Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg
VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation och folkhälsa -Attraktiv utemiljö -Föroreningsfilter -Reglering av lokalklimat och luftkvalitet -Koldioxid upptag och lagring -Dämpning av extrema klimathändelser -Avlopps- och dagvattenbehandling Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi SKAPANDE AV EKOSYSTEM INOM TÄTORTEN -Parker och stadsskogar -Högört-ängar och gräsmarker -Lågproduktiva marker -Lokala våtmarker -Naturliga strandpartier
GRÖNA TAK OCH GRÖNA VÄGGAR -Skapar grön miljö (estetisk faktor) -Klimatskydd -Minskar dagvattenmängder -Främjar artdiversitet -Fångar stoft och luftföroreningar
Vegetation som grönstruktur Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Grönstruktur Campus Helsigborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Hur ekologiskt är Helsingborg? Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
EXEMPEL PÅ VEGETATIONSFILTER -Skärmträd mellan trafikleder och bostäder -Parkområden vid trafikleder med mycket trafik -Parkområden mellan industriområden och bostäder -Alléträd -Restriktioner mot fällande av träd inom t.ex. Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Grönstruktur Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Grönstruktur Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Vegetation som luftfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Miljöstrategi VEGETATIONENS BETYDELSE -Biomassa som bränsle -Klimatskydd -Erosionsskydd -Utjämnar dagvattenflöden -Bullerdämpning -Rekreation och pedagogik i parker, skog och andra grönytor -Kolsänka -
Våtmarkens funktion -Vattenrening (närsalter, partiklar, metaller) -Vattenmagasin (utjämnar flöden) -Ekosystem biologisk mångfald (4120 rödlistade arter i Sverige, av dem 880 knutna till våtmarker och 660 endast i våtmarker) -Produktion av biomassa för djurfoder,energiproduktion, etc. -Uppsamling av fosfor, återförande av kväve till atmosfären -Rekreationsupplevelse -Positiv landskapsbild Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi DAGVATTENHANTERING I VÅTMARKER -Fångar upp näringsämnen -Minskar övergödningen på hav och vattendrag -Jämnar ut vattenflödet efter kraftiga regn -Främjar artdiversiteten, skapar refuger i tätortsmiljön Möjliggör skörd av rötningsbar biomassa
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Bevattning och gödsling för framställning av LAKVATTENBEHANDLING I VEGETATIONSSYSTEM Reduktion av lakvattenmängden (avdunstning och växtupptag Reducerar halterna av kväve och andra närsalter Möjliggör direkt utsläpp till recipient Utvinning av näringsämnen från lakvattnet för återföring i biologiskt kretslopp Främjar biologisk mångfald
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
TACK Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882 SE-251 08 Helsingborg, SVERIGE Torleif.bramryd@miljostrat.lu.se
1. Avfallsdeponier SÄNKOR FÖR ORGANISKT KOL I TÄTORTEN 1. Vegetation (parker, planteringar) 1. Marken (inkl. kulturlager, etc) 1. Byggnader och konstruktioner 1. Konsumtionsprodukter 1. Bibliotek, arkiv, etc
BUDGET FÖR ORGANISKT KOL I EN NORMAL SKANDINAVISK BIOCELLSDEPONI Medelstor deponi: ca 100 000 ton hushålls- och lättare industriavfall per år. Upplagringen av långlivat organiskt kol motsvarar ca 12 000 15 000 personbilars årliga utsläpp av CO2 (15 000 km/år; 212 g CO2/km) eller Mängden organiskt kol i 65 hektar fullvuxen granskog eller 45 ha lövskog. (Eller den årliga tillväxten i 6 800 ha granskog) Till detta kommer vinsten av att ersätta fossila bränslen med den producerade biogasen.
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi
Fordonsbränsle El Värme Restavfall Biocell Kvarnsikt Biogas Flytande näring (lakvatten) Deponirest (stabilisering) Bevattning av energiskog (Bio)energi Kolsänka (motverka CO 2 -utsläpp) Material återvinning Matavfall R/K-cell R/K-cell Biogas Anläggningsjord Biocellsfraktion Prima jord Biogas Fordonsbränsle El värme
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Miljöstrategi Lakvatten som resurs