Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation i dammar och våtmarker till biogasproduktion Konsult: Ekologgruppen i Landskrona AB Uppdragsgivare: Höje å Vattenråd Styrelse: Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala Höjeåprojektet - Började 1991 - Ekologgrupppen i Landskrona AB har varit med som konsult sedan början och har under denna period anlagd 72 dammar och våtmarker varav 45 ligger inom åkermark, ca 78 ha dammyta Höje å Vattenråd en frivillig sammansluttning av olika aktörer som är berörda av Höjeåns avrinningsområde Höje å - Avrinningsområde ca 316 km2 - Mest jordbruksmark, sedan skog och öppen mark 1
Slutsats Växtbiomassa i dammar och våtmarker vid Höje å en resurs för biogasproduktion? Vad kan vi förvänta oss av vegetationsgrupp/substrat från Höjeåns dammar för biogasproduktion? *Vass Bäst gasutbyte per ytenhet av alla tre vegetationsgrupper Lågt gasutbytet per tidsenhet då det krävs lång rötningstid (höga ligninhalter) Mindre attraktivt för gasproduktion, men intressant som struktursubstrat. Endast lönsamt om detta gäller Skördetiden är kort Gaspriset är högt (ca 9 kr/m3 CH4) Gasutbytet per ytenhet bra* Undervattensvegetation Bättre gasutbyte än alger per ytenhet (de har samma skördekostnad) Lägst organisk halt, men högre torrsubstans än alger. Alger Ett samhällsekonomiskt värde att få användning av alger; de är ett ekonomiskt och ekologiskt problem vid kuster. Därmed kan det tänkas att det sker mer forskning och utveckling av teknik kring användning av alger till produktion av biogas 2
Biomassa Tabell 2 Främst representerade arter i våtmarker inom de utvalda vegetationsgrupperna: alger, undervattensvegetation och vass. Källa: Ekologgruppen i Landskrona AB (2010) GRUPP Alger VEGETATION Chlorophyceae sp trådformig grönalg Kaveldun, trådformiga alger Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Undervattensvegetationen Vassbildare Elodea canadensis vattenpest Ceratophyllum sävar Myriophyllum spicatum - axslinga Hydrocharis morsus-ranae dyblad Typha latifolia kaveldun Eleocharis palustris knappsäv Schoenoplectu lacustris säv Phragmites australis- vass Phalaris arundinacea rörflen Glyceria maxima jättegröe 3
*TS av växtrest (%) *VS (% av TS) Metan-halt (%) Gasutbyte (m 3 CH 4 / ton VS) Gasutbyte 1 Nm3 metan motsvarar ungefär 1 liter olja vilket motsvarar 10 kwh. (SJV 2006) Tabell 6 Gasutbyte utifrån växtresternas torrsubstans och dess organiska fraktion. Källa: *Ascue & Nordberg (1998) via Detox (2007), **Muñoz Escobar et al. (2011), ***Nhemka & Murto (2011) Vegetationsgrupp/substrat Teknik Kommentar ALGER * Trådformiga grönalger Chlorophycee sp. 16 75 -- 200 Torrötning Mobil anlg. 50 % hushålls-avfall inblandas Sönderdelning och avskiljning av tungmetaller UNDER VATTENS VEGETATION ** Smal vattenpest Elodea nuttallii 13,3 47 60,4 276 Torrötning Blandat med 70 % majs Sönderdelning och avskiljning av tungmetaller VASS- BILDARE *** Vass Phragmites 82 93 Ca 60 212 Torrötning Tvåstegsprocess Sönderdelning och långsam nedbrytning (ca 100 dagar) pga högt innehåll av lignin *TS = torrsubstans; VS = organiskt material; gasutbyte från skörderester 4
Ekonomi Högsta samlade skördekostnad = ca 853 313 kr Intäkter bygger på rörliga elpriset 2011, ca 80 öre/kwh inklusive (gröna) elcetifikat för användning av gas till el och värme (intern förbrukning) Tabell 11 Vegetationsgrupp /substrat Kostnad och intäkt per hektar skördat vegetationsgrupp/substrat Yta Gasutbyte Skördetid Skördekostnad 925 kr/timme Intäkt Gaspris 9kr/ m 3 CH 4 Alger Undervattensvegetation Vassbildare ha m 3 CH 4 /ha timmar/ha kr/ha kr/ha 25,6 49,8 250 1,7 5 1 541-4 625 358-1 800 43,7 56,1 392 1,7 5 1 541-4 625 403-2 891 28,8 597 972 6,7 20 6 166-18 500 4 298-6 996 5
Avsättning Tabell 12 Etablerade anläggningar som är aktuella för avsättning av växtbiomassa från Höjeåprojektets anlagda dammar och våtmarker. Plats Ägare/kontakt Anläggning Substrat Avsättning Privat Enstegs-process Livsmedel Kan vara intresserad av substrat i Fårabäck 189:44 Krister Andersson Gödsel framtida anläggning. Har ingen (Oxie) förbehandling. Flingtorps Gård, Anderslöv Privat Jan Börje Tellin Tvåstegsprocess Hästgödsel, 50 hästar Är intresserad av alla substrat, men betalar inte för det utan kan ta betalt! Det är svårt att bli av med hästgödsel Helsingborg NSR Produktion AB Irene Bohn Hjortshögsvägen 1 HELSINGBORG Enstegs-process (CSTR) Tar endast matavfall som kan pumpas. Inte vass i nuläget då deras förbehandling är till matavfall Jordberga Privat/förening Ordf. Torgil Johansson uppföljning Källby Avloppsreningsverk Norups Gård VA Syd Monica Erlandsson (platschef) Norups Gård Bioraff AB Sven Norup Test-anläggning (mobil, ledig till våren) Alla substrat som går att testa uppföljning Entreprenör som hyr ut testanläggning för försök. Menar att vass kan ge struktur, alger kan ge biogas. Trelleborg WAB, Trelleborgs kommun Ellinor Tjärnström (Sven Norup) Tvåstegsprocess Mobil anläggning Marina alger, sötvattens-alger Biogas till intern förbrukning på lokalt reningsverk. Anpassad för rötning av alger En plattform för att komma åt bioenergin http://biobrokers.eu/sv/about-biobrokers 6
Referenslista 7