JAG, MINA VAL OCH MILJÖN

>> N VA ENMÄRK Miljömärkt 1234 5678 E T Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dem i boken. S JAG, MINA VAL OCH MILJÖN

Klasstävling läsår 2018/2019: Rita hur du vill att Sverige ser ut 2100. Vinn 10.000 kronor till klasskassan! I årets klasstävling får ni i uppdrag att rita hur ni vill att Sverige ska se ut år 2100. Teckningen kan illustrera allt inom ämnet och ingen tydlig miljöförankring krävs. Det är bara er fantasi som sätter gränserna. Gör så här: Använd ett papper i A4-format (bidragen skannas, läses av digitalt hos oss). A4-arket på vilken teckningen ritas ska vara liggande (horisontell), ej stående (lodrät). Använd gärna mycket färg och glöm inte att döpa teckningen. Uppgiften kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. 1:a pris 10 000 kronor (till en klass) 2:a pris 5 000 kronor (till en klass) 3:e pris 1 000 kronor (till åtta klasser) Ni får gärna använda prispengarna till en upplevelse eller aktivitet inom området natur och miljö. Vi önskar även att klassen som vinner förstapris dokumenterar (berättar för oss) vad ni valde att göra för pengarna. Bidragen (märkta med namn, klass, skola och kommun samt lärarens namn, telefonnummer och e-post) skickas senast fredag den 22 mars 2019 till: Natur & Miljöboken - Klasstävling Sverige 2100 Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm Observera att vi inte godkänner teckningar i A3-format, textdokument utan bild, teckningar i stående format eller digitalt inskickade bidrag. Svenska Kunskapsförlaget förbehåller sig rätten att fritt använda alla inkomna bidrag. Steg 2 - Jag, mina val och miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm info@kunskapsforlaget.se www.kunskapsforlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN 978-91-85237-66-1 Författare: Nadja C Rahmings Illustratör: Lisa Larsson Fotograf: Germund Sellgren Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Åtta.45 Tryckeri AB. PEFC/05-38-96

MIN SIDA Jag heter:... Ålder:... Klass:..... Favoritsajt:... Musik jag gillar:... Tv-serie jag gillar:... Senast sedda film:... Favoritskådis:... Senast lästa bok:... Bästa tecknade serie:... Skulle vilja lära mig:... Bästa årstid:... Vilt djur jag gillar:... Kryssa för de länder du besökt och visa med en punkt de länder du vill resa till:

Äh kom, vi går till parken, halva klassen skulle ju dit. Natur, natur, bla bla bla Bra idé, vi går ut i NATUREN Små myrsteg Det är en sak att läsa om miljösituationen i en bok, och en helt annan att faktiskt förändra sin livsstil på riktigt. Hur ska det gå till, egentligen? Ska vi börja leva som på stenåldern igen?! När något känns för stort eller svårt, är det lätt att ge upp innan man ens hunnit köpa det första ekologiska äpplet eller sorterat de första glasburkarna. Då gäller det att komma ihåg vad alla modiga bergsbestigare vet: Alla resor börjar med ett enda litet steg De män och kvinnor som bestigit världens högsta berg, Mount Everest, gjorde det inte på en dag. De gick en kort sträcka i den isande vinden, tätt tillsammans. De stannade när de blev trötta, reste sitt tält, åt lite mat och sov. Nästa morgon packade de ihop tältet och fortsatte sin väg uppför berget. Så höll de på tills de äntligen en dag nådde sitt mål - bergstoppen! Vårt mål är en frisk planet. Vi kommer också att nå dit, genom att hjälpa varandra och ta ett litet steg i taget. Vi ses på toppen! Innehåll Konsumtion 23 Vad är klimatförändringar? 2 Miljön och vår hälsa 29 Vad vi behöver för att leva 5 Uppfinningar för miljön 33 1

Kapitel 1 Vad är klimatförändringar? Vad betyder klimatförändring? Du har förmodligen sett på tv-nyheterna om vad klimatförändringar kan ställa till med. I en del länder regnar det så mycket att gatorna svämmar över. I andra länder regnar det inte alls, och den tuffa värmen gör det svårt att vistas utomhus. Att vi pratar så mycket om just klimatet, beror på att förändringarna i vädret skapar stora problem. I länder som drabbas av torka, blir det brist på dricksvatten. I städer som drabbas av översvämningar, blir husen förstörda och väg arna rasar sönder. När stormen Gudrun härjade i södra Sverige 2005 och fällde över 200 miljoner träd, drabbades över 400 000 människor av elavbrott. Klimatet beskriver hur vädret är under långa perioder. Sibirien har till exempel polarklimat med en medeltemperatur på +10 C. Det är vanligt att vädret varierar lite. De svenska årstiderna är inte exakt lika varje år. Vi kan ha en kall jul i år och regnväder nästa. Men när det plötsligt är plusgrader varje jul i tjugo års tid, kan man börja tala om en klimatförändring. Klimat och väder Klimat och väder är två olika saker. Vädret beskriver situationen under de närmaste dagarna. Meteorologen på TV kan till exempel meddela att det imorgon blir +5 C, blåsigt och duggregn. 2

Klimatforskare De som studerar klimatets förändringar kallas för klimatforskare. Man kan forska om klimatet på flera olika sätt. En del forskare borrar hål djupt ned i isen på Antarktis och tar upp isprover som de sedan analyserar för att undersöka hur klimatet har varierat bakåt i tiden. Eftersom forskare har studerat glaciärerna och isen på både syd- och nordpolen, så vet vi idag att isarna håller på att smälta. Det vi inte vet är exakt vad det innebär för planeten. Det vi släpper ut i luften De utsläpp som bildas när vi använder bensin och olja kallas för växthusgaser. De innehåller bland annat metan och koldioxid. När för mycket av de gaserna släpps ut i luften lägger de sig som ett koldioxidtak runt planeten. Solens strålar som annars brukar studsa tillbaka ut i rymden stängs då in i jordens atmosfär. Det blir varmare, de stora isarna smälter och havsnivån stiger. Det kallas för global uppvärmning eller växthuseffekten. Lösningsmedel och kemikalier Arbetsmaskiner El- och fjärrvärme Jordbruk Avfall Uppvärmning av bostäder och lokaler 52 893 kiloton utsläpp Transport och resande inom Sverige År 2016 släppte Sverige ut nästan 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter = mängden gas som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Industri (produktion) KLIMATORDLISTA Klimatförändring När vädret förändras under en lång period kallas det för klimatförändring. Förr var det exempelvis vanligt med 25 minusgrader på vintern. Idag är vintrarna mildare och kort are. Snödjupet har minskat med 10-20 centimeter i nästan hela landet, och på en del håll smälter snön bort 20 dagar tidigare än normalt. Atmosfär Ett slags skyddande gastäcke som omger planeten. Atmosfären hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den ser till att temperaturen håller sig någorlunda jämn och varm, så att det går att leva på vår planet. Den skyddar också livet på jorden genom att filtrera skadliga strålar från solen och rymden. Koldioxidtak Växthusgaser lägger sig som ett tak runt planeten och hindrar solstrålarna från att lämna atmosfären ut i rymden. Växthusgaser Gaser som påverkar miljön negativt, såsom koldioxid och metan. Koldioxid Gas som bildas när vi använder olja, bensin och naturgas i maskiner, såsom bilar och flygplan. Metangas Gas som bildas när vi förbränner olja och bensin eller bryter kol i gruvor. Gasen finns även lagrad i haven, marken och under glaciärer. Metangas bildas också i djurs magar. Kor pruttar och rapar ut mycket metangas. Global uppvärmning/ växthuseffekt När temperaturen på större delen av planeten blir varmare. Medeltemperatur Anger genomsnittet i temperaturen på en plats under en viss period. Exempel: Vi säger att Stockholm har temperaturer mellan +21 C och +26 C en junimånad. Först räknar vi ihop temperaturen för alla dagar. 1 juni: +24 C 2 juni: +23 C Osv... Vi säger att den totala summan blir +700 C. Sedan delar vi den summan med antal dagar i juni (30). +700 C delat med 30 dagar = +23.3 C Medeltemperaturen för Stockholm den junimånaden var +23.3 C. 3

Det svenska klimatet Klimatet i Sverige har förändrats, precis som i resten av världen. Sedan 1880 har världens genomsnittstemperatur ökat med 1,3 grader. Den globala uppvärmningen innebär inte per automatik att det alltid är varmare i alla länder, under varje årstid och vartenda år. Till exempel så var år 2010 ett ovanligt kallt år i Sverige, medan det globalt sett var ett av de varmaste åren i modern tid. Regionala skillnader förekommer alltså och varje år är unikt. Men tittar man på utvecklingen över tid ser man att det blir varmare, även i Sverige. Tecken på klimatförändringar i Sverige Enligt SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, kan vi redan se flera tecken på klimatförändringarna i Sverige. Till exempel kommer vintern nästan en månad senare, jämfört med 1961. Och både vitsippor och tussilagon blommar tidigare nu när vårtecknen visar sig 10-20 dagar tidigare. Snabbare värmeökning i norra Sverige Ju närmare Arktis man befinner sig, desto större temperaturökning upplever man. När isen som vanligtvis reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden istället smälter, så absorberas solljuset och det blir varmare. Eftersom norra Sverige ligger närmare Arktis, blir också temperaturökningen där större. Och framtiden? Enligt SMHI kommer vi att få se mer regn, vilket i sin tur orsakar fler översvämningar, främst i södra Sverige. De stigande vattennivåerna kan också orsaka att saltvatten tränger in i Mälaren, den stora sjö som Stockholm hämtar sitt färskvatten ifrån. Jämfört med många andra länder är dock Sverige lyckligt lottat. Vi får längre växtsäsonger och kan odla mer. Sverige är också ett rikt land som har råd att bygga om samhällen så att de klarar översvämningar. Uuppgift 1 Lös rebusen!...... 4

Kapitel 2 Vad vi behöver för att leva Sol, luft, vatten, mat, skog, mark och energi Vi lever i en tid av uppfinningar. Aldrig någonsin i människans historia har det uppfunnits så mycket på så kort tid. När dina föräldrar var unga fanns varken smartphones, surfplattor eller appar. Och frågar du dem, så svarar de säkert att det gick ungefär lika bra att leva utan. Men vi vänjer oss snabbt. Idag är vi så vana vid våra saker att det skulle kännas konstigt att vara utan dem. Visst underlättar många av uppfinningarna vår vardag, men behöver vi dem verkligen? U U uppgift 2 Vad behöver en människa för att överleva? Vi kan klara oss utan mat i veckor, men får vi inte vatten inom några dagar kan vi dö. Vi behöver också mark för att odla mat och för att ha någonstans att bo. Vi behöver skog för att träden omvandlar koldioxid till syre. Sist men inte minst, behöver vi energi för att värma oss och tillaga vår mat. Solen är grunden för all energi. Vad skulle du ta med dig? Om du hamnade på en öde ö och bara fick ta med dig fem av sakerna nedan - vad skulle du ta med dig - och varför? 1.... 2...... 3.... 4.... Foto: www.sx c.hu 5.... 5

Har vädret blivit underligt? 2015 skrev kvällstidningarna om något underligt - att julafton varit lika varm som årets midsommar afton. Stämmer det? För att få svar på den frågan ringde Natur & Miljöboken upp SMHI och pratade med klimatologen Sverker Hellström. Vi: Hej, Sverker! Stämmer det att 2015 års julafton hade samma temperatur som 2015 års midsommarafton? Sverker Hellström jobbar som klimatolog på SMHI Sverker: Nja, det var inte riktigt så att julafton var varm som en sommardag. Det som förmodligen hände var att någon enstaka mätstation visade samma temperatur en kort stund under kvällen både på julafton och midsommarafton. Så det var nog inget generellt fenomen. Det sägs att jordens medeltemperatur kommer att fortsätta stiga på grund av våra utsläpp. Tror du det? - Under det senaste klimatmötet i Paris kom man överens om att begränsa temperatur höjningen och helst se till att den inte överstiger 1,5 grader. Men redan under januari-mars 2016 har vi snuddat vid 1,5 graders temperatur höjning, så en höjning på 2 grader känns mer realistisk. Men att begränsa det till 2 grader kan vi bara göra om alla länder håller sina löften och genomför de åtgärder de lovat. Vad är det för åtgärder det handlar om? - Det handlar om att minska på utsläppen, alternativt binda koldioxiden och försöka extrahera den koldioxid som redan finns. MÄTSTATIONER Men har det blivit varmare i Sverige? - Temperaturförändringar är långsamma, så tittar vi bara ett par år bakåt i tiden är det svår are att se. Men om vi jämför med temperaturen på 1800- talet så ser man tydligt att det har blivit varmare. SMHI registrerar temperaturen och nederbörden med hjälp av hundratals mätstationer runtom i landet. Förr var de alla manuella, så det betydde att mätningarna registrerades av en obser vatör. Idag är de flesta mätstationer automatiska. De mäter data varje timme. Hon jobbar för SMHI hemifrån Jessica Bergne i Skara har en liten mätstation i sin trädgård. Hon har ett lite ovanligt extrajobb. Hon är klimatobservatör åt SMHI, hemifrån. Varje dag mäter Jessica temperatur och nederbörd klockan 07.00 och 19.00. Det har hon gjort sedan 2001. Jessica vid sin mätstation i trädgården. 6 Foto: Lisa Bring/Skaraborgs Läns Tidning Vid varje mätning antecknar hon nuvarande temp eratur, samt högsta och lägsta temperatur de senaste 12 timmarna. Om det har regnat eller snöat mäter hon nederbörden. Hon rapporterar även dimma, åska och norrsken. All information läggs in i SMHIs databas. Dels för forskning, dels för att kunna se hur vädret förändrats över tid. - I och med klimatförändringarna är det intressant att se hur det utvecklar sig, berättar Jessica Bergne. Källa: Skaraborgs Läns Tidning, 2016-04-03

NÄR MOLN KROCKAR ENERGI KAN HJÄLPA MILJÖBOV BOETS LÅDOR VARG PRAT KORSORD KAN MAN TRILLA LÄGER KLAPP ÄTS BANAN SMS ELLER IFALL VIS KÄRLEKS- GUD ARTIGT TILLTAL VANLIGA GÖR LYCKLIG PRONO- MEN SALAR GRISTJEJ NORPA KRYSS INUTI 20.000 andetag tar du varje dag ÅKTE OFTA SANDIG Det här kan du och din familj göra Här har du några enkla och bra saker som du och din familj kan göra för miljön. Kryssa i varje ruta när ni utfört uppdraget! LÅT BILEN STÅ! Ta bussen eller tåget en dag. Visst gick det lika bra? CYKLA ELLER GÅ TILL AFFÄREN! Du blir av med stress, får motion och frisk luft! ÄT VEGETARISKT! Laga en härlig vegetarisk middag! 7