att godkänna den interna uppföljningsrapporten för verksamhetsåret 2013.

Ekonomienheten Lars Nilsson PM 1 / 1 2014-04-07 dnr E 2014/152 Universitetsstyrelsen Intern uppföljning för budgetåret 2013 I den årliga uppföljningsrapporten görs fördjupande analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapporten avser att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat i forskning, utbildning, personal och ekonomi. I medföljande bilagor redovisas omfattande fakta per fakultet/motsvarande inom dessa områden. Bilagorna är tänkt att fungera som ett uppslagsverk och underlag för diskussioner och fortlöpande analyser med berörda fakultets- och institutionsledningar. Den interna uppföljningsrapporten samordnas av ekonomienheten men både andra enheter inom gemensamma förvaltningen och varje fakultet har bidragit med underlag. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna den interna uppföljningsrapporten för verksamhetsåret 2013. Pam Fredman Lars Nilsson Ekonomienheten 1 (1) Vasagatan 33, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

Intern uppföljning 1 januari 31 december 2013 Analyser och kommentarer

Innehållsförteckning Forskning... 2 Externa bidrag och oförbrukade medel... 2 Utfall av ansökningar till Vetenskapsrådet och FORMAS... 4 Vetenskapsrådet... 4 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande... 7 Bibliometri... 8 Forskningens infrastruktur... 10 Satsning på infrastrukturbidrag 2010-2013... 10 Universitetets forskningssatsningar... 11 Utbildning... 14 Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat... 14 Utbildningsprofil... 15 Universitetets studenter... 16 Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering 2013... 17 Utbildning på forskarnivå... 18 Doktorandanställning från första dagen... 20 Kostnader för utbildning på forskarnivå... 21 Personalekonomisk redovisning... 22 Antal anställda... 22 Sjukfrånvaro... 23 Personalkostnader... 23 Fördelning på personalkategori och anställningsform... 23 Pensionsavgångar - tillsvidareanställda som fyller 65 år 2014-2018... 24 Internationell rekrytering... 24 Jämställdhet och likabehandling... 25 Ekonomisk redovisning... 28 Ekonomiskt resultat... 28 Ekonomisk utveckling under året... 29 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde... 33 Utveckling av balanserat kapital... 34 Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader... 35 Upphandling och inköpsstyrning... 38 Bilagor... 39 1 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Forskning Externa bidrag och oförbrukade medel Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag inom forskningsverksamheten är en indikator på lärosätets konkurrensförmåga. De externa bidragen är dessutom en viktig finansieringskälla till de personella och infrastrukturella resurser som lärosätet har. Vid Göteborgs universitet har, liksom för flertalet av de andra större universiteten, externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren. Med fler anställda och en förbättrad infrastruktur finns förutsättningar för att öka takten i outputen av forskningsverksamheten och därmed minska de oförbrukade medlen. De oförbrukade bidragen har ändå ökat med 39 miljoner kronor mellan 2012 och 2013. Under perioden 2009-2013 har utvecklingen av externa bidrag och oförbrukade medel varit följande. Externa bidrag och oförbrukade medel 2009-2013 (mnkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Forskningsbidrag, årliga inkomster 1 461 1 371 1 297 1 276 1 210 Forskningsbidrag, årliga intäkter 1 321 1 255 1 194 1 127 1 156 Oförbrukade bidrag 1 625 1 586 1 530 1 490 1 381 Upplupna bidrag 199 179 137 129 136 Källa: GU:s ekonomisystem Under perioden 2009-2013 har externa inkomster av forskningsbidrag ökat med 251miljoner kronor (21 procent). Detta speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till universitetet under denna period. De årliga intäkterna har ökat med 165 miljoner kronor (14 procent) och speglar egentligen hur mycket kostnader som har genererats i de olika forskningsprojekten. Oförbrukade bidrag utvisar tilldelade medel som ännu inte har förbrukats. Dessa har ökat med 244 miljoner kronor (18 procent) under perioden. Upplupna bidrag är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu inte har inbetalats från forskningsfinansiärerna. Dessa medel har ökat med 63 miljoner kronor (46 procent) under perioden. Under 2013 tog Göteborgs universitet emot 1 461 miljoner kronor i externa forskningsbidrag vilket är en ökning med 90 miljoner kronor (7 procent) jämfört med föregående år. Bidrag från forskningsråden uppgick till 699 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 procent. Bidragen från andra svenska organisationer och företag ökade med 8 procent medan bidrag från andra statliga myndigheter minskade med 14 procent. Bidrag från Europeiska unionen (EU) utgör 6 procent, vilket innebär en svag minskning jämfört med 2012. Vad gäller bidragen från utländska givare i övrigt har dessa ökat med drygt 3 procent. De senaste åren har det varit mindre medel att söka inom området hälsa, där universitetet har drygt hälften av de inkomna bidragen från EU. Universitetet har trots det fallit väl ut jämfört med övriga lärosäten. Att andelen bidrag från utländska givare minskar beror i stor utsträckning på det svaga konjunkturläget internationellt. Universitetets forskningsbidrag, årliga inkomster 2009-2013 (mnkr) 2013 2012 2011 2010 2009 %-andel Forskningsråd 699 625 541 526 507 48 % Övriga svenska 493 456 484 465 426 34 % Övriga statliga 128 149 123 150 165 9 % EU 90 94 95 98 83 6 % Utländska givare 51 47 53 38 29 3 % Summa bidragsinkomster 1 461 1 371 1 297 1 277 1 210 100 % Källa: GU:s ekonomisystem 2 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 I tabellen nedan redovisas löpande bidragsinkomster per fakultet för motsvarande period. Flertalet av fakulteterna redovisar ökade bidragsinkomster under perioden 2009 till 2013. För den humanistiska fakulteten är det inkomsterna från de statliga givarna som ökar. Det gäller inkomster från Vetenskapsrådet, övriga statliga givare och övriga svenska givare. Även för den samhällsvetenskapliga fakulteten ökar inkomsterna från Vetenskapsrådet samt från övriga svenska givare. Bidragsinkomsterna från Vetenskapsrådet och övriga svenska givare ökar även för den naturvetenskapliga fakulteten, men här minskar också inkomsterna avsevärt från Övriga statliga givare och i mindre omfattning även från EU. När det gäller Sahlgrenska akademin ökar bidragsinkomsterna markant från samtliga svenska givare, såväl statliga som icke statliga. Bidragsinkomster 2009-2013 per fakultet (mnkr) Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 Förändring HFS 78 69 74 58 54 45 % SFS 184 169 146 135 120 54 % HHFS 121 117 125 148 113 7 % UFS 52 52 59 55 50 4 % NFS 262 290 250 263 270-3 % SA 647 579 570 555 546 19 % KFS 12 15 22 18 20-42 % ITFS 28 15 13 22 10 164 % LUN 0 0 0 0 0 Källa: GU:s ekonomisystem Nedan redovisas universitetets samlade oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet för perioden 2009-2013 (belopp i miljoner kronor). Oförbrukade bidrag och upplupna bidrag 2009-2013 per fakultet (mnkr) Fakultet Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag 2013 2012 2011 2010 2009 2013 2012 2011 2010 2009 HFS 51 47 48 44 46-6 -3-5 -2-1 SFS 177 173 150 135 108-12 -14-13 -11-7 HHFS 130 129 119 115 73-10 -20-22 -29-30 UFS 47 43 46 50 44-4 -3-2 -6-3 SA 701 646 644 627 619-73 -57-40 -36-48 NFS 279 299 273 284 253-87 -70-49 -37-38 KFS 9 12 15 7 14-3 -5-3 -2-1 ITFS 20 12 16 23 7-2 0-1 -1-1 LUN 7 6 8 3 4 0 0-1 -1 0 UB 0 0 0 0 0 Donationer mm 185 198 197 200 204-1 -4-1 -3-7 Övriga enheter *) 20 23 14 3 8-1 -2 0 0 0 Summa 1 625 1 586 1 530 1 490 1 381-199 -179-137 -129-136 *) GMV, NCM, Genussekretariatet, Havsmiljöinstitutet och SND. Källa: GU:s ekonomisystem Oförbrukade bidrag är en periodiseringspost som kan betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel universitetet fått till speciella ändamål/projekt, vilka ännu inte har förbrukats. 3 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Upplupna bidragsintäkter är en periodiseringspost som kan betraktas som en fordran på bidragsgivare. Beloppet består av utgifter/utlägg universitetet haft i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte överfört medel i tillräcklig omfattning, avser ofta projekt finansierade av EU:s institutioner som betalar ut bidrag i efterskott. Utfall av ansökningar till Vetenskapsrådet och FORMAS I det följande följer en beskrivning av utfallet av universitetets ansökningar till Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), i jämförelse med andra lärosäten. Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet betalade ut 4 626 miljoner kronor i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor under 2013, vilket var en ökning med 450 miljoner kronor jämfört med 2012. Området natur och teknik (NT), medicin och hälsa (MH) och forskningens verktyg och infrastrukturer (RFI) erhöll de största anslagen följt av samhällsvetenskap och humaniora (HS) och utbildningsvetenskap (U). Sedan 2006 har VR:s anslag till universitet och högskolor ökat med drygt 2 200 miljoner kronor, från 2 364 miljoner kronor till 4 626 miljoner kronor för 2013. Ökningen har varit störst inom området medicin och hälsa (MH), forskningens verktyg och infrastrukturer samt så kallade övrig forskning 1. Anslagsökningen har inte inneburit några större förändringar sett till lärosätenas relativa konkurrenskraft även om Karolinska institutet och Lunds universitet har ökat sin andel något bland annat på grund av Linnébidragen. Under den senaste femårsperioden har universitetets andel av VR:s utbetalade medel legat kring 9 procent. Lunds universitet (LU), Karolinska institutet (KI) och Uppsala universitet (UU) har varit mest framgångsrika sett till relativa andelen av utbetalda medel från VR till lärosäten. Under 2013 erhöll de tillsammans mer än hälften av VR:s anslag. Antalet ansökningar för projektbidrag till VR ökade under 2013. Från svenska lärosäten skickades totalt 5 871 ansökningar in varav 930 beviljades (16 procent), vilket ska jämföras med 4 879 ansökningar under 2012 då 937 beviljades (19 procent). Sedan 2008 har totala antalet ansökningar till VR ökat med 2 429 stycken medan antalet beviljade endast ökat med 80 stycken, detta beror till stor del på att projektperioden sedan 2010 har ökats från tre till maximalt fem år. Göteborgs universitet sände 2013 in 633 ansökningar till VR, en ökning med 90 ansökningar jämfört med 2012. Antalet beviljade ansökningar var 107 stycken och beviljandegraden sjönk från 20 procent för 2012 till 17 procent för 2013. Detta är ändå en relativt bra andel med tanke på att snittet för den totala beviljandegraden för alla lärosäten sjunkit till 16 procent och att universitetet sänder in många ansökningar inom områdena HS och U som har mycket lägre andel beviljade ansökningar jämfört med N och MH. Medicin och hälsa (VR-MH) Universitetet tog emot 14 procent (motsvarande 119 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom medicin och hälsa under 2013. Totalt betalades 847 miljoner kronor ut i anslag från VR- MH till svenska lärosäten, vilket var en liten ökning jämfört med 2012. Budgeten för MH har ökat med drygt 310 miljoner kronor sedan 2007. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena och området domineras av Karolinska Institutet som erhöll cirka 44 procent av tilldelade medel under 2013. Under 2013 skickade universitetet in 214 ansökningar inom MH. Det är lika många ansökningar jämfört med 2012, men dubbelt så många som 2011 då 100 ansökningar 1 I VR:s kategori övrig forskning ingår exempelvis Linnéstöd, forskarskolor, Berzelii centra med mera. 4 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 skickades in. Andelen ansökningar som beviljades under 2013 var endast hälften så stor som föregående år. 31 ansökningar beviljades vilket är en beviljandegrad på 14 procent, en något lägre siffra än för alla övriga svenska lärosäten. Källa: VR årsrapporter Humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS) Universitetet erhöll 17 procent (motsvarande 41 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom humaniora och samhällsvetenskap under 2013. Tillsammans med Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet har Göteborgs universitet 72 procent av utbetalda medel. Under 2013 betalades 239 miljoner kronor ut till svenska universitet och högskolor vilket var en marginell ökning jämfört med 2012. Budgeten för HS totalt har inte ändrats nämnvärt de senaste åtta åren. Under 2013 skickade universitetet in 161 ansökningar inom HS varav endast 16 beviljades. Jämfört med 2012 skickades 12 stycken fler ansökningar in, samtidigt som något fler beviljades. Beviljandegraden ökade därmed något till 10 procent, vilket motsvarar det nationella snittet för 2012. Utfallen för lärosätena i diagrammet nedan är inte helt jämförbara, då antalet projekt varierar mellan dem. Göteborgs universitet har få projekt men en stabil beviljandegrad. Källa: VR årsrapporter 5 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Naturvetenskap och teknik (VR-NT) Universitetet tog emot 6 procent (motsvarande 60 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom naturvetenskap och teknik under 2013. Sedan 2008 har den totala budgeten för NT ökat med drygt 100 miljoner kronor och ligger nu på cirka en miljard kronor. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena. Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan tar emot den största andelen forskningsmedel. Under 2013 skickade universitetet in 126 ansökningar inom NT varav 21 beviljades. För 2012 sjönk det nationella snittet för beviljandegraden från 22 procent till 15 procent. Beviljandegraden för Göteborgs universitet låg däremot kvar på 17 procent, vilket sannolikt beror på bra kvalitet inom det marina området. Källa: VR årsrapporter Utbildning (VR-U) Universitetet tog emot 17 procent (motsvarande 25 miljoner kronor) av forskningsbidragen inom utbildningsvetenskap under 2013. Sedan 2008 har den totala budgeten för utbildningsvetenskap endast ökat från 137 miljoner kronor till 150 miljoner kronor för år 2013. Under 2013 så minskade Stockholms universitet sina intäkter markant medan Uppsala universitet ökade och har nu drygt 20 procent av de utbetalda medlen. 2013 skickade Göteborgs universitet in 32 ansökningar inom utbildningsvetenskap varav 4 ansökningar beviljades. Jämfört med 2012 är det åtta färre inskickade däremot kvarstår beviljandegraden på 13 procent. 6 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Källa: VR årsrapporter Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Under 2013 betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) ut drygt en miljard kronor i forskningsbidrag. Av dessa gick 892 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor. Göteborgs universitet tog emot 12 procent (motsvarande 108 miljoner kronor) av FORMAS-medel under 2013, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Motsvarande siffror för 2012 var 14 procent och 123 miljoner kronor, men detta var å andra sidan mycket högre än året dessförinnan. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är den största enskilda bidragsmottagaren från FORMAS, därefter kommer Lunds universitet och Göteborgs universitet. Universitetet fick under 2013 17 av 132 stycken inskickade ansökningar beviljade, det vill säga en beviljandegrad på cirka 13 procent, vilket motsvarar snittet för Sveriges lärosäten. Under 2012 skickade universitetet in 148 ansökningar varav 30 blev beviljade (20 procent). Källa: FORMAS årsrapporter 7 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Bibliometri 2 I nedanstående tabell redovisas poängsumman av alla publikationer i publiceringsdatabasen (GUP) i början av januari 2014. Poängsummorna baseras på fraktionerad räkning. Utgångspunkten är då att varje publikation tilldelas ett poäng som sedan delas upp på publikationens författare. I de fåtal fall en författare är associerad med flera institutioner under olika fakulteter har poängen (fraktionen) delats mellan institutionerna och sedan förts över till motsvarande fakulteter. Över tid ser vi en avtagande utveckling med avseende på summa fraktionerade publikationer. Riktigt vad detta betyder i termer av vetenskaplig publicering är svårt att säga eftersom en mångfald publikationstyper samsas i GUP och en del av dessa kan associeras med undervisning, den tredje uppgiften eller mindre formell forskningskommunikation. Tolkningen av data kompliceras också av att publikationerna fraktionerats eftersom trender mot ökande eller minskande samarbete i termer av samförfattarskap påverkar poängsummornas utveckling över tid. Summan fraktionerade publikationer för 2013 är preliminär eftersom vi kan anta att en del publikationer publicerade sent på året ej hunnit bli registrerade. Fakultet 2013 2012 2011 2010 2009 Handelshögskolan 562 532 585 553 572 Humanistiska fakulteten 726 724 796 799 814 IT-fakulteten 82 108 71 55 52 Konstnärliga fakulteten 151 225 223 153 166 Naturvetenskapliga fakulteten 350 465 474 445 623 Sahlgrenska akademin 1 242 1 187 1 269 1 314 1 392 Samhällsvetenskapliga fakulteten 966 850 1 107 1 084 1 003 Utbildningsvetenskapliga fakulteten 461 367 410 317 354 Övriga enheter GU 30 43 53 43 42 Totalsumma 4 571 4 500 4 987 4 763 5 018 Källa: GUP publikationsdatabas 2014-01-08 Med utgångspunkt i figur 1 ser vi att Göteborg universitet rangordnas på femte plats med avseende på bibliometriskt index och fördelningsåret 2014. Universitetet har approximativt samma indexvärde som Stockholms universitet. Över tid ser vi att såväl procentuell andel av det bibliometriska indexet som antalet bibliometriska poäng har en positiv utveckling över tid för Göteborgs universitet (figur 2). Det bibliometriska indexet baseras på data från Thomson Reuter Web of Science (WoS). 3 2 Från och med budgetåret 2009 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometrisk. Universitetet har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring. Fakulteterna har tagit fram sin egen modell för att beräkna den relativa förändringen, som har påverkat fördelningen inför budgetåret 2012. 3 För ett givet fördelningsår räknas citeringar till de senaste fyra årens publikationer, räknat från två år före fördelningsåret. För fördelningsåret 2013 räknas således citeringar till publikationer publicerade 2008-2011. Citeringsintervallet är öppet vilket innebär att citeringar räknas från publikationsdatum fram till tidpunkten då observationerna görs. De bibliometriska poäng som ligger till grund för medelsfördelningen ställs samman av områdesnormerad volym multiplicerat med fältnormerad medelcitering och beräknas enskilt för varje lärosäte och ämnesområde (34 makroämnen genererade genom klustring av WoS-tidskriftsklasser). Slutligen summeras dessa för varje lärosäte och utgör då det bibliometriska indexvärdet för respektive lärosäte och fördelningsår. 8 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Figur 1 Jämförelse mellan universitet med avseende på bibliometriskt index inför fördelningsåret 2014. Rang 1-10. Källa: Vetenskapsrådet Figur 2. Utveckling över tid av bibliometriskt index för Göteborgs universitet: antal poäng samt procentuella andelar. Källa: Vetenskapsrådet. 9 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Forskningens infrastruktur Under året har arbetet med att etablera processer och strukturer för planering och prioritering av forskningsinfrastrukturer fortlöpt. En arbetsgrupp med representation från universitetsledningen, universitetsbiblioteket samt alla fakultetsledningar fungerar som referensgrupp till vicerektor för forskning. Delar av denna grupp träffar regelbundet representanter från Chalmers för samordning mellan de två lärosätena. Gemensamt anordnades ett nationellt heldagsseminarium om forskningsinfrastruktur i december 2013. Som ett första steg i det interna arbetet har en inventering genomförts. Materialet används som arbetsunderlag för att utveckla en Strategi för forskningsinfrastrukturer vid universitetet. I ett senare skede är det även tänkt att användas för att synliggöra dessa resurser och därmed öka och effektivisera nyttjandet. Samtidigt har ansträngningar gjorts för att få Göteborgs universitet delaktigt i utvecklingen av forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse. Under 2013 resulterade det exempelvis i infrastrukturstöd från VR till en forskarskola för att kunna nyttja register för forskning (GOCARTS), till en nationell infrastruktur för aktuell och framtida forskning om hjärt-, kärloch lungsjukdomar (SCAPIS) och till Svensk språkteknologi för humaniora och samhällsvetenskap (SWE-CLARIN). Tyvärr lyckades universitetet inte få stöd för nationell samordning av de marina forskningsstationerna (SMRI), vilket kan ha betydelse för universitetets möjligheter att koppla de marina forskningsstationerna till den europeiska arenan. Däremot har ett nytt forskningsfartyg upphandlats, vilket kommer att komplettera universitetets forskningsinfrastruktur inom det marina området och öka vår attraktionskraft för nationellt och internationellt samarbete. I april 2013 invigdes NMR for Life, ett samarbete med Umeå universitet som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Satsning på infrastrukturbidrag 2010-2013 Under åren 2010-2013 gjordes satsningar för ökad konkurrenskraft och stärkt infrastruktur. Bakgrunden till satsningen var universitetets behov av att göra strategiska investeringar för att stärka konkurrenskraften. Inför budgetåret 2010 avsatte därför rektor en särskild investeringsram om 130 miljoner kronor för ökad konkurrenskraft och stärkt infrastruktur. I det följande togs beslut om utökade investeringsramar och särskilt avsatta medel för avskrivningskostnader för de fakulteter som ansökte om detta. Bidraget till avskrivningskostnader motsvarade två års avskrivningar. Nedanstående tabell anger summan för de av rektor särskilt avsatta medlen för avskrivningskostnader jämte verkligt nyttjande (utfall) för perioden 2010-2013. Satsning på infrastrukturbidrag 2010-2013 (tkr) Fakultet Utfall Avsättning HFS 1 454 1 948 SFS 2 717 3 826 HHFS 1 505 3 400 UFS 2 989 3 506 SA 11 437 9 000 NFS 6 763 8 400 KFS 3 149 3 420 ITFS 322 366 UB 4 841 4 841 GF/GV 2 861 2 861 Summa 37 068 41 568 10 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 Universitetets forskningssatsningar Strategiska forskningsområden De strategiska forskningsområdena initierades i och med att 2008 års forsknings- och innovationsproposition beslutades och har nu pågått i fyra år. Göteborgs universitet har medel för området vårdforskning och deltar tillsammans med Chalmers och Lunds universitet i sex andra områden, huvudsakligen inriktade på miljö och hälsa. Satsningen följs årligen upp av de statliga forskningsfinansiärerna på uppdrag av regeringen. Under 2014 kommer en internationell utvärdering att påbörjas som senast våren 2015 rapporteras till regeringen. För de strategiska forskningsområden som kommer väl ut i utvärderingen förväntas anslaget från staten permanentas. De strategiska forskningsområdena har haft stor betydelse för Göteborgs universitet genom att de i flera fall har resulterat i eller bidragit till centrumbildningar, bland annat Centrum för personcentrerad vård (GPCC) och Sahlgrenska Cancer Center. Andra centrumbildningar har stärkts, såsom Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum. Samarbetet mellan institutioner och fakulteter inom universitetet och med andra lärosäten har också ökat. Områdena fungerar på så sätt som mötesplatser för samverkan över disciplingränserna och därmed som en del i implementeringen av Vision 2020. Universitetet har hela tiden månat om att de strategiska forskningsområdena ska utvecklas ytterligare utöver det som togs fram i ansökningarna. Rektor har därför gett utpekade samordnare i uppdrag att utveckla områdena med avseende på forskning och utbildning samt tillvarata flera kunskapsområden inom universitetet. För detta uppdrag har berörda fakulteter erhållit medel motsvarande halva det tilldelade statsanslaget under 2010-2013, vilket för fyraårsperioden motsvarar drygt 68 miljoner kronor. För området vårdforskning innebär samfinansieringen ett tillskott om totalt 45 miljoner kronor för perioden 2010-2014. I denna satsning ingår att etablera och utveckla GPCC till en erkänd internationell plattform för flervetenskapligt samarbete och stark forskning i nära samarbete med den praktiska vården. Av 2013 års medel har 68,6 miljoner kronor förbrukats. De strategiska forskningsområdena inom cancer, klimatmodellering och material har ett underskott för 2013 vilket täcks av tidigare års överskott. För 2014 ligger statens anslag och universitetets egen satsning i princip på samma nivå som för 2013, vilket innebär 43 miljoner kronor respektive 21 miljoner kronor. Under de fyra år som satsningen har pågått har de totala intäkterna ökat från knappt 28 miljoner kronor till 70 miljoner kronor. Under samma tid har kostnaderna ökat från 12 miljoner kronor till 70 miljoner kronor. Andelen förbrukade medel har stadigt ökat från knappa 58 procent år 2010 till nära 100 procent under 2013. 11 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 2013 2012 2011 Statens Samfinan- Statens Samfinan- Statens Samfinan- (belopp i tkr) satsning siering Totalt satsning siering Totalt satsning siering Totalt Anslag till GU 42 877 42 877 42 680 0 42 680 33 560 33 560 Samfinansiering 21 417 21 417 0 21 340 21 340 16 780 16 780 Övriga intäkter 6 082 1 260 367 Summa intäkter 42 877 21 417 70 376 42 680 21 340 65 280 33 560 16 780 50 707 Personalkostnader 21 009 9 988 30 997 15 247 7 236 22 483 11 562 4 696 16 258 Avskrivningar mm 1 135 906 2 041 288 328 616 383 25 408 Övr. driftskostnad. 23 956 11 597 35 553 22 305 11 448 33 753 13 560 6 544 20 104 Summa kostnader 46 099 22 492 68 591 37 840 19 012 56 852 25 505 11 265 36 770 Utfall -3 222-1 075 1 785 4 840 2 328 8 428 8 055 5 515 13 937 Not. I totalsumman ingår övriga intäkter. Övriga intäkter har redovisats olika av de olika SFO:erna. De anges därför här endast i totalkolumnen. Källa: Sifferunderlaget bygger på redovisningar inkomna till Forsknings-och innovationskontoret. Samfinansiering av EU-projekt Systemet med samfinansiering av EU-projekt, där kostnaden fördelas lika mellan fakultet och universitetsgemensam nivå, har funnits sedan januari 2010. Nedanstående tabell visar utbetalda medel för samfinansiering. Samfinansiering av EU-projekt per fakultet 2010-2013 (tkr) Fakultet 2013 2012 2011 2010 HFS 601 2 598 3 094 313 SFS 2 396 2 584 1 080 2 159 HHFS 802 0 946 514 UFS 1 798 168 616 SA 6 252 3 322 2 702 1 212 NFS 6 575 8 436 8 806 2 423 KFS 408 2 616 949 ITFS 1 136 504 1 150 3 239 Summa 22 990 20 228 18 394 10 809 Källa: GU:s ekonomisystem Som framgår av tabellen förändrades samfinansieringen av EU-projekt avsevärt mellan 2010 och 2011 och sedan betydligt mindre för 2012 och 2013. Att dra några slutsatser av detta är svårt eftersom variationerna mellan och inom fakulteterna är stora. Att samfinansieringen varierar över tid är en effekt av EU:s sätt att betala ut medel till beviljade projekt. Samfinansieringens omfattning är också kopplad till vilken projekttyp det rör sig om och vilka aktiviteter som utförts inom ett projekt samt fluktuationer i växelkurser. Effekterna av samfinansieringssatsningen får främst sökas på ett kvalitativt plan. Den enskilde forskaren upplever en stor lättnad över att inte behöva lägga någon större energi på samfinansieringsfrågan. Med tanke på att EU-projekt ibland uppfattas som tungrodda och svårskötta är detta ett välkommet tillskott som gör att mer energi kan läggas på de vetenskapliga delarna av ansökningsarbetet. Genom att samtliga ansökningar som är berättigade till samfinansiering måste passera Forsknings- och innovationskontoret innebär det också en form av kvalitetssäkring och att Göteborgs universitet framstår som en god partner i 12 (39)

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning budgetåret 2013 relation till Europeiska kommissionen. I slutänden underlättar det också arbetet med avtalsskrivning och kontraktsförhandlingar. Samfinansiering av NIH-projekt Under 2013 har universitetet implementerat samfinansiering av forskningsprojekt finansierade av amerikanska National Institutes of Health (NIH). För icke-amerikanska organisationer beviljar NIH 8 procent påslag för vissa indirekta kostnader. Dessa medel får bara användas till vissa typer av kostnader. För att säkerställa korrekt användning av dessa medel förs de över till ett speciellt konto. Den berörda institutionen kompenseras genom att de erhåller samfinansiering för den totala kostnaden. Under 2013 har 0,3 miljoner kronor beviljats som samfinansiering. Precis som för EU-samfinansieringen får effekterna främst sökas på ett kvalitativt plan. Utöver de anledningar som tas upp ovan tillkommer här att universitetet säkerställer en korrekt hantering av de 8 procent som beviljas från NIH. Strategisk samfinansiering Under 2013 beslutade rektor om så kallade strategisk samfinansiering. Den strategiska samfinansieringen syftar dels till att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor för yngre, mycket framgångsrika forskare och dels till att premiera framstående forskning som attraherar stora externa konkurrensutsatta bidrag. För yngre forskare innebär det samfinansiering för Wallenberg Academy Fellows, Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura samt Starting grant och Consolidator grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Under 2013 erhöll sex forskare vid Göteborgs universitet sådana anslag. De stora externa konkurrensutsatta bidrag som också är berättigade till samfinansiering är Riksbankens Jubileumsfonds programanslag, FAS-centra (numera Forte), Knut och Alice Wallenbergs projektanslag, Wallenberg Scholars och ERC Advanced Grant. Under 2013 uppgick kostnaderna för denna satsning till drygt 2,3 miljoner kronor. I slutet av 2013 erhölls flera projekt som är berättigade till denna samfinansiering. Detta i kombination med att projekten ofta löper på fem år gör att kostnaderna för denna samfinansiering förväntas öka de närmaste åren. Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekter av satsningen. För institutionerna och fakulteterna innebär den strategiska samfinansieringen en ökad tydlighet kring vilka projekt som kommer i fråga för samfinansiering. Tidigare har det varit upp till institutionen att driva frågan vidare via sin fakultet när stora forskningsanslag erhållits. För berörda forskare ger det en trygghet vid ansökan. Det kan annars vara svårt att snabbt säkerställa täckning av indirekta kostnader i samband med ett eventuellt beviljande. Detta gäller inte minst för yngre forskare som är nyetablerade eller ska etablera sig på Göteborgs universitet. På samma sätt kan det öka institutionernas vilja att uppmuntra forskare att söka stora anslag med låg täckning av indirekta kostnader som annars kan bli en stor belastning. Vid samtal med yngre forskare som beviljats denna samfinansiering har det framkommit att institutionens vilja att finansiera deras lön ibland minskar eftersom forskaren istället förväntas använda samfinansieringen till sin egen lön. 13 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Utbildning Universitetets utbildningsvolym avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgick för 2013 till 99,2 procent av det tilldelade takbeloppet. Detta kan jämföras med 99,7 procent för 2012 och 101 procent år 2011. Den totala utbildningsvolymenen mätt i helårsstudenter (HST) minskade 2013, i jämförelse med 2012, med 1,8 procent, motsvarande 459 HST, vilket är en planerad förändring. Antalet betalande studenter uppgick 2013 till 106 HST, vilket motsvaras av 174 individer. Sedan införandet av studieavgifter 2011, har antalet ökat varje år. År 2011, vilket också var första året för studieavgifter, uppgick antalet betalande endast till 44 HST. Systemet med avgiftsskyldiga studenter infördes höstterminen 2011, vilket gör att endast den ena terminen är mätbar 2011. 2012 uppgick antalet till 60 HST, vilket motsvarades av 101 personer. Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat Antalet helårsstudenter som avräknats mot takbeloppet uppgick till 24 841 vilket är en minskning med 459 HST jämfört med föregående år. Minskningen av antalet HST var planerad och beror på indragna utbildningsplatser på grund av införandet av studieavgifter och på grund av minskat takbelopp kopplat till så kallade inaktiva studenter. 2013 var första etappen i en större minskning av antalet HST vid universitetet. Etapp två kommer under 2014, då antalet helårsstudenter minskas med 525 HST som ett andra och sista led i HST-reduceringen. Inför vårterminen 2013 minskade totalt 18 universitet och högskolor sin antagning. Blekinge tekniska högskola drog ned mest, från 2 614 antagna 2012 till 871 antagna 2013. Det är en minskning med 1 743 personer (- 67 procent). Universitetet gjorde som helhet en liten underproduktion gentemot tilldelat takbelopp varvid universitetet sparade överproduktion minskade med 8,2 miljoner kronor och uppgår nu till 103 miljoner kronor. Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå (belopp i mnkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Bokfört ek. resultat hela GU 92 21-22 59 44 Över/underproduktion (+/-) mot staten -8-3 21 59 12 Takbelopp från staten 1 833 1 789 1 767 1 761 1 675 Avräknat antal helårsstudenter 24 841 25 300 26 070 26 714 25 605 Tabellen nedan går inte att summera direkt till ovanstående tabell eftersom den senare även omfattar universitetsgemensamma verksamheter samt utfallet inom anslagsfördelningen. 14 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Verksamhetsgren utbildning på grundnivå och avancerad nivå takbelopp 2013, utfall 2013 samt över- och underproduktion 2011-2013 per fakultet (mnkr) Fakultet Takbelopp Utfall Över-/under- Över-/under- Över-/under- 2013 2013 produktion 2013 produktion 2012 produktion 2011 HFS 143 138-5 0 10 SFS 262 275 14 14 16 HHFS 173 176 2-4 3 UFS 39 42 2 6 2 SA 395 411 16 16 11 NFS 180 178-3 -2 1 KFS 215 215 0-13 -5 ITFS 58 64 6-1 0 LUN 279 251-28 -31-8 Källa: GU:s ekonomisystem Totalt uppvisar fem fakulteter resultat som överstiger takbeloppet, vilket kan jämföras mot tre fakulteter år 2012. Avvikelserna mellan takbelopp och utfall är generellt små med undantag för IT-fakulteten och Lärarutbildningsnämnden. ITfakultetens volym är liten och utfallet på 64 miljoner kronor ger en avvikelse på 6 miljoner kronor, vilket motsvarade 11 procent av takbeloppet. LUN å andra sidan gjorde en kraftig underprestation motsvarande -10 procent av sitt takbelopp. Liknande siffra för LUN 2012 var en underprestation motsvarande -11 procent av takbeloppet. I de årliga avräkningarna 2012 och 2013 har LUN återbetalat motsvarande 58 miljoner kronor till universitetsstyrelsen på grund av att utfallet understigit tilldelat takbelopp. Enligt den universitetsinterna mekanismen som tillåter fakulteterna att anslagsspara motsvarande 5 procent av tilldelat takbelopp, såväl över- som underskott, har nu LUN ett negativt anslagssparande på nära 14 miljoner kronor inför 2014. Utöver LUN fick också den naturvetenskapliga fakulteten återbetala anslagsmedel, dock endast 0,3 miljoner kronor för 2013. NFS är tillsammans med LUN de enda som har ett negativt anslagssparande. I NFS fall rör det sig om ett ackumulerat negativt anslagssparande motsvarande 9 miljoner kronor. NFS är också den enda fakulteten med ett negativt balanserat kapital avseende grundutbildningen. Utbildningsprofil En dominerande trend inom universitetet är att andelen helårsstudenter som läser utbildningsprogram har ökat kontinuerligt och uppgick 2013 till 66 procent av universitetets utbildningsutbud. Motsvarande siffror för 2012 var 64,5 procent och året dessförinnan 62,5 procent. Under 2013 minskades grundutbildningsuppdraget gentemot fakulteterna med 620 helårsstudenter, anledningen till detta var statens indragning av platser för inaktiva studenter samt att tredjelandstudenter inte längre skulle finansieras via anslag. En effekt av HST-indragningen har varit att flera fakulteter minskat på utbudet av fristående kurser medan programutbudet varit i det närmaste oförändrat. Söktrycket till Göteborgs universitet är fortsatt högt och för vår- och höstterminen 2013 sökte 27 procent av alla förstahandsökande till Göteborgs universitet. Den andel av utbildningsutbudet som ges på distans har varit relativt konstant och uppgår till cirka 10 procent. En satsning som görs på Blended learning, vilket också innefattar distansutbildning, kan bidra till att andelen studenter på distans ökar under kommande år. 15 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Takbeloppen skiljer sig åt markant mellan fakulteterna. Sahlgrenska akademins takbelopp är nära sju gånger större än IT-fakultetens. Det genomsnittliga takbeloppet för en fakultet inom grundutbildningen motsvarar cirka 200 miljoner kronor. Med hänvisning till tabellen nedan, andel utbildning fristående kurser och program, har mycket små förändringar kunnat påvisas mellan åren. Andelen fristående kurser på grundnivå har minskat marginellt mot föregående år, i övrigt är uppgifterna lika. Under den senaste femårsperioden har fristående kurser fått stå tillbaka till förmån för program på både grundnivå och avancerad nivå. Andel utbildning fördelad på grundnivå och avancerad nivå fristående kurser och program 2013 2012 2011 2010 2009 Fristående kurs grundnivå 28 % 29 % 31 % 35 % 35 % Fristående kurs avancerad nivå 5 % 5 % 6 % 6 % 6 % Program grundnivå 48 % 48 % 46 % 45 % 44 % Program avancerad nivå 18 % 18 % 16 % 14 % 13 % Källa: Datalagret mätt som andel av HST Universitetets studenter I nedanstående diagram visas vilka län de studenter kom ifrån som påbörjade sina studier vid Göteborgs universitet vårterminen 2013. Likt tidigare år är den dominerande rekryteringsbasen fortfarande Västra Götalands län, även om andelen har krympt med 2 procentenheter jämfört med föregående år. I diagramet är posten Okänt 21 procent den näst största andelen. Detta innebär att uppgift om regional härkomst saknas, vilket oftast innebär att det rör sig om utländska studenter, främst från EU28- eller EES-länder. I diagramet finns också Övriga län. Detta är en sammanslagning av län där studentrekryteringsantalet är under 1,1 procent. Hemlän för de högskolenybörjare som påbörjade studier på GU VT-13 Övriga län Jönköpings län 10% 3% Skåne län 5% Stockholms län 2% Hallands län 5% Okänt 21% Västra Götalands län 55% Källa: HSV NU Databas För Stockholms universitet kom, vårterminen 2013, nära 63 procent av rekryteringen från Stockholms län, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Uppsala rekryterade nära en fjärdedel från Uppsala län och ytterligare 17 procent från det geografiskt närbelägna Stockholms län. Uppsala universitets största post för regional rekrytering, 31 procent, är kategoriserad som Okänt, vilket tyder på en 16 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 stor andel utländska studenter. Lunds universitet rekryterade 38,5 procent från Skåne län vilket tangerar fjolårets siffra. Lunds universitet har, likt Uppsala universitet, posten Okänt som största kategorin i regional rekrytering. För Lunds universitet är denna siffra 36,8 procent. Andel högskolenybörjare med högutbildade föräldrar (%) år Riket GU LU SU UmU UU 2012 36 44 50 43 35 46 2011 35 42 49 42 33 48 2010 35 43 50 42 32 48 2009 35 42 48 43 34 48 2008 34 42 47 43 34 47 2007 29 42 45 46 35 47 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2013 års underlag är ännu ej klart) Tabellen ovan visar andelen studenter där minst en av föräldrarna klassificeras om högutbildade. Att klassificeras som högutbildad innebär i detta sammanhang att minst en av föräldrarna har en högskoleutbildning om tre år eller mer. Andelen för Göteborgs universitet har i princip varit oförändrad under perioden. Sett till hela riket har andelen högskolenybörjare med högskoleutbildade föräldrar ökat från 29 procent år 2007 till 36 procent år 2012, vilket motsvarar en ökning på 25 procent under nämnd tidsperiod. Andel studenter med utländsk bakgrund (%) år Riket GU LU SU UmU UU 2012 18 19 16 24 11 16 2011 17 18 16 24 10 15 2010 17 17 15 23 10 15 2009 18 18 15 24 11 15 2008 18 18 14 25 9 17 2007 17 17 14 22 10 18 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2013 års underlag är ännu ej klart) Nybörjarstudenter med utländsk bakgrund definieras här som att de antingen är födda utomlands eller båda föräldrarna är födda utomlands. I uppgiften inkluderas även inresande studenter. Göteborgs universitet ligger något över snittet för riket, men andelen har legat jämförelsevis ganska konstant under mätperioden. Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering 2013 Från 2013 får universitet och högskolor som uppnår en mycket hög kvalitet i sina utbildningar en uppmuntran och bekräftelse genom ökad resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen började gälla 2012 och enligt regeringen beräknas den vara fullt utbyggd år 2015 och omfattar då totalt 295 miljoner kronor årligen. Det är Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar som är styrande för hur resursfördelningen ser ut mellan lärosätena. De universitet och högskolor med utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som får det högsta omdömet mycket hög kvalitet vid kvalitetsutvärdering, premieras genom en förstärkt resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen syftar till att vara kvalitetsdrivande genom att skapa incitament för universitet och högskolor att sträva mot en allt högre kvalitet i utbildningarna. 17 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 För utvärderingar som gjordes under 2012, uppgick Göteborgs universitets andel av anslaget till ungefär 14 procent, vilket genererade 13,5 miljoner kronor som delades ut under 2013. För utvärderingar som utfördes under 2013 uppgick Göteborgs universitets andel till 5,7 procent, vilket gav en utdelning på lite över 11 miljoner kronor som tilldelas under 2014. Den minskade andelen kvalitetsmedel mellan 2012 och 2013 förklaras av antalet helårsekvivalenter och examina med betyget mycket hög kvalitet. Utfallet relateras till andra lärosätens utfall och anger därmed Göteborgs universitets andel av kvalitetsmedlen. Tabellen nedan anger utfallet av UKÄ:s kvalitetsutvärdering för 2013. För Göteborgs universitet har 58 utbildningar genomgått kvalitetsutvärdering under 2013 varvid 13 fick betyget mycket hög kvalitet. Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärdering 2013 Omdöme GU LU SU UmU UU Bristande kvalitet 7 10 11 14 13 Hög kvalitet 38 63 39 29 42 Mycket hög kvalitet 13 16 17 10 14 Summa 58 89 67 53 69 Källa: UKÄ Kvalitetsutvärdering 2013 Utbildning på forskarnivå Göteborgs universitet har över tid haft en fallande trend sett till antalet doktorander. Under perioden 2003-2012 har Göteborgs universitet minskat antalet doktorander med 25 procent. Samma trend kan skönjas vid fler universitet, där vi kan se en minskning av antalet doktorander under samma tidsperiod. 3000 2500 Antal doktorander 2007-2012 jämförbara universitet 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 GU LU SU UmU UU Källa: UKÄ och SCB:s Statistiska meddelanden (UF 21 SM 1301) Exempelvis har Lund minskat antalet doktorander med 13 procent under perioden 2003 till 2012, medan Stockholms universitet minskar med 19 procent, Umeå universitet minskar med 11 procent och Uppsala universitet minskar med 18 procent. 2007 uppstod ett trendbrott, det minskande antalet doktorander bromsades upp och stabiliserades, med undantagen Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Vid Göteborgs universitet 18 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 fortsätter antalet doktorander att minska och under perioden 2007-2012 minskade antalet doktorander med 15 procent, under samma period var minskningen för Stockholms universitet 6 procent. För Umeå och Uppsala universitet var andelen oförändrad och för Lunds universitet ökade antalet doktorander med 11 procent. Utbildning på forskarnivå olika lärosäten GU LU SU UmU UU Nybörjare 2012 296 497 295 237 423 Aktiva forskarstuderande HT12 1 676 2 726 1 548 1 122 2 052 Anställning doktorand 2012 619 1 302 701 511 979 Andel anställning doktorand (helårs-) 2012 56 % 73 % 60 % 66 % 63 % Andel utländska doktorander (HT12) 16 % 26 % 31 % 27 % 29 % Doktorsexamina 2011 233 497 295 237 423 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter samt UKÄ och SCB:s Statistiska meddelanden (UF 21 SM 1301) (2013 års underlag ännu ej klart) Antalet nybörjare 2012 jämfört med 2011 minskade för samtliga lärosätena enligt tabellen ovan. Undantaget är Stockholms universitet som uppvisade ett oförändrat antal nybörjare. Aktiva forskarstuderande minskar på Göteborgs universitet jämfört med föregående år. Andelen doktorsexamina ökar kraftigt på Lunds universitet och på Uppsala universitet jämfört med föregående år. För Göteborgs universitet minskar antalet från 265 år 2011 till 233 år 2012, vilket skulle kunna vara en delförklaring till Göteborgs universitets fortsatta ekonomiska överskott. Aktiva studerande på forskarnivå 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2013 års underlag ännu ej klart) Antalet aktiva på forskarnivå har minskat något jämfört med föregående år. Sedan 2006 har trenden varit svagt fallande även om 2011 och 2012 års nivå ligger över 2010 års nivå. Uppsala universitet har en uppåtgående kurva sedan 2010 och Lunds universitet har motsvarande sedan 2008. 19 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 600 Doktorandnybörjare 500 400 300 200 100 GU LU SU UmU UU 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2013 års underlag ännu ej klart) I ovanstående diagram redovisas hur antalet doktorandnybörjare varierat mellan 2006-2012. Den ökning Göteborgs universitet har haft sedan 2007 bröts 2012 med en nedgång på 17 individer jämfört med 2011 år. Doktorandanställning från första dagen Under 2012 slutfördes arbetet med att ta fram övergångsregler för att fasa ut utbildningsbidragen som finansieringsform av utbildning på forskarnivå till förmån för huvudprincipen om doktorandanställning från dag ett. Likaså avslutades arbetet med att ta fram ett regelverk kring vad som ska tillåtas som annan finansiering av utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet. Utgångspunkten för arbetet togs i universitetsstyrelsens beslut i oktober 2012 om att slå vakt om doktorandernas studie- och arbetsvillkor. Arbetet genomfördes i dialog med fakulteter och med den universitetsgemensamma forskarutbildningsberedningen. Slutresultatet blev att en första utfasning av utbildningsbidragen ska ske efter den 30 juni 2014 då huvudregeln för studiefinansiering av doktorander kommer att vara ett års utbildningsbidrag följt av tre års doktorandanställning. Möjligheten att finansiera via utbildningsbidrag slopas helt efter den 30 juni 2015. Restriktiva villkor har också införts avseende möjligheterna att anta doktorander med stipendier. Här ska det aktuella stipendiet ligga i paritet med vad som utgår vid doktorandanställning efter skatt. Stipendiefinansieringen har också begränsats till vissa typer av stipendiefinansiärer samt till vissa typer av internationella utbildningssamarbeten. Parallellt med arbetet med finansieringsreglerna slutfördes översynen av doktorandreglerna. Syftet har varit att göra reglerna tydligare och enhetligare samt att införliva alla regler rörande utbildningen på forskarnivå i ett och samma dokument. Slutgiltigt beslut om reglerna fattas under våren 2013. Antalet personer med utbildningsbidrag har minskat med 22 personer, från 96 personer 2012 till 74 personer 2013, vilket är i linje med lärosätets intention. 20 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Kostnader för utbildning på forskarnivå Diagram och tabeller nedan visar kostnaden för utbildning på forskarnivå under 2013 och 2012. Den totala kostnadsmassan har ökat med 9,3 procent mellan 2012 och 2013. Sedan 2011 har ett arbete pågått med att särredovisa kostnaderna för utbildning på forskarnivå. Det kan inte uteslutas att delar av ökningen på 9,3 procent beror på ett ökat medvetande att kontera kostnaderna rätt och kostnaderna därmed har synliggjorts. Kostnader utbildningen på forskarnivå (mnkr) 2013 %-andel 2012 %-andel Lönekostnader/övriga personalkostnader 326 62 % 298 62 % Driftkostnader, lokaler och avskrivningar 73 14 % 69 14 % Indirekta kostnader 128 24 % 116 24 % Summa 528 483 Källa: GU:s ekonomisystem I andelar av totalen, jämfört mellan 2012 och 2013, är skillnaderna försvinnande små. Ifall enheterna bryts upp var för sig och jämförs mellan 2012 och 2013 framgår att ökningen i lönekostnader mellan åren är 6 procent, medan ökningen i driftkostnader och övriga driftkostnader är 12,5 procent samt lokalkostnadsökningen är nära 10 procent. Kostnader forskarutbildningen 2013 7% 24% 21% 48% Doktorandkostnader, utbildningsbidrag Driftkostnader, övriga driftkostnader, avskrivningar Lokalkostnader Kostnader forskarutbildningen 2012 Doktorandkostnader, utbildningsbidrag 7% 24% 49% Driftkostnader, övriga driftkostnader, avskrivningar 20% Lokalkostnader Indirekta kostnader 21 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Efter föregående års tillfälliga nedgång ökar nu åter antalet anställda vid universitetet med drygt 2 procent, från 5 772 personer år 2012 till 5 880 personer i december 2013. Antalet årsarbetare har ökat med 1,6 procent, vilket är en ökning med 107 årsarbetare jämfört med föregående år. Antalet undervisande och forskande personal har ökat med 2,7 procent till totalt 2 466 årsarbetare. Antalet bibliotekspersonal samt administrativ och teknisk personal har ökat med 3,7 procent till 1 937 årsarbetskrafter. Antalet anställda forskarstuderande minskar däremot med 3,8 procent till 735 årsarbetskrafter. Under perioden 2009 till 2013 har antalet anställda ökat med drygt 500 personer och antalet årsarbetare har ökat med cirka 430 årsarbetare. Andelen administrativ personal ökar med en procentenhet jämfört med 2012 och utgör nu 24 procent av det totala antalet årsarbetare, vilket är samma nivå som 2011. Den tillfälliga nedgången under 2012 berodde sannolikt på att uppkomna vakanser inte återbesattes i avvaktan på organisationsöversynen. Under 2013 har den nya administrativa organisationen implementerats och rekryteringar har genomförts för att säkerställa den kompetens inom personal-, ekonomi- och utbildningsadministration som nu krävs på institutionsnivån. Personalekonomisk uppföljning 2013 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 2012 2011 2010 2009 PERSONAL Antal anställda 4 5 880 5 772 5 799 5 600 5 375 Förändring från föregående år (%) 1,9 0,5 3,6 4,2 1,2 Antal årsarbetare 4 5 138 5 031 5 005 4 853 4 705 Förändring från föregående år (%) 2,1 0,5 3,1 3,1 1,3 Antal årsarbetare per personalkategori 4 Undervisande personal 1 841 1 826 1 861 1 835 1 791 Annan undervisande och forskande personal 625 575 521 533 494 Forskarstuderande 735 764 712 641 636 Teknisk personal 563 576 589 586 579 Administrativ personal 1 228 1 155 1 179 1 110 1 061 Bibliotekspersonal 145 136 143 148 144 Total 5 138 5 031 5 005 4 853 4 705 Andel administrativa årsarbetare i relation till totala antal (%) 24 23 24 23 23 Sjukfrånvaro (%) 2,5 2,3 2,2 2,1 2,1 EKONOMI Personalkostnadernas andel av totala kostn (%) 61 60 60 59 58 Förändring från föregående år (%) 2,2 0,1 2 0,7 0,4 Kostnader för arvoden (mnkr) 109 104 111 88 110 Andel arvodeskostnader i relation till total personalkostnad (%) Källa: GU:s personal- och ekonomisystem 3,2 3,2 3,5 3,0 3,9 4 Avser december respektive år inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från Göteborgs universitet). Borttagna är tjänstlediga annan anställning samt 100 % tjänstlediga hela månaden. 22 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom Göteborgs universitet under 2013 var 2,5 procent och ligger kvar på en fortsatt låg nivå (endast en ökning med 0,4 procent under den senaste femårsperioden). Långtidssjukskrivningen (60 kalenderdagar) har haft en nedåtgående trend under flera år. Under året har dock långtidssjukskrivningarna ökat, om detta är ett trendbrott eller engångseffekt återstår att se. Det är kvinnorna som står för ökningen, medan männens sjukfrånvaro varit konstant. En kontinuerlig uppföljning av sjukskrivningar med tidiga rehabiliteringsinsatser bidrar till den låga sjukfrånvaron. Liksom tidigare varierar sjukfrånvaron mellan olika verksamheter och kategorier anställda med de högsta siffrorna bland lokalvårdare (8,4 procent) och bibliotekspersonal (5,4 procent). Personalkostnader Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökar under perioden 2009 till 2013 från 58 procent och till 61 procent 2013, en ökning från föregående år motsvararande 4 procent. Förutom nämnda volymökningar påverkas kostnaderna av en högre lönenivå som följd av lönerevisionen och en förändrad lönestruktur i samband med nyrekryteringar. Kostnaderna för arvoden ökar något men ligger i relation till de totala personalkostnaderna kvar på samma nivå som föregående år (3,2 procent). Fördelning på personalkategori och anställningsform Universitetet har en relativt stor andel visstidsanställda vilket är naturligt med hänsyn till den verksamhet som bedrivs. Andelen visstidsanställda har minskat från 41 procent 2012 till 40 procent 2013. Högst andel visstidsanställda finns inom kategorierna annan undervisande och forskande personal samt undervisande personal, 54 respektive 36 procent. De utökade möjligheterna, utöver lagen om anställningsskydd, att tidsbegränsa anställningar enligt högskoleförordningen och kollektivavtal inom gruppen undervisande personal medför att andelen visstidsanställda inom högskolesektorn generellt sett är hög. Antal personer 5 per personalkategori uppdelat på kön och anställningsform, tillsvidareanställning (tv) eller visstidsanställning (vt). 4 K M K M Summa Total % vt Personalkategori tv tv vt vt tv vt Undervisande personal 657 810 411 395 1 467 806 2 268 36 Annan undervisande o forskande pers 213 161 225 215 374 440 814 54 Forskarstuderande 466 322 0 788 788 100 Teknisk personal 298 241 46 25 539 71 610 12 Administrativ personal 811 237 174 90 1 048 264 1 306 20 Bibliotekspersonal 93 40 10 5 133 15 148 10 Källa: GU:s personalsystem 5 En person kan ha både en tillsvidare- och en visstidsanställning. 23 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 Pensionsavgångar - tillsvidareanställda som fyller 65 år 2014-2018 Under perioden 2014-2018 kommer drygt 650 personer att fylla 65 år. Den årsvisa fördelningen är förhållandevis jämn, med en viss ökning under 2015 och 2016. Möjligheten att kvarstå i anställning till 67 år innebär en osäkerhet vad gäller antalet pensionsavgångar under perioden. Under 2014 kvarstår 134 personer över 65 år i sin anställning, att jämföra med 61 personer som avgick med pension vid denna ålder under 2013. Medelåldern för de anställda är förhållandevis hög och en stor andel av de anställda kommer att gå i pension under den närmaste tioårsperioden. Av dagens tillsvidareanställda beräknas 39 procent ha gått i pension 2023. Av universitetets tillsvidareanställda professorer, universitetslektorer, universitetsadjunkter och övrigt undervisande personal och forskande personal, det vill säga kärnkompetensen, beräknas 42 procent avgå med ålderspension under perioden 2014-2018. Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år (prognos) 150 100 50 Teknisk/administrativ/ biblioteks personal Annan undervisande o. forskande personal Universitetslektor Universitetsadjunkt 0 2014 65+ 2015 2016 2017 2018 Professor Källa: GU:s personalsystem Internationell rekrytering Inom universitetet, och särskilt genom Vision 2020, finns en uttalad ambition att öka den internationella rekryteringen. Denna ambition avspeglas även i anställningsordningen och i de regler som finns för annonsering av lediga anställningar. Internationaliseringsarbetet vid Göteborgs universitet bedrivs på institutions-, fakultets- och central nivå. Flera enheter vid den gemensamma förvaltningen, Personalenheten, Gästservice och Forsknings- och innovationskontoret med flera, arbetar med specifikt stöd och service för internationaliseringsarbetet. Under året har en inventering gjorts av det stöd som finns vid den gemensamma förvaltningen för rekrytering av internationell personal. En gemensam plattform, det vill säga över områdesgränser, för detta arbete har initierats i samverkan mellan Personalenheten, Gästservice och International Centre. En styrgrupp med representanter för förvaltningens tre områden har också tillsatts för att inventera, samordna och utveckla det gemensamma stödet för internationaliseringsarbete. Kompetensutvecklingsserien Ökad internationalisering har startats för bland annat informationsspridning. Målgruppen är bred och riktar sig till all universitetspersonal som arbetar med internationell personal och/eller studenter. Fyra utbildningstillfällen har genomförts under året med ämnen som täcker in frågor om bostäder, migration och skatter. Serien fortsätter även under kommande år. Under hösten 2013 har genomförts utbildningar i kollektivavtalet URA (avtal om utlandkontrakt och riktlinjer vid anställning utomlands) 24 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 då allt fler inom kategorin lärare/forskare, inte minst mot bakgrund av Vetenskapsrådets satsning på internationell postdoc, kommit att bli stationerade utomlands i sin anställning vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har påbörjat arbetet med att ansluta sig till Europeiska kommissionens The Human Resources Strategy for Researchers. HR-strategin utgår från en global kontext och ska stärka lärosätets profilering som god arbetsgivare vad gäller arbetsmiljö och forskningsmiljö samt tydliggöra anställda forskares rättigheter och skyldigheter. En anslutning öppnar upp för samverkan inom mobilitetssatsningen EURAXESS Researchers in Motion som ska uppmuntra forskares mobilitet till och inom Europa. Tillsammans med Chalmers har Göteborgs universitet startat upphandling av så kallade relocationtjänster vilket ger institutioner möjlighet att, i samband med internationell rekrytering, köpa in extern expertkompetens inom områden såsom exempelvis skatterådgivning, migration och bostäder. Relocation kommer att finnas på plats under våren 2014. Under året har cirka 500-600 inresande anställda, och i förekommande fall även deras familjer, biståtts med bostad och/eller information och stöd. Kontrakt för 20 nya bostäder har tecknats vilka kommer att kunna nyttjas som startbostad för internationellt rekryterad personal. Upphandling av bostadshotell har påbörjats och kommer att finnas på plats under 2014. Göteborgs universitet har aktivt påbörjat arbetet med att tillgängliggöra styrdokument, regelverk och blanketter på engelska, exempelvis har anställningsordning och arbetstidsavtal för lärare översatts, men också information och blanketter inom arbetsrättens område. Jämställdhet och likabehandling De övergripande målen för likabehandling av personal och studenter anges i policyn för jämställdhet och likabehandling vilken konkretiseras och preciseras i de handlingsplaner som årligen upprättas, revideras och återrapporteras på universitetsgemensam nivå samt vid gemensamma förvaltningen, universitetsbiblioteket, lärarutbildningsnämnden och institutionerna. Under 2013 har ett omfattande arbete genomförts i syfte att anpassa universitetets organisation av likabehandlingsarbetet till de förutsättningar som ges i den nya organisation som implementerats under 2013, samt att relatera arbetet till universitetets övergripande måldokument Vision 2020. Bland annat har nya universitetsgemensamma styrdokument utarbetats i form av Policy för jämställdhet och likabehandling samt Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. Upprättande av en universitetsgemensam handlingsplan för jämställdhet och likabehandling innebär en ny form för likabehandlingsarbetet genom upprättande av gemensamma målsättningar och åtgärder för verksamheten. Under 2013 har studenter och anställda medverkat vid en rad utbildningar, informations- och kompetensutvecklingsinsatser, temadagar och seminarieserier. Riktade utbildningsinsatser har genomförts inom ramen för chefsutvecklingsprogrammet samt gentemot likabehandlingsrepresentanter, studentkårsaktiva, personalhandläggare och chefer i verksamheten. Av de universitetsgemensamma åtgärder som vidtagits under 2013 kan särskilt nämnas satsningen för att öka andelen professorer som är kvinnor. Regeringen meddelade i myndighetens regleringsbrev för 2012 att under perioden 2012-2015 ska minst 40 procent av de professorer som anställs vid Göteborgs universitet vara kvinnor. Med anledning av rekryteringsmålet har en handlingsplan antagits som innehåller en rad åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse under given tidsperiod. Samtliga fakulteter har upprättat egna 25 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 rekryteringsmål för perioden. I handlingsplanen föreskrivs att en särskild satsning ska genomföras för att möjliggöra för kvinnliga lektorer/forskare att meritera sig för befordran till professor. Sammanlagt 13 miljoner kronor har avsatts för genomförandet, vilket främst består av tid för forskning och meriteringsmöjligheter. I december 2013 var totalt 61 personer anslutna till projektet. Dessa bedöms ha förutsättningar att meritera sig för befordran till professor inom given tidsperiod. Under 2013 var könsfördelningen inom professorskategorin (exklusive adjungerad professor) 73 procent män och 27 procent kvinnor. Om samtliga av projektets deltagare befordras till professorer inom ramen för tidsperioden 2012-2015 är det sannolikt att rekryteringsmålet uppfylls. Måluppfyllelsen förutsätter att samtliga fakulteter uppfyller sina respektive rekryteringsmål vid rekrytering av professorer. Inom ramen för ovan nämnda handlingsplan sker kontinuerliga fakultetsövergripande avstämningar och en utvärdering av handlingsplanen (arbetsprocess inklusive resultat) kommer att påbörjas under hösten 2014 för att sedan slutredovisas i slutet av 2015 (då handlingsplanen löper ut). Totalt antal deltagare i projekt, december 2013 Fakultet Antal personer HFS 6 SFS 23 HHFS 2 UFS 10 NFS 7 SA 10 KFS 2 ITFS 1 Total 61 I handlingsplanen ryms även åtgärder för att uppnå en jämställd fördelning bland de professorer som rekryteras till lärosätet. Före utlysningar av anställning som professor ska sökkommittéer alltid tillsättas för att undersöka om det finns kvinnor som kan tänkas söka. Dessa ska i sådana fall uppmuntras att söka. Om det saknas lämpliga kandidater bör det övervägas om utlysningen av tjänsten ska omprövas. Gällande gästprofessorer ska en aktiv rekrytering av gästprofessorer som är kvinnor genomföras. Ingen fakultet vid Göteborgs universitet får rekrytera fler än 60 procent gästprofessorer som är män under perioden 2012-2015. I universitetets handlingsplan för jämställdhet och likabehandling föreskrivs att varje institution ska specificera hur undervisande, forskande (inklusive doktorander), teknisk och administrativ personal rekryteras för att erhålla en jämnare könsfördelning. Av de personalkategorier som redovisas i tabellen Antal personer per personalkategori uppdelat på kön och anställningsform är det framförallt kategorin administrativ personal som starkt avviker genom en övervägande majoritet kvinnor avseende såväl tillsvidareanställningar som visstidsanställningar. Denna snedfördelning är även genomgående vid samtliga fakulteter/motsvarande. Detta förhållande är relativt konstant över tid och utgör en utmaning för verksamheten. Ett led i Göteborgs universitets likabehandlingsarbete är att ta hänsyn till att lärosätets personalsammansättning ska återspegla det omgivande samhället utifrån social, kulturell och etnisk bakgrund. Denna fråga är skärskilt viktig i rekryteringsprocessen. Göteborgs universitet har även uppmärksammat brister vad gäller internationell rekrytering i stort. Enligt ett särskilt rektorsbeslut ska alla läraranställningar utlysas på engelska. Under 2013 har samtliga fakulteter inlett ett omfattande arbete för att öka den internationella rekryteringen, genom aktivt uppsökande, sökkommittéer kopplade till lärarförslags- 26 (39)

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning budgetåret 2013 nämnden, gästforskarprogram etcetera. Inom ramen för de målsättningar och åtgärder som ryms i det universitetsgemensamma likabehandlingsarbetet föreskrivs det bland annat att underrepresenterat kön och/eller personer med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda ska uppmuntras till ledningsuppdrag. Inför förordnanden av prefekter, studierektorer och andra uppdrag som ej regleras i högskoleförordningen samt vid anställningar av chefstjänstemän ska minst en kandidat av vardera kön presenteras inför det slutliga urvalet. 27 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat Universitetet redovisar som årsresultat ett samlat överskott på 110 miljoner kronor. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig årsresultatet med överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 18 miljoner kronor och inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 92 miljoner kronor. Intäkterna har fortsatt att öka med 182 miljoner kronor jämfört med föregående år, en ökning med 3,3 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har också ökat med 114 miljoner kronor och motsvaras av en ökning om 2 procent. Inför de senaste budgetåren har det tagits en rad initiativ och beslut om strategiska satsningar som berör både forskningsverksamheten och utbildningen. Dessa satsningar har inneburit, och kommer fortsatt att innebära, stimulans till nyanställningar och ökade kostnader för infrastruktur. En stor del av dessa satsningar har givit förväntade kostnadsökningar. Antalet årsarbetare har exempelvis ökat med 10 procent (470 årsarbetare) mellan 2008 och 2013. Dock beräknades i budgeten för 2013 att dessa kostnadsökningar och satsningar inom ramen för balanserade överskott skulle fortsätta i betydligt högre grad än vad som blivit fallet. Dessutom har inte nya resurstillskott (höjda prislappar) från och med 2013 inom utbildningsverksamheten inneburit motsvarande kostnadsökningar. En reviderad plan för planerad och tidsbestämd förbrukning av balanserat kapital är framtagen för perioden 2014 2017. Resultatutveckling under 2013, jämfört med budget och med utfallet för åren 2010-2013, framgår av nedanstående sammanställning (miljoner kronor). Bokslut Prognos Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2013 08/2013 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 3 700 3 698 3 691 3 619 3 557 3 518 Intäkter av avgifter o andra ersättningar 507 480 465 456 466 467 Intäkter av bidrag 1 371 1 370 1 350 1 302 1 244 1 159 Finansiella intäkter 30 32 50 50 50 21 Summa intäkter 5 609 5 581 5 556 5 427 5 317 5 165 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -3 377-3 437-3 400-3 241-3 180-2 923 Kostnader för lokaler -628-630 -645-636 -630-605 Övriga driftkostnader -1 303-1 360-1388 -1 301-1 287-1 252 Finansiella kostnader -7-7 -13-12 -11-4 Avskrivningar -179-178 -175-190 -165-150 Summa kostnader -5 493-5 611-5 621-5 379-5 272-4 933 Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag 115-30 0 48 45 231-5,5 0 0-4,3 1,5 0,4 Transfereringar Finansiering av bidrag 185 167 170 165 144 119 Lämnade bidrag -185-167 -170-165 -144-119 Saldo 0 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 110-30 -65 0 46 232 Källa: GU:s ekonomisystem 28 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Ekonomisk utveckling under året Intäkter av anslag uppgår till 3 700 miljoner kronor och ökar med 81 miljoner kronor eller drygt 2 procent jämfört med föregående års utfall. Intäkter av anslag utgör 66 procent av den totala finansieringen. 20 miljoner kronor av anslagen används till finansiering av transfereringar. Anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar beroende på fler utbildningsplatser för läkare och tandläkare samt på en kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Anslaget ökar vidare med en tillfällig satsning på fler utbildningsplatser och på en kvalitetsbaserad resurstilldelning utifrån Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Anslaget minskar genom lägre ersättning på grund av så kallade inaktiva studenter och genom en anslagsminskning till följd av införandet av studieavgifter för så kallade tredjelandsstudenter. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå ökar genom en kvalitetsbaserad omfördelning och genom en anslagsförstärkning till konstnärlig forskning. Dessutom innebär den generella pris- och löneomräkningen en höjning av anslagen. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Anslag, mnkr 2012 T1 1 202 2013 T1 1 229 2012 T2 1 210 2013 T2 1 237 2012 T3 1 207 2013 T3 1 234 3 619 3 700 Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 507 miljoner kronor, vilket är en kraftig ökning med 51 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror på ett stort forskningsprojekt som ger en engångseffekt. I procent räknat en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgör 9 procent av den totala finansieringen. Intäkter av uppdragsutbildning minskar med knappt 6 procent och uppgår till 82 miljoner kronor. Den största delen av uppdragsutbildningar sker gentemot andra statliga myndigheter. Intäkter av uppdragsforskning ökar med nästan 20 procent och uppgår till 169 miljoner kronor. Även här härrör den största andelen från andra statliga myndigheter. Övriga försäljningsintäkter ökar med nästan 11 procent och uppgår till 219 miljoner kronor. Bland försäljningsintäkterna ökar intäkterna från uthyrning av lokaler och från försäljning av varor och vissa tjänster. Intäkter från resurssamordning ökar också och med nästan 8 procent. De studieavgifter för studenter från så kallat tredjeland som infördes 2011 redovisas till 11,5 miljoner kronor 2013. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Avgifter och andra ersättningar, mnkr 2012 T1 124 2013 T1 145 2012 T2 136 2013 T2 137 2012 T3 196 2013 T3 225 456 507 Intäkter av bidrag uppgår till 1 371 miljoner kronor och ökar med 69 miljoner kronor eller drygt 5 procent jämfört med föregående år. Intäkter avbidrag utgör 24 procent av den totala 29 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 finansieringen. Bidragsintäkterna från forskningsråden fortsätter att öka liksom intäkterna från övriga svenska givare. Vad gäller bidragsintäkter från EU samt från utländska givare fortsätter dessa att ligga på ungefär samma nivå som tidigare. Bidragsintäkter från övriga statliga givare minskar dock mellan 2012 och 2013. I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Bidrag, mnkr 2012 T1 406 2013 T1 439 2012 T2 400 2013 T2 434 2012 T3 496 2013 T3 498 1 302 1 371 Följande tabell anger bidragsintäkternas utveckling 2009-2013. BIDRAG (Mnkr) 800 700 600 500 400 Forskningsråd Övriga statliga givare Övriga svenska givare EU Utländska givare 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 De finansiella intäkterna uppgår till 30 miljoner kronor och är betydligt lägre än föregående år. Minskningen av de finansiella intäkterna är 20 miljoner kronor jämfört med 2012 och beror på det låga ränteläget. De finansiella intäkterna utgör 1 procent av den totala finansieringen. Av de finansiella intäkterna utgörs merparten (26 miljoner kronor) av inlåningsräntan hos Riksgälden och 4 miljoner kronor avser avkastning från egna fonder med mera. Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till 5 609 miljoner kronor och ökar med 182 miljoner kronor eller 3 procent, jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas de samlade intäkterna och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Summa intäkter, mnkr 2012 T1 1 753 2013 T1 1 824 2012 T2 1 762 2013 T2 1 819 2012 T3 1 912 2013 T3 1 966 5 427 5 609 Personalkostnaderna uppgår till 3 377 miljoner kronor och ökar med 136 miljoner kronor eller 4 procent jämfört med föregående år. Dessa kostnader utgör 61 procent av den totala resursanvändningen. Av ökningen utgör nästan 30 miljoner kronor beräknade effekter av 30 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 nytt löneavtal med giltighet från 1 oktober 2013. Jämfört med 2012 har antalet årsarbetskrafter ökat med 107 årsarbetare. Mängden undervisande och forskande personal har ökat med 2,7 procent till totalt 2 466 årsarbetare. Antalet biblioteksanställda samt anställda inom administrativ och teknisk verksamhet har ökat med 3,7 procent till 1 937 årsarbetskrafter. Antalet anställda forskarstuderande minskar däremot med 3,8 procent till 735 årsarbetskrafter. Den ökade personalvolymen beräknas ha gett kostnadsökningar om 70 miljoner kronor på årsbasis. I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Personalkostnader, mnkr 2012 T1-1 109 2013 T1-1 163 2012 T2-962 2013 T2-1 013 2012 T3-1 170 2013 T3-1 201-3 241-3 377 Lokalkostnaderna uppgår till 628 miljoner kronor och har minskat med 8 miljoner kronor (1 procent) jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna utgör 11 procent av den totala resursanvändningen. Av lokalkostnaderna utgör 585 miljoner kronor hyreskostnader och 43 miljoner kronor övriga kostnader för fastighetsdrift. Hyreskostnaderna minskar med 3 miljoner kronor och driftkostnaderna minskar med 5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Lokalytan uppgick till 381 712 m2, vilket i stort är oförändrat jämfört med föregående år. Volymförändringen består av tillkommande lokalytor på 1 612 m2 och minskade lokalytor på 1 600 m2 och beror främst på tillkommande lokalytor för Svensk Nationell Datatjänst (SND) och för gästforskarbostäder, samt minskade lokalytor för ITfakulteten på Lindholmen. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Lokalkostnader, mnkr 2012 T1-211 2013 T1-212 2012 T2-210 2013 T2-203 2012 T3-215 2013 T3-213 -636-628 Övriga driftkostnader uppgår till 1 303 miljoner kronor och ökar enbart med 2 miljoner kronor eller knappt 0,2 procent jämfört med föregående år. Övriga driftkostnader utgör 24 procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för köpta tjänster inklusive antagningssystem med mera med 19 procent (26 miljoner kronor) och för telefonikostnader med 50 procent (3 miljoner kronor). Jämfört med föregående år minskar däremot kostnaderna för datatjänster med 10 procent (12 miljoner kronor), konsulttjänster med 11 procent (9 miljoner kronor) samt köpta forskningsuppdrag med 52 procent (11 miljoner kronor). Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkaroch tandläkarutbildningen omfattar 491 miljoner kronor, en ökning med 7 miljoner kronor jämfört med föregående år. 31 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Övriga driftkostnader, mnkr 2012 T1-418 2013 T1-411 2012 T2-398 2013 T2-429 2012 T3-485 2013 T3-463 -1 301-1 303 Finansiella kostnader samt avskrivningar motsvarar 186 miljoner kronor och utgör 3 procent av den totala resursanvändningen. Kapitalkostnaderna minskar med 16 miljoner kronor, jämfört med 2012. Avskrivningar uppgår till 179 miljoner kronor och minskar med 11 miljoner kronor. I föregående års avskrivningar ligger extra avskrivningar på 22 miljoner kronor för immateriella anläggningstillgångar (utvecklingsprojekt av olika slag) vilket påverkar jämförelsen. Räntekostnader för lån på anläggningstillgångar uppgår till 5 miljoner kronor, en minskning med 2 miljoner kronor jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Avskrivningar, mnkr 2012 T1-54 2013 T1-56 2012 T2-56 2013 T2-60 2012 T3-80 2013 T3-63 -190-179 Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till 5 493 miljoner kronor och ökar med 114 miljoner kronor jämfört med föregående år. De totala kostnaderna har ökat med 2 procent. I nedanstående tabell redovisas de samlade kostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2012 och 2013. Summa kostnader, mnkr 2012 T1-1 798 2013 T1-1 844 2012 T2-1 629 2013 T2-1 707 2012 T3-1 952 2013 T3-1 942-5 379-5 493 32 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet per fakultet/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. Fakultet/motsv. Utfall Balans. Ek.res- Utfalls- Utfall Balans. Belopp i mnkr kapital mål prognos kapital 2012 130101 2013 130831 2013 131231 Humanistisk 9 115-3 -7 4 120 Samhällsvetenskaplig 14 90-9 1 19 109 Handelshögskolan 34 101 5 4 20 121 Utbildningsvetenskaplig 1 50-23 -1 4 54 Sahlgrenska akademin 18 297-22 -15 8 305 Naturvetenskaplig 0 11 0 0 7 18 Konstnärlig -10 5 4 4 11 16 IT-fakulteten 12 45-3 3 5 50 Lärarutbildningsnämnden 3 49-18 -14-17 32 Universitetsbiblioteket 2 6 2 3 6 11 Styrelse 10 68-19 -10 39 107 Ledning & myndighetsfunk. 6 9 0-3 -4 5 Universitetsgem. ändamål -37-51 25 15 20-31 Övrigt gemensamt -6 0 0-7 -3-3 Övriga enheter 1) -8 26-5 -6-1 25 Donationskapital 1 23 2 2-2 21 Verksamhetsutfall 48 844-65 -30 115 959 Resultatandel GUH -4 0 0 0-5 -5 Summa kapitalförändring 44 844-65 -30 110 954 1) GMV, NCM, Genussekretariatet, Havsmiljöinstitutet, Nordicom och SND Fakulteternas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation på dels verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. I bilagan redovisas dessutom oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter per fakultet och institution vid årsskiftet 2013-12-31. Med anledning av att universitetets överskott (balanserat kapital) fortsätter att öka har rektor gett ekonomienheten i uppdrag att gå ut och möta verksamheten för att diskutera frågor kring verksamhetsstyrning, ekonomiuppföljning med mera. De frågor som berörs är bland annat: Vad upplever ni hindrar genomförandet av planerande satsningar och kvalitetsförstärkningar? Vad kan förvaltningen göra bättre (för att ge stabilitet i förutsättningarna)? Hur skapar vi bättre samordning och koordination mellan centralt resp. fakultet och institution? Vad har byggt upp det balanserade kapitalet inom forskning respektive utbildning? Hur ser ni på bundet respektive fritt kapital? Hur arbetar fakulteten (strategiskt) med personalrekrytering inom utbildningen (och forskningen)? Finns det tillräcklig HR-kompetens på institutionsnivå? Vilka planer finns för att säkra återväxten av lärare och forskare inom fakultetens ämnesområden, särskilt med avseende på doktorandantagning? Ekonomienhetens tanke är att träffa fakulteten i ett inledande möte och därefter varje institution inom fakulteten, gärna tillsammans med fakultetsledningen. De fakultetsområden som enheten ska fokusera på är fyra, Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan samt Sahlgrenska akademin. 33 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Utveckling av balanserat kapital Universitetets ekonomiska ställning det vill säga myndighetskapitalet inklusive årets resultat uppgår till 977 miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital (deponerad konst), donationsfastigheter, resultatandel i Holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 954 miljoner kronor. Av verksamhetens balanserade kapital har 68 procent skapats under de senaste fem åren. Under 2013 har institutioner och fakulteter inom universitetet fortsatt att analysera det balanserade kapitalet. Syftet har varit att försöka klassificera kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning och som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtagande om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen har givit som resultat att av det balanserade kapitalet på 954 miljoner kronor är ungefär 67 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 33 procent som fritt kapital. Jämfört med motsvarande bedömning under 2012 så ökar andelen bundet kapital. Universitetet har också satt upp som tumregel att runt 5 procent av omsättningen (300 miljoner kronor) bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital. Detta för att kunna möta oförutsedda händelser. Universitetet avser att gå vidare under kommande år för att ytterligare säkerställa analysen och att gjorda bedömningar kan anses vara kvalitetssäkrade. Nedanstående tabeller anger dels årets resultat och dels balanserat kapital per fakultet för åren 2011-2013. Årets resultat 2011-2013 60 40 20 0-20 2011 2012 2013-40 -60 Balanserat kapital 2011-2013 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 34 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader Mångåriga nationella diskussioner om full kostnadstäckning och OH-kostnader mellan forskningsfinansiärer å ena sidan och universitet och högskolor å andra sidan samt europeiska drivkrafter inom European University Association (EUA) ledde 2007 fram till beslut inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) att rekommendera sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell för fullständig kostnadsredovisning. Göteborgs universitet införde den nya redovisningsmodellen från och med 2009 och sedan flera år tillbaka har samtliga lärosäten i Sverige infört modellen. En positiv effekt av modellens införande är att kostnadsjämförelser kan göras mellan lärosätena och varje år tar SUHF fram statistik som bland annat jämför stödkostnadernas andel 6 av lärosätets totala verksamhetskostnader. Det senaste jämförelsedatat från 2013 finns redovisat i bilaga. Av denna kan utläsas att Göteborgs universitet inom forskningsverksamheten ligger på plats 11 av 35 lärosäten och inom utbildningsverksamheten på plats 16 av 35 lärosäten. För Göteborgs universitet uppgår de totala stödkostnaderna till 1 334 miljoner kronor (budget 2014) och de totala verksamhetskostnaderna enligt senaste bokslutet (2013) till 5 494 miljoner kronor. Detta innebär att drygt 24 procent av alla kostnader utgör kostnader för stödfunktioner av olika slag. Andelen för utbildningsverksamheten utgör 34 procent och för forskningsverksamheten 18 procent. Att utbildningsverksamheten har högre kostnader för stödverksamheter beror bland annat på kostnader för studieadministrativa system, kostnader för antagning och examination, kostnader för studievägledning med mera. De olika kostnadsposter som ingår i stödverksamhetens kostnader fördelar sig på följande sätt för alla lärosäten (2013). 6 Stödkostnader är kostnader för ledningsfunktioner, kostnader för utbildningsadministration, kostnader för forskningsadministration, kostnader för ekonomi- och personaladministration, kostnader för infrastruktur och service samt kostnader för biblioteksverksamheten. Stödkostnader finns på universitetsnivå, fakultetsnivå och på institutionsnivå. 35 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Motsvarande kostnader för olika funktioner är för Göteborgs universitet. Som framgår av diagrammen så finns skillnader mellan kostnader för olika funktioner för alla lärosäten och för Göteborgs universitet. En förklaring är att hos alla lärosäten ligger hela 4 procent som nivåspecifikt (ofördelat) medan Göteborgs universitet enbart har klassificerat 0,4 procent som nivåspecifikt. Fördelningen mellan olika funktioner påverkas också av hur utbildningstungt respektive forskningstungt lärosätet är. Av samtliga verksamhetskostnader ligger ungefär 39 procent på utbildning respektive 61 procent på forskning för Göteborgs universitet, medan motsvarande siffror för alla lärosäten ligger på 42 procent respektive 58 procent. Inom ramen för organisationsförändringen GU förnyas beslutades bland annat att den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet ska, när införandet och övergångskostnader är tagna, utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Med anledning av detta beslut följs utvecklingen av kostnader för stödverksamheten i relation till verksamhetens totala kostnader upp. Kostnaderna följs upp för den universitetsgemensamma nivån inklusive universitetsbiblioteket, för fakultetsnivån och för institutionsnivån. I bilaga finns Jämförelsetal stödverksamhetens kostnader i relation till totala verksamhetskostnader redovisat för varje institution inom universitetet. Metoden att mäta andelskostnaderna är den samma som SUHF tillämpar vilket möjliggör jämförelser med andra lärosätens motsvarande institutioner. I underlaget har 2012 valts som jämförelseår. Motivet för detta val är att kostnaderna för detta år kan anses spegla läget innan organisationsförändringen. Uppföljning sker årligen och i denna rapport redovisas budgeterade kostnader för stödverksamheten för 2014 ställd i relation till faktiska verksamhetskostnader enligt bokslutet för 2013. Under den gångna perioden 2012 till 2014 kan konstateras att de totala kostnaderna för stödverksamheten ökat med drygt 4 procent. Denna ökning ligger främst på institutionsnivån, vilket kan förklaras med organisationsförändringen GU förnyas som inneburit ökade administrativa krav på institutionerna. Inom den universitetsgemensamma nivån pågår ett omställningsarbete med kostnadsbesparingar som följd och inom respektive fakultetsgemensamma nivå måste ökad uppmärksamhet ges åt kostnadsläget. För de olika funktionerna inom stödverksamheterna kan konstateras att ledningskostnaderna ökat något, liksom kostnader för ekonomi- och personaladministration, infrastruktur och service samt för biblioteksverksamheten, medan kostnader för utbildnings- respektive forsningsadministration minskar något. 36 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 I analyser av kostnadsförändringar mellan åren 2012 till 2014 behöver man också beakta: att utbildningstunga institutioner har högre kostnader för stödfunktioner än motsvarande forskningstunga att stöd till infrastrukturella frågor och servicetjänster förändrades under 2013, som en följd av GU förnyas, bland annat genom införandet av en serviceorganisation i flera campusområden att nya modeller för fördelning av kostnader från universitetsgemensam nivå och från universitetsbiblioteket infördes från och med 2014 att stora institutioner har lägre en kostnadsandel av stödverksamheten än små institutioner har Den sistnämnda punkten kan belysas genom att redovisa de fem största och de fem minsta institutionerna inom universitetet (data från 2014) Omsättning 7 Kostnadsandel 8 Institutionen för medicin 391 16,6% Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 343 20,2% Institutionen för biomedicin 294 18,8% Institutionen för kemi och molekylärbiologi 231 22,3% Institutionen för biologi och miljövetenskap 222 26,5% Institutionen för data- och informationsvetenskap 54 21,3% Institutionen för kulturvetenskaper 51 39,4% Institutionen för journalistik, medier och kommunikation 50 32,7% Institutionen för matematiska vetenskaper 45 29,3% Förvaltningshögskolan 35 40,5% Ett ytterligare annat sätt att redovisa skillnader i verksamheten är att visa hur kostnadsandelen för stödfunktioner ser ut för våra olika fakultetsområden (data från 2014). 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel stödverksamhet av totala verksamhetskostnader 2014 35,2% 38,3% 36,0% 34,7% 31,3% 21,8% 25,4% 22,9% HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS I bilaga redovisas jämförelsetal dels för Göteborgs universitet i jämförelse med övriga lärosäten (2013), dels jämförelsetal för varje fakultet och institution vid Göteborgs universitet. 7 Kostnadsomsättning i miljoner kronor för 2013 (exkl. interna kostnader inom institutionen) 8 Kostnadsandel för stödfunktioner i relation till totala verksamhetskostnader 37 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Upphandling och inköpsstyrning Universitetets totala inköp för 2013 uppgick till 1 027 miljoner kronor, en minskning med 8 miljoner kronor jämfört med föregående år. I arbetet med att kvalitetssäkra inköpsprocessen och uppföljningsarbetet kring inköp har vissa förändringar gjorts avseende klassificering av så kallade inköpskategorier. Kategorierna är: köp från avtalsleverantörer köp från stat, kommun eller landstingskommun ej upphandlingsbart ej avtalsleverantör Köp från avtalsleverantörer är beräknad utifrån summan av ramavtalsleverantörer, såväl egna som statliga ramavtal och summan från leverantörer med köpeavtal. Denna summa uppgick till 549 miljoner kronor vilket utgjorde 53 procent av den totala volymen. En rejäl ökning från förra året då denna andel låg på 48 procent. Köp från andra offentliga verksamheter är en ny kategori och har skapats på grund av att dessa köp tidigare år funnits i kategorin ej upphandlingsbart vilket inte varit helt korrekt. Köp från leverantörer inom offentlig verksamhet uppgick 2013 till 174 miljoner kronor vilket utgjorde 17 procent av den totala volymen. Ej upphandlingsbart innefattar köp från Chalmers och GU Holding AB där en bedömning gjorts vilken ger att en konkurrensutsättning av köp inte är möjlig. Summan uppgick till 39 miljoner kronor, 4 procent av den totala inköpsvolymen. Ej avtalsleverantör är köp från leverantörer där universitet inte har något ramavtal. Inom denna kategori finns alla slags köp. Det kan vara tillåtna direktupphandlingar i de fall ramavtal saknas och inköpsvolymen är låg, men det kan även vara så kallade otillåtna direktupphandlingar. Summan uppgick till 265 miljoner kronor vilket motsvarar 26 procent av den totala inköpsvolymen, motsvarande siffra föregående år var 27 procent. Det största produktområdet i kronor är konsulttjänster som uppgår till 226 miljoner kronor. Hela 76 miljoner kronor av denna summa är köp från ej avtalsleverantör, bland annat 23 miljoner kronor på övriga främmande tjänster, 12 miljoner kronor övriga konsulttjänster och 16 miljoner kronor på konsultarvoden utbildning/forskning. Det här området behöver analyseras vidare för att om möjligt konkurrensutsätta tjänsterna, upphandla och teckna avtal alternativt informera beställarna om befintliga ramavtal. Upphandling av arbetspsykologiska bedömningstjänster pågår och förhoppningsvis är överprövningsprocessen kring kammarkollegiets IT-konsultavtal snart klar. Ramavtal gällande bemanningstjänster, managementkonsulter, översättningstjänster samt relocationstjänster finns nu tillgängliga. Detta sammantaget gör att antalet tillgängliga ramavtal har ökat avsevärt inom området konsulttjänster, vilket borde leda till högre avtalstrohet 2014. Andra produktområden som måste analyseras för att öka avtalstroheten är laboratoriematerial, tryck, reklam och annons samt övrigt. Inom dessa områden görs cirka 40 procent av inköpen från leverantörer utan avtal. Inom området övrigt ligger livsmedel där upphandling är påbörjad och avtal förväntas bli klara under 2014. 38 (39)

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning budgetåret 2013 Inköp 2013 Avtalsleverantör 4% 26% 17% 53% Köp stat, kommun, landsting Ej upphandlingsbart Ej avtalsleverantör Under 2013 har inköpssystemet implementerats på hela universitetet. Drygt 1000 medarbetare har deltagit i en halvdags inköpsutbildning. Utbildningen innehåller information om lagar, regler och policys gällande inköp och upphandling samt genomgång av inköpssystemet. Köp via inköpssystemet görs alltid från ramavtalsleverantörer. För att stärka kompetensen kring inköpsfrågor har en ny roll, inköpskoordinator, implementerats. Varje institution ska utse minst en koordinator. Utsedda inköpskoordinatorer ska regelbundet få information och utbildning för att kunna informera och stödja sin institution i inköpsfrågor. De ska dessutom vara en kanal för upphandlingssektionen gällande information om verksamheternas behov inför nya upphandlingar. Bilagor I bilagor redovisas följande: Bilaga 1 Detaljerad information om utbildning, forskning, ekonomi samt personalekonomi per fakultet/motsvarande Sammanställning av fakulteternas och institutionernas balanserade kapital samt oförbrukade bidrag. Fördelning av bidragsinkomster för Göteborgs universitet fakultetsvis (2009-2013) Bilaga 2 Jämförelsetal kostnader för stödverksamhet i relation till totala verksamhetskostnader per fakultet och institution 39 (39)