OLYCKSFALLSÖVERSIKT Östra Nylands räddningsområde

Relevanta dokument
OLYCKSFALLSÖVERSIKT Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Kymmenedalens räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Mellersta Österbottens räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Österbottens räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Österbottens räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Mellersta Nylands räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Västra Nylands räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Västra Nylands räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Centrala Tavastlands sjukvårdsdistrikt

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Satakunda sjukvårdsdistrikt

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

OLYCKSFALLSÖVERSIKT Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

OLYCKSÖVERSIKT Östra Nylands Räddningsområde

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

OLYCKSÖVERSIKT Mellersta Nylands Räddningsområde

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

OLYCKSÖVERSIKT Egentliga Finlands Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT Mellersta Österbottens Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT Helsingfors Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT Österbottens Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT Mellersta Nylands Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT Västra Nylands Räddningsområde

OLYCKSÖVERSIKT Egentliga Finlands Räddningsområde

Innehållsförteckning

10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?

Trafiksäkerhetsplan för Lovisa OLYCKSKOSTNADER

Trafiksäkerhetsutvecklingen

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016

Om skador och skadeutvecklingen

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Jan Schyllander

Olyckor.

Självmordsförsök i Sverige

Födda Fruktsamheten minskade ytterliga något

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015

STRADA Värmland

137 människor drunknade 2014

129 människor drunknade 2013

Antalet fritidsbåtsolyckor minskar. 97 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning

Avlidna Lika många dödsfall år 2008 som året innan

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade

Skadade i trafiken 2009

Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Antalet dödsfall bland barn under ett år minskade klart från året innan

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Antalet drunkningsolyckor fortsätter att minska. 79 människor drunknade 2010 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Barn- och babymöbler F A K T A

MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare

Trafiksäkerhet för barn och unga

Adoptioner Antalet adoptioner minskade år 2014

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE

Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden

Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt

Familjer och hushåll

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Skador bland barn i Sverige 2014

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

Sysselsättningsöversikt, februari 2014

Registrering av akuta olycksfallsskador i Dalarna. Åren

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Skador bland äldre i Sverige 2014

BEHANDLINGEN AV ANMÄLNINGAR OM YRKESSJUKDOMAR OCH ANDRA ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

FÖRSÄKRINGSVILLKOR OLYCKSFALL

Rekommendation om övervakningstid

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Transkript:

OLYCKSFALLSÖVERSIKT 2016 Östra Nylands räddningsområde

FÖRORD Vid ett olycksfall omkommer en person eller får allvarligare eller lindrigare skador till följd av en plötslig, oväntad och oavsiktlig händelse. Begreppet olycksfall omfattar två element, av vilka det ena är själva olyckshändelsen och det andra följderna som drabbar involverade personer, dvs. personskadan. Denna olycksfallsöversikt innehåller en beskrivning av personskador som olyckor ger upphov till, dvs. dödsfall och skador till följd av olycksfall, samt den behandling som skadorna kräver och kostnaderna för denna. Vanligtvis klassificeras olycksfall utgående från händelsen i trafikolyckor, olycksfall på arbetsplatsen, i hemmet och vid motionsutövande samt andra olycksfall under fritiden. Olycksfallsöversikten innehåller en sammanfattning av de grundläggande uppgifterna om olycksfallssituationen inom regionen, dvs. vilken typ av olycksfall som inträffar i regionen och hur många i proportion till hela landet. Det lönar sig att använda uppgifterna i översikten i säkerhetsarbetet i varje kommun och ekonomisk region. Med hjälp av översikten kan man fastställa tyngdpunkterna i säkerhetsarbetet och bedöma effekterna av säkerhetsarbetet. Det är viktigt att de som arbetar för säkerheten, invånarna och de förtroendevalda i regionen får information om olycksfallen i regionen. Det är bra att ta upp frågorna i olycksfallsöversikterna vid lokala sammanträden, till exempel i arbetsgrupper för främjande av säkerhetsplanering eller hälsa och välfärd samt vid utbildningar. Det är viktigt att de olika aktörerna, organisationerna och medborgarna i regionen får ingående information om den lokala olycksfallssituationen. Detta kan man göra till exempel genom att publicera uppgifterna i regionens olycksfallsöversikt på de lokala aktörernas och kommunens egna webbplatser samt informera om olycksfalssituationen i lokala och sociala medier. Olycksfallsöversikterna uppdateras varje år. Idéer för att utveckla publikationen och feedback kan sändas per e-post till adressen (tapaturmat@thl.fi). Information om hur olycksfall kan förebyggas och förslag på hur olycksfallsuppgifterna kan användas finns också på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd på adressen https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i de olika faserna av sammanställningen av översikten. Maj 2016 Enheten för främjande av hälsa och välfärd, Institutet för hälsa och välfärd 2

INNEHÅLL FÖRORD... 2 1 MATERIAL OCH DATASKYDD... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 2.1 Var och för vem inträffar olycksfall?... 6 2.2. Typ av olycksfall... 8 4 DÖDSFALL TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL INOM REGIONEN... 13 5 OLYCKSFALL SOM LETT TILL ATT INBLANDADE BEHÖVT VÅRD PÅ VÅRDAVDELNING... 15 5.1 Antal vårddagar, vårdperioder och patienter till följd av olycksfall... 15 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 24 7 KOSTNADER FÖR SJUKHUSVÅRD TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL... 32 8 OLYCKSFALL TILL FÖLJD AV BRAND... 33 3

1 MATERIAL OCH DATASKYDD Materialkällorna för denna översikt: dödsfall: Finlands officiella statistik (FOS): Dödsorsaker (källa: Statistikcentralen) vårdperioder, patienter och vårddagar på sjukhus: Vårdanmälningsregistret (källa: THL). Siffrorna i översikten grundar sig på registerbaserat datamaterial. Finland (exklusive Åland) har en mycket övergripande registrering av dödsfall till följd av olycksfall, vårdperioderna på vårdavdelningar samt antalet patienter och vårddagar. Uppgifterna om dödsfallen är mycket tillförlitliga. Trots att avsikten är att alla vårdperioder på vårdavdelningar ska antecknas i Vårdanmälningsregistret, antecknas inte alla uppgifter om olycksfall tillräckligt exakt på sjukhuset. Vissa tabeller i översikten innehåller sammanslagna uppgifter om vården av personer som fått skador till följd av olycksfall och fysiskt våld. Orsaken är att man i materialet om vård på sjukhusens vårdavdelningar inte alltid har uppgett huruvida en skada uppstått vid ett olycksfall eller om patienten fallit offer för våld. När resultaten i denna översikt analyseras ska man beakta det ovan nämnda gällande materialet. På grund av datasekretessen har de exakta värdena för det kommunspecifika antalet dolts, om antalet är under fem. Följande regler har tillämpats för att säkerställa datasekretessen: Alla värden mindre fem (5) ersätts med texten <5 Summorna av raderna och kolumnerna (värdena totalt eller värdena för en hel region totalt ) avrundas till närmaste tiotal. Dessa regler gäller endast de delar av översikten där kommunspecifik information behandlas eller av vilka man kan dra slutsatser om de kommunspecifika antalen. 4

2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2014 omkom 2 408 finländare till följd av olycksfall: Av dessa var 1 532 män och 876 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländare. Den vanligaste orsaken till dödsfall till följd av olycksfall är olika typer av fallolyckor. Också förgiftningar är vanliga. Antalet dödsfall till följd av olycksfall i hemmet eller på fritiden har under de senaste drygt 20 åren ökat, men under de senaste åren har utvecklingen varit positiv. Antalet dödsfall i trafiken och till följd av olycksfall har minskat redan en längre tid (diagram 1). Ofta finns det en koppling mellan alkohol och olyckor. Nästan var tredje av dem som råkat ut för ett olycksfall har varit berusad. De flesta av dem som omkommer av hettan i en bastu eller till följd av förgiftningar, drunknar eller fryser ihjäl är alkoholpåverkade. Diagram 1. Antal personer som omkommit till följd av olycksfall 1988 2013, N. Mer information om olycksfallssituationen och förebyggandet av olycksfall i Finland finns på temasidorna om olycksfall på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd: https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall 5

2.1 Var inträffar olycksfall och vem drabbas? I denna översikt behandlas allvarligare olycksfall, dvs. sådana som leder till dödsfall eller som kräver vård på sjukhusens vårdavdelningar (Diagram 2). Det är dock bra att observera att en stor del av skadorna till följd av olycksfall behandlas polikliniskt. Översikten behandlar inte olycksfallspatienter som får poliklinisk vård, eftersom registren tills vidare inte innehåller information som är tillräckligt tillförlitlig. På befolkningsnivå är idrottsskador allmänna, och de samhälleliga konsekvenserna av dem är betydande. Idrottsskador kan leda till lång frånvaro från arbetet, betydande olägenheter i vardagslivet, långvariga smärttillstånd samt arbetsoförmögenhet med flera års fördröjning. Innan de riksomfattande registren ger övergripande och tillförlitlig information om den polikliniska vården till följd av olycksfall, är det viktigt att man på lokal nivå även följer upp antalet och konsekvenserna av olycksfall där de inblandade behöver poliklinisk vård. Det är viktigt att mål sätts upp i den lokala säkerhetsplanen och att metoder fastställs för att förebygga både de allvarligaste olycksfallen och de olycksfall som i hög grad belastar de olika enheterna inom hälso- och sjukvården. En uppskattning av hur många olycksfall som inträffar inom regionen totalt kan göras på följande sätt: för varje dödsfall till följd av olycksfall kan man uppskatta att antalet personer som får vård på vårdavdelningar till följd av olycksfall är cirka 30 gånger högre och att antalet personer som får poliklinisk vård är cirka 200 gånger högre 1. Diagram 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6

Denna översikt innehåller en beskrivning av olycksfall som invånarna i den aktuella regionen råkat ut för. Registret ger inte information om var ett olycksfall har inträffat, och därför placeras olycksfallet i en region enligt personens hemkommun. Det innebär således att ett olycksfall som en person från Kotka råkat ut för i Lappland registreras som ett olycksfall som inträffat i Kymmenedalen. I tabell 1 visas kommunerna i regionen enligt kommunindelningen år $$ samt kommunernas befolkningsstruktur i olika åldersgrupper 2. Tabell 1. Kommunerna i regionen (kommunindelningen 2014) och medelfolkmängd 3 enligt åldersgrupp (2014), N. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Hela landet 20% 2% 6% 6% 32% 14% 15% 5% 5 457 703 Hela regionen 22% 2% 5% 4% 34% 14% 14% 5% 95 874 Askola 25% 2% 4% 5% 35% 14% 12% 4% 5 028 Lappträsk 18% 2% 3% 4% 30% 17% 19% 8% 2 800 Lovisa 18% 2% 4% 4% 31% 16% 18% 7% 15 486 Mörskom 19% 2% 4% 5% 30% 15% 18% 7% 1 986 Borgå 21% 3% 6% 5% 33% 14% 14% 4% 49 576 Pukkila 22% 2% 4% 3% 33% 13% 16% 5% 2 024 Sibbo 25% 3% 4% 3% 37% 12% 12% 4% 18 974 2 Tabellerna över befolkningsuppgifterna enligt kön i elektronisk form: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 3 Källa: Statistikcentralen. 7

2.2. Typ av olycksfall I syfte att rikta in arbetet med att förebygga olycksfall behövs det information om bland annat vilka befolkningsgrupper som råkar ut för olycksfall eller i vilka miljöer eller situationer olycksfall inträffar. Denna information erhålls från bakgrundsuppgifterna om personer som fått sjukhusvård till följd av ett olycksfall och uppgifter som antecknats om olycksfallet. Typen av olycksfall anger vilka aktiviteter som anknyter till olycksfallet eller var olyckan inträffat. Med tanke på förebyggandet av olycksfall är det viktigt att exakta uppgifter om olycksfallet antecknas på sjukhusen. På många sjukhus har man sedan millennieskiftet börjat göra mer exakta anteckningar, men trots det händer det fortfarande alltför ofta att uppgifterna inte antecknas eller att de antecknas i klassen annat eller ospecificerat olycksfall som innehåller information som är obetydlig med tanke på det förebyggande arbetet. (Diagram 3) Tillsammans med hälso- och sjukvårdsaktörerna ska man diskutera hur exakt och systematiskt vården till följd av olycksfall ska antecknas så att man i fortsättningen får allt mer tillförlitlig och heltäckande information som grund för arbetet med att förebygga olycksfall. Denna översikt innehåller enbart uppgifter om sjukhusvård till följd av olycksfall. I tolkningarna som görs utifrån uppgifterna i översikten och till exempel i planeringen och inriktningen av de förebyggande åtgärderna är det viktigt att observera att uppgifter om patienter som fått poliklinisk vård inte ingår i översikten. I Finland uppgår till exempel antalet idrottsolycksfall till mer än 300 000 varje år, men denna översikt innehåller inte någon heltäckande information om vården som getts till följd av dessa olycksfall på grund av att en stor del av de skador som uppkommer i ett idrottsolycksfall behandlas polikliniskt. 8

Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 3. Benägenhet att registrera typ av olycksfall inom regionen och i hela landet åren 2002 2014, %. 9

0 200 400 600 Antal Diagram 4 visar hur olycksfall som lett till att regionens invånare behövt sjukhusvård fördelas enligt olycksfall i hemmet, i samband med idrott och motion, på trafikområden, på arbetsplatsen och på daghem/i skolan. Diagram 5 ger en likadan beskrivning när det gäller hela landet. Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall i skola eller på daghem 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 4. Typer av olycksfall som lett till att inblandade behövt sjukhusvård inom regionen åren 2002 2014, N. 10

Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 5. Typer av olycksfall som lett till att inblandade behövt sjukhusvård i hela landet åren 2002 2014, N. 11

Tabell 2. Vårdperioder för personer som skadats i olycksfall enligt typ av olycksfall åren 2002 2014 inom regionen. Typ av olycksfall har inte registrerats 1 243 Trafik 2 251 Olycksfall i hemmet 7 550 Olycksfall under idrott eller motion 1 192 Annat olycksfall på fritiden 6 215 Olycksfall på sjukhus eller extern omständighet som anknyter till sjukhus 551 Arbetsolycksfall eller extern omständighet som anknyter till arbetet 1 189 Olycksfall i skola eller på daghem 179 Annan eller odefinierad typ av olycksfall 2 576 12

4 DÖDSFALL TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL INOM REGIONEN De uppgifter om dödsfall till följd av olycksfall som ingår i denna översikt hämtas från Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland utförs en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken i största delen av de så kallade onaturliga dödsfallen, till exempel dödsfall till följd av olycksfall. När det gäller dödsfall bland unga personer undersöks dödsorsaken nästan alltid. Dödsfall till följd av olycksfall bland äldre personer undersöks inte nödvändigtvis alltid. Dessa omfattar till exempel dödsfall på grund av fallolycka, eller till följd av sviterna av en fallolycka, som sker på sjukhus eller inrättningar. Läkaren har goda kliniska uppgifter om dessa fall. 4 Tabell 3. Dödsfall till följd av olycksfall inom regionen under tioårsperioden 2005 ålder och kön. 5 6 7 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Gång-, cykel- och mopedtrafik <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Trafik, motorfordon 6 <5 5 6 23 15 10 <5 Fallolyckor <5 <5 <5 <5 9 16 25 89 Drunkning <5 <5 <5 <5 9 5 9 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 6 <5 <5 Brand <5 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 7 <5 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 27 18 <5 <5 Annan förgiftning 8 <5 <5 <5 5 17 <5 <5 <5 Övriga olycksfall <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 <5 Totalt 10 10 10 20 100 80 80 100 Män Kvinnor Tot. Jämförelse Gång-, cykel- och mopedtrafik <5 <5 10 * Trafik, motorfordon 57 12 70 +72% Fallolyckor 77 62 140-28% Drunkning 25 <5 30 - Kvävning 11 <5 20 * Brand 8 7 20 * Förfrysning 10 <5 10 * Alkoholförgiftning 44 8 50-32% Annan förgiftning 24 9 30 - Övriga olycksfall 18 <5 20-32% Totalt 280 120 390-21% 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007;13:282 284 & Pasternack I, Laitinen R, Kauppila R. Oikeuslääkinnän vaikuttavuuden edellytykset [Förutsättningarna för rättsmedicinens effektivitet]. Litteraturöversikt. THL, DISKUSSIONSUNDERLAG 10/2014. 5 I jämförelsetabellen anges det hur mycket antalet dödsfall som konstaterats i regionen avviker från antalet dödsfall som kunde förväntas, om dödligheten inom regionen var den samma i hela Finland. Till exempel + 10 % anger att antalet dödsfall inom regionen är 10 procent högre än förväntat. Endast statistiskt betydande avvikelser tas upp. Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att skillnaden som beräknats i jämförelsen inte är statistiskt betydande. 6 Om kolumnen Jämförelse innehåller symbolen *, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara antingen väsentlig eller oväsentlig. 7 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 8 De andra förgiftningarna omfattar huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftning. 13

Kuolemantapauksia 0 10 20 30 40 50 60 Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka 0 20 40 60 80 100 Andelen berusade (%) Diagram 6. Andelen berusade av de omkomna till följd av olycksfall 2005 9 2014, %. Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 7. Omkomna till följd av olycksfall enligt orsak inom regionen 2005 2014, N. 9 På grund av ändringen av klassificeringen (2005) i uppgiften om berusade i statistiken över dödsorsaker gäller årsavgränsningen i detta sammanhang från och med 2005 för att garantera en så bra jämförbarhet som möjligt. 14

Tusen dagar 0 2 4 6 8 10 5 OLYCKSFALL SOM LETT TILL ATT INBLANDADE BEHÖVT VÅRD PÅ VÅRDAVDELNING Med tanke på planeringen och inriktningen av arbetet med att förebygga olycksfall är det viktigt att granska förutom antalet olycksfall även förändringarna i dessa. I denna del framläggs uppgifterna om olycksfallen för hela regionen. Genom att jämföra olycksfallssiffrorna för de olika regionerna får man information om var förebyggande arbete behövs i synnerhet. 5.1 Antal vårddagar, vårdperioder och patienter till följd av olycksfall För närvarande omfattar de nationella registren vård som ges på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). I datasystemet iakttas det internationella ICD-klassificeringssystemet. Från alla sjukhusvårdfall kan man plocka ut dem där orsaken till vården varit att behandla skador. En skada kan uppstå i en olycka av olycksfallskaraktär, till följd av våld eller också kan skadan vara självförvållad. I materialet om vård på sjukhusens vårdavdelningar har det inte alltid antecknats huruvida en skada uppstått vid ett olycksfall eller om patienten fallit offer för våld. Av denna anledning har man i de framlagda siffrorna för vårddagar och vårdperioder slagit samman vården som getts på grund av både olycksfall och våld. I största delen av fallen (cirka 85 %) är skador till följd av ett olycksfall orsaken till vården. Fall, 75 år fyllda Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Övriga förgiftningar Eldsvåda Förfrysning Kvävning Drunkning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Alkoholförgiftning Diagram 8. Antal vårddagar till följd av skador som uppstått vid olycksfall och våldshandlingar inom regionen 2005 2014, tusen dagar. 15

Tabell 4. Vårdperioder till följd av skador på grund av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2005 2014, N. 10 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 80 6 14 12 101 71 40 10 330 Trafik, motorfordon 203 59 90 59 273 94 64 19 860 Fallolycka 552 61 196 156 1 517 882 1 059 937 5 360 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Olycksfall som leder till att andningen 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 hindras Brand 10 6 <5 <5 25 15 6 <5 70 Förfrysning <5 <5 <5 <5 5 <5 9 <5 20 Förgiftning (annan än alkohol) 19 <5 <5 <5 12 9 10 <5 60 Alkoholförgiftning 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Övriga olycksfall 380 90 203 158 1 169 526 629 370 3 530 Totalt 1 260 230 510 390 3 110 1 610 1 820 1 350 10 280 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 31 <5 5 <5 48 30 58 12 190 Trafik, motorfordon 84 29 37 30 127 40 37 9 390 Fallolycka 319 35 57 52 817 726 1 407 2 496 5 910 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Olycksfall som leder till att andningen 9 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 hindras Brand <5 <5 <5 <5 13 5 <5 5 30 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Förgiftning (annan än alkohol) 9 <5 <5 <5 11 7 <5 20 50 Alkoholförgiftning 12 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Övriga olycksfall 224 30 67 77 714 363 506 276 2 260 Totalt 690 100 170 170 1 740 1 180 2 020 2 820 8 870 Sammanlagt 1 950 320 680 560 4 850 2 780 3 850 4 170 19 150 10 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 16

Karta 1. Vårdperioder till följd av skador och förgiftningar i regionens kommuner 2010 2014 jämfört med situationen i hela landet. Karta: Lantmäteriverkets Generalkarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kommunkod Kommunens namn Kommunkod Kommunens namn 18 Askola 407 Lappträsk 434 Lovisa 504 Mörskom 638 Borgå 616 Pukkila 753 Sibbo 17

Tabell 5. Patienter som fått vård till följd av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2005 2014, N. 11 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 65 5 11 9 84 48 25 7 250 Trafik, motorfordon 157 52 67 46 212 66 45 11 640 Fallolycka 450 55 162 128 1 153 564 579 427 3 430 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Olycksfall som leder till att 6 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 andningen hindras Brand 7 5 <5 <5 16 9 <5 <5 50 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 8 <5 20 Förgiftning (annan än alkohol) 18 <5 <5 <5 12 8 9 <5 60 Alkoholförgiftning 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Övriga olycksfall 315 78 154 139 934 405 387 171 2 520 Totalt 950 190 370 300 2 170 1 010 940 550 6 220 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 27 <5 5 <5 36 24 39 11 150 Trafik, motorfordon 68 24 32 22 89 25 27 7 290 Fallolycka 280 30 51 47 682 512 809 1 151 3 470 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Olycksfall som leder till att 8 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 andningen hindras Brand <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Förgiftning (annan än alkohol) 9 <5 <5 <5 11 7 <5 17 50 Alkoholförgiftning 12 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Övriga olycksfall 201 29 54 61 594 284 364 200 1 770 Totalt 590 80 130 130 1 320 790 1 130 1 260 5 280 Sammanlagt 1 540 270 500 430 3 490 1 800 2 080 1 820 11 500 11 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 18

Tabell 6. Vårddagar till följd av skador vid olycksfall och våldshandlingar under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2005 2014, N. 12 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 148 10 35 13 470 629 676 49 2 030 Trafik, motorfordon 837 246 410 186 1 748 731 299 241 4 700 Fallolycka 902 114 361 477 5 409 6 818 14 677 15 412 44 170 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 85 <5 100 Olycksfall som leder till att 7 <5 <5 <5 <5 16 <5 <5 30 andningen hindras Brand 89 33 8 5 184 171 61 10 560 Förfrysning <5 <5 <5 <5 20 22 63 30 140 Förgiftning (annan än alkohol) 20 <5 5 10 24 22 53 19 160 Alkoholförgiftning 7 <5 <5 <5 11 <5 7 <5 30 Övriga olycksfall 773 172 550 312 3 130 2 215 3 958 15 053 26 160 Totalt 2 790 580 1 370 1 000 11 000 10 630 19 880 30 820 78 070 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 49 <5 5 <5 212 92 1 178 326 1 870 Trafik, motorfordon 181 107 98 295 614 465 242 64 2 070 Fallolycka 412 122 111 102 2 091 3 836 18 834 50 944 76 450 Drunkning 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Olycksfall som leder till att 10 <5 <5 <5 7 <5 7 <5 30 andningen hindras Brand 11 <5 <5 <5 192 41 40 15 300 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 54 <5 <5 60 Förgiftning (annan än alkohol) 9 <5 <5 <5 21 12 13 86 140 Alkoholförgiftning 13 <5 <5 6 6 <5 <5 <5 30 Övriga olycksfall 320 33 149 177 1 841 1 591 2 511 2 109 8 730 Totalt 1 010 260 360 590 4 990 6 090 22 830 53 540 89 680 Sammanlagt 3 800 840 1 740 1 590 15 990 16 720 42 710 84 360 167 740 12 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 19

Lukumäärä 0 500 1000 1500 2000 2500 Av siffrorna i rapporten framgår det att antalet intagna patienter är lägre än antalet vårdperioder som inletts under året. Detta beror på att en skada som uppstått vid ett och samma olycksfall i vissa fall eventuellt behandlas flera gånger på sjukhus. Även i det fall att patienten till exempel flyttas från ett universitetscentralsjukhus till vårdavdelningen vid ett kretssjukhus eller en hälsovårdscentral för fortsatt vård ger samma olycksfall upphov till två vårdperioder. Vårdperioder Patienter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 9. Antal vårdperioder samt patienter som fått vård till följd av olycksfall och våld 2005 2014, N. 20

Antal 0 10 20 30 40 50 60 70 Under de senaste åren har vårdpraxisen förändrats. Rent allmänt har vårdperioderna blivit kortare, och en del av skadorna till följd av olycksfall som tidigare behandlats på sjukhusens vårdavdelningar behandlas i dag inom den polikliniska öppenvården. Av denna anledning beskriver inte enbart längden av vårdperioden på samma sätt som tidigare hur allvarlig skadan är. I synnerhet vård som ges till följd av olycksfall bland den äldre befolkningen är fortfarande långvarig, men allt oftare indelas vårdperioden i kortare vårdperioder på olika vårdställen. Trots de ovan nämnda faktorerna ger dock antalet vårdperioder en ganska bra beskrivning av den långsiktiga utvecklingen när det gäller allvarliga olycksfall. 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 10. Fördelningen av vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd inom regionen 2005 2014, N. 21

Tabell 7. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada och vårdperiodens längd inom regionen 2005 2014, N. 1 dag 2 7 dagar 8 dagar Totalt % Gång-, cykel- och mopedtrafik 266 166 89 521 3 Trafik, motorfordon 628 441 185 1 254 7 Fallolycka 4 096 4 643 2 530 11 269 59 Drunkning 13 4 2 19 0 Olycksfall som leder till att andningen hindras 27 5 1 33 0 Brand 31 43 28 102 1 Förfrysning 4 13 8 25 0 Förgiftning (annan än alkohol) 68 37 10 115 1 Alkoholförgiftning 24 7 0 31 0 Övriga olycksfall 3 031 1 927 824 5 782 30 Totalt 8 188 7 286 3 677 19 151 100 22

Tabell 8. Sjukhus där invånarna inom regionen fått vård 2014, N. Antalet vårddagar till följd av olycksfall och våld har räknats från och med början av året vid sjukhus som hade minst 10 patienter 2014. En enda serviceproducent kan ha många verksamhetsställen. Mer information: http://www.thl.fi/tietokannat/topi Serviceproducent Vårdperioder vårdperioder Vårddagar/ Patienter Vårddagar 40401 - Porvoon sairaanhoitoalue/porvoon sairaala 759 683 2 416 3,2 50200 - Helsingin yliopistollinen keskussairaala 404 353 1 379 3,4 90332 - Loviisan terveyskeskus ja sairaala 126 108 1 862 14,7 90426 - Porvoon sosiaali- ja terveyskeskus / terveydenhuolto 89 78 2 508 28,2 60806 - Omasairaala 74 73 74 1,0 60738 - Bulevardin Klinikka Oy 56 56 56 1,0 90497 - Sipoon terveyskeskus 60 53 1 356 22,6 40318 - Päijät-Hämeen keskussairaala 56 51 195 3,5 60605 - Dextra Munkkivuoren lääkärikeskus 47 46 47 1,0 60611 - Diacor sairaala 34 34 34 1,0 40314 - Kymenlaakson keskussairaala 36 30 132 3,7 60702 - Suomen Terveystalo/Helsinki 30 30 30 1,0 60626 - Sairaala Mehiläinen Helsinki 26 26 26 1,0 90734 - Päijät-Hämeen sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä/aava 31 21 463 14,5 60816 - (nimi ei tiedossa) 14 11 187 13,4 23

6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Denna del innehåller uppgifter om olycksfall i kommunerna i regionen enligt typ av olycksfall, åldersgrupp och kön. Antalet olycksfall och våldshandlingar påverkas av bland annat åldersstrukturen och könsfördelningen bland invånarna i regionen. Då det gäller antalet olycksfall kan skillnaderna mellan kommunerna också bero på exempelvis alkoholbruket, sysselsättningen, arbetarsäkerheten hos arbetsgivarorganisationerna som är verksamma inom regionen eller gång-, cykel- och mopedtrafikledernas antal eller säkerhet samt förebyggandet av olycksfall och säkerhetsarbetet inom regionen. I jämförelsetalen i översikten kan dessa bakgrundsfaktorer som påverkar skillnaderna mellan regionerna inte beaktas, men orsakerna till skillnaderna ska dock begrundas när det lokala säkerhetsarbetet planeras och målen sätts upp. Om man vill undersöka huruvida de regionspecifika siffrorna avviker från vad man antar att de ska vara jämfört med siffrorna för hela Finland, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas enligt standardiseringsförfarandet. I denna översikt har indirekt standardisering tillämpats. I denna metod beräknar man först för den aktuella regionen det förväntade antalet händelser (t. ex. dödsfall till följd av olycksfall) utifrån antagandet att frekvensen av händelserna inom regionen (t. ex. dödlighet till följd av olycksfall) enligt åldersgrupp och kön är den samma i hela Finland. Därefter har det faktiskt observerade antalet händelser inom regionen jämförts med det förväntade antalet inom regionen. Exempel 1: Om procenttalet + 10 % anges efter siffran i tabellen, innebär det att det förekommer 10 procent mer än förväntat av den aktuella typen av händelser inom regionen. Exempel 1.1: I tabellen med antal vårdperioder finns följande text i kolumnen Trafikolycka 712 27 %. Tolkning: för kommuninvånarna har 712 vårdperioder till följd av trafikolyckor registrerats, vilket är 27 procent mindre än det som hade förväntats utifrån siffrorna för hela Finland. Exempel 1.2: I kolumnen med antalet vårddagar finns siffran 6 539 + 33 %. Tolkning: under granskningsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 27 procent mer än det som hade förväntats utifrån siffrorna för hela Finland. Exempel 2: Om anteckningen efter siffran i tabellen inte innehåller ett procenttal, utan symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den uppskattade slumpmässiga variationen inte överskrids tillräckligt. I detta fall är avvikelsen inte statistiskt betydande. Anmärkning 1: Även om skillnaden jämfört med det förväntade antalet vore statistiskt betydande, är det bra att begrunda hur stor praktisk betydelse detta har. En statistiskt betydande skillnad eller förändring innebär inte alltid en betydande skillnad eller förändring i praktiken. Exempel: när antalet vårdperioder är till exempel 15, är inte 100 % mer än förväntat ett lika tungt vägande resultat som 50 % mer än förväntat som i det fall att antalet vårdperioder är 15 000. Anmärkning 2: Om symbolen * har antecknats efter siffran i tabellen, innebär det att den statistiska betydelsen inte har kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt. I detta fall är det i allmänhet fråga om ett ringa antal observationer eller invånare. 24

En närmare beskrivning av de statistiska metoderna som har tillämpats i översikten finns i metodbeskrivningen på webben 13. 13 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit Menetelmäseloste 25

Tabell 9. Vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olycksfall och våld under femårsperiodeninus5 14 15 16 17 2014. Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ vårdperioder Dödsfall Hela regionen 10 370-13% 6 740-9% 86 290-8,1 260-20% Askola 420-28% 312-14% 1 052-76% 2,5 17 - Lappträsk 460-271 - 3 281-7,1 15 - Lovisa 2 060-1 211-7% 17 343-8,3 57 - Mörskom 290-181 - 2 481 * 8,4 10 * Borgå 5 060-16% 3 360-11% 43 702-8,4 108-33% Pukkila 280-178 - 2 248 * 8,0 8 * Sibbo 1 810-17% 1 249-11% 16 187-8,7 43-26% 14 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 15 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 16 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 17 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 26

Tabell 10. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt typ av skada under femårsperioden 18 19 20 21 2010 2014. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annat olycksfall Uppgiften har inte registrerats Totalt Hela regionen 820-5 500-370 -20% 3 190-21% 500-44% 10 370-13% Askola 42-192 -29% 16-156 -23% 15-420 -28% Lappträsk 58 * 252-6 * 135-7 * 460 - Lovisa 144-1 153-79 - 614-14% 68-49% 2 060 - Mörskom 27 * 149-14 * 88-9 * 290 - Borgå 371-14% 2 723-217 - 1 562-24% 185-55% 5 060-16% Pukkila 28 * 125-9 * 95-20 * 280 - Sibbo 145-902 - 33-54% 538-29% 193-1 810-17% 18 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 19 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 20 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 21 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 27

Tabell 11. Vårdperioder till följd av fallolyckor under femårsperioden 22 23 24 25 2010 2014. Kommun Fallolyckor under is- och snöförhållanden Fall på samma nivå Fall eller ramlande i eller från trappor Annat fall eller hopp Ospecificerat fall eller ramlande Hela regionen 390-13% 3 750-7% 240-490 +16% 600 +25% 5 450 - Askola 15 * 122-34% <5 * 21 * 31 * 190-29% Lappträsk 15 * 171-11 * 26 * 27 * 250 - Lovisa 81-820 - 58 +97% 85 +31% 97-1 140 - Mörskom 12 * 101-6 * 17 * 13 * 150 - Borgå 194-14% 1 841-7% 119-248 - 299 +27% 2 700 - Pukkila 9 * 91 - <5 * 7 * 14 * 120 - Sibbo 60-602 -13% 37-85 - 114 +38% 900 - Totalt 22 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 23 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 24 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 25 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 28

Tabell 12. Vårdperioder till följd av olycksfall enligt typ av olycksfall under femårsperioden 26 27 28 29 2010 2014. Kommun Olycksfall i hemmet Olycksfall i samband med idrott eller motion Annat olycksfall på fritiden Arbetsolycksfall eller extern omständighet som anknyter till arbetet Övriga olycksfall Uppgiften har inte registrerats Hela regionen 2 730-12% 560 +16% 3 020 +27% 440-3 320-36% 310-10 370-13% Askola 91-31% 18-150 +26% 20-131 -49% 11 * 420-28% Lappträsk 131-15 * 135 +80% 28 * 134-18% 15 * 460 - Lovisa 638-90 - 479 +15% 76-685 -26% 90 +66% 2 060 - Mörskom 86-6 * 65 +54% 11 * 114-5 * 290 - Borgå 1 291-15% 307 +24% 1 633 +35% 214-1 513-42% 100-31% 5 060-16% Pukkila 82 - <5 * 52-20 * 117 - <5 * 280 - Sibbo 407-22% 118 +28% 506 +12% 68-623 -35% 89 +61% 1 810-17% Totalt 26 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 27 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 28 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 29 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 29

30 31 32 33 Tabell 13. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt ålder bland MÄN under femårsperioden 2010 2014. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Hela regionen 660-130 - 290-240 - 1 840-8% 790-22% 960-17% 710-5 610-10% Askola 40-7 * 14 * 12 * 88-21% 22-60% 44-12 -60% 240-25% Lappträsk 21-5 * 8 * 5 * 70-38 - 52-41 - 240 - Lovisa 71-28% 16-33 - 45-297 - 148-24% 229-246 +36% 1 090 - Mörskom 8-41% <5 * 8 * 5 * 43-21 - 35-31 * 150 - Borgå 342-63 - 173-135 - 930-9% 429-16% 435-22% 243-22% 2 750-12% Pukkila 14 - <5 * 10 * <5 * 53-17 - 29-31 * 160 - Sibbo 167-33 - 39-30 - 357-15% 112-34% 140-30% 108-990 -16% 30 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 31 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 32 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 33 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 30

34 35 Tabell 14. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt ålder bland KVINNOR under femårsperioden inus5 2014. 36 37 ommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt ela regionen 390-15% 70-100 - 130-1 010-14% 630-17% 990-22% 1 450-15% 4 760-16% skola 24 - <5 * <5 * 10 * 50-28 - 19-64% 47-41% 180-33% appträsk 16 * <5 * <5 * <5 * 44-14 -46% 61-79 - 220 - ovisa 52-16 * 13-21 - 171-123 - 245-332 -15% 970-9% örskom 19 * <5 * <5 * <5 * 17-22 - 21-38% 51-140 - orgå 169-28% 39-77 - 65-497 -18% 331-15% 466-27% 664-18% 2 310-19% ukkila 13 * <5 * <5 * <5 * 18-14 * 27 * 40-120 - ibbo 93-16 - 7-58% 18-209 -18% 93-27% 151-30% 238-830 -17% 34 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 35 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 36 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 37 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 31

7 KOSTNADER FÖR SJUKHUSVÅRD TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL Skador till följd av olycksfall ger ofta upphov till ett behov av långvarig vård och vårdkedjor. Detta leder till betydande kostnader inom hälso- och sjukvården. I synnerhet patienter som har fått allvarliga skador till följd av olycksfall och våld får vård inom den kirurgiska specialiteten där kostnaderna är höga. År 2011 varade vårdperioderna inom den kirurgiska specialiteten i genomsnitt 3,0 dygn 38 och den genomsnittliga kostnaden för en vårdperiod var 3 605 39. I tabell 15 visas uppskattningar av kostnaderna för vårdperioder till följd av olycksfall och våld då det gäller den specialiserade sjukvården. Siffrorna grundar sig på vårdkostnader som beräknats för varje diagnosgrupp i Finland, och därför anger de inte direkt de faktiska, förverkligade kostnaderna för regionen, men ger en indikation om kostnadsnivån. Information om den beräkningsmetod som har tillämpats finns i metodrapporten för projektet PERFECT. 40 När dessa kostnadsuppgifter används ska man ta hänsyn till att en väsentlig del av kostnaderna som orsakas av olycksfall uppstår inom primärvården och i form av sjukfrånvarodagar. På riksnivå finns det tills vidare inte tillgång till några tillförlitliga uppgifter om dessa kostnader. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2014. Region Kostnader för vårdperioderna (tusen euro) Hela Finland 566 818 Hela regionen 7 447 Askola 207 Lappträsk 301 Lovisa 1 579 Mörskom 165 Borgå 3 650 Pukkila 208 Sibbo 1 338 Region Kostnader för vårdperioderna (tusen euro) 38 Rautiainen H, Pelanteri S, Rasilainen J (2012): Specialiserad somatisk vård 2011. THL 12/2012. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe2012121210293 39 Kapiainen S, Väisänen A, Haula T (2014): Terveyden- ja sosiaalihuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2011. THL Raportti 2014_003. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-079-5 40 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-menetelmäraportti, THL 2/2009. http://www.thl.fi/fi_fi/web/fi/tutkimus/hankkeet/perfect/julkaisut/perusraportit 32

8 OLYCKSFALL TILL FÖLJD AV BRAND I denna del granskas olycksfall som orsakats av rök, eld eller lågor 41 och som resulterat i att personer omkommit eller minst behövt vård på sjukhusens vårdavdelningar (inkl. dagkirurgisk vård). Dessutom anges antalet vårddagar och patienter till följd av bränder av olycksfallskaraktär inom regionen under tioårsperioden 2005 2014 (diagram 11). I Finland har antalet dödsfall till följd av bränder av olycksfallskaraktär varierat mellan 50 och 140 under 1952 2007 42. Antalet personer som behövt sjukhusvård till följd av bränder är mångfaldigt jämfört med antalet som omkommit i bränder. Då det gäller antalet omkomna och skadade i bränder samt antalet vårddagar till följd av skadorna finns det betydande skillnader då det gäller ålder och kön. Män omkommer och skadas betydligt oftare i bränder än kvinnor. Antalet personer som fått skador i bränder och vårdats i öppenvården är betydligt högre än antalet personer som skadats i bränder och behöver sjukhusvård. Tills vidare finns det inte tillgång till några tillförlitliga uppgifter om sådan vård efter olycksfall till följd av bränder som ges inom öppenvården. Tabell 16. Dödsfall till följd av bränder enligt åldersgrupp 2007 2009 och 2010 i hela landet, totalt antal (N) och totalt antal per en miljon invånare och år (N/inh). 41 Med uttrycket vill man göra en klar skillnad jämfört med byggnadsbränder till följd av att uppgifterna som hälso- och sjukvårdsregistren ger i huvudsak beskriver skademekanismen, men sällan platsen där olycksfallet inträffat. Siffrorna för skadorna beskriver således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder, utan skador som orsakats av rök, eld och lågor. 42 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. B-sarja: tutkimusraportit 2/2009. Räddningsinstitutet 33

Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. B-sarja: tutkimusraportit 3/2011. Räddningsinstitutet Dödsfall till följd av bränder 2007 Åldersgrupp 2009 Dödsfall till följd av bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1,7 10-19 10 5.2 1 1,6 20-29 12 6.0 6 9,0 30-39 21 10.8 2 3,1 40-49 42 18.7 16 21,7 50-59 73 30.8 15 19,6 60-69 81 44.8 20 30,5 70-79 34 28.8 10 24,7 80-89 20 33.5 9 41,7 90+ 2 22.0 0 0,0 Totalt 299 18.8 80 14,9 Tabell 17. Vårdperioder på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2005 2014 i hela landet, N. Män Kvinnor Sammanlagt 0-9 104 53 157 10-19 305 54 359 20-29 386 72 458 30-39 368 79 447 40-49 502 145 647 50-59 572 205 777 60-69 384 207 591 70-79 238 151 389 80-89 131 130 261 90+ 9 29 38 Totalt 2 999 1 125 4 124 Tabell 18. Vårddagar på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2005 2014 i hela landet, N. Män Kvinnor Sammanlagt 0-9 436 144 580 10-19 2 269 222 2 491 20-29 2 331 471 2 802 30-39 3 234 467 3 701 40-49 5 021 1 280 6 301 50-59 5 936 2 323 8 259 60-69 4 571 2 561 7 132 70-79 3 074 1 715 4 789 80-89 1 613 958 2 571 90+ 130 236 366 Totalt 28 615 10 377 38 992 34

Vårddagar 0 50 100 150 200 Vårddagar 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 11. Vårddagar inom regionen på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor 2005 2014. Mer information om olycksfall till följd av bränder och förebyggande av dessa Praxis i anslutning till brandsäkerhet inom social- och hälsovården och räddningslagen (STEP) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförts av THL år 2012 2016. www.thl.fi/step Resultat från undersökningen Kostnader för hälsovård till följd av skador som orsakats av rök, eld och lågor: Haikonen K, Lillsunde PM, Lunetta P, Kokki E. Economic burden of fire-related deaths in Finland, 2000-2010: Indirect costs using a human capital approach. Burns. 2016;4:56-62. Haikonen K, Lillsunde PM, Vuola J. Inpatient costs of fire-related injuries in Finland. Burns. 2014;40:1754-60. Haikonen K, Lunetta P, Lillsunde PM, Sund R.Methodological challenges in using the Finnish Hospital Discharge Register for studying firerelated injuries leading to inpatient care. BMC Med Inform Decis Mak. 2013;13:36. Haikonen K, Lillsunde PM, Lunetta P, Lounamaa A, Vuola J. Fire-related injuries with inpatient care in Finland: a 10-year nationwide study. Burns. 2013;39:796-802. 35

Webbplatsen Olycksfall https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall Information och verktyg för yrkespersoner för arbetet med att förebygga olycksfall och främja säkerhet. 36