132 Lindskog som delvis domineras av äldre hamlade träd. Rikt varierade delar, med inslag av bl a alm, ask, rönn, björk, asp och gran. Ek-, lind- och aspsly. Buskskikt av hassel, en, hägg, nypon, m.m. Blåsippa, skogsbingel, vätteros, gullpudra, och glansnäva. Betesdrift. Färgenäs Dumpevik Foto: Jeff Lundh Medelgrov till grov hedekskog med stort inslag av gran och tall. Inslag av al, asp, ask och björk. Talrika lågor och torrakor av ek. Varierat buskskikt av en och hassel. Även inslag av brakved, viden, rönn, hägg och druvfläder förekommer. Skogsbingel och blåsippa förekommer fläckvis. I branten mot sjön växer lundslok lokalt. Epifytfloran i de västra delarna välutvecklad. Lunglav (Lobaria pulmonaria), skrovellav (Lobaria scrobiculata) hotkategori NT och fällmossa (Antitrichia curtipendula) förekommer. En vacker ekskog med äldre successionsstadier. Länsstyrelsens bedömning, klass I. Slävik objekt nr: 127 objekt nr: 130 Medelgrov till grov ängsekskog med inslag av gran, tall, lind, asp och björk. Ekhage och alskog. I området finns betade fornåkrar. Rikligt med hålträd. Enstaka torrakor och lågor. I buskskiktet finns hassel med inslag av en, brakved och viden. Floran innehåller bl a kungsängslilja, skogsbingel, hässlebrodd och vätteros. Svamprikt. Lömsk flugsvamp förekommer. 17
- Lövskogar På äldre ask guldlockmossa (Homalothecium sericeum) och traslav (Leptogium lichenoides). Kattuggla häckar. I området ligger också "Mormonernas predikstol", en stenformation där mormonerna predikade under 1870-talet. Släviks prästgård Foto: Jeff Lundh På lönn vid gården och på ekar i hagen växer almlav (Gyalecta ulmi), hotkategori NT. Rikligt med lunglav (Lobaria pulmonaria), på asp och ek i norra delen. Fällmossa (Antitrichia curtipendula) förekommer på ek och lönn. Kattuggla finns. Ett av kommunens värdefullaste ekbestånd. Länsstyrelsens bedömning, klass I. Lilleskog - Stora Vardsjön Ängsekskog. Grov till mycket grov ekskog, viss parkkaraktär. Vid Hagsjön finns några mycket grova bokar och en mycket grov gran. Inslag av bok, lind, alm, ask, gran och tall, m.m. Några av de grövre askarna och lindarna har hamlats. Guldlockmossa (Homalothecium sericeum) förekommer på ask. Hassel, hägg, en, brakved och viden i buskskiktet. Skogsbingel. Blanksvart trämyran (Lasius fuliginosus) finns enligt uppgift i de gamla träden. objekt nr: 121 Markedalen objekt nr: 125 Ekhagar väster om gården med medelgrova till grova träd. Inslag av lind, björk, asp och gran. Varierat betestryck. Skogsbingel och rikligt med blåsippa. Fällmossa (Antitrichia curtipendula), lunglav (Lobaria pulmonaria) och rostfläck (Arthonia vinosa) rikligt förekommande på ek. Kattuggla häckar. Vacker landskapsbild. Lindås objekt nr: 115 Ekhage och lindskog. I väster och söder växer ekskogar i medelgrova dimensioner med stort inslag av björk och al. Även ask, lönn och gran. I den norra delen finns en gammal igenvuxen lindhage med några lindar med grova dimensioner. Inslag av ek, asp, tall och alm. Vissa betade partier. I buskskiktet hassel, en och viden. Fältskikt av frisk örttyp. Lokal för lundbräsma, blåsippa, skogsbingel, nattviol och trolldruva. Lunglav, (Lobaria pulmonaria) på lönn och havstulpanlav (Thelotrema lepadinum) på lind. Lunglaven växer i Markedalen. Brackegärdskullarna Foto: Jeff Lundh Vackert strövområde mellan Västra Bodarna och Bryngenäs. Ängsekskog med ett stort inslag av hassel och lind. Lokal för gullviva, skogsbingel, trolldruva och tandrot. Väl utvecklad jättelav (lobaria amplissima) hotkategori VU, på lönn i området. Totalt är ett par hundra träd med jättelav kända i Sverige. Andra intressanta förekommande arter är puderfläck (Arthonia cinereopruinosa) där endast ett 30-tal lokaler är kända i Sverige, hotkategori VU, lunglav (Lobaria pulmonaria), rostfläck (Arthonia vinosa) och guldlockmossa (Homalothecium sericeum). objekt nr: 120 18
- Lövskogar Floran är rik, särskilt i de källpåverkade områdena med t ex dvärghäxört och skärmstarr. Hässlebrodd, lundslok, slåttergubbe och brudborste förekommer också. Den sällsynta jättelaven växer vid Brackegärdskullarna, Bryngenäs. Foto: Jeff Lundh Bryngenäs - Skår Ekhage och hedekskog. Söder om gården ekhage med medelgrov till grov ek med stort inslag av tall, gran, björk och al. Asp och lind förekommer. Norr om gården medelgrov till grov hedekskog, inslag av tall, gran, björk, al, ask och fågelbär. Buskskikt av hassel, en, brakved, hägg och viden. Förekomst av lunglav (Lobaria pulmonaria), och skrovellav (Lobaria scrobiculata). På de gamla ekarna påträffades även spiklavarna gulpudrad spiklav (Calicium adspersum), ärgspik (Microcalicium disseminatum) och skinnlaven (Leptogium teretiusculum). Lokal för gräset (Poa chaixii), parkgröe. Även skogsbingel, smånunneört och lövbinda. Vacker landskapsbild med betade ekhagar, angränsande alléer och Bryngenäsviken med ekdungar och välutvecklade skogsbryn. Djurgården, Östads säteri objekt nr: 109 objekt nr: 71 Ett rikt och varierat område med olika skogstyper; Al-, hedek-, bok- och ängsekskog. På den norra delen finns ekhagar med grova till mycket grova ekar. I bergssluttningarna finns avsnitt med ek - hasselskogar med inslag av mycket grova ekar. Lite varstans på Djurgården kan man hitta invuxna mycket mäktiga ekar, som tyder på tidigare öppna betesmarker. Lavfloran är mycket intressant, t ex har blomskägglav (Usnea florida), hotkategori NT och örtlav (Lobaria virens), hotkategori VU, hittats vid inventeringar. Sammanlagt har 18 rödlistade lavarter registrerats i området! Även den lägre faunan är mycket spännande, t ex har den i landet utomordentligt sällsynta skalbaggen svart guldbagge (Gnorimus variabilis), hotkategori EN, påträffats. Djurgården är ett rikt och varierat område med mycket stora biologiska kvalitéer. Natura 2000-område. Länsstyrelsens bedömning, klass 1. Vikaryds gård Ekhage vid gården som betas av hästar och får. Medelgrov till mycket grov ek. Stort inslag av asp, björk och ask. Hassel, en och rönn utgör buskskikt. På en äldre ek finns laven gulnål (Chaenotheca brachypoda). Vikaryd Betad ekhage med grov ek. Litet inslag av grov alm och lind. Rikligt med boträd och enstaka grova lågor. En av kommunens värdefullaste ekhagar. Ekoxe har observerats. Natura 2000- område. Länsstyrelsens bedömning, Klass I. objekt nr: 69 objekt nr: 72 Många är döda torrakor. På vissa avsnitt växer grov till mycket grov lind tillsammans med tall, asp och al. Boträd, torrakor och hålträd är vanliga i hela området. Hassel, en, sälg, brakved och hägg dominerar i buskskiktet. Vår i Vikaryds ekhagar. Foto: Jeff Lundh 19
- Lövskogar Storedalen Randområde mot Risveden av blandskog med ädellövinslag. I söder ung alskog med gott om ask och björk. Enstaka grov ek och tall. Mot norr mer ek, björk och asp. Inslag av gran, lönn och bok. Flera grova bokar och lönnar i anslutning till bebyggelse. Lågor. Buskskikt av hassel, brakved, hägg och viden. Friskt och fuktigt fältskikt, örttyp. Ekedalen objekt nr: 63 Hedek- och ängsekskog med inslag av delvis grov ek-hasselskog. Partier med grov lind och alm som bär spår av hamling. Flera bäckar och källflöden som kantas av al. Vissa delar mosaikartade med igenväxande askhagar, bokskog, gran och björk. Flera lågor och torrträd finns. Varierat buskskikt med hassel, sälg, vide, rönn, hägg och en. Skärmstarr och kambräken (Blechnum spicant) förekommer. Den centrala delen med källpåverkad ädellövskog är en sällsynt och värdefull biotop. Natura 2000-område. Länsstyrelsen bedömning, klass I, delvis. Hjällnäs Hagar med grov ek och grova till mycket grova askar, lönnar och lindar. Ekhagen i norr, Brackeliderna, är restaurerad för skogsbete. Några träd har tidigare hamlats. Trots bete är delar av området statt i igenväxning. Vissa delar är tätt bevuxna med hassel och enbuskar. Grova torrakor och lågor av bl a ek och ask. Flera boträd. objekt nr: 68 objekt nr: 64 Vikaryd - Brobacka objekt nr: 65 Hedekskog-alskog. Ett rikt och varierat område. Tät och klenstammig hedekskog i söder med inslag av björk, gran, asp och al. Även fågelbär, tall, rönn, gallrad ung ask och en mycket grov ek finns i området. I de mellersta delarna finns också några grova häggar. Längre norrut ökar ekinslaget och med inslag av triviallöv och enstaka grov ask och alm. Buskskiktet varierar från sälg, hägg och brakved till de täta hässlena i de norra områdena. I lundfloran kan man finna t ex blåsippa, bingel, trolldruva och kambräken. Mossan (Dolichotheca seligeri), hittades på en gammal stubbe. Gott om torrakor och hålträd. I området finns bobyggande mindre hackspett hotkategori VU, stjärtmes och nötkråka hotkategori NT. Längst i norr tangerar området Brobacka naturreservat. I områdets norra delar passerar Lärkeskogsleden. Kommunens bedömning, klass A, de norra delarna klass B, övriga delar. Åsjöns västsida Igenväxande lindhage med gammal grov tidigare hamlad lind. Stort inslag grov till medelgrov ek. Även björk, al, tall och ask. Talrika boträd och lågor av lind och ek. Sälg, hassel, en och brakved i buskskiktet. Lunglav (Lobaria pulmonaria), finns på en gammal lind. Värdefulla äldre successionsstadier. I området finns två grävlingsgryt. Kommunens bedömning, klass B Åsjön/Ålandasjön Rammegärde objekt nr: 56 objekt nr: 55 Grov till medelgrov hedekskog med inslag av grova lindar, vissa hamlade. Mycket gran och visst inslag av lönn, alm, al, tall, björk och asp. Hassel, brakved, en och viden i buskskiktet. Välutvecklad epifytflora. Rostfläck (Arthonia vinosa), korallav (Sphaerophorus globosus), ekskinn och stor revmossa (Bazzania trilobata) förekommer. Ormvråk häckar. Trolldruva, blåsippa och skogsolvon finns. Vissa naturskogskvalitéer. 20
- Lövskogar Kleven Hedekskog. Grov till medelgrov i norr och i branten nedanför gården Kleven. Vid gården finns grov lind och ask, som bär spår av hamling. Talrika lågor och torrakor av ek. Enstaka ek med fällmossa (Antitrichia curtipendula). Buskskikt av hassel, en, brakved och viden. Fältskikt av frisk till fuktig örttyp. Lokal för blåsippa, skogsbingel, lundelm och springkorn. Naturskogskvalitéer med rik flora. objekt nr: 50 Vagnshed objekt nr: 42 Hagmark med blandade lövträd. Grov till medelgrov hedekskog med inslag av tall, gran, asp och al. Även bok, alm, ask, lind och lönn förekommer. De sistnämnda arterna hamlade. Visst bete. Buskskikt av hassel, en, hägg, rönn och sälg. Lavarna almlav (Gyalecta ulmi), hotkategori NT och blek kraterlav (Gyalecta flotowii), hotkategori NT, finns på en gammal alm. Vacker landskapsbild. Flera äldre lövträd. Kommunens bedömning, klass B Ödegärdet Ekhage - björkskog. I de fårbetade hagmarkerna finns också en askhage med träd av grova dimensioner som har hamlats tidigare. I den norra delen finns en ung, klen björksumpskog med inslag av gran och al. Längst i norr en björkhage med grövre dimensioner. Buskskikt med brakved, en, olvon, hassel och viden. objekt nr: 49 Arelid Foto: Jeff Lundh Dirhuvden Hedekskog. Ekskogen innehåller flera grova till mycket grova ekar. Visst inslag av asp, björk, al och rönn. Gott om gran och tall. Även flera torrakor och lågor av ek. I buskskiktet en, brakved och viden. Brogärde objekt nr: 48 objekt nr: 46 Hagmark med blandade lövträd och hedekskog i nordsluttningen av Rödeneplatån. Mosaikområde. Ekdungar, övergivna hagmarker med grova hamlade askar, almar och lindar. Bete förekommer. Buskskikt av hassel, hägg, en, rönn, sälg, skogsolvon och nypon. På en gammal alm finns almlav (Gyalecta ulmi), hotkategori NT, blek kraterlav (Gyalecta flotowii), hotkategori NT och kornig nållav (Chaenotheca chlorella). Ett vackert äldre odlingslandskap. Arelid En mosaik av delområden med inslag av ängsek-, hedek- och björkskog. I området finns bl a en gallrad, gles ängsekskog med inslag av al och björk. Även grova till mycket grova lindar och askar med spår av hamling ingår. Mot vägen finns ett område med ung björkskog. Längst i söder en björkskog med gott om al på källpåverkad mark. Buskar finns i form av hassel, hägg, viden och brakved. Hässleklocka, skogsbingel och trolldruva bl a i fältfloran. Kommunens bedömning, klass B Långared objekt nr: 40 objekt nr: 33 Varierat område norr om kyrkan i Långared. Vid prästgården en liten ängsekskog med inslag av grov lind som hamlats. Inslag även av björk, gran, asp och al. 21
- Lövskogar Längre norrut ligger en ekhage med medelgrova till grova träd. I öster en trivial brynskog av björk, gran, asp, al och ek. Odlingsrösen. I buskskiktet hassel, nypon, hägg, en, viden och skogsolvon. Gammalt odlingslandskap. Kommunens bedömning, klass B Stussbäcken Rester av de tidigare mer utbredda ädellövskogar som fanns i sluttningarna från Risveden mot sjön Anten. Längre ner mot stranden stort inslag av ek. Buskskiktet i de lägre liggande delarna består av hassel, bok, en och ek. En av kommunens främsta bokskogsförekomster. Naturvårdsavtal i områdes västra del (gammal hagmark). objekt nr: 29 Gräfsnäs slottspark objekt nr: 18 Ängsekskog. Grov till mycket grov ek på bl a Lekarevallen, och här och var på slåtterängen och i övriga parken. Inslag av grov ask och alm. I parken förekommer också rödbok och även en speciell typ av mycket grov asp, 30 m hög. Utefter bäcken och i källpåverkade områden dominerar al. Talrika boträd, torrakor och lågor. Epifytfloran är rik och intressant; blek kraterlav (Gyalecta flotowii) hotkategori NT, almlav (Gyalecta ulmi) hotkategori NT och kopparspik (Calicium salicinum) m fl arter. Populärt utflyktsmål med en rik flora, bl a gulplister, krollilja, rödblära och grönvit nattviol. Rikt fågelliv med bl a svart-vit flugsnappare, gulsångare, bofink, m.fl. Kulturhistoriskt mycket intressant område. Länsstyrelsens bedömning, klass I. Sörängen - Stenstorp Varierat område utefter sjön Anten med blandskog av björk, asp, ek, al, gran och tall. Även ask och lind. Närmare sjön dominerar hedekskog med en rand av knäckepil utefter stranden. Fragment av ekhagar. Vid vägen växer den fridlysta Djurgårdseken. Området betas delvis. Buskskikt av hassel, en, rönn, hägg, sälg och viden. Tilltalande landskapsbild. Ärtebräckan - Ekedal objekt nr: 22 objekt nr: 16 Skogsbrynen på denna del av Mellbydalen består av klen till medelgrov hedekskog utformad som randskogar mot åker och bebyggelse. Stort inslag av tall som ökar på höglänta avsnitt. Vid gården Lindom finns grövre ek och grov till mycket grov ask som bär spår av hamling. Enstaka boträd och grova lågor av lind, lönn och ek. Buskskikt av hassel, en och viden. I floran bl a backvicker, rödfloka och lundstjärnblomma. Länsstyrelsens bedömning, de centrala delarna klass II. Kommunens bedömning, klass C. Ränne En hästbetad hage med klena till medelgrova ekar. Inslag av asp, gran, björk, tall och ask. Buskskikt av en, rönn, sälg och viden. Fältskikt av frisk örttyp. En av kommunens största hävdade ekhagar. objekt nr: 13 Gräfsnässlottspark Foto: Bildmakarna, Kerstin & Jan Hamberg 22
- Barrskogar Glossbo Hagar med medelgrov till grov ek och inslag av björk och asp. Norr om hagarna klen till medelgrov hedekskog som i vissa mindre partier övergår till en ek-hasselskog. Beståndet har stort inslag av asp och björk. Vissa inslag av gran, tall och ask. Risk för igenväxning. Hassel, hägg, brakved och nypon i buskskiktet. Rikliga bestånd av blåsippa, ormbär och trolldruva. Ett värdefullt bestånd av lundkaraktär. Kommunens bedömning, klass B Barrskogar Kommunen ligger i den växtregion som kallas södra barrskogsregionen, vilket innebär att barrskogar med inslag av olika lövträd, dominerar. Generellt gäller att man vid fredande av skog eller annan naturmark, sätter av tillräckligt stora områden. Det är också viktigt att begränsa antalet skogsbilvägar i dessa områden. De områden som följer, är exempel på värdefulla objekt som bör uppmärksammas. objekt nr: 1 Ödenäs, Läkarebo mm objekt nr: 182 Barrskogen som sträcker sig från Läkarebo i söder till Bodasvedjan i norr, har höga naturvärden. I området ligger Läkarebo naturreservat, ett gammalt barrskogsbestånd med huvudsakligen grov tall (se sid. 9). Längre norrut finns naturskogsartad skog som är avsatt som biotopskyddsområde. Ett annat skifte gränsar mot Bredaremossen och Läkarebotjärn och har ett stort inslag av barrsumpskogar och gammal tall. Medelåldern på skogen är ca 125-130 år. Riklig förekomst av s.k. kjolgranar (uthängande grenverk ända ner till marken) och rik bärrisvegetation. Tjäderspelplats. På de gamla granarna växer kattfotslav (Arthonia leucopellaea) och orkidén knärot förekommer. Naturvårdsavtal har tecknats. Hela området är skyddsvärt. Kommunens bedömning, klass A Femstenarör, Risveden. 23