Antagen av kommunfullmäktige 26 september 2013 309

Antagen av kommunfullmäktige 26 september 2013 309

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Sammanfattning 2 2 Lagstöd 4 3 Vision och mål 6 3.1 Säkerhets- och prestationsmål 6 4 Riskanalys 8 4.1 Riskbild för Eskilstuna 8 4.2 Statistik för olyckor som föranleder utryckning av Räddningstjänsten 13 5 Förebyggande verksamhet 17 5.1 Kommunens organisation för säkerhetsarbete 17 5.2 Mål för det förebyggande arbetet 17 5.3 Huvudsakliga olycksförebyggande arbetsområden 18 6 Räddningstjänst (utryckningsverksamhet) 21 6.1 Statlig räddningstjänst 22 6.2 Organisation 22 6.3 Räddningskårernas förmåga 26 6.4 Insatstider till kommunens olika delar 28 6.5 Hamnar och deras gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst 29 6.6 Brandvattenförsörjning 29 6.7 Alarmering, varning och information 30 6.8 Avtal om samverkan 31 7 Förkortningar, begrepp och definitioner 32 1 Inledning/Sammanfattning 2

Enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod anta ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor och ett handlingsprogram för operativ räddningstjänst i kommunen. Handlingsprogrammet för förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor omfattar endast räddningstjänstens arbete och inte hela kommunens skadeförebyggande arbete, beroende på framtagandet av ett nytt styrsystem för all kommunal verksamhet pågått parallellt. I det nya styrsystemet kommer handlingsprogrammet att finnas inom den övergripande verksamhetsprocessen Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete som även omfattar krisberedskap samt tillsyn och kontroll inom miljöområdet. Underlagen till handlingsprogrammet bygger på statistik som har hämtats från bland annat Statistiska Centralbyrån (SCB) och informationssystemet IDA hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt egna verksamheter. Ett olycksförebyggande arbete på bred front bygger på att politiker och tjänstemän i olika verksamheter blir medvetna om riskerna i kommunen och hur man kan jobba med att reducera dem. Det är också viktigt att all personal som arbetar med operativ räddningstjänst även är delaktiga i det förebyggande arbetet. Ett antal mål har ställts upp i syfte att främja både kommunens och den enskildes förmåga att skydda sig själv och sin egendom. Handlingsprogrammet är grunden för kommunens målsättning och ambitionsnivå när det gäller skydd mot olyckor, både förebyggande och operativt. Den del av handlingsprogrammet som avser förebyggande åtgärder är inriktad på olyckor som kan föranleda räddningsinsats, i första hand bränder, trafikolyckor, olyckor med kemikalier och drunkningsolyckor. Varje förvaltning i kommunen förutsätts jobba aktivt med att förebygga olyckor inom sitt verksamhets- och ansvarsområde. Det gäller t ex säkerhet vid skolskjutsar, badplatser, i trafiken och i kommunala byggnader. I arbetet ska samverkan ske med andra berörda myndigheter och organisationer, både lokalt och regionalt. All räddningstjänst som bedrivs i Eskilstuna kommun är ett kommunalt ansvar. Det finns dock några undantag, framförallt sjöräddning på Mälaren som Sjöfartsverket har ansvar för. Kommunens räddningstjänst har beredskap på tre brandstationer (Eskilstuna, Torshälla och Västermo), dessutom finns två räddningsvärn (Näshulta och Ärla). Dessutom skall det finnas en räddningschef i beredskap i samarbete med Strängnäs kommun samt ett inre befäl i beredskap. Genom samverkan med grannkommuner och andra aktörer kan ytterligare resurser tillföras vid behov. 3

2 Lagstöd Det finns flera olika lagar som berör området som handlar om skydd mot olyckor, framförallt är det Lag om skydd mot olyckor som trädde i kraft 2004. Här beskrivs kort de viktigaste delarna i aktuella lagar. I nämnda lagtexter och i handlingsprogrammets olika delar beskrivs den enskildes ansvar. Med den enskilde menas i dessa fall både fysiska och juridiska personer. Man syftar till ägare, nyttjanderättshavare, verksamhetsutövare eller privatpersoner, alltså allt från enstaka privatpersoner till stora företag. LSO - Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Lagens syfte är att ge ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet. Det handlar om både förebyggande åtgärder, planering och operativ räddningstjänst. Med räddningstjänst menas de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall ansvara för vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Staten eller kommunen skall ansvara för en räddningsinsats endast om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Vid räddningstjänst har den utsedda räddningsledaren enligt lagen långtgående befogenheter för att lösa insatsen. All räddningstjänst som bedrivs i Eskilstuna kommun är ett kommunalt ansvar med undantag för: Sjöräddning på Mälaren utanför hamnområden (Sjöfartsverket) Flygräddning (Luftfartsverket) Efterforskning av försvunna personer (Polisen) Miljöräddning på Mälaren utanför hamnområden (Kustbevakningen) Räddningstjänst och sanering vid utsläpp från kärnteknisk anläggning (Länsstyrelsen) Lagen ställer krav på både privatpersoner, organisationer, företag, myndigheter och kommuner att göra åtgärder för att minska riskerna för olyckor som kan föranleda räddningsinsats och att tillkalla hjälp när det behövs. Vid anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljö är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen enligt lagen skyldig att i skälig omfattning vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Länsstyrelsen skall, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som omfattas av ägarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter. Kommunen ska utöva tillsyn, rådgivning och information när det gäller förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor. Kommunen ska, i brandförebyggande syfte, ansvara för att rengöring (sotning) och kontroll av brandskyddet vid eldstadsanordningar (brandskyddskontroll) sker. Kommunen ska för varje mandatperiod upprätta ett handlingsprogram för operativ räddningstjänst och ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder till skydd mot olyckor. 4

Båda programmen kan samordnas. Enligt LSO skall handlingsprogrammen behandla olyckor som kan föranleda räddningsinsats, det vill säga olyckor som räddningstjänsten rycker ut till. I lagen om skydd mot olyckor (2003:778) finns två nationella mål i 1 kap: 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Seveso II-direktivet - Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) Syftet med lagen är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. Lagen gäller endast industriell hantering av farliga ämnen i mycket stor mängd. Däremot omfattas inte transporter av farliga ämnen. Lagen ställer krav på verksamhetsutövaren att förebygga att olyckor i verksamheten inträffar och att upprätta särskilda planer för interna räddningsinsatser och information till omgivningen. LEH - Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) Lagens syfte är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten och ha en god förmåga att hantera extrema krissituationer som ger, eller kan ge, allvarliga störningar på viktiga samhällsfunktioner. Lagen ställer krav på analys av risker, samverkan med andra aktörer och planering av åtgärder för att minska riskerna och hantera de extraordinära händelser som inträffar. Vid extraordinär händelse ska kommunens arbete ledas av en särskild krisledningsnämnd. LBE - Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) Lagen behandlar hantering, lagring, överföring och import av brandfarliga, explosiva och reaktiva vätskor, gaser och andra ämnen. Däremot omfattas inte produkter som är delar i fordon eller transporter av farliga ämnen. Lagens syfte är att förebygga, hindra och begränsa de skador på liv, hälsa, egendom och miljö som kan uppkomma vid hantering av brandfarliga och explosiva varor. Lagen ställer krav på aktsamhet och kompetens för dem som hanterar berörda varor samt krav på förpackningar och anläggningar där varorna hanteras. Kommunen har ansvar för tillståndsgivning och tillsyn enligt LBE och författningar knutna till den. 5

3 Vision och mål I Eskilstuna ska alla ha en trygg och säker miljö att bo eller visats i. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas, särskilt beträffande skador på människor, miljö och oersättlig egendom. Den gemensamma strategin för allt säkerhetsarbete syftar till att i första hand genom förhindrande åtgärder verka för att olyckor inte skall inträffa, i andra hand genom skadeförebyggande åtgärder vidtagna i förväg begränsa skadorna. När olyckor väl inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande ske för att begränsa konsekvenserna. Efterföljande utvärdering av genomförda insatser och utredning av inträffade olyckor genomförs för att säkerställa effektiva räddningsinsatser samt bidra till erfarenheter till det olycksförebyggande arbetet. I Eskilstuna kommuns visionsarbete har räddningstjänsten utarbetat en vision för det skadeförebyggande arbetet om att ingen, kvinna, man, flicka eller pojke, ska omkomma vid bränder. En handlingsplan finns utarbetad med tio arbetsområden som ska leda till att visionen uppnås. Redovisning av åtaganden sker i förvaltningens årliga verksamhetsplan och uppföljning av resultat i verksamhetsberättelsen. 3.1 Säkerhets- och prestationsmål Säkerhetsmål Antalet bränder i byggnader ska minska med 10 % jämfört med snittet för 2008-2011 i Eskilstuna kommun. Prestationsmål Årligen erbjuda alla 6-åringar, 4 och 7-klassare i Eskilstuna kommun brandskyddsutbildning. Årligen genomföra öppet hus på brandstationen i Eskilstuna i samband med brandskyddsveckan. Under mandatperioden erbjuda grundläggande brandskyddsutbildning till all personal i Eskilstuna kommunkoncern. Årligen genomföra platsbesök hos 20 småföretagare för att erbjuda information och rådgivning om brandskydd på arbetsplatsen. Årligen genomföra 10 tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor vid flerbostadshus för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Information efter insats ska alltid erbjudas vid brand i bostad i syfte att öka kunskapen om hur man skyddar sig mot bränder samt bidra till förståelse om vilka möjligheter till hjälp som finns vid räddningsinsats. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning ska öka. Riktad information till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare angående kraven på brandvarnare ska ske vid fastighetsägarträffar, informationer och brandskyddsutbildningar. Under mandatperioden ska andelen bostäder med fungerande brandvarnare öka till minst 90 % vid våra områdesundersökningar. Genomföra 10 brandutredningar för att undersöka brandorsaken, hur den enskilde har agerat samt insatsens genomförande. 6

Säkerhetsmål Genomföra effektivare och snabbare räddningsinsatser, i syfte att minska antalet döda och svårt skadade, minska skadekostnaderna och påverkan på miljön. Prestationsmål Övningsverksamhet ska genomföras enligt planering med teoretiska och praktiska övningar. Individuella kompetensutvecklingsplaner ska tas fram för samtliga befattningar och ledningsnivåer i utryckningsorganisationen. Insatsplanering ska ske till risk- och skyddsobjekt så att skador på människor, egendom och miljö minimeras vid bränder och olyckor. Årligen ska minst fyra insatsoch orienteringsövningar genomföras på risk- och skyddsobjekt. Ledningsförmågan på såväl brand- eller skadeplats som i den inre ledningen i SOLrummet ska utvecklas genom övningsverksamhet och utveckling av ledningsrutiner. Årligen ska minst fyra ledningsövningar varav två ska vara med samverkande räddningstjänster. Samverkan med andra myndigheter och organisationer ska utvecklas såväl i det kommunala perspektivet som i länet och i regionen. Årligen ska minst en samverkansövning genomföras. Insatstiderna vid larm till bränder och olyckor ska vara korta. Tiden från larm till räddningsstyrkans framkomst ska vara maximalt 10 minuter vid 80 % av insatserna, 20 minuter vid 96 % av insatserna och 100 % inom 30 minuter. Uppföljning och utvärdering av genomförda insatser skall utföras i syfte att förbättra verksamheten. Årligen ska minst tre fördjupade olycksutredningar genomföras. Säkerhetsmål Myndighetsutövningen ska vara effektiv, rättssäker och jämställd med god tillgänglighet. NKI- värdet 75 ska uppnås till år 2015 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning. Prestationsmål Tillsynsprotokoll ska skickas till ägare och nyttjanderättshavare senast tre veckor efter genomförd tillsyn. Alla åtgärder som kommuniceras som krav ska alltid meddelas som beslut om föreläggande, föreläggande med vite eller förbud. Information om möjligheten att överklaga beslutet, hur beslutet överklagas ska alltid bifogas. Personal som arbetar med myndighetsutövning ska årligen erbjudas utbildning i mångfald och jämställdhet. 7

4 Riskanalys Den snabba utvecklingen i det moderna samhället har medfört en ökad sårbarhet vilket kan innebära påfrestningar som inte tidigare funnits. Många av de olyckor som inträffar i Eskilstuna kommun kan hänföras till den mänskliga faktorn och är orsakade genom slarv, ouppmärksamhet eller felaktiga beslut. De flesta olyckorna inträffar därför på de platser där människor vistas eller rör sig. Räddningstjänsten gör riskinventeringar och riskanalyser som är knutna till speciella risktyper som bränder i olika objekt med avseende på personsäkerhet, egendoms- och miljöskydd, utsläpp av giftiga kemikalier, trafik mm. Riskobjekten klassificeras och finns i räddningstjänstens tillsynsregister med avseende på risk för skada på liv, miljö och egendom. Arbete pågår med att digitalt kunna presentera riskbilden för hela kommunen i GIS (geografiskt informationssystem). Riskanalysens mål är att så långt som möjligt förutse och föreslå åtgärder för att förhindra de olyckor och händelser som innebär allvarliga konsekvenser för människor, miljö och egendom. Risker som kan föranleda räddningsinsats Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser. Detta för att hindra och begränsa skador på människor, miljö och/eller egendom. Enligt Lag om skydd mot olyckor ska kommunen svara för räddningstjänsten inom det egna geografiska området. I lagen betonas särskilt att kommunerna ska ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Avtal finns upprättade med alla Eskilstunas grannkommuner och övriga kommuner i länet om samverkan vid stora olyckor. Samverkan kan gälla insats- och ledningspersonal, fordon och materiel. 4.1 Riskbild för Eskilstuna I Eskilstuna kommun bor cirka 98 500 invånare på en yta av 1 103 km2. Inom Eskilstunas och Torshällas tätorter bor majoriteten av kommunens invånare. Beskrivningen av riskbilden för Eskilstuna kommun har indelats i brand i byggnad, olyckor i trafiken, farlig verksamhet och övrigt. 4.1.1 Brand i byggnad Bostäder Upprättade prognoser visar på en ökande befolkning och att kommunen inom några år kommer att nå hundra tusen invånare. Ett ökat antal äldre i eget boende utgör en väsentlig ökad risk då statistik för riket visar på att gruppen över 65 är mer drabbad av allvarliga bränder än genomsnittet. Antal personer över 65 år är c:a 19 000 (20 %) och över 80 år är 5 500 (5,7 %) av kommunens befolkning. Bostadsbeståndet har en normal fördelning mellan flerbostadshus, villor och radhus. Hus högre än 3 våningar (12 meter till fönster eller balkong) kräver räddningstjänstens höjdfordon som alternativ utrymningsväg. Byggnader som har mer än 8 våningar har brandsäkert trapphus och stigarledning för vattenförsörjning vid brandsläckning. 8

Vård, omsorg och kriminalvård Inrättningar för vård och omsorg drivs av staten, landstinget, kommunen och privata företag. Staten driver en kriminalvårdsanstalt (Hällbyanstalten) i Tumbo. Brandlarm och intern larmorganisation ger tidigt larm och möjliggör en första insats med egen personal. Mälarsjukhuset är ett länssjukhus. Insatser på sjukhuset kan vara komplicerade beroende på långa angreppsvägar med två våningar under mark och 12 våningar ovan mark. Hela sjukhuset har automatiskt brandlarm för snabb upptäckt av brand och diskussioner förs om att installera vattensprinkler i slutenvården. Kommunen ansvarar för den största delen av vård- och omsorgsboende. De senast byggda äldreboendeanläggningarna har både brandlarm och vattensprinkler i boenderummen. Genomgående har anläggningarna automatiskt brandlarm. Antalet äldre i eget boende med hemtjänststöd kommer att öka under de kommande åren. Säkerhetsåtgärder som brandlarm, spisvakt och portabel vattensprinkler kan förbättra säkerheten. Av de som omkommer vid brand är en stor andel över 65 år. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommer att lägga förslag på åtgärder för att minska riskerna för äldre i eget boende. Åtgärder för brandsäkerhet kan komma att anses som bostadsanpassning. Skolverksamhet och barnsomsorg Verksamheten bedrivs både i kommunal och privat regi. I kommunen finns: 50 st. kommunala förskolor. 30 st. kommunala grundskolor. 10 st. kommunala gymnasieskolor. Brandlarm finns i de flesta skolorna och förskolorna. Hotell, pensionat och vandrarhem Cirka 10 anläggningar för hotell, pensionat eller vandrarhem. Samlingslokaler Ett flertal samlingslokaler som används av fler än 150 personer. Stora köpcentra i Eskilstunas centrum, Tuna Park, Folkesta och Skiftinge där många butiker inryms. Restauranger och andra liknande verksamheter som har tillstånd att servera alkohol. Konsert- och teaterlokaler, sportanläggningar med plats för mellan 150-2 500 personer. Industrier Eskilstuna är av tradition en industristad med många stora företag som Volvo, Assa, Swecon, Outokumpu, Fazer m.fl. Ett flertal stora lagerlokaler finns i Vilsta industriområde, Svista, Folkesta och Torshälla. Cirka 50 industrier för vilka det krävs tillstånd för förvaring eller hantering enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Gasolcisterner (17 st.) finns på ett flertal industrier. Volym mellan 3 000-200 000 liter. I kommunen finns 25 bensinstationer. 9

Byggnader med kulturhistoriskt värde Ett flertal kulturbyggnader som exempelvis Sundbyholms och Stora Sundby slott, Rademachersmedjorna, ett flertal kyrkor och ett antal kulturmärkta industrifastigheter. Övrigt Parkeringshus och stora parkeringsgarage under bostads- eller kontorshus finns i Eskilstunas centrala delar. 4.1.2 Trafik Landsväg Europaväg 20, riksvägarna 53 och 56 samt länsvägarna 214 och 230 har ett högt trafikflöde. Transporter med farligt gods sker till största delen på E 20. E 20 är byggd som mötesfri motorväg eller motortrafikled och väg 56 är till viss del byggd som 2-1- väg med wire-räcken. Länsvägarna 214 och 230 korsar genom skyddsområde för Eskilstuna huvudsakliga vattentäkt som ligger i Hyndevad. Skyddsåtgärder är vidtagna för att minska riskerna för skador vid trafikolyckor och utsläpp av giftiga vätskor. Transporter med farligt gods är inte tillåtet för genomfartstrafik genom Eskilstunas centrala delar utan hänvisas till utvalt vägnät som Länsstyrelsen beslutat. Järnväg Omfattande järnvägstrafik med person- och godstransporter. Logistikcentrum i Folkesta och Kjula är under uppbyggnad och kommer att få en omfattande verksamhet kommande år. Transporter av farligt gods sker i form av bland annat i tanktransporter 10

av ammoniak, gasol, fluorvätesyra och svavelsyra. En olycka i anslutning till tågstationen eller rangerbangården skulle få allvarliga konsekvenser. Båt På Mälaren sker transporter med last- och tankbåtar till Västerås och Köping av bland annat oljeprodukter, farligt gods och annat gods. Ammoniak transporteras i tankbåt till Köping via Kvicksund. Ett utsläpp av ammoniak orsakat av en olycka skulle kunna få mycket stora konsekvenser för människor och djur genom att giftig gas sprids över stora områden. Mälaren utgör samtidigt ytvattentäkt för flera kommuner runt Mälaren, dock inte för Eskilstuna. I Torshälla finns en liten hamn som tidigare haft viss godstrafik men som idag endast trafikeras av turbåtar för persontransporter och fritidsbåtar. Småbåtsverksamheten och friluftslivet är omfattande sommartid på både Mälaren och Hjälmaren. Den största småbåtshamnen finns i Sundbyholm. Inom Sundbyholmsöns naturreservat finns ett flertal öar som bedömts speciellt skyddsvärda eller känsliga i händelse av ett olje- eller kemikalieutsläpp. Flyg Kjula flygplats har tidigare varit ett kombinerat militärt och civilt flygfält. Idag har flygfältet enbart en civil verksamhet med flygtrafik med mindre passagerarplan och skolflyg. Vid enstaka tillfällen kan större flygplan landa och starta men då med förstärkt säkerhet på flygplatsen. (2:4-anläggning enligt lagen om skydd mot olyckor). 4.1.3 Farlig verksamhet Industrier och verksamheter som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckor (1999:381) eller är att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor enligt länsstyrelsens beslut. Högre nivån: Inom Outokumpu Stainless Thin Strip i Torshälla förvaras och hanteras stora mängder gasol, fluorvätesyra och svavelsyra. Företaget tillverkar rostfri plåt. En olycka inom anläggningen kan medföra allvarliga skador på människor inom området och på den omgivande miljön. Boende i Torshälla har fått information om vilka åtgärder man ska vidta vid utsläpp av giftiga gaser. EPC Skanexplo AB i Hugelsta tillverkar sprängämnen av i huvudsak ammoniumnitrat i fast eller flytande form. Lagring och hantering av andra sprängämnen och sprängkapslar. Anläggningen finns på Bofors nedlagda skjutfält och inga bostäder finns inom riskområdet. Boende i närområdet har fått information riskerna vid en olycka. 11

Övriga större riskobjekt: Rangerbangården i Eskilstuna. Tankvagnar innehållande brandfarliga och giftiga gaser och vätskor samt andra kemikalier rangeras vid rangerbangården. Inom riskområdet finns bostäder, samlingslokaler och idrottsanläggningar vilket kan medföra allvarliga skador på människor vid en olycka. Logistikparken i Folkesta kan även hantera containers med farligt gods. Isstadion vid Ekängen har en bandy- och skridskobana utomhus som har kondenserad ammoniak som kylmedium. Ammoniaken finns i cisterner och distribueras ut i rör som är ingjutna i en betongplatta. En olycka som innebär ett stort utsläpp av ammoniak kan få allvarliga konsekvenser för närboende. Sméhallen (ishockeyhall) har kylmedia som är vattenbaserad. (2:4-anläggning enligt lagen om skydd mot olyckor). Volvo Construction Equipment AB i Hällby har stora mängder gasol, ammoniak och brandfarliga vätskor. De största riskerna finns i huvudsak vid företagets härdverk. 4.1.4 Övrigt Översvämningar Eskilstunaån är den huvudsakliga avrinningen från Hjälmaren som är Sveriges fjärde största sjö och passerar genom Eskilstunas och Torshällas tätorter. Eskilstunaån är 37 km lång och rinner genom ett relativt flackt landskap med en fallhöjd på 20 meter mellan Hjälmaren och Mälaren. Hjälmarens nivå regleras genom Hyndevadsdammen, det finns totalt åtta dammar och även invallningar som ligger på båda sidor om ån på en sträcka uppströms Torshälla. SMHI har genomfört en detaljerad översvämningskartering för Eskilstunaån. Resultatet redovisas i form av översvämningszoner vid olika flöden. Störst risk för översvämningar vid höga flöden är det mellan Faktoridammen och Torshälla. Ras och skred Utefter Eskilstunaån finns det glaciala och postglaciala leror som under särskilda betingelser antingen kan genom skred eller ras skjuta ut i ån eller erodera och försvaga kanterna. Exempel är invallningen av ån mellan Eskilstuna och Torshälla, skredrisken ökar efter översvämningar när lösa avlagringar blir instabila. Skred kan också uppkomma när instabila lager i sluttande terräng belastas. 12

4.2 Statistik för olyckor som föranleder utryckning av Räddningstjänsten Räddningstjänsten samlar fortlöpande in och analyserar säkerhetsuppgifter om olyckor som föranlett en insats från räddningstjänstens sida. Olyckor kan grovt delas in i tre kategorier: 1. Stor sannolikhet för olycka men med relativt små konsekvenser (trafikolyckor, brand i lägenhet, drunkning och utsläpp av olja)). Dessa olyckor klaras normalt med den beredskap som finns inom räddningstjänsten i kommunen. Flera samtidiga olyckor kan kräva samverkan med grannkommunernas räddningstjänster. 2. Mindre sannolikhet för olycka men med stora konsekvenser (stora skogsbränder, besvärliga kemikalieolyckor, industribränder och stora olyckor med buss/tåg/flyg). Olyckorna kräver samordning av resurser från grannkommunernas räddningstjänster och samverkande organisationer. 3. Mycket liten sannolikhet för olycka - men med så stora konsekvenser den betraktas som en extraordinär händelse (långvariga avbrott av el, värme eller vatten, stora översvämningar, stormar mm.). Olyckorna kräver utökade resurser utöver räddningstjänsternas samverkansmöjligheter och ledning av kommunens krisledningsorganisation. 13

4.2.1 Eskilstuna Nedanstående tabell är sammanställd med hjälp av uppgifter från MSB:s statistiksystem IDA och räddningstjänstens egen insatsrapportering. Tabellen visar att Eskilstuna under 2010 låg under rikssnittet på alla händelsetyper förutom brand utomhus. När det gäller bränder utomhus varierar siffrorna mycket från år till år, till stor del beroende på antalet mindre gräsoch markbränder. Typ av händelse Antal per år Eskilstuna Antal per 1000 inv. Eskilstuna Antal per 1000 inv. Riket Brand i byggnad 93 0,97 1,19 - bostad 56 0,58 0,71 - allmän byggnad 18 0,19 0,23 - industri 13 0,13 0,13 - övrig byggnad 6 0,06 0,12 Brand utomhus 146 1,52 1,41 Trafikolycka 114 1,18 1,72 Drunkning 4 0,04 0,04 Utsläpp farligt ämne 12 0,12 0,25 Automatlarm 287 2,98 3,66 Vilka räddningsinsatser är vanligast i Sverige? Andelen utryckningar till onödiga larm, dvs. larm orsakade av automatlarm som inte berodde på brand eller gasutsläpp, stod för 36 procent av utryckningarna, för Eskilstunas del är motsvarande siffra 25 procent för 2011. Den näst vanligaste händelsetypen är trafikolyckor som orsakade närmare var femte utryckning i Sverige (i Eskilstuna 13 %). Brand ej i byggnad uppgick till 14 procent (21 % i Eskilstuna) medan insatser till bränder i byggnader stod för tolv procent i landet (9 % i Eskilstuna). När inträffar olyckor? Olyckor inträffar med varierande frekvens beroende på årstid och tid på dygnet. Det sker en relativt kraftig ökning av olyckstypen brand ej i byggnad mellan april-juli. Den största delen kan förklaras av bränder i skog och mark. Antalet insatser till bränder i byggnader var som högst under vintermånaderna, vilket i stor utsträckning kan förklaras av att antalet soteldar ökar under de kalla månaderna. 14

4.2.2 Larmutveckling under tio år i Eskilstuna 1200 1100 1000 900 800 700 600 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 4.2.3 Antal bränder i byggnader i Eskilstuna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Allmän byggnad Bostad Industri Övrig byggnad Flertalet bränder uppkom i bostäder. Eskilstuna kommun har historiskt haft ett högre medelvärde än för hela riket för sådana bränder. Under senare år har märkts en minskning av antalet och även av omfattningen av bostadsbränder. Aktiva informationsinsatser i kombination med krav på brandvarnare i bostäder har troligtvis bidragit till minskningen. 15

4.2.4 Brandorsaker i byggnadsbränder 2010 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Sverige Eskilstuna 4.2.5 Antal räddningsutryckningar i Eskilstuna 140 120 100 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Trafikolycka Drunkning-/tillbud Nödställt djur Stormskada Hiss ej nödläge Vattenskada Sjukvård Utsläpp av farligt ämne Trafikolyckor har under senare år ökat i antal, men andelen allvarliga olyckor har minskat. Trafiksäkerhetsåtgärder som wire-räcken och fartkameror har bidragit till att de allvarliga olyckorna blivit färre. Vi har tagit på oss ansvaret att säkra olycksplatsen och även städa olycksplatsen efter olyckan, även om vi inte gjort någon insats i övrigt. Ökningen av kategorin sjukvård beror på att räddningstjänsten tecknade avtal med Landstinget i april 2008 att bistå vid befarade hjärtstoppslarm. 2011 ryckte räddningstjänsten ut vid c:a 90 hjärtstoppslarm. 16

5 Förebyggande verksamhet Här återges de första tre paragraferna i 3 kap. i lagen om skydd mot olyckor som allmänt beskriver vad som krävs av kommunens förebyggande verksamhet. 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. 5.1 Kommunens organisation för säkerhetsarbete Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för kommunens säkerhetsarbete. Arbetet med säkerhet och skadeförebyggande åtgärder sker i en processutvecklingsgrupp (Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete) där en delprocess, förebygga olyckor, omfattar allt förebyggande säkerhetsarbete i kommunen och en annan process omfattar räddningstjänstens utryckningsverksamhet, genomföra räddningsinsatser. Syftet med processen är att utveckla en trygg och säker kommun för invånarna. Det interna säkerhetsarbetet i kommunkoncernen sker i en säkerhetsgrupp med representanter från förvaltningar och bolag. Gruppen arbetar med förebyggande systematiskt arbete för att minimera oönskad påverkan på verksamhet, personal och lokaler. Räddningstjänstens förebyggande arbete organiseras av skyddsenheten som består av ca 10 personer (brandmän, inspektörer och ingenjörer) som till största del arbetar med förebyggande uppgifter men har även arbetsområden inom den operativa verksamheten. 5.2 Mål för det förebyggande arbetet Räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet ska i så stor omfattning som möjligt medverka till att minimera både befintliga och tillkommande risker inom kommunen. Skyddsenheten ska samverka med andra myndigheter, organisationer och kommunens invånare i förebyggande och riskreducerande säkerhetsarbete. Myndighetsutövningen ska vara effektiv, rättssäker och jämställd med god tillgänglighet. Skyddsenheten ska vara en drivande och naturlig aktör i kommunens säkerhetsarbete. 17

5.3 5.3.1 Huvudsakliga olycksförebyggande arbetsområden Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor Tillsyn av brandskyddet utförs både som regelbunden tillsyn och annan tillsyn. Tillsynen sker enligt 5 kap. 1 i lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen utgör i huvudsak en kontroll av det samlade brandskyddet som finns på enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid tillsynen bedöms om fastighetsägaren och verksamheten bedriver ett systematiskt arbete med brandskydd samt om befintlig skyddsnivå är skälig. Inför varje nytt verksamhets år upprättas en tillsynsplan som är ett underliggande dokument till handlingsprogrammet och beskriver hur tillsynen som kommunen utövar över den enskilde enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap. 2-4, LSO 3 kap. 4 och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 21 ska bedrivas i Eskilstuna kommun. Lokal operativ tillsyn av brandfarliga och explosiva varor görs av Räddningstjänsten på delegation av stadsbyggnadsnämnden. Annan tillsyn genomförs då särskilda behov av tillsyn uppstår, t.ex. att vi får kännedom om allvarliga brister i en anläggning eller verksamhet. Annan tillsyn kan också vara tematillsyner som baseras på utförd riskanalys, erfarenheter från olyckor och bränder eller nationellt uppmärksammade risker. Inom Eskilstuna kommun finns ca 470 objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 5.3.2 Fysisk planering Planärenden i Eskilstuna kommun ska granskas ur risk- och brandskyddsperspektiv. Personal från Räddningstjänsten med brandteknisk kompetens och riskkompetens ska kunna närvara vid samråd och lämna yttrande vid samrådsremisser. 5.3.3 Byggärenden Vid tekniskt samråd ska personal med brandteknisk kompetens kunna närvara. Upprättade brandskyddsdokumentationer i samband med ny- eller ombyggnad ska granskas. Remisser och begäran om yttrande i brandtekniska byggfrågor från andra organisationer eller förvaltningar besvaras. 5.3.4 Tillståndshantering Tillståndsansökningar för hantering av brandfarlig och explosiv vara enligt Lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE) ska granskas och hanteras av Räddningstjänsten enligt överenskommen delegation av stadsbyggnadsnämnden. 18

5.3.5 Stöd till den enskilde Kommunen ska enligt 3 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor stötta den enskilde i sin skyldighet att ta sitt ansvar. Kunskapen och förmågan hos den enskilde om förebyggande åtgärder är ofta avgörande för skadeutvecklingen i kommunen. Räddningstjänsten stöder den enskilde på olika områden. Rådgivning och information Räddningstjänsten har en hög tillgänglighet med personal i tjänst dygnet runt som kan svara på frågor och ge råd. Jourpersonal som vid behov kan åka ut på plats för fackmannamässiga råd. Genom information på kommunens hemsida eskilstuna.se kan den enskilde själv söka information, hitta ansökningsblanketter för tillstånd eller redovisa verksamhetens skriftliga redogörelse. Genom informationskampanjer och media bearbetning läggs prioriterade frågor vid olika tidpunkter, t ex brandvarnare, anlagd brand, bostadsbränder, brandrisker i juletid mm. Årligen arrangeras ett Öppet Hus för allmänheten på brandstationen i Eskilstuna. Under dagen genomförs förevisningar och personal finns för rådgivning. Utbildning Räddningstjänsten utbildar alla flickor och pojkar i olika åldrar, 6-årsverksamhet, årskurs 4 och 7 samt på gymnasiet. Utbildningen ger en grundläggande brandkunskap med innehåll anpassat efter ålder. Brand- och säkerhetsutbildningar genomförs för allmänheten och anställda vid olika företag och organisationer. Kommunen och landstinget är också stora uppdragsgivare. Speciella riskgrupper har anpassad brandskyddsutbildning med tolk eller annat stöd som t ex syn- och hörselskadade eller SFI-grupper (svenska för invandrare). 5.3.6 Rengöring av fasta förbränningsanordningar och kontroll av brandskyddet Lagkrav enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap. 4. Kommunen ska i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) av förbränningsanordningar sker. Kommunen ska även ansvara för att det som ska rengöras också kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Denna kontroll gäller även tak, skorsten och anslutande byggnadsdelar. Räddningstjänstnämnden har slutit avtal med entreprenörer som utför brandskyddskontroll och rensning för kommunens räkning. Entreprenörerna ansvarar för att upprätthålla den kompetens som krävs för brandskyddskontroll och rengöring. Räddningstjänsten kontrollerar att entreprenörerna utför rengöring och brandskyddskontroll korrekt. Den som vill utföra rengöring i egen regi kan begära dispens enligt fastställda regler. 19

5.3.7 Olycksutredning SFS 2003:778 3 kap. 10 När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Syftet med att undersöka olyckor är att få svar på varför och hur olyckan skedde och finna åtgärder som skulle kunna förhindra liknande olyckor i framtiden. Undersökningen ska också granska hur räddningsinsatsen genomförts och hur den fungerade. Utredning kan utföras i tre nivåer. 5.3.8 Nivå 1. Efter varje insats ska alltid en insatsrapport upprättas. Rapporten utgör underlag för statistik och framtida uppföljning och innehåller en enkel form av utredning med fakta underlag för fördjupad utredning. Nivå 2. Utökad insatsrapport som komplement till insatsrapporten för att säkerställa att olycksorsak, olycksförlopp och utförande av räddningsinsats utretts och dokumenterats utifrån allvarlighetsgraden och komplexiteten i olyckan. Nivå 3. Utförs vid alla olyckor och bränder med dödlig utgång, stora skador, särskilda orsaker eller förlopp samt tillbud eller skada på egen personal. Utredningen genomförs av brand- eller olycksutredare med särskild kompetens. Lärande från utredningar Erfarenheter från olycksutredning skall användas i arbetet med att förebygga fler olyckor och göra effektivare insatser. Samverkan skall ske med andra olycksutredande myndigheter och organisationer. Vid vissa olyckor görs hela utredningsarbetet av annan myndighet men räddningstjänsten ska kunna bistå med sin kompetens. 5.3.9 Samverkan En viktig faktor för att uppnå resultat inom olycksförebyggande arbete är samverkan med andra aktörer. Samverkan kan ske internt med kommunens nämnder, förvaltningar och kontor samt med externa verksamheter såsom byggföretag och arkitekter etc. Samverkan kan också ske med andra myndigheter, till exempel polis, både vid förebyggande ärenden och vid exempelvis brandskador. 20

6 Räddningstjänst (utryckningsverksamhet) Enligt lagen om skydd mot olyckor ska kommunen upprätta handlingsprogram för räddningstjänst. 3 kap 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Med räddningstjänst avses enligt lagstiftningen arbete för att förebygga eller skadebegränsa vid olyckor eller överhängande fara för olycka, som kan inträffa såväl i fred som vid höjd beredskap, och där det är påkallat att samhället träder in. För att en olycka eller överhängande fara för olycka skall klassas som räddningstjänst, där samhället är skyldig att ingripa, anger lagen vidare att följande 3 kriterier skall uppfyllas: Behovet av ett snabbt ingripande Räddningstjänsten är skyldig att ingripa i de fall där skaderiskerna ej tillräckligt snabbt kan avvärjas av den hotade egendomens ägare och där skadan förvärras om ett snabbt ingripande ej sker. Det hotade intressets vikt och kostnaderna för insatsen Räddningstjänsten är skyldig att ingripa bara om det framstår som sannolikt att det man räddar är mer värt än kostnaderna för räddningsinsatsen. Omständigheterna i övrigt Räddningstjänsten är skyldig att ingripa enbart om den hotade egendomens ägare ej själv har möjlighet att avvärja eller begränsa skadorna. 21

6.1 Statlig räddningstjänst Lagen om skydd mot olyckor fördelar även ansvaret för räddningstjänst mellan staten och kommunerna. Inom kommunens geografiska område är följande statlig räddningstjänst: Flygräddning och Sjöräddning på Mälaren Efterforskning av försvunna personer Miljöräddning på Mälaren Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådant utsläpp JRCC. Den operativa ledningen av räddningsinsatser sker från den gemensamma ledningscentralen JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre) i Göteborg Polisen Kustbevakningen Länsstyrelsen Övrig räddningstjänst är kommunal räddningstjänst. 6.2 6.2.1 Organisation Ledningsorganisation Ledningsorganisationen vid räddningsinsats är organiserad enligt MSB:s Taktik, Ledning, Ledarskap. Räddningstjänsten ska ha förmåga att bemanna tre ledningsnivåer, systemledning, insatsledning och uppgiftsledning. Systemledning innehåller normativ och strategisk ledning. Normativ ledning avser tolkning av organisationens roll, exempelvis att avgöra om en händelse uppfyller lagens kriterie för räddningstjänst. Strategisk ledning avser beslut om beredskap för hela kommunen, tilldelning och prioritering av resurser till pågående insatser. Insatsledning innehåller räddningsledning och samordning. Räddningsledning avser den samlade ledningen av en insats. Samordning innebär hantering av olika enheters uppgifter i tid och rum. Uppgiftsledning innebär ledning av enskild enhet lösande en uppgift. Formellt har räddningschefen alltid ansvaret men i praktiken har ansvaret att leda organisationen operativt delegerats till dem som upprätthåller funktionerna räddningschef i beredskap och insatsledare. Ledning är en verksamhet som syftar till att säkerställa att tillgängliga resurser samordnas och utnyttjas på bästa sätt beroende på situationen. Räddningschef i beredskap beslutar om respektive räddningsinsats är att betrakta som räddningstjänst enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Två skilda perspektiv löper parallellt: Ledning av hela systemet vilket kallas normativ och strategisk ledning. Det är räddningschef i beredskap (RCB) som primärt ansvarar för detta. Inre befäl i beredskap (IB) bemannar ledningscentralen och har delegation på strategiska beslut. 22

Ledning av enskild räddningsinsats vilket kallas operativ ledning. Som stöd för den operativa ledningen finns ledning av enskild enhet som utövas av styrkeledare (SL) och samordning av enheter som utövas av insatsledare (IL). Varje enskild insats kräver en räddningsledare. Samtliga personer som upprätthåller funktionerna styrkeledare, insatsledare, inre befäl och räddningschef i beredskap har delegation från räddningschefen att fungera som räddningsledare vid en räddningsinsats i Eskilstuna kommun. Finns insatsledaren på olycksplatsen fungerar denne som räddningsledare om inget annat är uttalat. Räddningsledaren har enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) bland annat befogenhet att företa ingrepp i annans rätt, tillgripa allmän tjänsteplikt, begära hjälp av annan myndighet samt att avsluta räddningsinsats. 6.2.2 Räddningskårens organisation Beredskap och styrkesammansättning Station Minsta antal i tjänst Funktion Kompetens Anspänningstid i minuter Beredskap/Jour Eskilstuna 1 Räddningschef RCB 1,5 Beredskap Eskilstuna 1 Inre befäl IB 1,5 Beredskap Eskilstuna 1 Insatsledare IL 1,5 Jour Eskilstuna 1 Styrkeledare SL 1,5 Jour Eskilstuna 6 Brandman Bm 1,5 Jour Torshälla 1 Styrkeledare SL 5 Beredskap Torshälla 4 Brandman Rib 5 Beredskap Västermo 1 Styrkeledare SL 5 Beredskap Västermo 4 Brandman Rib 5 Beredskap Näshulta 3 Brandman --- 10 Enl. avtal Ärla 3 Brandman --- 10 Enl. avtal Totalt 27 Beredskap och styrkesammansättning under höjd beredskap Regeringen kan besluta om Höjd beredskap om landet är hotat. Då hoten mot vårt land är mycket små har beredskapen sänkts till att en beredskapsorganisation skall kunna rekryteras och utbildas inom 10 år. Då en fungerande räddningstjänst i fred är den goda grunden för en fungerande räddningstjänst vid höjd beredskap bygger organisationen i det läget helt på en förstärkning av den fredstida organisationen. 23

6.2.3 Räddningskårerna Räddningskåren skall genomföra räddningsinsatser enligt beskrivning nedan på ett effektivt sätt och inom en godtagbar tid (LSO 1 kap. 3 ). Eskilstuna räddningskår Eskilstuna brandstation ligger mitt i centrala Eskilstuna. Inom insatsområdet bor c:a 75 000 invånare vilket motsvarar ungefär 80 % av kommunens totala invånarantal. I området finns Mälarsjukhuset, Mälardalens Högskola, stora publika lokaler, hotell, köpcentrum och industrier. Området genomkorsas av europaväg, flera riksvägar och järnväg. Bemanning 1 IL (insatsledare), 1 SL (styrkeledare) och 6 Bm (brandmän) Anspänningstid 90 sekunder Utryckningar per år Ca 900 Övningstid per år > 100 tim/person Torshälla räddningskår Torshälla brandstation ligger mitt i centrala Torshälla, som ligger c:a 10 kilometer norr om Eskilstuna tätort. I insatsområdet finns c:a 9 000 invånare, bebyggelsen är varierad med både småhus och flerfamiljsfastigheter under 3 våningar. Inom området finns flera skolor, äldreboenden, samlingslokaler och industrier. Här finns kommunens största Seveso anläggning vid industriområdet i Nyby. Inom området finns också gammal träbebyggelse som har ett kulturhistoriskt värde. I norr gränsar Torshälla mot Mälaren. Bemanning 1 SL (styrkeledare) och 4 Bm (brandmän) Anspänningstid 5 minuter Utryckningar per år Ca 100 Övningstid per år > 50 tim/person 24

Västermo räddningskår Västermo brandstation ligger c:a 25 kilometer väster om Eskilstuna tätort. Inom insatsområdet bor drygt 1 000 personer. Bebyggelsen består till största del av småhus, lantgårdar och ett fåtal flerfamiljsfastigheter under 3 våningar. Det finns en grundskola och ett äldreboende som har automatiskt brandlarm. Riskerna inom insatsområdet är i första hand riksväg 56 med hög trafikbelastning, sjöolyckor/drunkning i Hjälmaren och bostadsbränder. Bemanning 1 SL (styrkeledare) och 4 Bm (brandmän) Anspänningstid 5 minuter Utryckningar per år Ca 25 Övningstid per år > 50 tim/person Näshulta räddningsvärn Näshulta brandstation ligger i ett litet samhälle som heter Svalboviken c:a 30 kilometer sydväst om Eskilstuna tätort. I området bor c:a 800 personer mestadels i småhus. Riskerna inom insatsområdet är i första hand väg 214 med hög trafikbelastning, sjöolyckor/drunkning i Näshultasjön och bostadsbränder. Eskilstuna kommun har genom räddningstjänsten slutit avtal med Näshulta brandkår om samverkan vid räddningstjänst. I avtalet regleras bland annat nedanstående: Bemanning 3 Bm (brandmän) Anspänningstid 10 minuter Utryckningar per år Ca 15 Övningstid per år > 15 tim/person Ärla räddningsvärn Ärla är beläget 15 km sydost om Eskilstuna och har knappt 2 000 invånare. I samhället finns grundskola, ett äldreboende samt enstaka mindre företag. Bebyggelsen består till största del av villabebyggelse med ett par flerfamiljsfastigheter under 3 våningar. Eskilstuna kommun har genom räddningstjänsten slutit avtal med Ärla brandkår om samverkan vid räddningstjänst. I avtalet regleras bland annat nedanstående: Bemanning 3 Bm (brandmän) Anspänningstid 10 minuter Utryckningar per år Ca 25 Övningstid per år > 15 tim/person 25

6.3 Räddningskårernas förmåga Räddningskåren ska genomföra räddningsinsatser enligt beskrivning nedan på ett effektivt sätt och inom en godtagbar tid (LSO 1 kap. 3 ). Följande typolyckor utgör en mall för redovisning av vad respektive räddningskår ska ha för förmåga: Livräddning med rökdykare i bostadsbebyggelse Eskilstuna Torshälla Västermo Näshulta Ärla X X X - - Utvändig släckning av byggnad X X X X X Livräddning från byggnad upp till 3 våningar Livräddning från byggnad upp till 8 våningar, med samtidig rökdykarinsats Invändig släckning i större anläggningar och byggnader, med en längre inträngningsväg än 25 meter X X X X X X - - - - X X X - - Skogsbrandsläckning X X X X X Släckning av mindre mängd brandfarlig vätska Släckning av större mängd brandfarlig vätska, motsvarande tankfordon Livräddningsinsats vid kemikalieolycka med larmdräkt Kemdykarinsats större omfattning mot kondenserad gas X X X X X X - - - - X X X - - X - - - - Losstagning av fastklämda X X X - - Avancerad losstagning/tunga fordon X - - - - Första omhändertagande av skadade personer X X X X X Arbete på hög höjd X X X X X Rappellering X - - - - 26

Eskilstuna Torshälla Västermo Näshulta Ärla Ytvattenlivräddning med båt X X X X X Ytvattenlivräddning med överlevnadsdräkt, båt och bräda X X X - - Djurräddning X - X - - Tank/vattentransport X X X X X Länspumpning av enstaka fastighet X X X X X Sjötransport X X X X X Stab och ledning av större räddningsinsats X - - - - Personalens utbildningsnivåer Kompetenser RCB IB IL SL Bm Rib Brandingenjörsexamen X Räddningsledare B X Räddningsledare A X X Stabsutbildning X X X Utbildning skydd mot olyckor X Utbildning för räddningsinsats X Brandingenjörsexamen - Brandingenjörsexamen kompletterad med räddningstjänstutbildning för brandingenjörer. Räddningsledare B kurs - Kompetens för att kunna förbereda och leda arbetet vid komplexa räddningsinsatser. Räddningsledare A kurs - Ger kompetens i rollen som kommunal räddningsledare vid räddningsinsatser. Stabsutbildning - Grundläggande metodik inom ämnet ledning och stabstjänst. Utbildning skydd mot olyckor - Kompetens att arbeta inom den kommunala räddningstjänstens område med olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder, genomföra räddningsinsatser samt följa upp räddningsinsatser. Utbildning för räddningsinsats - Kompetens för att arbeta i kommunal räddningstjänst med att förbereda och genomföra räddningsinsatser. 27

6.4 Insatstider till kommunens olika delar Bebyggelsens karaktär och den lokala riskanalysen utgör en väsentlig grund för val av ambitionsnivå av insatstiden. Insatstiden består vanligtvis av tre delar: Anspänningstid Körtid Angreppstid Tid från inkommet larm till dess att första fordon är på väg mot olycksplats Den faktiska tiden att förflytta styrkan från brandstation till olycksplats Tiden efter framkomst till dess att den aktiva insatsen påbörjas Då grupp 2- resp. grupp 3- bebyggelse i många fall nås inom 10 resp. 20 min innebär organisationen att Räddningstjänsten kan bistå närmare 80 % av kommunens invånare inom 10 minuter och 96 % inom 20 minuter. Detta möjliggörs bl.a. genom att avtal om samverkan i räddningstjänst tecknats med Västerås, Strängnäs, Flens, Katrineholms, Arbogas och Kungsörs kommuner samt de frivilliga brandkårerna i Näshulta och Ärla. 28

6.5 Hamnar och deras gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst Inom Mälaren svarar staten för räddningstjänsten. Inom ett hamnområde svarar kommunen för räddningstjänsten. Bilden visar gränsen mellan statlig och kommunal räddningstjänstområde vid Torshälla hamn/eskilstunaåns utlopp i Mälaren. 6.6 Brandvattenförsörjning Inom Eskilstuna, Torshälla, Kjula, Hällberga, Ärla, Skogstorp, Hållsta, Bälgviken, St. Sundby - Västermo, Hällby, Mälby - Väsby samt Kvicksunds tätorter, finns brandposter som är anslutna till kommunens vattenledningsnät. Alternativsystem med utglesning av brandposter tillämpas inom vissa småhusområden. Eskilstuna Energi & Miljö svarar för underhållet av brandposter medan räddningstjänsten svarar för funktionskontrollen. I kontrollen som omfattar 700 brandposter ingår att kontrollera lägesmarkeringen, tillgängligheten, ventilfunktion och flödesmätning. Prioriterade brandposter funktionskontrolleras årligen, övriga vart fjärde år. 29