www.pwc.se Bo Rehnberg, Cert. kommunal revisor April 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Överkalix kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3. Granskningsresultat...4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...4 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...4 3.1.1.2. Driftredovisning...4 3.1.1.3. Investeringsredovisning...5 3.1.2. Balanskrav...5 3.1.3. God ekonomisk hushållning...5 3.1.3.1. Finansiella mål...6 3.1.3.2. Mål för verksamheten...6 3.2. Rättvisande räkenskaper...7 3.2.1. Resultaträkning...7 3.2.2. Balansräkning...7 3.2.3. Kassaflödesanalys...7 3.2.4. Sammanställd redovisning... 8 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 8
1. Sammanfattning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2013. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat. Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer att kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5). Redovisat resultat för år 2013 bedöms i hög grad vara förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som kommunfullmäktige angivit i 2013 års budget. Trots ett positivt resultat för år 2013 bedöms kommunens ekonomiska situation och utveckling vara oroande. Bedömningen grundar sig på att kommunens kostnader (personalkostnader mm) tenderar öka mer än inkomna intäkter. Kommunens och koncernens soliditet (inklusive pensionsförpliktelser) är alltjämt negativ. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Sedan föregående år har kommunen anpassat sig till följande normgivning: RKR 11.1 Materiella anläggningstillgångar: anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar Kommunen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed enligt följande: KRL 6:7 Exploateringsmark, värdering. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. För framtiden lämnas följande rekommendation: Kommunstyrelsen vidtar rimliga åtgärder för att förbättra kommunens/koncernens finansiella resultat och utveckling, t ex översyn av finansiella mål, bromsa kostnadsutvecklingen mm Vidareutveckla mätetal för verksamhetens effektivitet 1 av 8
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: - förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) - resultaträkning - kassaflödesanalys - balansräkning - sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. 2 av 8
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef. 3 av 8
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL och RKR:s rekommendationer. Följande iakttagelser har noterats: - Förvaltningsberättelsen lämnar en mängd information som möjliggör jämförelser och tiden och med andra kommuner - Förvaltningsberättelsen innehåller en väl utvecklad finansiell analys. Analysen av det verksamhetsmässiga utfallet är inte utformad på samma systematiska sätt - Förvaltningsberättelsen lämnar information om förväntad utveckling. Informationen rör huvudsakligen områdena ekonomi/finanser och de kommunala företagen. Redovisning av förväntad utveckling för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet återfinns emellertid i verksamhetsberättelse - Förvaltningsberättelsen saknar information om att kommunen under senare år överlämnat vården av kommunala angelägenheter till andra juridiska personer, t ex kommunalförbund (kollektivtrafikmyndigheten), gemensamma nämnd (e-nämnd), kommunala aktiebolag (BD Pop, Investeringar i Norrbotten) och privata aktiebolag (Överkalix utveckling) - Förvaltningsberättelsen lämnar inte tillräcklig information för att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt över kommunala aktiebolag (KL 6:1 a-b). Lagstiftningen inom området har skärpts från år 2013 3.1.1.2. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftsbudgetens utfall redovisas per nämnd där nettokostnaden jämförs med årsbudgeten. Driftredovisning per nämnd, mnkr Budget 2013 Utfall 2013 Budgetavvikelse Kommunstyrelse 47,2 47,0 0,2 Barn- och utbildningsnämnd 68,2 69,6-1,4 Socialnämnd 87,8 91,5-3,7 Bygg- och miljönämnd 1,0 0,4 0,6 Summa 204,1 208,5-4,3 4 av 8
I förvaltningsberättelsen görs en översiktlig analys av uppkomna budgetavvikelser. Av redovisningen framgår att underskott inom socialnämnden i hög grad är hänförligt till ökade personalkostnader inom personlig assistans, äldreboenden samt hemsjukvård. Ökade personalkostnader inom grundskolan (barn med särskilda behov) förklarar en betydande del av barn- och utbildningsnämndens underskott. Av den personalpolitiska redovisningen framgår att antalet årsarbetare ökat med 14 st (4,4 %) under det senaste året (december 2012 december 2013). De omställningskostnader i form av avgångsvederlag till anställda som beslutats under år 2013 har inte belastat nämndernas driftredovisning. 3.1.1.3. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsbudgetens utfall redovisas per nämnd där nettoutgiften jämförs med årsbudgeten. Investering per nämnd, mnkr Budget 2013 Utfall 2013 Budgetavvikelse Kommunstyrelse 13,6 14,7-1,1 Barn- och utbildningsnämnd 0,8 0,7 0,1 Socialnämnd 1,0 0,4 0,6 Bygg- och miljönämnd - - - Summa 15,4 15,8-0,4 Den negativa budgetavvikelsen för kommunstyrelsen är hänförlig till utbyggnaden av Länstrafikens lokaler. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Av förvaltningsberättelsens balanskravsutredning framgår att kommunen för år 2013 redovisar ett resultat på 3,3 miljoner kr. I sammanhanget noteras att kommunfullmäktige under år 2013 beslutat avsätta 5,7 miljoner kr till en resultatutjämningsreserv. Avsatt belopp än hänförligt till uppkomna årsresultat år 2010-2012. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer att det sammanvägda resultatet för verksamhet och ekonomi år 2013 i allt väsentligt är förenligt med de mål som fastställts av kommunfullmäktige. Vi bedömer att den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering att verksamhetsmålens uppfyllelse som god. 5 av 8
Vi noterar att kommunstyrelsen i förvaltningsberättelsen gör en sammanvägd bedömning av 2013 års måluppfyllelse. Av denna redovisning framgår att kommunen inte fullt ut uppnått fastställda mål. I övrigt noteras att kommunfullmäktige under år 2013 antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiella mål Måluppfyllelse 2013 1. Årsresultatet ska överstiga 2 miljoner kr/år Ja, resultatet uppgår till 3,4 mnkr 2. Oförändrad utdebitering (frånsett skatteväxling) Ja 3. Soliditeten ska förbättras under planperioden Ja 4. Nettoinvesteringarna bör ej överstiga 25 mnkr under planperioden, ej heller 10 mnkr under enskilt år Nej, år 2013: utfall 15,8 mnkr, Nej, år 2011-2013: utfall 40,7 mnkr Av redovisningen framgår att redovisat resultat för år 2013 är förenligt med fastställda mål i fråga om årsresultat, soliditet samt utdebitering. Investeringsverksamhetens omfattning är dock varit alltför omfattande i förhållande till beslutat mål. Värt att notera att kommunens finansiella mål inte innefattar kommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag (Överkalix Värmeverk AB) och stiftelse (Överkalixbostäder). Av kommunallagen framgår att kravet på god ekonomisk hushållning gäller för all kommunal verksamhet, oavsett organisationsform. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt prioriterade verksamhetsmål. Målen återfinns i 2013 års budgetdokument. Målen utvärderas i årsredovisning 2013. Verksamhetsmässiga mål/fokusområden Måluppfyllelse 2013 Medborgare 1. Tillgänglighet Ja 2. Trygghet Ja 3. Delaktighet och information Nej Ekonomi 4. Effektivitet Ja Utveckling 5. Samhällsutveckling? Av redovisningen framgår att kommunstyrelsen bedömer att verksamheten inte fullt ut nått måluppfyllelse inom området för år 2013. Granskningen visar att kom- 6 av 8
munen använder sig av ett 20-tal resultatmått för att utvärdera måluppfyllelsen. Resultatmåtten, som är hämtade från Kommuners kvalitet i korthet, KKiK, möjliggör även jämförelser med andra kommuner. Vi noterar att resultatmåtten för fokusområdet effektivitet endast avser redovisat verksamhetsresultat. För att utvärdera verksamhetens effektivitet krävs även mätetal som fokuserar på kostnader/förbrukade resurser. Först då kan det göras en prövning av verksamhetens effektivitet, d v s redovisat resultat (effekt) i förhållande till förbrukade resurser. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. För år 2013 redovisas ett resultat på 3,4 miljoner kr. Utan återbetalning av AFApremier för åren 2005-2006 på 4,4 miljoner kr hade kommunen för år 2013 redovisat ett negativt resultat. I sammanhanget noteras att kommunens VA-verksamhet för år 2013 alltjämt redovisar ett negativt resultat: -0,8 miljoner kr. Redovisat underskott har därmed belastat skattekollektivet. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen bedöms i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Tillgångarna, avsättningarna och skulderna bedöms existera, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har i allt väsentligt värderats enligt principerna i KRL. Kommunen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed avseende värderingsfrågor enligt följande: KRL 6:7 Exploateringsmark. Bokfört värde tar utgångspunkt från taxeringsvärde. Värdering av tillgången sker inte utifrån lägsta värdes princip. Balansräkningens omslutning uppgår 2013-12-31 till 173 miljoner kr, vilket är en minskning med 30 miljoner jämfört med 2012-12-31. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi har granskat att kassaflödesanalysen är upprättad i enlighet med KRL och aktuella rekommendationer. 7 av 8
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens/koncernens finansiering och investeringar. Överensstämmelse finns mellan kassaflödesanalysens uppgifter och motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Kassaflödesanalysen har nothänvisningar i tillräcklig omfattning. Granskningen visar att det varit ett negativt kassaflöde för kommunen/koncernen under år 2013. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Noter finns i tillräcklig omfattning. Konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Kommunkoncernen redovisar för år 2013 ett driftresultat på 1,9 miljoner kr. Det sammanställda resultatet har påverkats bl a av engångsnedskrivning på materiella anläggningstillgångar (2,1 miljoner kr) i värmeverksbolaget. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i allt väsentligt uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed. Sedan föregående år har kommunen anpassat redovisningen avseende tilläggsupplysningar enligt följande: RKR 11.1 Materiella anläggningstillgångar: anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar 2014-04-16 Bo Rehnberg Projektledare Andreas Jönsson Uppdragsledare 8 av 8