Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys
Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande för en skolas kvalitet. Rektorn är som högsta chef för en skola ytterst ansvarig för skolans resultat och arbetsmiljö. Flera undersökningar visar att elever når högre resultat i skolor där rektorerna utövar ett aktivt pedagogiskt ledarskap och för en dialog med lärarna om undervisningen. Samtidigt har rektorerna inte alltid de kunskaper som behövs för att utöva ett aktivt ledarskap [.] Utöver den statliga rektorsutbildningen vill regeringen ge rektorerna möjlighet att fortbilda sig i styrnings- och ledarskapsfrågor så att de kan utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Regeringen föreslår därför att 20 miljoner kronor avsätts under 2011 för ett särskilt rektorslyft (Prop. 2010/11:1, s. 52).
2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
Begreppet är tvetydigt och det finns ingen enkel definition. Dels kan sägas att pedagogiskt ledarskap är en beteckning på ledning av skolutvecklingsprocessen, det vill säga allt i rektorsrollen som handlar om att nå de nationella målen i skolan och förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling [ ] Rektorsrollen omfattar också ansvar för undervisningskvaliteten, genom en levande diskussion med lärarna kring undervisningen och elevernas resultat. Nestor har analyserat statens uppdrag och kommit fram till följande definition: det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna genom olika handlingar, som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag. Det pedagogiska ledarskapet kan också beskrivas utifrån indirekt och direkt ledarskap, samt långsiktigt ledarskap (Skolinspektionen, 2010, s. 51-52).
Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling (Skolinspektionen, 2012, s. 6).
Kunskapsbidrag: Genom att med ett vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt studera och analysera rektors pedagogiska ledarskap som policy, bidra till - att ge begreppet pedagogiskt ledarskap en empirisk och teoretisk grundad innebörd - en fördjupad och mer utvecklad kunskap om och en problematisering av rektors pedagogiska ledarskap
Syfte: Studera och analysera hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa diskursiva konstruktioner över tid och hur dessa kan förstås och förklaras. Empiri: Utbildningspolitiska policytexter, främst SOU (1950-talet till 2010-talet)
Teoretiska utgångspunkter: Rektors pedagogiska ledarskap som policy, d v s en materiell läroplanstext som ska tolkas innan den genomförs Ett kritiskt perspektiv, som riktar intresset mot skolans ideologiska och politiska styrning, där policyn om rektors pedagogiska ledarskap befinner sig i ett spänningsfält mellan olika maktanspråk, där olika aktörer och intressenter gör anspråk på den rätta tolkningen av begreppet. Läroplansteorin som övergripande teoretiskt ramverk, där rektors pedagogiska ledarskap kan belysas i en vidare social, historisk och samhällelig kontext. En kritiskt tolkande ansats inom läroplansteorin, där diskursbegreppet ges en framskjuten position, samtidigt som det balanseras mot materiella, institutionella och systemmässiga villkor (Sundberg, 2012, s. 96).
Rektors pedagogiska ledarskap som policy Den ideologiska styrningen utövas av staten genom läroplanen och handlar om hur värden, mål och innehåll kan och bör förstås i praktiken. Det är också skolans ideologiska styrning som utgör det huvudsakliga intresset i avhandlingen. Materiella texter, till exempel läroplanen, är utgångspunkten, men hur dessa kommer att tolkas beror också på annan information med ursprung i politiken, forskningen, förvaltningens och skolans egen praktik (Forsberg, 2012).
Hur har det kommit att bli som det blev?