Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Relevanta dokument
Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Miljöpåverkan från avloppsrening

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

Införande av kväverening i Örebro

Energieffektiv vattenrening

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Rapport Nr Nya utsläppskrav för svenska reningsverk effekter på reningsverkens totala miljöpåverkan

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Nya utsläppskrav för svenska reningsverk

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

ModellEN dynamisk processmodellering av olika körsätt med ny nitrifikationsanläggning i drift

MBBR - Nu och i framtiden

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Förberedande miljöbedömning av HTC-processen relaterad till Hofors avloppsreningsverk

VA-Mässan 2016 Bengt Hansen. LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign

Utvärdering av return activated sludge deoxygenation (RAS-DeOx) i membranbioreaktor pilotlinje vid Hammarby Sjöstadsverk

Statisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system

Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för hushåll

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Sve Sv nskt k Va V tte n, Enerigieff Enerigie ek ff tivisering av VA sekt sek orn Lena Blad

Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Processtyrning mer än bara tryck och pys

Vatten Avlopp Kretslopp

2. TEKNISK BESKRIVNING

SBR, Effektiv och erfaren

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Sundet avloppsreningsverk. Miljörapport 2012

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management

Transkript:

Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Linköpings avloppsreningsverk

COD / N / P GHG Hälsa Resursanv. Resursåtervinning Driftskostnader

Vad är processmodellering

Användning av processmodeller Prognostisering Inflöde ARV Utflöde Inflöde ARV Utflöde Diagnostisering Inflöde ARV? Utflöde? Inflöde ARV Utflöde? Utbildning

FALLSTUDIE Linköping UTVÄRDERA LUFTNINGSSYSTEM

Frågeställning Intermittent luftning i biostegen N / DN Periodvis låg syre svårförklarligt Utreda alternativ luftningsutrustning

Modellering

Resultat och slutsats Variationer i biosteget kunde beskrivas väl Begränsningar i systemet kunde förklaras Alternativ luftningsutrustning simulerades och utvärderades. [g.m -3 ] 12 10 8 6 4 2 0 350 350.1 350.2 350.3 350.4 350.5 350.6 350.7 350.8 350.9 351 time [d] Biosteg koncentrationer Syre blå; NH 4 -N gul; NO 3 -N röd

FALLSTUDIE Käppalaverket NY DRIFTSSTRATEGI FÖRFÄLLNING

Utmaning Utvärdera alternativ för ökad belastning och hårdare krav 900 000 pe 0,2 / 6 / 6 (TP, TN, BOD) Ny driftsstrategi skifta från simultanfällning till förfällning Ökad biogasbroduktion Minskad belastning på biosteg Minskade växthusgasutsläpp

Modellering Modellering av hela verket Rening och vattenkvalitet Förbrukning av energi och kemikalier växthusgasutsläpp Modellera förfällning Flytta doseringspunkt & ändra kem.slammängd Öka avskiljningen över försedimenteringen Dosering av kolkälla till FDN LCA utifrån simuleringsresultat Miljöpåverkan från processer utanför reningsverket

Simuleringsresultat Basfall Förfällning Effluent Quality Index [kg poll.eq./d] 17 470 17 040 Biogasproduktion [kg CH 4 /d] 4 930 5 610 Luftningsenergi [kwh/d] 6 590 6 480 Fällningskemikalier [kg Fe/d] 178 1 260 Slamproduktion [kg/d] 14 700 14 500 Metanoldosering [kg COD/d] 0 2 060 N 2 O-emissioner biosteg [kg CO 2 e/d] 19 040 14 400

Övergripande LCA-resultat LCA-resultat normerad till basfallet Basfallet blå, Förfällning röd Eutrofiering konstant. Klimatpåverkande utsläpp minskar (28%). Materialresursanvändning ökar: Material (77%), and Fossil (305%). Ozonnedbrytande potential ökar (450%) från låg nivå.

Resultat och slutsats Utvärdering av flera kriterier ger bättre förståelse av processens hållbarhet Modellen fångar dynamiska och samverkande effekter för luftning, rötning och växthusgasutsläpp Simuleringarna visat att avvägningar mellan olika mål måste göras

FALLSTUDIE UTVECKLING AV N-RENINGSPROCESS PÅ NYA HENRIKSDAL

Utvärdering av processkonfiguration TN<6 mg/l, TP<0.20 mg/l och behov av ökad kapacitet Högt recirkulationsflöde med hög halt löst syre från luftade membran (3-5 Q) krävs Hur påverkar membranrecirkulationsflödet kvävereningsprocessen? Uppehållstid i N och EDN? Q Ursprungligt förslag på konfiguration för N-rening för Henriksdals nya reningsverk 2-4 Q DEOX Ext. C FDN N EDN 3-5 Q, 2-6 g O 2 /m 3 N-nitrifikation, FDN-fördenitrifikation, EDN-efterdenitrifikation Membran

Modellering-vad händer när Q MBR ökas från 3 Q till 5 Q? Q 2 Q DEOX Q MBR =3-5 Q Ext. C FDN N EDN Allt annat konstant Mängd EDN ungefär samma trots kortare uppehållstid Mängd FDN minskar, en mindre andel av det totala flödet i N recirkuleras Q MBR /Q [-] Q MBR /Q [-]

Modellering-vad händer när Q MBR ökas från 3 Q till 5 Q? Q 2 Q DEOX Q MBR =3-5 Q Ext. C FDN N EDN NO 3 -N Börvärde & mätning Q MBR /Q [-] C-dosering styrd Mängd FDN minskar ytterligare! Q MBR innebär hög recirkulation av utgående vatten med låga koncentrationer Q MBR /Q [-]

Stöd vid dimensionering En annan konfiguration valdes och dimensionerades, bland annat, med hjälp av processmodell Traditionella dimensioneringsriktlinjer ibland väl enkla Ex: dimensionerande aerob slamålder+slamprod => total aerob volym En mer avancerad processmodell kan svara på var nitrifikationen sker (Det är inte så bra om den sista membranvolymen är stor i förhållande till totalt luftad volym) Rejekt Vald konfiguration för N-rening på Henriksdals nya reningsverk Q 2-4 Q Ext. C DEOX FDN N DEOX EDN 2-4 Q, 2-6 g O 2 /m 3 N-nitrifikation, FDN-fördenitrifikation, EDN-efterdenitrifikation

Varför använda processmodeller? Modellering för ökad processförståelse och utveckling av styrstrategier Simultanfällning av fosfor, vad händer med Fe/P i slam? Hur dosera Fe? Modellering av N 2 O i fullskala, test av hypotes, hur anpassa drift så att N 2 O-utsläpp minskar? Diagnos/felsökning följt av utvärdering av åtgärder (ex. befintligt luftningssystem) Utvärdering av styrstrategier (benchmarking) med multi-kriteriaanalys, samverkanseffekter i Simfram 2.0 används samma modell för att utvärdera miljöpåverkan av tillskottsvatten inklusive kostnader). Utvärdering av alternativa framtida processkonfigurationer (ex. Q MBR ) Väletablerad kunskap om nitrifikation/denitrifikation sedan länge (ASM1) men påverkan av yttre parametrar inte alltid uppenbar Stöd för, och verifiering av, dimensionering (ex. aeroba zoner)

Tack för oss! erik.lindblom@svoa.se magnus.arnell@ri.se