BANORNAS UPPDRAG

BANORNAS UPPDRAG 20140610

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Syfte... 3 Strategi... 4 Mål med Banornas uppdrag... 5 Uppdrag tävling... 6 Nationalevent... 6 Tävlingsdagsfördelning... 6 Frivilliga breddloppsdagar... 7 Uppdrag rekrytering... 8 Direktincitament... 8 Uppdrag anläggning... 9 Anläggningskrav... 9 Modernisering av publikanläggningar... 9 Uppdrag samarbete... 10 Regionsportchefer... 10 Regionala utbildningsansvariga... 10 Regioner... 11 Tävlingstillstånd... 12 Totalisatortillstånd... 12 Travsportens kvalitetsstandard... 12 Bilaga 1. Tävlingsdagar 2015... 13 Bilaga 2. Direktincitament och basbelopp... 18 Bilaga 2.1 Travskolornas aktivitetsstöd 2015... 27 Bilaga 3. Viktiga datum... 29 Bilaga 4. Nyckeltal... 30 2

INLEDNING Nu startar Banornas uppdrag och därmed inleds ett av den svenska travsportens mest väsentliga förändringsarbeten för att skapa en långsiktigt hållbar framtid. Arbetet med Banornas uppdrag påbörjades under 2012 som ett prioriterat projekt utifrån strategidokumentet Horisont 2017, som antogs av ett extra fullmäktigemöte på Jägersro den 31 augusti 2011. De styrande principer som varit utgångspunkt för arbetet är att vi fortsatt ska ha 33 aktiva travbanor och en travsport för både bredd och elit. Det ska också skapas goda förutsättningar för samverkan mellan banor och investeringar för framtiden. Projektet innebär att allomfattande förändringar i travsportens struktur och arbetssätt, för såväl den enskilda banan som regionalt och centralt, ska verkställas. Därmed lämnar travsporten ett relativt statiskt ekonomiskt fördelningssystem som nästan uteslutande baserats på ATGs spelutveckling. SYFTE Utifrån travsportens gemensamma kärnvärden och strategiska plan införs istället en incitamentsdriven fördelningsmodell som fokuserar på marknad, försäljning och utveckling. Sportsliga parametrar får ökad betydelse och travbanornas arbete styrs därmed om med fokus på att rekrytera nya hästägare, aktiva, publik och spelare. Modellen innebär ökade utvecklingsmöjligheter för den enskilda banan och stimulerar till att etablera närmare samverkan banor emellan. Banornas uppdrag är det grundläggande dokumentet för banornas planering och arbete inför 2015. Det beskriver den nya incitamentsmodellens koppling till kvalitativa och kvantitativa mål och de kravbilder som styr tilldelningen av tävlingsdagar/koncept och ekonomiska medel. Dokumentet är uppdelat i avsnitt som berör tävlingar, rekrytering, anläggning, samarbete och tävlingstillstånd samt bilagor för säsongen 2015. Banornas uppdrag har tagits fram på uppdrag av Svensk Travsport och delar av dokumentet har förankrats genom beslut i ATGs styrelse. Till incitamentssystemet och tillhörande regelverk har en referensgrupp med banrepresentanter varit viktig under processen. Projektets innehåll har vid flera tillfällen diskuterats och förankrats på förtroenderåd, fullmäktigemöten och ute på travsällskapen. 3

STRATEGI Strategi är att välja hur vi ska mobilisera resurser för att uppnå framtida mål. Med andra ord: att välja en riktning som vi gemensamt strävar mot. Det strategiska ramverk som skapats baserat på Horisont 2017 prioriterar rekrytering med fokus på hästägarglädje. Den svenska travsportens vision är att uppnå världens bästa travsport som är tillgänglig för alla. Toppkvalitet och tillgänglighet är förutsättningar för en bred bas och skapar ett stort intresse för sporten. Vi är övertygade om att människor mår bra tillsammans med hästar och av att vistas i en miljö där man kan förbättra sina prestationer och förverkliga sina drömmar. Vi gör detta möjligt genom att arrangera travtävlingar med prispengar och spel. Travsportens mission är därför spänning och livskvalitet genom att tävla med travhästar. Som övergripande kvantitativt mått mäter vi antal starter på svenska travbanor eftersom det är det enda mätbara som kombinerar volym med tävlingsmomentet. Vi har som mål att bli fler i travsporten och eftersom hästägarna är förutsättningen för att kunna bedriva travsport är vår huvudstrategi att skapa maximal hästägarglädje. Det är ett gemensamt ansvar för hela travsporten att verka för att hästägandet för med sig så mycket glädje som möjligt. Det finns ytterligare viktiga målgrupper och det är spelarna och publiken. Genom spelarna finansierar vi bland annat tävlingsarenor och prismedel. Publiken bidrar med stämning, legitimitet och intäkter utöver spelet. Även om huvudansvaret för målgruppen spelare ligger hos ATG har alla i travsporten ett ansvar för att arrangemangen attraherar spelarnas/publikens behov. Alltid inbjudande, Spännande före, under och efter, Som gjord för att delas med andra och Äkta och trovärdiga är grundvärden i ATGs manifest som vi alla måste leva upp till. Strategin kan sammanfattas med följande bild: * Varmblod, kallblod och ponny 4

MÅL MED BANORNAS UPPDRAG Utöver 114 500 starter på svenska travbanor vill vi år 2017, jämfört med år 2013, ha uppnått följande (se bilaga 4. Nyckeltal): Publiken på våra stora publikdagar har ökat med 10 procent. Hästägare och övriga aktiva har ökat med 5 procent. Intäkter utöver spelet har ökat med 15 procent. Sportens medel har ökat med 5 procent. År 2017 ska dessutom: Banornas soliditet med god marginal vara över 10 procent. Minst 10 procent av banornas basbelopp investeras i anläggningarna. Genom kundundersökningar vill vi också se att: Banornas arrangemang erbjuder hög kvalitet på service och underhållning. Banorna är en mötesplats för sociala och delade upplevelser för både aktiva, spelare och publik. Banornas arrangemang samt tränings- och tävlingsverksamhet tilltalar såväl unga som vuxna. 5

UPPDRAG TÄVLING Nationalevent Varje travbana ska ha en eller ett par tävlingsdagar varje år som är banans publika flaggskepp. Dessa kallar vi nationalevent. Banan satsar då hårt på arrangemang, marknadsföring och sport för att locka så mycket publik som möjligt. Nationaleventet bör återkomma vid samma tid varje år så att traventusiasterna tidigt ska kunna pricka in tävlingsdagen i sina kalendrar. Denna typ av tävlingsdagar är viktiga för travsporten, både lokalt och nationellt, och därför vill vi hjälpa varje bana att bygga och förädla minst ett nationalevent varje säsong. Ett nationalevent ska i grunden innebära följande: Nationaleventet ska backas upp av de största spel- och tevesatsningarna aktuell vecka, vilket i praktiken innebär V75-status eller sommaronsdagsstatus. Tävlingsdagen ska ha både spel- och tevepublikens exklusiva fokus, vilket innebär att inga andra svenska tävlingar körs samtidigt. Nationaleventet ska i möjligaste mån placeras på samma plats i kalendern varje år. Nationaleventet ska stöttas ekonomiskt av höga prispengar och evenemangsstöd. Banan ska följa de grundkrav Svensk Travsport och/eller ATG ställer på ett V75- eller sommaronsdagsarrangemang. För de fem minsta banorna (Ov, Ly, Hg, Ar, Kh) innebär nationaleventet lägre nivåer av tävlingstyp, men tävlingsdagen i fråga ska TV-sändas. I praktiken innebär det tävlingsdag av typen lunchtrav eller V64. Tävlingsdagsfördelning År 2015 kommer det att arrangeras cirka 770 ordinarie tävlingsdagar samt upp till 100 breddloppsdagar (läs mer om breddloppsdagarna i nästföljande avsnitt). Grunden för tävlingsdagsfördelningen över landets travbanor är att den ska motsvara den geografiska spridningen av sportsligt underlag. Det innebär att vi ska fördela tävlingsdagarna utefter var de aktiva hästarna och licensinnehavarna finns. Ju fler aktiva hästar och licenser i regionen, desto fler lopp ska köras där. Stor hänsyn ska även tas till tävlingarnas kvalitet. Ju högre tävlingskvalitet desto fler lopp. Tävlingskvaliteten är ett matematiskt rankingtal som varje tävlingsdag får i jämförelse med alla andra tävlingsdagar det året. Tävlingskvaliteten baseras bland annat på de anmälda hästarnas startpoäng, angiven publiksiffra och spelomsättning. Inför varje säsong mäts alla banors sportsliga underlag och tävlingskvalitet, och antalet tävlingsdagar fördelas i förhållande till det. De fyra största banorna ska varje år ha säkerställt ett stort antal tävlingsdagar, oavsett eventuella svängningar i antal aktiva hästar och licensinnehavare. Anledningen till detta är deras förväntade höga spelomsättning, goda förmåga som tävlingsarrangörer samt att de är viktiga knutpunkter i travsverige. De minsta banorna har inga egna banregioner och förväntas tävla ett fåtal tillfällen under sommarperioden, oftast i sammanhållna meetings bestående av två till tre tävlingsdagar. 6

För att de fyra stora banorna och de fem minsta ska kunna arrangera tillräckligt många tävlingsdagar, minskas vid behov antalet tävlingsdagar för andra banor i närområdet. Frivilliga breddloppsdagar Utöver de cirka 770 ordinarie tävlingsdagarna har banorna möjlighet att arrangera ytterligare cirka 100 breddloppsdagar. Loppen på dessa dagar ska vara av breddloppskaraktär eller motsvarande. Breddloppsdagarna körs med totospel och sänds i ATG Live, som V5-saxdagar på eftermiddagar eller kvällar. Varje banregion har möjlighet att arrangera ett visst antal breddloppsdagar, där banorna i regionen gemensamt avgör hur många dagar som ska köras på respektive bana. 7

UPPDRAG REKRYTERING Direktincitament För att stimulera till arbete med rekrytering görs förändringar i det ekonomiska fördelningssystemet. Den allra största delen av de pengar banorna idag får för daglig drift utgörs av de så kallade basbeloppen. För säsongen 2015 kommer en del (cirka 14 procent) av basbeloppen att göras om till så kallade direktincitament. Direktincitamenten belönar de banor som lyckas väl med rekrytering av aktiva, hästägare, publik och spelare. De sex direktincitamenten som kommer gälla för säsongen 2015 är följande: Extra starttillfällen. Belönar de banor som skapar extra många starttillfällen i sina lopp, vilket gynnar hästägare och gör loppen mer attraktiva för spelare. För varje startande häst utöver normtalet (normalt 11 hästar per lopp) får banan 1 500 kronor. Debuterande svenska unghästar (ägarens bana). Belönar de banor som i sin region har ägare som startar en svenskfödd unghäst. Detta incitament förväntas driva både hästägande och indirekt svensk uppfödning. Varje gång en svensk unghäst (2 4 år) debuterar får den bana där ägarföreträdaren bor ett engångsbelopp på 3 000 kronor. Debuterande/återkommande licensinnehavare. Belönar de banor som lockar helt nya tränare, kuskar och ryttare att bli aktiva. Belönar även banor som får en tidigare aktiv tränare, kusk eller ryttare att återvända till sporten efter minst tre års frånvaro. Varje gång en debutant eller återvändare startar första gången får banan 10 000 kronor eller 15 000 kronor. Det högre beloppet betalas ut om personen är 25 år eller yngre. Travskolornas aktivitetsstöd. Belönar och ersätter de banor som har omfattande aktivitet i sin travskola. Förväntas delvis öka travskolornas inriktning mot specialiserad fortbildning och vuxenutbildning. Nya registrerade ATG-kunder. Belönar de banor i vars region en ny kund registrerar sig som ATG-kund och spelar minst en gång. Leder även till att banan har förbättrade möjligheter att kommunicera med de ATG-kunder som finns i banans närområde. För varje ny aktiv registrerad ATG-kund som är skriven i banans region, får banan 150 kronor. Banpublikens upplevelse. Belönar banorna i förhållande till hur nöjda besökarna är med sina besök på banan. NKI (Nöjd Kund Index) mäts via regelbundna kundundersökningar, där banan även får återkommande detaljerad feedback om dess förmåga att ta hand om sin publik. Målsättningen är att kommande år efter 2015 successivt utöka direktincitamentens andel av de centrala medlen till banorna. Publik ska vara grunden till en betydande del av direktincitamenten varför en gemensam teknisk lösning i form av CRM-system är prioriterat. 8

UPPDRAG ANLÄGGNING Anläggningskrav Enligt anläggningsutredningen av samtliga banor, som presenterades på Svensk Travsports förtroenderåd den 5 mars 2014, framkom det att ett flertal boxar inte uppfyller de lagstiftade utrymmeskraven. Det är Länsstyrelsernas uppgift att, i enlighet med gällande lagstiftning, kontrollera och bevilja godkännande för att bedriva djurhållning. Utöver utrymmeskrav ställs även krav på fungerande ventilation. Samtliga banor vars stallar inte uppfyller krav på utrymme och ventilation ska presentera en åtgärdsplan för hur godkända stallar ska åstadkommas. Åtgärderna kan variera mellan att renovera och/eller bygga nytt, alternativt göra om till gästboxar som ej är avsedda för övernattning. Åtgärdsplan ska vara Svensk Travsport tillhanda senast 30 september 2014. Samtliga åtgärder ska vara slutförda senast 31 december 2015. För bana som efter 1 januari 2016 ej har åtgärdat stallar gäller punkt 4 i SÄBA-regelverket: En bana som vid kontroll underkänns mot en eller flera av regelverkets säkerhetspunkter har inte rätt att arrangera tävling tills bristerna är åtgärdade. Ej heller får totalisatorspel erbjudas till tävling på bana som underkänts vid kontroll. Modernisering av publikanläggningar I stort sett hela byggnadsbeståndet på banornas publikområden är äldre än 30 år. Tre fjärdedelar av byggnaderna är äldre än 40 år. Totohallarna har till största delen inte förändrats under de senaste 50 åren och är som modern publikmiljö helt undermåliga. Varken den bekvämlighet eller den teknik som lockar en ung och modern publik finns att tillgå på våra banor. Ovan nämnda anläggningsutredning visar även på en överkapacitet på 65 procent avseende publika sittplatser. Sittplatsläktare med plaststolar och betonggolv tilltalar inte dagens publik. Utredningen pekar därför på möjligheten att förändra till caféläktare alternativt att riva för att undvika drifts- och underhållskostnader för oanvända utrymmen. Frågan om modernisering av publikanläggningar har diskuterats av ATGs styrelse och en enig styrelse står bakom uppfattningen att det krävs kraftfulla åtgärder för att göra banorna mer publikvänliga. Närmare detaljer beslutas under hösten. 9

UPPDRAG SAMARBETE Regionsportchefer För att satsa på och säkerställa hög sportkompetens över hela landet ska varje region utse en gemensam regionsportchef som har ansvar för sportens verksamhet och utveckling i upptagningsområdet. Regionsportchefen är anställd av travsällskapen, men förordnas årligen av Svensk Travsport. Synpunkter och önskemål angående vilken region respektive bana/sällskap önskar att tillhöra lämnas senast 2014-08-15. Regionerna ska utse regionsportchef senast 2014-09-15. Svensk Travsport förordnar regionsportcheferna från 2015-01-01. Regionsportchefen ska: Ansvara för tävlingsarrangemanget och se till att det genomförs enligt Svensk Travsports Tävlingsreglemente ( 10). Ansvara för information och kommunikation kring travsporten i regionen (aktiva, funktionärer, BAS och övriga intressenter). Arbeta med rekrytering, av exempelvis licensinnehavare, hästar, hästägare och funktionärer. Arbeta med att skapa ett positivt klimat på lokal och regional nivå för de aktiva. Utarbeta förslag till propositioner samt tävlingsplanering (unghästlopp m m.). Genom propositionerna uppfylla samt följa upp sportsliga mål från Svensk Travsport (unghästar, ston, monté, kallblod m m.). I mån av tid delta i utvecklingsprojekt tillsammans med andra regionsportchefer och Svensk Travsport. Föra en aktiv dialog med Svensk Travsport. Vara kontaktperson för aktiva gällande Svensk Travsports tävlingsreglementen och bestämmelser. Ingå i banans licenskommitté och epizootigrupp. Regionala utbildningsansvariga För att öka samverkan mellan banor och Svensk Travsport, med det långsiktiga målet att förbättra och utveckla utbildningsverksamheten och därmed rekrytera fler aktiva, har ett inriktningsbeslut fattats om att tillsätta regionala utbildningsansvariga. Förslaget beskrivs översiktligt nedan. En förankring av det här förslaget kommer påbörjas redan före sommaren och en samsyn på uppdraget är en förutsättning för genomförandet. De tidigare begreppen ungdomsansvarig, utbildningssamordnare licenser samt utbildningsansvarig funktionärer blir i förslaget ersatta av regional utbildningsansvarig. På många av landets travbanor har två till tre personer utfört dessa uppdrag tidigare. Beroende på hur många banor som ingår i samarbetet kan tjänsten variera i omfattning. Det är varje regions ansvar att slå samman sina funktioner till en gemensam tjänst. Rekrytering till tjänsterna bör påbörjas under hösten 2014. Gemensam verksamhetsplanering för Svensk Travsports utbildningsverksamhet/regioner görs i så fall på försök 10

under höstterminen 2014. Arbetet i regionerna med att slå samman verksamheterna fortsätter under våren 2015 och en ny struktur ska helt implementeras hösten 2015, inför planering av verksamhetsåret 2016. De regionala utbildningsansvariga ska: Samordna och kvalitetssäkra all lokal utbildning (funktionärer, licenser, travskola). Med utgångspunkt i verksamhetsplanen arbeta fram tydliga mål för verksamheterna lokalt (i samarbete med banans utbildningsansvariga och VD/travbanechef). Koordinera beslutad verksamhet, temadagar, aktiviteter och eventuellt arrangera regionala fördjupningskurser för redan aktiva. Arbeta aktivt med, och agera bollplank för, banornas travskoleansvariga i syfte att säkerställa kvaliteten samt nå utvecklings- och rekryteringsmålen. Ansvara för kontakten med Svensk Travsport, Hästsportens Folkhögskola, Wången AB. Bistå de enskilda banorna i kontakter med kommuner och andra intressenter i regionen. Arbeta för kompetensutveckling hos utbildningsverksamheternas medarbetare. Stötta Svensk Travsport i framtagande av utbildningsavdelningens verksamhetsplan. Regioner Förslag på regioner för regionsportchefer och utbildningsansvariga: Region Dagar 2014 Region 1: Bo, Sk, Ly, Hg, U och Sä* 87 *Sä 11 dagar Region 2: Ös, D, Ov och B 95 Region 3: H, Bs och G 81 Region 4: Rä och Ro 65 Region 5: L, Ö och Mp 74 Region 6: S, E och Vi** 148 **Vi 14 dagar Region 7: Ar, F, Åm och År 69 Region 8: Ax, Vg, Hd och Å 144 Region 9: Kr, Ti, Kh och J 94 Totalt 857 *Solänget kan välja mellan region 1 och 2 ** Visby kan välja mellan region 5,6 och 9 Regionerna kan förändras i samråd med berörda sällskap och Svensk Travsports generalsekreterare. 11

TÄVLINGSTILLSTÅND För att erhålla tävlingstillstånd krävs att banan innehar totalisatortillstånd, uppfyller krav från myndigheter och SÄBA samt att banan lever upp till travsportens kvalitetsstandard. Totalisatortillstånd Av avtal mellan ATG och respektive travsällskap framgår följande: Tävlingstillfällen med totalisator ska vara godkända av ATG och Svensk Travsport. Vadhållningsbestämmelser utfärdade av ATG ska följas. Svensk Travsports reglemente ska tillämpas. Propositioner ska vara godkända av Svensk Travsport. Av Svensk Travsport godkända stadgar ska tillämpas. Budget, prognoser och bokslut ska rapporteras till ATG. ATGs redovisningsanvisningar ska följas. Sällskap är skyldig att vidta åtgärder så att sällskapets ekonomiska ställning inte äventyras. Sällskap ska följa ATGs beslut i ekonomiska frågor, enligt avtalet mellan staten och sporten. Travsportens kvalitetsstandard Utöver vad totalisatortillstånd, SÄBA och myndighetskrav föreskriver ska följande vara uppfyllt för att erhålla tävlingstillstånd (*Gäller ej de fem minsta banorna): Licenskommitté* Hästägaransvarig* Affärsplan* Utbildningsansvarig, regionalt Att följa kontoplan och ekonomistandard Specifika krav avseende ekonomi enligt nedan Soliditet Lägst +10 procent. Lägsta punkt +5 procent endast tillfälligt under ett år, sedan tillbaka på lägsta riktvärde +10 procent. Kassaflöde Endast ett mindre negativt flöde tillfälligt under kort tid vid utförd investering, annars alltid ett positivt flöde. Prispengar Utbetalade prispengar ska uppgå till erhållen prisersättning (PE), över en treårsperiod. Banor som inte uppfyller samtliga krav ska utveckla en åtgärdsplan. Sanktioner mot banor som inte har en godkänd åtgärdsplan sker i två steg: Steg 1: Flytt av tävlingsdagar. Steg 2: Indraget tävlingstillstånd. 12

BILAGA 1. TÄVLINGSDAGAR 2015 770 ordinarie travdagar Totalt räknar vi med att köra cirka 870 tävlingsdagar 2015, vilket är ett tiotal fler än i år. Av dessa är 770 ordinarie tävlingsdagar, det vill säga tävlingsdagar där de största spelformerna ligger. De är fördelade så här: Tävlingstyp Antal Andel av förväntad spelintäkt V75 67 56 procent V86 A 38 V86 B 38 Sommaronsdag 12 (totalt V86) 13 procent V64 232 19 procent V65 lördag kväll 40 2 procent V5 sax 112 2 procent Lunch 181 Lunch fredag 50 (totalt lunch) 7 procent Summa 770 99 procent Fördelning av tävlingsdagar Fördelningen av de 770 ordinarie tävlingsdagarna mellan banorna är gjord efter samma fördelningsprinciper som säsongen 2014. De baseras främst på banornas sportsliga underlag men justeras för tävlingskvalitet, samt närhet till storbanor och de minsta banorna (sommarbanorna). Utöver detta kan finnas en eventuell dämpning för att undvika alltför stora förändringar eller av andra skäl. De fem minsta (sommarbanorna) har ett fast antal tävlingsdagar, där varje bana ska arrangera ett något större event, men där övriga tävlingar främst är breddtrav. De fyra största banorna har tilldelats ett antal tävlingsdagar, där förväntad spelintäkt och funktion som regionalt nav har spelat roll. I de flesta fall har de största banorna därmed ett större antal tävlingsdagar än vad deras sportsliga underlag motiverar. I de fallen har näraliggande banor fått dela med sig av tävlingsdagar för att den totala geografiska balansen ska vara någorlunda rätt. 13

För 2015 är de 770 ordinarie tävlingsdagarna fördelade enligt nedan (plus redan 10 fastlagda breddloppsdagar) Bana V75 V86 V64 V65 lör V5 Lunch Bredd Totalt Arvika 0 0 1 1 0 0 1 3 Axevalla 3 0 14 2 5 11? 35 Bergsåker 5 9 12 1 11 11 3 52 Boden 1 0 10 1 5 9? 26 Bollnäs 1 1 12 1 3 8? 26 Dannero 1 0 1 0 3 5? 10 Eskilstuna 3 1 15 3 4 8? 34 Färjestad 3 0 16 2 6 9? 36 Gävle 3 0 12 2 4 8? 29 Hagmyren 1 0 3 1 2 9? 16 Halmstad 4 0 12 2 5 8? 31 Hoting 0 0 0 0 0 1 2 3 Jägersro 8 11 20 0 17 1 0 57 Kalmar 2 0 10 3 5 5? 25 Karlshamn 0 0 0 0 0 2 0 2 Lindesberg 0 1 1 0 0 7? 9 Lycksele 0 0 0 0 0 1 2 3 Mantorp 2 1 13 2 1 7? 26 Oviken 0 0 0 0 0 1 2 3 Romme 3 0 17 4 5 12? 41 Rättvik 1 0 2 0 7 7? 17 Skellefteå 1 0 2 2 2 7? 14 Solvalla 13 41 0 0 0 41 0 95 Solänget 0 1 1 1 2 4? 9 14

Tingsryd 0 1 1 0 0 2? 4 Umeå 1 0 9 1 3 6? 20 Vaggeryd 0 1 1 2 0 4? 8 Visby 0 1 1 3 1 7? 13 Åby 6 18 21 1 8 8 0 62 Åmål 0 1 1 1 2 3? 8 Årjäng 1 0 2 0 4 7? 14 Örebro 3 0 11 3 4 6? 27 Östersund 1 0 9 1 3 8? 22 Summa 67 88 230 40 112 233 10 780 Upp till 100 frivilliga breddloppsdagar Utöver de 770 ordinarie tävlingsdagarna, har banorna möjlighet att, om de så önskar, arrangera ytterligare ett antal tävlingsdagar (upp till 100) av breddloppstyp. Vi räknar under 2015 med att renodla breddloppstävlandet till rena breddloppsdagar, och inte köra breddlopp alls på vanliga dagar. Förutsättningarna för dessa frivilliga breddloppsdagar är följande: Banorna får ett fast PE och ett fast TKE för tävlingsdagen. Beloppen är förhållandevis låga, de kommer ligga på cirka 100 130 tkr (TKE) och cirka 250 300 tkr (PE), vilket räcker till cirka 8 10 tkr i förstapris i loppen. Minst nio lopp ska köras, där de allra flesta ska vara av breddloppskaraktär eller motsvarande. Breddloppsdagen ska i möjligaste mån placeras inom ATG Live-fönstret vilket i praktiken innebär V5-sax kväll eller V5 eftermiddag. På lördagar kan kvällstid användas (sax mot V65- tävling), på söndag kan förmiddagstid (sax mot galoppens lunchtävling), eftermiddagstid (sax mot V64-tävling) samt kvällstid användas. För vissa banor är antalet breddloppsdagar fastställda av Svensk Travsport. Detta gäller de fyra största banorna samt de fem minsta (se tabell på följande sida). Övriga banor är indelade i breddloppsregioner där varje region har möjlighet att köra ett visst antal breddloppsdagar. Banorna i regionen avgör gemensamt hur många breddloppsdagar man vill arrangera, och på vilka banor inom regionen dessa ska köras. Regionens totala antal breddloppsdagar är dock begränsat. Ifall en region inte vill arrangera hela sitt maximala antal breddloppsdagar kan dessa erbjudas till närliggande regioner. Svensk Travsports sportchef avgör från fall till fall. 15

Ifall en region inte kan komma överens inbördes om antalet dagar, kommer Svensk Travsports sportchef att avgöra fördelningen. Fastlagda breddloppsdagar Bana Fastlagda breddloppsdagar S 0 Å 0 J 0 B 3 Ov 2 Ly 2 Hg 2 Ar 1 Kh 0 Frivilliga breddloppsdagar Breddloppsregioner Antal möjliga breddloppsdagar Bo, Sk, U, Sä 0 11 Ös, D 0 6 H, Bs, G 0 14 Rä, Ro 0 9 F, År, Åm 0 9 L, Ö, E, Mp 0 17 Vi 0 3 Ax, Vg, Hd 0 13 Kr, Ti 0 8 16

Preliminär tidsplan tävlingsplanering 11 juni Enkät om banornas önskemål skickas ut från Svensk Travsport. 11 juni Sportchefsmöte, video. 17 juni Svar på enkäten ska skickas till Svensk Travsport. 18 aug Regionerna meddelar önskad fördelning av frivilliga breddloppsdagar. 25 aug Första versionen av Dagar 2015 (matrisen med datum) skickas ut av Svensk Travsport. 8 sept Andra versionen av Dagar 2015 (matrisen med datum) skickas ut av Svensk Travsport. 15 sept Tredje versionen av Dagar 2015 (matrisen med datum) skickas ut av Svensk Travsport. Kriteriehelgen Sportchefsmöte 17

BILAGA 2. DIREKTINCITAMENT OCH BASBELOPP Kortfattad information om de förändringar som berör banornas basbelopp från 2015 samt de nya direktincitamenten som kommer att gälla från säsongen 2015. Under hösten 2014 kommer banorna att få mer utförlig information kring dessa förändringar i det ekonomiska fördelningssystemet. Processen 3 juni beslöt ATGs styrelse om ett nytt system för ekonomiska incitament till banorna. Det är Svensk Travsports styrelse som tagit fram detta konkreta förslag till nytt incitamentssystem, och Svensk Travsports styrelse fastställde incitamentssystemet vid styrelsemötet 140523. En arbetsgrupp med Per Wetterholm (Svensk Travsport) och Anders Nissinen (ATG) har utarbetat förslaget. Arbetet har utförts i nära samarbete med Svensk Travsports styrelses arbetsutskott samt Svensk Travsports ledningsgrupp. En referensgrupp med representanter från ett antal banor har kunnat lämna synpunkter på förslaget under arbetets gång. Syfte ökad rekrytering Huvudsyftet med det nya incitamentssystemet är att uppmuntra banorna till ökat arbete med rekrytering. Rekryteringen ska vara inriktad mot grupperna aktiva, hästägare, banpublik och spelare. Ekonomiska fördelningssystemet till banorna För att stimulera banorna till ökat arbete med rekrytering, görs vissa förändringar i det ekonomiska fördelningssystemet från ATG till banorna. Nedan följer en kortare beskrivning av förändringarna. PE, TKE och riktade bidrag För de tävlingsdagskopplade ersättningarna PE, TKE och riktade bidrag gäller samma modell som använts för säsongerna 2010 2014. Den exakta nivån på de enskilda beloppen avgörs i budgetprocessen under hösten. Basbelopp I grunden samma matematiska modell som inför säsongerna 2010 2014, men de så kallade sportparametrarna plockas bort, då sportparametrar redan ingår som underlag för fördelning av tävlingsdagar samt kommer ingå i de nya direktincitamenten. De parametrar som påverkar basbeloppets utveckling 2015 är således två. Spel till banans egna tävlingar samt spel i banans region. Spel till banans egna tävlingar, i förhållande till motsvarande tävlingar året innan. 5 procent av förändringen av varje enskild tävlingsdags svenska spelomsättning adderas till basbeloppet. Varje enskild tävlingsdag jämförs med banans genomsnittsliga spelnivå för aktuellt tävlingskoncept föregående år. 18

Exempel A: Banan hade år 2013 i genomsnitt 10 mkr i svensk omsättning till sina V64-tävlingar. En enskild V64-dag 2014 omsätter banan istället 11 mkr, det vill säga 1 mkr bättre än genomsnittet. Till banans basbelopp 2015 adderas därmed 5 procent av spelökningen (5 % x 1 mkr = 50 tkr). Exempel B: Banan hade år 2013 i genomsnitt 10 mkr i svensk omsättning till sina V64-tävlingar. En enskild V64-dag 2014 omsätter banan istället 9 mkr, d v s 1 mkr sämre än genomsnittet. Från banans basbelopp 2015 subtraheras därmed 5 procent av spelminskningen (5 % x -1 mkr = -50 tkr). Spel i banans region, i förhållande till året innan. Banans basbelopp utvecklas i förhållande till spelomsättningens förändring i banans region året innan. Exempel: I banans region omsattes totalt 1 miljard år 2013. Banans basbelopp för 2014 är 10 mkr. År 2014 ökar spelet i banans region med 2 procent. Därmed kommer banans basbelopp för 2015 att öka med 2 procent, och uppgå till 10,2 mkr. Begränsning av basbeloppens årliga förändring Ett tak/golv införs så att en enskild banas basbelopp inte ska kunna sjunka med mer än 7 procent per år, eller kunna stiga med mer än 10 procent. Detta medför att banorna slipper alltför stora svängningar, som ibland kan bero på faktorer banan inte kan påverka själv t ex stora förändringar i ATGs produktutbud eller storspelares flytt mellan banregioner. (Exempel: 2014 års basbelopp förändrades med mer än 7 procent för följande banor: Ax, Bo, F, G, Hg, Kh, Ro, Rä, Sk, S, U, Vi, År). Eventuellt underskott eller överskott som uppkommer i ATGs ekonomi på grund av ovanstående begränsning, hanteras i budgetarbetet. Vid en exceptionellt stor spelnedgång ett enskilt år så förbehåller sig ATG rätten att gå in och ändra ovanstående regler med omedelbar verkan. 19

DIREKTINCITAMENT Syftet med direktincitament är att uppmuntra banorna till ökat arbete med rekrytering. Rekryteringen ska vara inriktad mot grupperna aktiva, hästägare, banpublik och spelare. Definition på direktincitament: Ett ekonomiskt incitament som premierar en konkret enskild rekrytering. Direktincitamenten påverkar inte basbeloppen, och betalas om möjligt ut månaden efter den aktuella rekryteringen. Enskilda direktincitament kan enkelt bytas inför en ny säsong, eftersom de inte baseras på tidigare utveckling och inte heller påverkar banornas basbelopp. Dock bör sådana eventuella byten vara riktade mot motsvarande kundgrupp, för att ge banorna möjlighet till långsiktig planering av verksamheten. Under åren 2010 2014 har endast ett direktincitament funnits. Det har premierat banor som skapat extra starttillfällen och gett banan 1 000 kronor för varje sådant starttillfälle utöver det förväntade normtalet. Banorna har svarat mycket bra på detta direktincitament och de flesta har aktivt arbetat för att skapa extra starttillfällen. Arbetsgruppen har haft i uppdrag att: Utöka direktincitamenten till lämplig nivå. Utforma nya direktincitament som på bästa sätt leder till önskvärt resultat (ökad rekrytering). Delmålen är att incitamentssystemet: Ska stimulera till offensiva beteenden, inte defensiva. Ska vara enkelt att förstå. Ska bestå av sådant den enskilda banan konkret kan påverka. Inte ska leda till suboptimering. Inte ska kräva en alltför omfattande kontrollapparat. Beslutade direktincitament 2015 A Extra starttillfällen. Belönar de banor som i sina lopp skapar många starttillfällen. Detta kan ske genom att skriva ut många 15-hästarslopp, eller genom att köra fler lopp än vad som krävs per tävlingsdag. Belopp: 1 500 kr för varje starttillfälle över normen. 20

Andel av totala direktincitament: cirka 21 procent (cirka 9 mkr). Kundgrupp: hästägare, aktiva. Arbetsgruppens kommentar: Har visat sig fungera utmärkt under 2010 2014. De flesta banor har valt att mer eller mindre aktivt arbeta med detta. Några banor (främst Ro, Rä, Bs, Kr, Vi) satsar konsekvent på femtonhästarslopp, och skriver gärna ut extra propositioner. De flesta andra banor har successivt närmat sig den filosofin, medan ett fåtal (främst J och Å men även S) medvetet valt annan policy och istället satsat på mindre startfält, för att kunna ge unghästeliten goda startmöjligheter och för att man anser att autostartslopp lockar hästar av bättre kvalitet. Just detta incitament gynnar således breddsatsningar snarare än elitsatsningar. B Debuterande svenska unghästar (ägarens bana). Belönar de banor vars hästägare startar en 2 4-årig svensk debuterande häst. Belopp: 3 000 kr för varje debutant som ägs i banans region. Andel av totala direktincitament: cirka 17 procent (cirka 7 mkr). Kundgrupp: hästägare. Arbetsgruppens kommentar: Vi förväntar oss att banorna tillsammans med tränarna sätter större fokus på unghästar och ägare som köper unghästar. Detta behöver inte bara ske genom prispengar och propositioner, utan även genom t ex unghästuppvisningar, större uppmärksamhet på hemsidor och liknande. Incitamentet förväntas dessutom indirekt driva framtida uppfödning. Ägarföreträdarens grundadress avgör vilken bana som får pengarna. När det gäller Easy KB-ägda hästar kommer Easy KB manuellt hjälpa oss att avgöra deras enskilda hästars ägarhemvist. Ifjol debuterade 2 439 svenska svenskägda unghästar (varmblod + kallblod), varav 2 139 var i åldern 2 4 år. C Debuterande/återkommande licensinnehavare. Belönar de banor som har en tränare/ryttare/kusk som gör aktiv debut, eller gör aktiv comeback efter minst tre års frånvaro (ponnytravet inkluderas ej). Belopp: 10 000 kr för varje debuterande/comebackande aktiv (26 år och uppåt) i banans region. 15 000 kr för varje debuterande/comebackande aktiv (15 25 år) i banans region. Andel av totala direktincitament: cirka 9 procent (cirka 4 mkr). Kundgrupp: aktiva. Arbetsgruppens kommentar: Antalet helt nya debutanter minskar inom travsporten, och det är av yttersta vikt att denna trend vänds. Det är även ytterst värdefullt att kunna återrekrytera aktiva som lämnat sporten. Så här ser statistiken ut för de senaste åren (se tabell på följande sida): 21

2009 2010 2011 2012 2013 Helt nya debutanter: 314 310 271 265 198 Varav i åldern 15-25 år: 139 169 128 145 111 Comeback (efter minst 3 år): 186 162 179 157 160 Totalt debutanter och comebacker: 500 472 450 422 358 En förväntad åtgärd är att banorna kontaktar och uppmuntrar alla som genomfört godkänd körlicensutbildning att verkligen använda sin licens, och att man kontaktar dem som inte väljer att förlänga sin licens vid årsskiftet. Andra förväntade åtgärder är naturligtvis mer fokus på bra vuxenutbildning på travskolan, och att banan skriver ut goda möjligheter för debutanter på sina breddloppsdagar. D Travskolornas aktivitetsstöd. Ger stöd till utbildning/fortbildning som antingen genomförs i egen regi, eller genomförs av privata aktörer, travklubbar eller andra föreningar på uppdrag av travsällskapet. Belopp: Se bilaga 2.1 för regler och belopp. Andel av totala direktincitament: cirka 9 procent (cirka 4 mkr). Kundgrupp: aktiva. Arbetsgruppens kommentar: Detta är en blandning av incitament och ersättning för utförd tjänst, men arbetsgruppen anser ändå att detta bör inkluderas i direktincitamenten, på grund av den tydliga kopplingen till rekrytering. Förväntas öka banans fokus på travskolan och särskilt på vuxenutbildning/fortbildning. Förväntas öka banornas fokus på aktiviteter där banan stöttar/fortbildar amatörtränare som tränar upp unghästar fram till tävlingsdebut. E Nya registrerade ATG-kunder. Belönar banan när en person bosatt i banans region registrerar sig som ny ATG-kund och spelar minst 1 krona. Belopp: 150 kr per ny kund. Andel av totala direktincitament: cirka 19 procent (cirka 8 mkr). Kundgrupp: spelare. Arbetsgruppens kommentar: Förväntas öka banornas direktkontakt med publik/spelare (genom att banan kan kommunicera med banans lokala registrerade ATG-kunder). Förväntas inte direkt öka antalet aktiva spelare, men hjälper ATG att knyta befintliga spelare till sina kundregister (vilket på sikt förväntas leda till större kundnytta och därmed högre lojalitet). 22

Förutsättningen för detta incitament kan förändras, t ex kan ny lagstiftning tvinga ATG att endast godkänna registrerade kunder för samtliga spel (så som gäller för Svenska Spel från juni 2014). Detta incitament kan eventuellt behöva bytas mot något annat spelrelaterat direktincitament inom några år. Totalt finns cirka 500 000 registrerade kunder hos ATG varav cirka 250 000 är aktiva. Under 2013 registrerades drygt 50 000 nya kunder hos ATG. F Banpublikens upplevelse (NKI och NPS). Belönar banan i förhållande till hur högt NKI (Nöjd Kund Index) och NPS (NetPromoterScore = vilja att rekommendera en nära vän att besöka banan) banan har. NKI och NPS kommer att mätas regelbundet i samarbete med extern partner. Exakt metod för detta är under utarbetande. Belopp: under utarbetande. Andel av totala direktincitament: cirka 24 procent (cirka 10 mkr). Kundgrupp: publik. Arbetsgruppens kommentar: Att publik ska vara grunden till en betydande del av direktincitamenten har varit en mycket tydlig signal från Svensk Travsports styrelse. Renodlad publikräkning är dock svårt att mäta på ett trovärdigt sätt. Detta blir särskilt svårt att hantera om det ska kopplas ekonomiska incitament till publiksiffrorna. Tekniska lösningar för objektiv publikmätning kan bli aktuella om några år, men inte redan till 2015. Arbetsgruppen föreslår istället att vi regelbundet mäter banornas respektive NKI och NPS, och att dessa värden multiplicerat med banans antal körda lopp, ska utgöra grunden för ett direktincitament. Varje bana får därmed också regelbundet svar på detaljfrågor kring besökarnas upplevelse av exempelvis banans servicegrad, bemötande, mat och dryck-erbjudanden, miljö och så vidare. Total fördelning direktincitament mellan områden: aktiva cirka 30 procent hästägare cirka 27 procent spelare cirka 19 procent publik cirka 24 procent Finansiering och nivåer på direktincitament Direktincitamenten ska finansieras genom att pengar flyttas från befintligt basbelopp. En relativt lika stor andel flyttas från respektive banas basbelopp. 23

264 6 PE & prisbidrag TKE Basbelopp Direktincitament 179 674 Bilden ovan: Så här ser fördelningen ut mellan de olika centrala medlen idag (2014), där direktincitamenten utgör 0,5 procent av totalt 1 123 mkr. De 6 mkr som idag är direktincitament är incitamentet extra starttillfällen. 228 42 PE & prisbidrag TKE Basbelopp Direktincitament 179 674 Bilden ovan: År 2015 flyttas ytterligare cirka 36 mkr från basbeloppen till direktincitament, som då totalt uppgår till cirka 42 mkr (6 + 36 mkr). I detta fall ser fördelningen ut så här, där direktincitamenten utgör 3,7 procent av de centrala medlen. (Detta är ett räkneexempel, 2015 års PE, TKE och basbelopp fastställs i budgetarbetet under hösten 2014). 24

Simuleringar baserade på 2013 Arbetsgruppen har gjort simuleringar för hur det nya incitamentssystemet skulle påverkat banorna idag, om det gällde redan nu, baserat på beräkningar av banornas agerande år 2013. I en simulering baserad på 2013 (direktincitament = 42 mkr) skulle banornas individuella totala driftbidrag (basbelopp + direktincitament) skilja sig mot dagens med mellan -5 procent och +5 procent. Inga dramatiska förändringar för någon enskild bana således. Samtliga banor kommer att få se de simulerade värdena för sin egen bana. Dessa siffror kommer vi visa under hösten 2014. Över- och underutbetalning Genom simuleringar kan vi ganska säkert budgetera lämpliga nivåer för ett års direktincitament. Dock kan direktincitamenten i teorin bli obegränsat höga. Därför införs ett tak på direktincitamentens totala volym, motsvarande 125 procent av budgeterat totalbelopp. Vart och ett av de enskilda direktincitamenten får inte heller överstiga 150 procent av budgeterat belopp. Detta för att trygga ATGs budgetarbete. De år då inte hela det budgeterade totalbeloppet för direktincitament betalas ut, öronmärks det resterande beloppet till en gemensam utvecklingsfond för banorna. De fem minsta banorna Banorna Ar, Hg, Ly, Ov och Kh passar inte in i samma incitamentssystem som övriga banor, främst beroende på att de saknar banregioner. Dessa fem banor kan ingå i direktincitamentssystemet i tillämpliga delar, vilket i praktiken innebär förslagen A, D och E. Samt möjligen F om vi får in tillräckligt många svar genom kundersökningarna. Bortvalda förslag till direktincitament Utöver de sex föreslagna direktincitamenten har arbetsgruppen, styrelsen och referensgruppen resonerat kring, testat och utvärderat en mängd andra förslag. Direktincitament som diskuterats men av olika skäl valts bort 2015 inkluderar bland annat publikräkning, medlemsrekrytering, ekonomisk soliditet, förmåga att skapa externa intäkter, banspel, hemmatränares sportsliga framgångar, incitament kopplade till ponnysporten samt förmåga att betala ut prispengar utöver PE. Flera av ovanstående bortvalda incitament är mycket bra. En viktig utgångspunkt har dock varit att hålla nere antalet direktincitament. Arbetsgruppen föreslår att på sikt utöka eller förändra gällande direktincitament, men att inför 2015 begränsa antalet till sex stycken. 25

Referensgruppen Arbetsgruppen har löpande testat förslagen med en referensgrupp från travsällskapen. Referensgruppen består av: Lina Bertilsson (ordförande E) Claes Broberg (sportchef Ö & L/tidigare sportschef Sk) Peter Fahlén (sportchef U) René Jensen (sportchef/platschef Hd) Magnus Johansson (travbanechef Kr) Petter Johansson (sportchef ST/tidigare marknadschef och sportchef F) Ken Karlsson (travbanechef F/tidigare sportchef Å) Mats Rosén (CFO S) Kent Öhlander (marknadsdirektör ATG/blivande travbanechef J) 26

BILAGA 2.1 TRAVSKOLORNAS AKTIVITETSSTÖD 2015 Grundläggande villkor för ersättning. För att ett travsällskap ska kunna få stöd för sin travskoleverksamhet finns ett antal grundläggande villkor som verksamheten behöver uppfylla. Travskolor med ett sällskap som huvudman kan få ersättning om villkoren för incitamentet i övrigt är uppfyllda. Travskolor som bedrivs i privat regi men på uppdrag av ett sällskap kan få ersättning om villkoren för incitamentet i övrigt är uppfyllda och avtalet sällskapet träffar med den privata aktören uppfyller sportens kriterier för travskoleverksamhet på entreprenad. Travskolan ska från och med 2013 vara kvalitetssäkrad av Svensk Travsport och följa kvalitetssäkringsdokumentets anvisningar och regler. Verksamhet ska bedrivas under mer än åtta månader av ett kalenderår. Privata travskolor som inte bedriver sin verksamhet genom, eller på uppdrag av, ett travsällskap kan inte ta del av ersättning från sportens direktincitament. Ersättningens omfattning och avgränsningar. Alla travskolor som uppfyller basreglerna erhåller ett grundbelopp på 20 000 kr. Ersättning utgår för elever från 7 år. En ledare per kurs är ersättningsberättigad. Ersättning för kurser om minst 2 h, 7 14 ggr/termin uppgår till 75 kr/elev och gång. Ersättning för kurser om minst 2 h, 15 25 ggr/termin uppgår till 100 kr/elev och gång. Ersättning utgår inte för de kurser där man erhåller bidrag från Hästsportens folkhögskola, gymnasieverksamhet eller liknande. Ersättning utgår inte för verksamhet för funktionshindrade eller lägerverksamhet. Rapportering Rapportering av verksamheten ska ske enligt nedan. Rapporteringen ligger sedan till grund för utbetalning av ersättning. 27

Innevarande månads verksamhet ska läggas in i sportsystemet senast den sista dagen i månaden för att verksamheten ska bli berättigad ersättning. Löpande ifyllda närvarokort skickas in till Svensk Travsport 4 ggr/år, den sista dagen i varje kvartal. Närvarokorten ska överensstämma med uppgifterna i sportsystemet, stickprov görs löpande under året. Ersättning betalas ut kvartalsvis, i efterskott. Oriktiga uppgifter eller uteblivna begärda kompletteringar kan medföra att travskolan utesluts från ersättning för viss period och att tidigare ersättning återkrävs. 28

BILAGA 3. VIKTIGA DATUM Område Aktivitet Sista datum Levereras till Regioner Synpunkter/önskemål kring vilken region banan/sällskapet ska tillhöra 2014-08-15 Svensk Travsports sportchef Regionsportchefer Utse regionsportchef 2014-09-15 Svensk Travsports sportchef Anläggningskrav Anläggningskrav Åtgärdsplan för hur godkända stallar ska åstadkommas Åtgärdade stallar enligt godkänd åtgärdsplan 2014-09-30 Svensk Travsports generalsekreterare 2015-12-31 Svensk Travsports generalsekreterare 29

BILAGA 4. NYCKELTAL Utfall 2013 Prognos 2014 Mål 2017 Antal starter varmblod 92 319 Antal starter kallblod 11 399 Antal starter ponny 9 607 Antal starter totalt 113 325 110 100 114 500 A-licenser 427 B- & D-licenser 4 598 C-, E- & G-licenser 393 F-licenser 160 Antal licenser totalt 5 578 5 200 5 850 Montéryttare (samtliga licenstyper) 620 680 Ponnylicensinnehavare (8 25 år) 758 800 Hästägare med häst i träning* Cirka 22 700 Cirka 23 850 Travsportens medel från ATG** 1395,1 MKR 1302,5 MKR 1 465 MKR * Per 1 april ** Till banor och aktiva 30