bilaga 30 Kunskapsnämnden Underlag till kommunplan 2015 2017 Målgrupp och verksamhetsuppdrag Målgruppen utgörs av barn, ungdomar och vuxna. Kunskapsnämndens verksamhet ska tillgodose behov av grundläggande utbildning i enlighet med nationella styrdokument. Detta innebär att ansvara för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola*, svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildning och därtill hörande stödfunktioner. Från 1 januari 2015 övergår all vuxenutbildning till arbetslivsnämnden. * där ingår grundsärskola inkl inriktning träningsskola, gymnasiesärskola inkl verksamhetsträning och särskild undervisning för vuxna Verksamhetsbeskrivning Kunskapsförvaltningens verksamheter hade inför budget 2014 ett underskott på cirka 14 miljoner kronor. Hänsyn måste därför tas till detta inför budget 2015. Bristen består bland annat av ökat elevantal inom grundskolan jämfört med budgeterat elevtal för 2014, beslut som rör Lagen om rätt till särskilt stöd (LSS) samt utbud av gymnasiekurser på Centrum för vuxnas lärande. 1670 barn finns i kommunens förskoleverksamhet fördelade på 27 enheter 15 januari 2014 (beräknas vara 1740 i juni 2014). En tillhandahåller pedagogisk omsorg vardagar efter 18.30 samt helger, en har en särskild avdelning för barn med funktionsnedsättning och två enheter erbjuder pedagogisk omsorg. Dessutom finns två familjecentraler med öppna förskolor. I kommunens grundskolor (F-9) fanns 3688 elever fördelade på 19 skolor och 5 kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. I förhållande till den prognos som gjordes inför UTK 2014 har det totala elevantalet stigit med ca 100 elever fler än beräknat. 80 % av alla 6-9-åringar och 17 % av 10-12-åringar deltar i skolbarnsomsorgens verksamhet, vilket innebär en liten ökning av andelen äldre barn. Andelen elever som går i fristående grundskolor eller grundskolor i andra kommuner ligger på 10 % (371elever), en minskning med en procentenhet för andra året i rad. Särskolans verksamhet med 74 elever, varav 44 i gymnasiesärskolan, präglas av varje individs behov och förutsättningar, vilket medför stor personaltäthet med olika personalkategorier. Cirka 1050 ungdomar, varav 216 från andra kommuner, studerar vid gymnasieskolans 8 yrkesprogram, 5 högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Dessutom finns möjligheter att välja idrottsinriktningar, bland annat i form av riksidrottsgymnasium och nationell idrottsutbildning. 69 % av elever folkbokförda i kommunen studerar i kommunens gymnasieskola, en ökning med 2 procentenheter för andra året i rad. Introduktionsprogrammet är i nuläget en betydande del av gymnasieskolans verksamhet, med 185 elever. Centrum för vuxnas lärande (CVL) omfattar all utbildning för vuxna från grundläggande nivå till eftergymnasial nivå och omfattar cirka 470 heltidsstuderande. Dessutom fanns under året 572 studerande på svenskundervisning för invandrare (sfi), som läser allt från enstaka kurser till program på heltid. CVL erbjuder även uppdragsutbildning samt särskild undervisning för vuxna (särvux), i nuläget omfattande drygt 20 personer som var och en läser ca 2 timmar per vecka. Elevhälsans verksamhet med en central och tre lokala arbetsgrupper har som uppgift att bidra till att skolan möter varje barn och elev så att de får adekvat stöd och stimulans att nå målen. (Statistikdatum för elevantal är 20 januari 2014).
2 Volymer/Verksamhetsmått Antal årsarbetare 2013 2014 2015 2016 2017 1076 1035* 1070 1020** 1020 *Januari 2014 ** Exklusive CVL 2015 kommer vuxenutbildningen att tillhöra arbetslivsnämnden och då flyttas ca 50 personer. Dessa finns med i KUNs underlag för 2015. Barn- och elevprognos Särskolan ingår inte i underlaget. Förskola Källa: Statistik, Befolkning och arbetsmarknad, Intranätet Sandvikens kommun Totalt antal barn i Förskoleålder (0-5) Varav efterfrågan av förskoleplats 90 % (avrundade till närmaste 10-tal) Antal kommunala platser inkl ped omsorg Antal platser i fristående förskolor Totalt antal platser kan variera med barnens ålder och behov Fakta 1 juni 2013 2021 1820 1682 94 1775 Prognos 1 juni 2014 2200 1980 1680 94 1780 Prognos 1 juni 2015 2240 2020 1770 94 1870 Prognos 1 juni 2016 2280 2050 1800 94 1900 Prognos 1 juni 2017 2330 2100 1810 94 1950 Grundskola Folkbokförda i kommunen 6-15 år Fakta 2013 Prognos* 2014 Prognos* 2015 Prognos* 2016 Prognos* 2017 Antagande om inflyttning Totalt prognostiserat elevtal Elever i kommunens grundskolor F-9 Till fristående skolor i kommunen Till andra kommuner/fristående skolor 4002 3627 211 164 3990 +100 4090 3700 220 170 4000 +200 4200 3800 220 170 4000 +250 4250 3850 230 170 4020 +250 4270 3880 220 170 Källa: Procapita faktiska siffror/ Statistik, Befolkning och arbetsmarknad, Intranätet Sandvikens kommun prognos *Nyanlända elever ingår inte i kommunens prognos, antalet ökar i dagsläget och är bedömt att öka med 100 elever per år 2014 och 2015 och med 50 elever per år fram till 2017.
3 Gymnasieskola Källa: Statistik, Befolkning och arbetsmarknad, Intranätet Sandvikens kommun Observera att det finns både 15-, 19- och 20-åringar i gymnasieskolan, det kan vara upp till 100/år utöver antalet folkbokförda 16-18-åringar, dvs ordinarie gymnasieålder. Fakta 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Folkbokförda i kommunen 16-18 år/som kommunen har kostnader för Totalt antal elever i kommunens Gymnasieskola Varav från andra kommuner Till andra kommuner/ fristående skolor 1240 1089 237 388 1180 1040 230 370 1200 1050 230 380 1220 1070 230 380 1250 1100 240 390 Centrum för vuxnas lärande (CVL) Statliga beslut kan snabbt förändra förutsättningarna, vilket påverkar antalet studerande. Heltidsstuderande på grundläggande Antal studerande i Sfi och gymnasial vuxenutbildning 2013 470 572 Prognos 2014 470 570 Prognos 2015 470 570 Prognos 2016 470 570 Prognos 2017 470 570 MEDBORGARE KF Framgångsfaktorer Medborgardialog Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar. Förstå medborgarnas/brukarnas behov synpunktshantering. Tillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhet. Servicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet. Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv Tydliga prioriterade mål och uppdrag Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Tillgång till digitala resurser Tydligt ledarskap Tydliga informationsvägar Forum för dialog och inflytande Likvärdiga verksamheter Respektfullt bemötande Kompetensutveckling som stödjer uppdraget Effektiv användning av stödresurser Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och regionens högskolor
4 Mål KUN Mått 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn/elever upplever att de pedagogiska verksamheterna är stimulerande, trygga och lärorika. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Mätmetod: Brukarenkäter, statistik Skolverket: betyg åk 6, behörighet till gymnasieskolan åk 9, andel slutbetyg från gymnasieskolan Värde 2013: Fsk Åk 3 Åk 5 Åk 8 Sbo Trygg 3,7 3,7 3,4 3,5 3,5 Trivs 3,8 3,6 3,3 3,3 3,5 Roligt 3,8 3,2 2,7 2,1 Kommunikation 3,8 Matematik 3,6 Hjälp 3,7 3,7 3,4 3,2 2,6 Positiva förväntningar 3,8 3,6 3,4 Utveckling, lärande 3,4 Gysär Gy CVL Sfi Trygg 3,8 3,6 3,5 3,9 Trivs 3,7 3,5 3,5 3,8 Lust att lära 2,6 Hjälp 3,7 3,3 3,3 Positiva förväntningar 3,7 3,4 Andel slutbetyg inom 4 år Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Genomsnittlig betygspoäng åk 6 12,4 Behöriga till yrkesprogram 75 % Slutbetyg från nationella program 84 % Mätmetod: Brukarenkäter Värde 2013: Påverka via klass-/elevråd åk 3: 3,3 åk 5: 3,1 åk 8: 2,9 Gy: 2,5 Kunskap om kunskapsmål åk 3: 3,5 åk 5: 3,2 åk 8: 3,0 Gy: 3,1 Kunna påverka arbetsformer åk 3: 3,1 åk 5: 2,8 åk 8: 2,6 Kunna påverka innehåll åk 3: 2,8 åk 5: 2,7 åk 8: 2,4 Ta hänsyn till elevernas åsikter Gy: 3,1 Mätmetod: Brukarenkäter Värde 2013: Likvärdig behandling åk 3: 3,4 åk 5: 2,9 åk 8: 2,8 Gy: 3,2
5 MEDARBETARE Framgångsfaktorer KF Ledarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och mål Gemensam värdegrund Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv Tydliga prioriterade mål och uppdrag Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Tillgång till digitala resurser Tydligt ledarskap Tydliga informationsvägar Forum för dialog och inflytande Likvärdiga verksamheter Respektfullt bemötande Kompetensutveckling som stödjer uppdraget Effektiv användning av stödresurser Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och regionens högskolor Mål KUN Mått 2015 Medarbetarna har en stimulerande, utvecklande och hälsosam arbetssituation. Målnivå: Behålla eller förbättra resultat jämfört med föregående mätning Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Mätmetod: Sjukfrånvarostatistik, resultat från medarbetarundersökningen på förvaltningsnivå Värde 2013: Sjuktimmar i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid 4,42 Stimulerande och utvecklande arbetssituation 89 % Hälsosam arbetssituation 81 % Mätmetod: Medarbetarenkät, betygsstatistik Värde 2013: Rätt kompetens 97 % Genomsnittlig betygspoäng åk 6 12,4 Behöriga till yrkesprogram 75 % Slutbetyg från nationella program 84 % HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Framgångsfaktorer KF Varierat näringsliv Främja sysselsättning. God utbildningsnivå Ett livslångt lärande. Attraktivt boende Fler invånare. Trygghet Social sammanhållning och socialt stöd. Folkhälsoperspektivet är integrerat i nämndernas verksamhet. Miljö Ett ekologiskt hållbart samhälle. Kultur Livsmiljö med upplevelser och aktiviteter. Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv Tydliga prioriterade mål och uppdrag Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Tillgång till digitala resurser Tydligt ledarskap Tydliga informationsvägar
6 Forum för dialog och inflytande Likvärdiga verksamheter Respektfullt bemötande Kompetensutveckling som stödjer uppdraget Effektiv användning av stödresurser Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och regionens högskolor Mål KUN Mått 2015 I Sandvikens förskolor och skolor får alla Mätmetod: Brukarenkäter barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Värde 2013: Kunskap om kostens betydelse för hälsan. åk 3: 96 % åk 5: 93 % åk 8: 89 % Gy: 75 % Kunskap om motionens betydelse för hälsan. åk 3: 96 % åk 5: 90 % åk 8: 89 % Gy: 78 % Centrum för vuxnas lärande har ett utbud som - motsvarar de studerandes behov av utveckling och arbete - motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens Andelen elever som går vidare från grundskolan till ett nationellt program ökar jämfört med närmast föregående mätning. Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år ökar jämfört med närmast föregående mätning. Andelen som slutfört kurs inom Centrum för vuxnas lärande ökar jämfört med närmast föregående mätning. Kunskap om vikten av miljöhänsyn åk 3: 97 % åk 5: 94 % åk 8: 85 % Gy: 64 % Mätmetod: Brukarenkät, uppföljning fd elever Värde 2013: Utbildningsutbud enligt studerandes behov 3,1 Värde 2013: Antal som genomgått yrkesutbildningar (CNC och VO) 49 Värde 2013: Andel som har arbete sex månader efter avslutade studier på gymnasial nivå (CNC och VO) 90 % Mätmetod: Statistik Värde 2013: Andel elever till nationellt program 75 %, enligt SIRIS Värde enligt Skolverkets kommunblad 2012 Andel elever som fullföljt nationellt program inom fyra år 89 % Andel elever som slutfört kurs inom Centrum för vuxnas lärande 73 % EKONOMI Framgångsfaktorer KF Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.
7 Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv Tydliga prioriterade mål och uppdrag Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Tillgång till digitala resurser Tydligt ledarskap Tydliga informationsvägar Forum för dialog och inflytande Likvärdiga verksamheter Respektfullt bemötande Kompetensutveckling som stödjer uppdraget Effektiv användning av stödresurser Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och regionens högskolor Mål KUN Mått 2015-2017 Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Mätmetod: Ekonomisk uppföljning samt följa personaltäthet och kostnader i jämförelse med kommungruppen Målnivå: Budget i balans Fungerande resursfördelningsmodeller utarbetas under perioden. Målnivå: Fastställda variabler för socioekonomisk fördelning inkl flerspråkighet Värde 2013: 6,2 mkr Mätmetod: Relevanta variabler Värde 2013: Saknas OMVÄRLD Framgångsfaktorer KF Omvärldsanalys - omvärldsbevakning Internationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk. Integration - Samhörighet och delaktighet. Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv Tydliga prioriterade mål och uppdrag Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Tillgång till digitala resurser Tydligt ledarskap Tydliga informationsvägar Forum för dialog och inflytande Likvärdiga verksamheter Respektfullt bemötande Kompetensutveckling som stödjer uppdraget Effektiv användning av stödresurser Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och regionens högskolor Mål KUN Mått 2015 Verksamheterna inom Mätmetod: Brukarenkäter kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika Värde 2013: På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde värde. åk 3: 3,6 åk 5: 3,4
8 Målnivå: Behålla höga värden eller förbättra resultat från brukarenkäter Gymnasieskolan och vuxenutbildningen utvecklar samarbetet med arbetsmarknadens parter och samhällsinstitutioner och ökar elevernas möjligheter till vidare studier och arbete. åk 8: 3,1 Gy: 2,8 Mätmetod: Antal aktiviteter per program och läsår Målnivå: Minst 3 Verksamhetsförändringar 2015 Utökningar Förvaltningsövergripande Lärarlyftet, behöver återställa budgeten Kompetensutveckling för att möta nyanlända och barn i behov av särskilt stöd Förskola Lokaler utökning med 5,5-6 avdelningar i tätorten, inkl personal, utrustning och utemiljöer Grundskola Utökning av personal och grundskolelokaler för Landningar i tätorten. Rätt till Svenska som andraspråk medför dubblering av svenskundervisningen Nationella förslag Utökad nationell timplan i matematik 4-6 kräver ökad lärarresurs Obligatorisk sommarskola för elever som saknar grundskolebehörighet 10-årig grundskola Gymnasieskola Behov av fler platser på yrkesintroduktion för IM-elever utökning av lärarresurs Utveckla och stärka det systematiska kvalitetsarbetet med syfte att utveckla processerna och förbättra metoderna CVL/Sfi Utökning av grundläggande för att tillgodose lagkrav och behovet hos den vuxna befolkningen YH Gävleborg Reduceringar - Framtidsbild Eftersom det är valår och skolan är en stor fråga för samtliga riksdagspartier är det svårt att bedöma vilka krav som kommer att ställas. De olika partierna aviserar olika satsningar och lösningar inom hela skolsystemet. Generellt kan sägas att det som hittills aviserats kommer att medföra kostnadsökningar för skolan.
9 Satsningar behöver göras kommande år för att elevernas resultat och måluppfyllelse ska förbättras. Goda lärare är enligt forskning en av de viktigaste framgångsfaktorerna för ökad måluppfyllelse, men även i andra kommunala beslut bör skolans/barnens/elevernas intressen beaktas då en gemensam kraftsamling kan gynna deras skolresultat. Utrullningen av en till en-satsningen blir klar hösten 2014 varför det är av stor vikt att utarbeta en strategi för nästa generations lärande från för- till gymnasieskolan. Arbetet påbörjas 2014 och beräknas pågå en bit in på 2015. Denna strategi ska vara ett stöd för lärarna i deras fortsatta arbete så att de kan ge eleverna rätt digitala verktyg utifrån individuella behov. Oberoende av en skolas storlek ska det finnas legitimerade lärare, varierat socialt samspel och mångfald. Det statliga lärarlyftet är förlängt och fler lärare och fritidspedagoger behöver komplettera och bredda sin kompetens för att eleverna ska få tillgång till legitimerade lärare. Utöver detta behövs en generell kompetenshöjning, på flera områden, bland annat inom specialpedagogik och svenska som andraspråk, så att klass- och ämneslärare inom hela skolsystemet får fler verktyg att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med inom sina ämnesområden. Inom särskolan är det mycket svårt att rekrytera utbildad personal varför det behövs stora insatser för att klara legitimationskravet. Den förvaltningsövergripande organisationen för stöd till flerspråkiga barn och elever, som implementeras, kommer att öka möjligheterna till samutnyttjande av olika kompetenser. De resurser som avsatts visar sig dock redan vara otillräckliga, eftersom antalet nyanlända ökar drastiskt och många äldre elever helt eller delvis saknar skolbakgrund. Svenska som andraspråk kommer att behöva utökas när eleverna lämnar Landningarna och går in i ordinarie skolverksamhet. Det innebär att svenskundervisningen behöver dubbleras och blir då en ökad kostnad för kommunen. Motsvarande behov finns även inom gymnasieskolan. Kommunens prognosunderlag överensstämmer inte med den inflyttning som skett det senaste året. Barn- och elevantalet har stigit kraftigt under det sista läsåret vilket medför att det är svårt att säkra även de kommande prognoserna. Kommunen är enligt lag skyldig att tillhandahålla förskoleplats inom fyra månader från ansökningsdatum och barn börjar i förskolan vid allt tidigare ålder. Nyanlända som kommer till kommunen behöver förskoleplats snarast för att komma igång med utbildningsinsatser under etableringsperioden, vilket medför att det måste finnas en viss flexibilitet inom organisationen. Det innebär att förskolan, utöver redan planerade utökningar, behöver tillgång till ytterligare lokaler, särskilt i södra delarna av Sandvikens tätort, vilket tydligt framgår av den kommungemensamma befolkningsprognosen. På motsvarande sätt är det även för grund- och gymnasieskolan. De flesta nyanlända bosätter sig i tätorten, vilket medför att skolornas lokaler inte räcker till. Utöver detta är förvaltningens lokaler, förskolor och skolor, också i stort behov av upprustning och modernisering. Lokalerna är i huvudsak inte planerade och byggda för den pedagogik som läroplanerna föreskriver. Kommunens kostnad för elever med stora personliga behov har ökat i takt med att Försäkringskassan minskat sina åtaganden. Ytterligare ett antal elever kan komma att få ersättningen för personliga assistenter minskad eller helt borttagen, vilket kan medföra ytterligare kostnader för kommunen. Svårt att bedöma om de omfattas av LSS-lagstiftningen eller om det blir ett skolrelaterat åtagande. Timplanen i matematik för elever i årskurs 1 till 3 utökades från och med hösten 2013, vilket sannolikt också kommer att gälla årskurs 4-6 från och med hösten 2014. Detta innebär ökade personalkostnader då det krävs flera lärare till den utökade timplanen.
10 Antalet elever på Introduktionsprogrammet är mycket svårbedömt utifrån att antalet nyanlända ökar. Samtidigt som gymnasieskolans kostnader har reducerats genom att organisationen minskats är kommunen skyldig att erbjuda yrkesintroduktion för elever på introduktionsprogrammet, med syfte att de ska nå gymnasiebehörighet eller bli anställningsbara. Personalförstärkningar kan komma att krävas. Inriktningar och program med få elever inom gymnasieskolan är kostsamma, särskilt där antalet antagna i årskurs 1 endast är 16-18 elever och som i följande årskurser ska delas upp på olika inriktningar. Grundläggande kostnader för t ex utrustning är lika höga oavsett elevantal. En översyn och samordning mellan Gästrikekommunerna kan på sikt vara nödvändig. Inom vuxenutbildningen måste en utökning av antalet grundläggande kurser göras för att kommunen ska uppfylla lagstadgade krav, men det finns också efterfrågan på ett större generellt utbud, liksom på gymnasiekurser inom det naturvetenskapliga området. Översiktsplanen som ska utarbetas 2014-2015 kommer att lägga grunden för hur kommunens service ska fördelas och lokaliseras. Till exempel kommer sannolikt Sätra-området att behöva ytterligare lokaler och andra resurser för både förskola och skola. Kommunens sätt att fördela resurser till skolor kommer bland annat att granskas i samband med inspektionen höstterminen 2014. Enligt skollagen ska alla elever ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt målen för utbildningen, oavsett kön eller bakgrund. I läroplanerna för grund- och gymnasieskolan står det att resurserna ska fördelas med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Resurserna ska även kunna omfördelas under budgetåret. En översyn av detta behöver göras och ny modell utarbetas, vilket skulle kunna göras i samverkan med andra kommuner. Verksamhetsförändringar på lång sikt Långsiktiga utökningar Översiktsplanen ska färdigställas 2014/15. Var och hur kommunens service ska se ut är på detta stadium inte processat. Kan komma att påverka prioriteringar på sikt. Eventuell start av automationsinriktning på El- och energiprogrammet (EE), åk 2 och 3 2016 Förskola I Järbo ökar barnantalet och ytterligare 1 förskoleavdelning kommer att behövas. För att hitta en optimal lösning, som även håller över tid, bör en översyn göras av samtliga lokaler. Utbyggnad av förskola vid Sätra skola. Utbyggnad av 2-3 avdelningsförskola i Storvik samt om- och tillbyggnad av förskolan i Årsunda. Grundskola Utbyggnad Sätra skola (med förskola) Långsiktiga reduceringar -
11 Investeringar, Mkr Summering av värden från bilaga 2. Budget/plan för år 2014 2015 2016 2017 Investeringar 12,5 9,5 9,5 Förändring investeringsplan 0,5 Nya investeringar Ekonomiska resurser, Mkr Summering av värden från bilaga 1. Budget/plan för år 2014 2015 2016 2017 Kommunbidrag 760,5 - Utökning 21,2 4,3? - Reducering 0,0 0,0 0,0 - Nettoförändring befintlig verksamhet 19,7 20,3 21,0 Ingen uppgift lämnas