Miljöbeskrivning för vägplan Granskningshandling Väg 726 Bygdsiljum-Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer: 109555 2014-01-24
Dokumenttitel: Miljöbeskrivning, vägplan, Granskningshandling, Väg!" Bygdsiljum-Burträsk, Skellefteå kommun, Västerbottens län Skapat av: WSP. Uppdragsansvarig: Christer Lindström. Miljöansvarig: Mikael Eriksson Dokumentdatum:!#$%-#$-!% Objektnummer: $# ((( Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Nina Chlot Uppdragsansvarig: Nina Chlot Distributör: Trafikverket, Box *#, $!( Luleå, telefon: # $-!$!$
Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Tidigare utredningar och beslut 7 1.3 Aktualitet 7 1.4 Projektmål 7 1.5 Övergripande mål 8 1.6 Planläggningsprocessen 8 2 Avgränsning 9 2.1 Väsentliga miljöaspekter 9 2.2 Geografisk avgränsning 9 3 Befintliga förhållanden 11 3.1 Transportsystemet och trafikanter 11 3.2 Områdesskydd 12 3.3 Markanvändning och naturresurser 12 3.4 Miljö 15 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar 22 3.6 Nationella miljömål, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 25 4 Planerade vägåtgärder 27 4.1 Alternativ utformning 27 4.2 Vägåtgärder 27 5 Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 29 5.1 Nollalternativet 29 5.2 Metodik - bedömning av konsekvenser 29 5.3 Miljö 30 5.4 Hushållning med naturresurser 33 5.5 Hälsa och säkerhet 34 5.6 Byggtiden 36 6 Samlad bedömning 37 7 Måluppfyllelse 38 7.1 Projektmål 38 7.2 Transportpolitiska mål 38 7.3 Nationella miljömål 38 8 Miljöuppföljning 39 9 Tillstånd enligt miljöbalken 39 10 Samråd 39 11 Källor 40
"
Sammanfattning Bakgrund Väg 726 på sträckan Bygdsiljum-Burträsk i Skellefteå kommun är allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. En vägplan med miljöbeskrivning ska upprättas. Avgränsning Miljöbeskrivningen omfattar väg 726 på sträckan mellan Bygdsiljum och Burträsk, ca 21 km, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Trafik och funktion Vägen fungerar framför allt som en lokal väg för boende i byarna, men har även betydelse för näringslivet och för arbetspendling. Skyltad hastighet är 50, 70 och 80 km/h. Vägen är 6.5 m bred och belagd med asfalt. Trafikmängden på delen mellan Bygdsiljum och Bygdeträsk är 610 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik 100. På delen mellan Bygdeträsk och Burträsk är trafikmängden 720 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik 100. Natur, kultur, friluftsliv och markanvändning Skyddade områden: Byarna runt Bygdeträsket, riksintresseområde för kulturmiljö. Riksintresse för rennäring, flyttled, kärnområde och svår passage. Fäbodskogen, Gammelbyns fäbodar, utgör ett naturreservat och Natura 2000-område. Flodpärlmussla och utter kan finnas i vattendragen. Inom utredningsområdet finns våtmarker i naturvärdesklass 2, sumpskogar och nyckelbiotoper. Öppna åker- och ängsmarkmarker finns framförallt i anslutning till byarna längs vägen. Malå skogssameby har vårvinterbetesmarker, flyttleder, kärnområde, svår passage och en vårhage i anslutning till vägen. Byarna runt Bygdeträsket är av kulturhistoriskt intresse. Fornlämningar finns i nära anslutning till vägen. Odlingsmarken kring Bygdeträsket och Göksjön är bevarandevärt odlingslandskap. Bostadsfastigheter finns i Bygdsiljum, Burträsk, Bygdeträsk, Gammelbyn, Storbacken, Edet och Lappsjöudden. Vattentäkt med vattenskyddsområde finns i Bygdsiljum. Kommunala planer För området gäller Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) som antogs 1991. Planerade vägåtgärder Ny asfaltbeläggning samt överbyggnadsmaterial i vägkroppen. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Kurvrätningar, kurvbreddningar och profiljusteringar utförs där behov finns. Vägdiken justeras så att en funktionell avvattning av vägen uppnås. Trummor byts ut vid behov, t.ex skadade trummor eller identifierade vandringshinder. Vägen och sidoområdena ska trafiksäkras för 80 km/h. Gång- och cykelbana byggs i Bygdeträsk. Miljökonsekvenser och förslag till åtgärder Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna som små eftersom åtgärderna i huvudsak genomförs inom befintligt vägområde. Mindre markanspråk på våtmarker och odlingsmark görs i direkt anslutning till vägen men dessa bedöms inte påverkas negativt. Trummor med vandringshinder åtgärdas. Grumlande arbeten i vatten minimeras. Anmälan för vattenverksamhet görs för 23 vattendrag där trummor byts. Objekt med biotopvårdsavtal längs Lappsjöbäcken bedöms inte påverkas negativt. Inga riktvärden för buller överskrids. Inga fornlämningar eller riksintressen för kulturmiljö bedöms skadas. Bevarandevärt odlingslandskap bedöms inte skadas. Förutsättningarna för rennäring bedöms inte påverkas negativt. Provtagning på enskilda vattentäkter görs före och efter byggtiden. Under byggtiden kommer vägarbeten att orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtrafik med maskiner på och i anslutning till vägen. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan råda periodvis. #
%
1 Inledning 1.1 Bakgrund Väg 726 på sträckan Bygdsiljum-Burträsk i Skellefteå kommun är allmänt spårig, uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. Vägdelen skall åtgärdas så att högsta bärighetsklass (BK1) säkerställs året om. Trafikverket har beslutat att en vägplan och bygghandling ska upprättas för fortsatt planering och projektering av vägåtgärder. Figur.. Väg "#$ har bärighetsbrister och ojämna sättningar. 1.2 Tidigare utredningar och beslut Förstudie En förstudie som studerat möjliga förstärknings- och bärighetsåtgärder längs den aktuella vägsträckan har upprättats. I ställningstagande daterat 2013-06-03 har Trafikverket beslutat att gå vidare i planeringsprocessen genom att ta fram en vägplan och bygghandling. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västerbottens län har 2013-01-23 med stöd av 6 kap. 5 miljöbalken beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt den nya planläggningsprocessen innebär det att en miljöbeskrivning ska tas fram, se avsnitt 1.6 Planläggningsprocessen. 1.3 Aktualitet Planerad byggstart för förstärkningsåtgärder är tidigast år 2017. 1.4 Projektmål För projektet har följande projektmål formulerats: Säkerställa högsta bärighetsklass, BK1, året om Förbättrad plan- och profilstandard där behov finns Säkerställa vägens funktion för näringslivet För måluppfyllelse se avsnitt 7. &
1.5 Övergripande mål Trafikverkets uppgift är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Trafikverkets verksamhet ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa Funktionsmål (tillgänglighet) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. 1.6 Planläggningsprocessen Från och med 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att få en sammanhållen, effektivare och smidigare process. Det innebär att de tre tidigare skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan ersätts av en ny sammanhängande planläggningsprocess. Den fysiska planeringen föregås av en åtgärdsvalsstudie. Samråd är även fortsättningsvis en viktig del i planeringen. Begreppet arbetsplan har ersatts med begreppet vägplan. Det finns fem olika planläggningstyper. Arbetsgången för den nya planläggningsprocessen är kortfattat följande: Utred om frivillig markåtkomst kan tillämpas d.v.s. behöver en vägplan tas fram? Om en vägplan ska tas fram så utformas ett samrådsunderlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning, som ska godkännas av länsstyrelsen, tas fram enbart för projekt där länsstyrelsen har beslutat att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan. För övriga projekt där vägplan ska tas fram görs en miljöbeskrivning som inte behöver godkännas av länsstyrelsen. Beslut om lokaliseringsalternativ tas i erforderliga fall. Planförslaget utformas i en vägplan som ska kungöras, granskas och fastställas. Stora komplicerade projekt kan behöva tillåtlighetsprövas av regeringen. Bärighets- och förstärkningsprojektet för väg 726 är påbörjat enligt den planeringsprocess som gällde fram till 2012-12-31 och den tidigare upprättade förstudien har utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det fortsatta planeringsoch projekteringsarbetet sker enligt den nya planläggningsprocessen. Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att det fortsatta arbetet kommer att ske enligt planläggningstyp 2, d.v.s. en vägplan med miljöbeskrivning tas fram.
2 Avgränsning Denna miljöbeskrivning ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerade förstärknings- och bärighetsåtgärder längs väg 726 på sträckan Bygdsiljum-Burträsk i Skellefteå kommun. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser att utföra för att minimera konsekvenserna. 2.1 Väsentliga miljöaspekter Miljöbeskrivningen beskriver projektets påverkan på människors hälsa och miljön och uppfyller kraven i Väglagen. Även miljöbalkens allmänna hänsynsregler, skydd av riksintressen, miljökvalitetsnormer samt skyddade områden och arter är viktiga utgångspunkter för beskrivningar och bedömningar. Miljöbeskrivningen följer även miljöbalkens 6 kap avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Särskilt viktiga intressen att bedöma och beskriva är rennäring, vattendrag, landskapsbild, odlingslandskap, kulturmiljöer, bebyggelsemiljöer och konsekvenser under byggtiden. Längs vägen finns få boende samtidigt som trafikmängden är låg varför utsläpp till luft, buller och vibrationer behandlas mer översiktligt. Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder. 2.2 Geografisk avgränsning Miljöbeskrivningen omfattar väg 726 på sträckan mellan Bygdsiljum (korsning väg 726/728) och Burträsk (korsning väg 726/364), ca 21 km. Objektet är i sin helhet beläget i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Läget och miljöbeskrivningens avgränsning redovisas på karta i figur 2.2.1. Med utgångspunkt från de begränsade vägåtgärder som planeras avgränsar sig denna miljöbeskrivning i huvudsak till de miljöeffekter som kan uppkomma i närområdet som berörs av vägåtgärderna. Projektets huvudsakliga influensområde bedöms därför vara inom vägområdet. )
Figur.. Geografisk avgränsning.
3 Befintliga förhållanden 3.1 Transportsystemet och trafikanter Vägens funktion Väg 726 är en av näringslivet utpekad Viktig näringslivsväg. Ett mycket viktigt stråk för transporter bl.a. till och från skogsförädlingsindustrin i Bygdsiljum. I och med att industrier förekommer i Bygdsiljum och Burträsk så förekommer arbetspendling i relativt stor utsträckning. Väg 726 sträcker sig från väg 651 i Robertsfors kommun i söder till Burträsk (väg 364) i norr, Skellefteå kommun. Figur &.. Väg "#$ har en viktig funktion för arbetspendlare till Bygdsiljum och Burträsk. Konstbyggnader/broar Väg 726 passerar på bro över Andersvattenån vid Edet, anläggningsnummer 24-703-1, valvbåge i betong byggd år 1924, samt bro över Rickleån i Bygdsiljum, anläggningsnummer 24-482-1, plattram i betong, byggd år 1966. Figur &..# Bro över Andersvattenån vid Edet. **
Trafik- och vägförhållanden Skyltad hastighet är 50, 70 och 80 km/h. Vägens bärighetsklass är BK1. Vägbredd 6,3 m. Vägen är belagd (asfalt). Trafikmängd Trafikmängden på delen mellan Bygdsiljum och Bygdeträsk är 610 fordon per årsmedeldygn (ÅDT, år 2009) varav tung trafik 100. På delen mellan Bygdeträsk och Burträsk är trafikmängden 720 fordon per årsmedeldygn (ÅDT, år 2007) varav tung trafik 100. Dispenstransporter Dispenstransporter förekommer på väg 726 men omfattningen bedöms vara begränsad. Olyckor Mellan åren 2002 till 2011 finns totalt 14 stycken olyckor rapporterad på den aktuella vägsträckan varav en med dödlig utgång, fyra med svårt skadade personer och nio med lindrigt skadade personer. Farligt gods Omfattningen av transporter med farligt gods bedöms vara mycket begränsad på denna vägsträcka. Vägen är inte markerad som rekommenderad väg för farligt gods. Oskyddade trafikanter Omfattningen av oskyddade trafikanter är begränsad och förekommer främst i anslutning till Burträsk, Bygdsiljum, Bygdeträsk, Lappsjöudden, Edet, Stormyrbacken och Gammelbyn. I Bygdsiljum finns en GC-bana på den västra sidan av vägen. GC-banan sträcker sig ca 380 meter mellan vägarna 728 och 831. I övrigt finns inga särskilda anläggningar eller anordningar för oskyddade trafikanter längs vägen. Kollektivtrafik Länstrafiken trafikerar sträckan Bygdsiljum - Burträsk med linjerna 21, 229 och 233. Busshållplats finns bland annat i Lappsjöudden och Brännbergsliden. 3.2 Områdesskydd Riksintressen, Natura 2000 och andra skyddade områden Följande riksintressen enligt miljöbalken samt Natura 2000 områden finns i anslutning till den aktuella vägsträckan eller i nära anslutning till vägen: Byarna runt Bygdeträsket, AC 18, riksintresseområde för kulturmiljö, 4 kap. 6 miljöbalken. Riksintresse för rennäring, flyttled, kärnområde och svår passage, 3 kap. 5 miljöbalken. Fäbodskogen, Gammelbyns fäbodar, utgör ett naturreservat och Natura 2000-område, 4 kap. 1 och 8 miljöbalken. Skyddade områden redovisas i figurerna 3.4.6 och 3.4.7. 3.3 Markanvändning och naturresurser Befolkning och boendemiljö Boende längs den aktuella sträckan finns förutom i centralorterna Burträsk och Bygdsiljum främst i byarna Bygdeträsk, Gammelbyn, Storbacken, Edet och Lappsjöudden. Under sommarhalvåret tillkommer ett antal fritidsboende. *,
Figur &.&. Bebyggelse nära vägen i byn Edet. Målpunkter Väg 726 mellan Bygdsiljum och Burträsk nyttjas för arbetspendling och godstransporter till och från industrierna på respektive orter. Främst vintertid är skidbackarna i Bygdsiljum en populär målpunkt där väg 726 nyttjas av besökare norr om Bygdsiljum. Rennäring Inom det studerade området ligger Malå skogssamebys vårvinterland. I april månad påbörjas flytten till vårland. Då nyttjas flyttlederna i området. Malå sameby är Sveriges sydligaste skogssameby och den enda i Västerbottens län. Malå sameby har sina åretruntmarker väster om lappmarksgränsen inom Malå, Sorsele och Lycksele kommuner. Vinterbetesmarkerna finns inom Lycksele, Norsjö, Skellefteå och Robertsfors kommuner. Högsta renantal är 6200 i vinterhjorden. I anslutning till aktuella vägsträckan finns riksintressen i form av flyttled, kärnområde och svår passage. En flyttled går längs med Andersvattnet, vidare öster om Bygdeträsk och korsar väg 726 strax söder om Vitsidan. Kärnområdet är ett viktigt vinterbete och ett naturligt samlingsställe. Den svåra passagen finns vid Bygdeträsk i anslutning till korsningen vägarna 726/730/742. En vårhage (arbetshage) finns vid Vitsidan på västra sidan av vägen. Rennäringens intressen redovisas i figurerna 3.4.6 och 3.4.7. Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk bedrivs i området. Hävdade åkermarkmarker finns framförallt i anslutning till byarna Bygdsiljum, Lappsjöudden, Edet, Brännbergsliden, Stormyrbacken, Gammelbyn och Burträsk. Åkermarkerna kring Bygdeträsket och Göksjön finns upptagna i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap. *
Figur &.&.# Jordbruksmark vid Åkerbyn. Vattentäkter Nordväst om Bygdsiljum finns ett fastställt vattenskyddsområde för vattentäkt. Vattenskyddsområdet ligger som närmast på ett avstånd av ca 300 m väster om vägen. Fastställt vattenskyddsområde norr om Burträsk berörs inte. Flertalet av fastigheterna längs vägsträckan har enskilda brunnar. Enligt SGU:s brunnsarkiv och uppgifter som framkommit i samråden finns enskilda brunnar längs vägsträckan enligt tabell 3.3.1. För exakt läge och ytterligare uppgifter se beskrivningsdel och ritningar i vägplanen. Enligt Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, finns registrerade Tabell &.&. Enskilda brunnar som finns nära väg "#$. grundvattenresurser i Rickleåsen (isälvssediment) som passerar genom Bygdsiljum. Grundvattenresursen bedöms ha goda uttagsmöjligheter. För läge på åsen se figur 3.5.1. I Vattenmyndighetens sammanställning, VISS, anges följande om grundvattenförekomsten: God kvantitativ status. Ingen risk att status inte uppnås år 2015. God kemisk grundvattenstatus. Ingen risk att status inte uppnås år 2015. Naturgrus och täkter Längs den aktuella sträckan finns inga registrerade förekomster av naturgrus enligt länsstyrelsens inventeringar. Genom Bygdsiljum passerar Rickleåsen bestående av isälvssediment, se figur 3.5.1. Det finns inte heller några tillståndsgivna berg-, grus-, sand- eller moräntäkter i anslutning till vägen. Kommunala planer För området gäller Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) som antogs 1991. I Bygdsiljum och Burträsk berörs detaljplaner i anslutning till väg 726. *"
3.4 Miljö Landskapsbeskrivning Väg 726 mellan Bygdsiljum och Burträsk går genom ett kuperat och tydligt bergkullandskap. Vid resa söderut finns flera utblickar i nerförsbackar längs vägens sträckning. Utblickar av detta slag, t.ex mot skidbacken i Bygdsiljum, ger en storslagenhet åt dessa kortare sträckor. Höjder och vattendrag skymtar över åkrar, kalhyggen och de sjöar som ligger i anslutning till vägen. Många sjöar finns i det kuperade landskapet. Vägsträckningen följer landskapet väl och raksträckorna är relativt få. Mellan Bygdsiljum och Burträsk ligger ett antal mindre byar med hus nära vägen kring vilka det finns åkermark som gör att landskapet öppnar upp sig. På vissa delsträckor passerar vägen nära sjöar eller myrar vilket också bidrar till en varierad landskapsbild. Utmärkande för vägsträckan när den går igenom Burträsk är tätortskänslan med korsande vägar och byggnader. Söder om Burträsk byts tätorten ut mot jordbrukslandskap. Här finns det stora och långa utblickar österut mot kullar över åkermark och kalhyggen. Några kilometer längre söderut byts jordbrukslandskapet ut mot ett mer slutet skogslandskap. Detta landskap har enstaka utblickar över vattendrag och kalhyggen. I byn Edet finns flertalet hus som står nära vägen, by med jordbrukslandskap. Efter byn Edet är jordbrukslandskapet brukat i mindre utsträckning och det finns även en hel del skog. När sträckningen närmar sig Bygdsiljum så blir landskapet präglat av träindustrin som ligger norr om tätorten. Detta industrilandskap utgör även entré till Bygdsiljum norrifrån. I Bygdsiljum återfinns en tätortskänsla med bebyggelse, många korsande gator och handel. Belysning längs vägen förekommer i anslutning till Burträsk och på en sträcka mellan Gammelbyn och avtagsvägen mot Furuberget samt i byn Edet. Vid träindustrin finns belysning som sträcker sig till Bygdsiljum. Belysningen längs vägsträckan sitter på olika typer av belysningsstolpar. Naturmiljö Väg 726 passerar på den aktuella vägsträckan genom skogs-, myr- och åkermark. Åkermarkerna finns främst i anslutning till byarna längs vägen. Väster om vägen på ett avstånd av ca 600 m finns Fäbodskogen som är naturreservat och Natura 2000-område. Reservatet utgörs av ett skogsskifte som inte brukats under mycket lång tid varför skogen är urskogsartad. Där finns mycket gamla tallar, torrträd och omkullfallna träd. I området finns även en mindre igenvuxen inäga med en gammal timmerbyggnad. Naturtypen taiga ska skyddas enligt habitatdirektivet. Inga arter är listade enligt habitatdirektivet. Naturreservatet bildades 1978. Hot mot området kan t.ex. vara exploatering och avvattning. Skogsstyrelsen har registrerat en nyckelbiotop och naturvärde i form av barr- och sumpgranskog öster om och i nära anslutning till väg 726, strax norr om Lappsjöudden. I Länsstyrelsens inventering av våtmarker finns ett område ca 1.5 km öster om vägen som är bedömt till klass 2. I övrigt finns inga klassificerade våtmarker i anslutning till vägen. Skogsstyrelen har även ett mindre antal sumpskogar registrerade, oklassificerade eller låga naturvärden, dock få i nära anslutning till vägen. Längs den aktuella sträckan finns inga områden som tagits upp i Trafikverkets förteckning över artrika vägkanter. Figur &.. Sumpskogs-(våtmarksområde (ej klassificerat) mellan Notsjön och Lill-Lappsjön. *#
Enligt Artportalen finns inga fynd längs vägen av rödlistade eller formellt skyddade arter av kärlväxter, storsvampar, lavar, mossor eller fåglar. Sjöar och vattendrag i området omfattas av generellt strandskydd på 100 m enligt miljöbalken. Öppna diken i jordbruksmark omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Flodpärlmussla kan finnas i vattendragen men det finns inga tillgängliga uppgifter som kan bekräfta att så är fallet (Länsstyrelsen i Västerbottens län och www.musselportalen.se). Även utter kan finnas i vattendragen men registrerade observationer finns bara kring Burträsket, mellan Göksjön och Bygdeträsket samt söder om Bygdeträsket (Länsstyrelsen i Västerbottens län, www. musselportalen.se, www.artportalen.se). På sträckan passeras flera namngivna vattendrag som Rickleån, Lappsjöbäcken, Andersvattenån, Notsjöbäcken, Halmbäcken, Vitsidabäcken, Marratjärnbäcken, Karolinabäcken, Ellbergsmyrbäcken och Kvarnbäcken. På sträckan finns även flera både mindre och större sjöar som Bygdeträsket, Göksjön, Andersvattnet, Vitsidatjärn och Lill-Bocktjärnen. Hösten 2012 har 23 st vägtrummor i naturliga vattendrag längs vägsträckan inventerats med avseende på bl.a. vandringshinder och utteranpassning. Fyra trummor (ej namngiven bäck söder om Stor-Lappsjön, ej namngiven bäck norr om Stor-Lappsjön, Notsjöbäcken, Kvarnbäcken) bedöms utgöra vandringshinder. Samtliga inventerade trummor bedöms ha dålig eller mycket dålig utteranpassning (möjlighet för utter att passera torrskodd vid låga vattenflöden/ingen möjlighet att passera torrskodd på någon sida av vattendraget). Läge på inventerade trummor visas i figur 5.3.4. Rickelån passeras på bro i Bygdsiljum. Andersvattenån passeras på rörbro vid Edet, se figur 3.1.2. Figur &..# Vitsidtjärnen ligger direkt öster om väg "#$. Från Bygdsiljum och norrut till Bygdeträsk ingår sjöar och vattendrag väster om vägen i Stora Bygdeträskets fiskevårdsområde. Sjöar och vattendrag från Vitsidan och norrut till Burträsk ingår i Bureälvens övre fiskevårdsområde. Bestånd av gös finns i sjön Burträsket och i direkt anslutande vatten. Övriga arter intressanta för sportfiske är gädda, abborre, braxen, mört, löja och lake. Inom området finns även ruda, gärs, stensimpa samt i rinnande vatten harr, öring, elritsa samt bäcknejonöga. I Andersvattenån planeras fiskevårdande åtgärder av fastighetsägarna.(källa: Tony Söderlund, fiskekonsulent, Skellefteå kommun. *%
Figur &..& Ellbergsmyrbäcken. Figur &.. Karolinabäcken. *&
I Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS anges följande: Rickleån Otillfredsställande ekologisk status. Risk att inte kvalitetskravet uppnås år 2015 beroende på flödesförändringar, morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar. Kvalitetskrav år 20121 är god ekologisk status. God kemisk status. Ingen risk att inte kvalitetskravet uppnås år 2015. Lappsjöbäcken Måttlig ekologisk status. Risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015 p.g.a övergödning och kontinuitetsförändringar. Kvalitetskravet är god ekologisk status år 2021. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Andersvattnet God ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status år 2021. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Andersvattenån Måttlig ekologisk status. Risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015 p.g.a. övergödning och morfologiska förändringar. Kvalitetskravet är god ekologisk status år 2021. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Lill-Bocktjärnen God ekologisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Kvarnbäcken Måttlig ekologisk status. Risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015 p.g.a. övergödning och morfologiska förändringar. Kvalitetskravet är god ekologisk status år 2021. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Vitsidbäcken Otillfredsställande, god ekologisk status (beroende på delsträcka). Risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015 p.g.a. kontinuitetsförändringar. Kvalitetskravet är god ekologisk status år 2021. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Burträsket God ekologisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. God kemisk status. Ingen risk att kvalitetskravet inte uppnås år 2015. Figur &..) Halmbäcken. *
Vidare passeras Halmbäcken och biflöde till Halmbäcken från Stor-Bocktjärnen. Dessa vattendrag omfattas av biotopvårdsplan Lappsjöbäcken som utarbetats av Länsstyrelsen inom ramen för Projekt skoglig vattenmiljö. Biotopvårdsplanen är i huvudsak inriktad mot återställningsåtgärder av vandringshinder. Tre trummor är partiella eller definitiva vandringshinder, se karta i figur 5.3.4, objekt enligt biotopvårdsplan. Objekten omfattas inte av biotopskydd. Naturmiljöintressen redovisas på karta i figurer 3.4.6. - 3.4.7. Kulturmiljö Byarna runt Bygdeträsket omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Bygdeträsket och Bygdsiljum har medeltida ursprung. Som motivering till kulturmiljövärdet anges att det är ett varierat landskap med medeltida kontinuitet i mellanbygden vid skogssjöarna Bygdeträsket och Göksjön. Uttryck för riksintresset är jordbruksbyar i lidläge med det omgivande odlingslandskapet sluttningarna ner mot sjöarna. Välbevarad traditionell bebyggelse med par- och enkelstugor samt sommarladugårdar, rökbastur, rundlogar och lador. I riksintresset ingår även Västerbottens första järnmalmsgruva från 1630-talet i Bygdsiljum. Riksintresseområdet finns på västra sidan av vägen, mellan väg 726 och väg 364. Fornlämningar finns i nära anslutning till väg 726 vid bl.a. dammanläggningen i Bygdsiljum (nr 195:1 och 196:1). Fornlämningar i form av fynd av gammal skidspets finns väster om väg 726 vid Stormyran norr om Notsjön (nr 210:1) och skifferyxa norr om Rickleån i sydvästra delen av Bygdsiljum (nr 202:1). Intressant är också Gruvberget i Bygdsiljum, Västerbottens första järnmalmsgruva från år 1630 (nr 153:1). Tabell &.. Fornlämningar i nära anslutning till väg "#$ (RAÄ *):, *$: och #,: redovisas även på kartor i fi gurer &..$-&.."). RAÄ nummer Avstånd från väg mitt Kort beskrivning Burträsk 195:1 ca 40 m öst om väg 726 Borttagen Boplats, skärvstensförekomst Burträsk 196:1 ca 100 m öst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Hyttlämning, masugn Burträsk 202:1 ca 250 väst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, skifferyxa Burträsk 127:1 ca 250 m öst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Fäbod Burträsk 147:1 ca 250 m väst om väg 726 (längs väg 730) Övrig kulturhistorisk lämning Kemisk industri, Tjärdal Burträsk 210:1 ca 190 m väst om väg 726 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, skidspets Burträsk 198:1 ca 425 m öst om väg 726 Fast fornlämning Boplats, Burträsk 153:1 ca 450 m väst om väg 726 Fast fornlämning Gruvområde, Gruvberget För bevarandevärda odlingslandskap se avsnitt Jordbruk och skogsbruk. Kulturmiljöintressen redovisas på karta, figur 3.4.6-3.4.7 samt i tabell 3.4.1. På kartorna redovisas fornlämningar närmare än 200 m till väg 726 med RAÄ nummer kartor i figurer 3.4.6-3.4.7. Väg 726 ingår inte i Länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer och vägobjekt eller kulturhistoriskt värdefulla broar. Till väg 726 ansluter väg 730 vid Edet som klassats som värdefull vägmiljö. Rekreation och friluftsliv Inom utredningsområdet finns inga områden av riksintresse för friluftslivet. Skidbackarna i Bygdsiljum är populära målpunkter för rekreation och friluftsliv och naturen i området utgör även en viktig resurs för det rörliga friluftslivet, med möjligheter till främst bär- och svampplockning samt jakt. Enligt skoterledskartan på Skellefteå kommuns hemsida finns skoterleder som antingen löper parallellt nära väg 726 eller korsar densamma. *)
Figur.. Karta med natur- och kulturmiljöintressen, Bygdsiljum- Edet.
Figur.. Karta med natur- och kulturmiljöintressen, Edet-Burträsk.
3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik och berggrund Vägen går genom svagt till måttligt kuperat skogslandskap där jorden huvudsakligen består av morän med lokala inslag av lera/silt, sand, svallsediment/grus samt torv. Markytan i anslutning till vägen är relativt plan i både tvär- och längsled och är bitvis blockig. Berggrunden kan delas i två större områden: Figur &... Utblick mot skidbacke i Bygdsiljum från väg "#$. Del 1 Bygdsiljum-Edet: Består i huvudsak av Gnejsiga bergarter kvarts-fältspatrika sedimentära bergarter (sandsten, gråvacka m.m). Del 2 Edet-Burträsk: Består i huvudsak av ställvis gnejsiga bergarter (sur intrusivbergart granit, granodiorit, monozonit m.m) med inslag av sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m). Det finns få synliga ytor med berg i direkt anslutning till vägen. För jordartskarta se figurer 3.5.1 och 3.5.2. Ledningar I anslutning till byarna finns det luft- och markförlagda tele- och elledningar längs vägen.,,
Figur &.). Jordartskarta, Bygdsiljum-Bygdeträsk, källa SGU.,
," Figur &.).# Jordartskarta, Bygdeträsk-Burträsk, källa SGU.
3.6 Nationella miljömål, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Västerbottens län. För utförligare beskrivning av de regionala miljömålen hänvisas till www.lansstyrelsen.se/vasterbotten. Nationella och regionala miljömål omfattar: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen -ällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För måluppfyllelse se avsnitt 7. Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprinciperna och lokaliseringsprincipen. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen samt denna miljöbeskrivning har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättad förstudie och samråd har tagits till vara och getts möjlighet att påverka projektet. Förbättringsåtgärderna görs på befintlig väg. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas miljövänliga produkter och arbetsmetoder.,#
Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft. Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Omgivningsbuller. Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Normen avser alla vägar i hela landet med trafikmängd större än 6 miljoner fordon per år. Fisk- och musselvatten. Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. Vattenförekomster. Bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Inga vattendrag omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- eller musselvatten. Flertalet sjöar och vattendrag omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, se avsnitt 3.4 Miljö, Naturmiljö. Grundvattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer finns i Bygdsiljum, se avsnitt 3.3 Markanvändning och naturresurser, Vattentäkter. Byte av trummor i berörda vattendrag bedöms ej negativt påverka vattendragens kemiska status. Vattendragens ekologiska status säkerställs då eventuella vandringshinder i trummorna byggs bort. Åtgärderna påverkar inte grundvattenförekomster negativt. För övriga bedömningar beträffande påverkan på miljökvalitetsnormer se avsnitt 5. Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder. Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas på denna vägsträcka p.g.a. låg trafikmängd.,%
4 Planerade vägåtgärder 4.1 Alternativ utformning För detta projekt har alternativa lösningar studerats i förstudieskedet. För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k. Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer: Steg 1 Påverkan av transportbehovet och valet av färdsätt Steg 2 Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3 Förbättringar och mindre ombyggnader Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader Metoden finns beskriven i Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen, Vägverket, Publ 2002:12. I ställningstagande daterat 2013-06-03 har Trafikverket beslutat att gå vidare i planeringsprocessen genom att ta fram en vägplan för förstudiens föreslagna förstärknings- och bärighetsåtgärder enligt fyrstegsprincipens Steg 3. 4.2 Vägåtgärder Följande åtgärder ingår i vägplanen: Ny asfaltbeläggning samt överbyggnadsmaterial i vägkropp på hela sträckan. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Kurvrätningar, kurvbreddningar och profiljusteringar utförs där behov finns. Vägdiken och trummor inventeras. Lutningar utefter hela vägsträckan justeras så att en funktionell avvattning av vägen uppnås. Trummor byts ut vid behov. Infarter justeras och trummor i anslutning till dessa byts vid behov. Vägen och sidoområdena ska trafiksäkras för 80 km/h. Nya vägräcken. Gång- och cykelbana på västra sidan av vägen i Bygdeträsk, separerad med kantsten. Se även separata ritningar och beskrivningar i vägplanen. I tabell 4.2.1 och figur 5.3.4 redovisas inventerade trummor i naturliga vattendrag som åtgärdas och där anmälan för vattenverksamhet görs. Figur.#. Vägen har bärighetsbrister, bl.a. dålig bärighet i vägkanten.,&
, Tabell.#. Trummor i naturliga vattendrag som åtgärdas samt där anmälan för vattenverksamhet görs.
5 Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 5.1 Nollalternativet Effekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Ett nollalternativ innebär ingen förändring, dvs. inga förstärknings- eller bärighetsåtgärder utförs. 5.2 Metodik - bedömning av konsekvenser Syfte. Enligt väglagen ska en miljöbeskrivning innehålla uppgifter om projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Miljöbeskrivningen ska redovisa uppgifter om områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken samt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 miljöbalken samt skyddade områden och arter enligt 7 och 8 kap. miljöbalken och kulturminneslagen. Process. För ett projekt där länsstyrelen beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning för vägplan upprättas som ej behöver godkännas av Länsstyrelsen. Metod. En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens, omfattning. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar tak medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel försumbara, ringa, minst, mindre, små, begränsad eller störst för att öka läsbarheten. Tabell ).#. Bedömningsskala för konsekvenser. Ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig - Stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig - Stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten - Måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten - Måttlig konsekvens Liten konsekvens Begrepp. I miljöbeskrivningen används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen. Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, till exempel att den nya vägen går i skärning som innebär lägre grundvattennivå. Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår där vägen dras fram, till exempel sättningar på byggnader eller sinande brunnar. Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel skador på byggnader eller att ett antal hushåll måste hämta sitt vatten i en annan brunn. För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika skyddsåtgärder utföras, till exempel stabilisering av husgrunden innan skadan uppkommer eller att brunnen grävs djupare.,)
5.3 Miljö Landskapsbild Miljökonsekvenser Planerade förstärkningsåtgärder inklusive plan- och profiljusteringar som huvudsakligen genomförs inom befintligt vägområde och i skogsmiljö bedöms kunna genomföras utan att upplevelsen av landskapsbilden negativt förändras. Vägens anpassning till omgivande terräng bibehålls. Utblickarna mot omgivande miljöer kan förbättras där röjning av vegetation görs. Genom Bygdeträsk och Bygdsiljum genomförs åtgärderna huvudsakligen inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan att förändra eller negativt påverka omgivande landskap och bebyggelsemiljöer. Ny gång- och cykelbana (separerad med kantsten) mellan väg 730 och väg 742 innebär ett utökat vägområde på västra sidan av vägen på en sträcka av drygt 400 m. Mindre intrång på tomtmark kommer att ske men intrånget i värdefulla odlings och bebyggelsemiljöer bedöms som mycket litet. Det nya vägområdet tar tomtmark och odlingslandskap i anspråk i mycket liten omfattning. Byte av trummor kommer inte att förändra upplevelsen av vägen. Inga åtgärder på befintliga broar över Rickleån och Andersvattenån kommer att göras och inga nya broar kommer att byggas. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små till ringa. Skadeförebyggande åtgärder Vägåtgärderna utförs så att dessa väl harmonierar med omkringliggande landskap i fråga om plan och profil. Höga bankar och djupa diken kommer inte att anläggas. Minsta möjliga markintrång i angränsande skogsmark, odlingslandskap och tomtmark görs. Befintlig vegetation skall bevaras i så stor utsträckning som möjligt i bebyggd miljö. Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Självetablering av naturligt fältskikt i slänter i områden med odlingsmark ska främjas med avbaningsmassor. Vägens sidoområden i odlingslandskap ska täckas med jord från intilliggande ängsmark för spontan etablering av ängsväxter. Slänter och bankar i öppet landskap hålls rena från sly i hela vägområdet. I skogslandskap kan högre vegetation tillåtas etablera sig i de yttre delarna av slänten om vegetationen inte skymmer betydelsefulla utblickar över landskapet. Säkerhetsområde beaktas. Självetablering av naturligt fältskikt i slänter i skogsmark ska främjas med avbaningsmassor. Utveckling av möjliga utblickar över landskapet ska också beaktas. Kulturmiljö Miljökonsekvenser Genom Bygdeträsk och Bygdsiljum genomförs åtgärderna framför allt inom befintligt vägområde och bedöms kunna genomföras utan negativ påverkan på den äldre kulturbebyggelsen, odlingslandskapet och värdekärnorna i riksintresseområdet. Ny gång- och cykelbana i Bygdeträsk innebär något större markintrång men bedöms kunna ske utan att skada utpekade värdekärnor i riksintresset för kulturmiljö och bevarandevärt odlingslandskap. Vägens karaktär eller sträckning kommer inte att förändras varför upplevelsen av kulturlandskapet inte kommer att påverkas negativt. Längs vägen finns ett mindre antal fornlämningar som ibland ligger förhållandevis nära vägen. Ingen av de redovisade fornlämningarna ligger dock så pass nära att de bedöms kunna beröras fysiskt. Se även avsnitt 5.6 Byggtiden. Konsekvenserna bedöms sammantaget som ringa. Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. Se även avsnitt 5.6 Byggtiden. +
Naturmiljö Miljökonsekvenser Skyddade områden och arter Längs vägsträckan berörs inte Fäbodskogen som är naturreservat och Natura 2000-område av planerade vägåtgärder. Objekt längs Lappsjöbäcken som ingår i biotopvårdsavtal och utgör vandringshinder åtgärdas, se även Sjöar och vattendrag nedan. Inga områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken t.ex. öppna diken i jordbruksmark bedöms påverkas eller skadas då dessa inte berörs av planerade vägåtgärder. Inga andra skyddade områden berörs av de planerade vägåtgärderna. Inga konsekvenser för skyddade områden uppstår. Sumpskogar och våtmarker Enbart ett mindre antal sumpskogar och våtmarker med inga eller mindre dokumenterade naturvärden ligger nära vägen. Planerade åtgärder innefattar rensning samt justering eller liten sidojustering av diken. Vägåtgärderna medför ett mindre markintrång i sumpskogar med låga eller inga utpekade värden längs med vägen i samband med utökning av vägområde och dikesjusteringar. Framförallt är det områden mellan Bygdeträsk och Vitsidbäcken som berörs. Påverkan bedöms vara lokal eftersom den utförs i utkanten av sumpskogen vars hydrologi redan idag är påverkade av den befintliga vägen. Någon övrig förändring av hydrologi eller grundvattennivåer är inte att förvänta. Konsekvenserna för sumpskogar och våtmarker bedöms som ringa. Sjöar och vattendrag Lappsjöbäcken omfattas av biotopvårdsavtal med avsikt att åtgärda vandringshinder. Vid passagen med väg 726 finns tre trummor som har utpekats. Vägtrummor kommer vid behov att bytas ut p.g.a. tekniska skäl i 23 bäckar. Byte av trummor innebär att kapaciteten höjs vilket säkrar att högre flöden på våren kan avledas. För byte av dessa trummor görs anmälan för vattenverksamhet, se tabell 4.2.1 och karta i figur 5.3.4. Inga åtgärder görs på befintliga broar över Rickleån och Andersvattenån. Byte av trummor innebär att schaktningsarbete i vatten kommer att utföras. Arbetet ger upphov till en temporär grumling i vattendraget som upphör när schaktningsarbetena är avslutade. Effekten av grumling under byggtiden förväntas bli att vattenspegeln närmast trumman missfärgas. Undviks åtgärder under tiden för fiskvandring samt att de genomförs under lågvattenperioder blir konsekvenserna för fiskar och andra vattenlevande djur försumbara d.v.s. inga skador på fisk eller andra vattenlevande djur bedöms uppstå. Längs hela sträckan görs justering och dikesrensing för att åstadkomma bättre avrinning av vatten. Befintligt dikessystems avrinningsriktning förändras inte. Mindre grumling uppstår i samband med dikesjusteringarna samt även under den tid som dikesslänterna ligger blottlagda utan vegetation. Genom att dikesjusteringar genomförs under lågvattenperioder så att grumling minimeras bedöms inga negativa konsekvenser uppstå. Strandskyddets syften vid berörda sjöar och vattendrag uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras p.g.a. planerade vägåtgärder. Bedömningen är att endast ringa eller små negativa konsekvenser för vattendrag kommer att uppstå med anledning av planerade åtgärder för vägen. Åtgärdande av trummor med vandringshinder, se kartor i figur 5.3.4 medför positiva konsekvenser för fiskar och vattenlevande djur då förutsättningarna för vandring förbättras. Skadeförebyggande åtgärder Förlängning av befintliga trummor projekteras enligt Trafikverkets riktlinjer så att tillräcklig kapacitet erhålls och så att vattenhastigheten genom trumman inte blir för hög samt så att vandringshinder undviks. Även överenskommelsen Utformning av ekologiskt anpassade vägpassager mellan Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Skogsstyrelsen samt Trafikverket följs. Arbeten med trummor utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. Arbetena bör även ske under tidpunkter då effekterna av verksamheten som leder till grumling är som minst, t.ex. under lågvattenperioder och under perioder då fiskvandring ej sker. Trummor med utpekade vandringshinder åtgärdas. Anmälan för vattenverksamhet görs för byte av 23 st trummor, se tabell 4.2.1 och karta i figur 5.3.4. Diken och trummor utformas och anläggs så att utpekade sumpskogar och våtmarksområden inte riskerar att avvattnas. Erosionsskydd anläggs för att minimera grumling i samband med dikesjusteringar där behov finns. *
, Figur ).&. Trummor som byts, vandringshinder åtgärdas och där anmälan för vattenverksamhet söks.
Rekreation och friluftsliv Miljökonsekvenser Längs den studerade vägsträckan finns inga områden av riksintresse för friluftslivet. De omgivande skogarna nyttjas för bär- och svampplockning, jakt och fiske. På vintern är snöskotern ett viktigt transportmedel och fritidssysselsättning. Förutsättningarna för skotertrafik förändras inte i området. Vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser för friluftslivet då vägens förbättrade standard ökar tillgängligheten till området. Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 5.4 Hushållning med naturresurser Jord- och skogsbruk Miljökonsekvenser Enligt miljöbalkens 3 kapitel 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Markerna i anslutning till vägen består i huvudsak av skogsmark. Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen bedöms uppstå, eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Övrig mark som tas i anspråk är, ängsmark/åkermark/övrig öppen mark. Ingen negativ påverkan på bedrivande av jordbruk uppstår eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. De negativa konsekvenserna bedöms som försumbara. Skadeförebyggande åtgärder Markintrång minimeras och att befintliga anslutningar till jordbruks- och skogsfastigheter behålls. Vattenresurser Miljökonsekvenser I Bygdsiljum finns fastställt vattenskyddsområde för vattentäkt ca 300 m väster om vägen. Samtliga vägåtgärder utförs inom befintligt vägområde och med nästan oförändrad profil varför någon negativ påverkan på vattentäkten inte bedöms uppstå. Flertalet av hushållen längs vägen har enskilda brunnar, det finns 4 st enskilda brunnar nära vägen Inga vägåtgärder genomförs i nära anslutning till brunnarna varför ingen negativ påverkan bedöms uppstå. Grundvattenresursen i Rickleåsen påverkas inte av planerade vägåtgärder då åsen inte berörs av vägåtgärderna. Någon förändring eller påverka på de hydrologiska förhållanden uppstår inte. Skadeförebyggande åtgärder Eventuella skyddsåtgärder eller ersättningsfrågor för enskilda och allmänna vattentäkter utreds vidare i bygghandlingsskedet. Provtagning av vattenkvalitén görs i enskilda vattentäkter som ligger inom ett avstånd av 100 m från vägen, se även avsnitt 5.6 Byggtiden. Grus-, sand- och bergtäkter samt naturgrus Miljökonsekvenser Inga grus-, sand- och bergtäkter eller naturgrusförekomster finns längs vägsträckan, varför inga negativa konsekvenser uppstår. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga.
Rennäring Miljökonsekvenser Hela vägsträckan går genom ett område som utgör vårvinterbetesmarker för Malå sameby. Ett mindre intrång i riksintressen för rennäringen görs men intressenas värden bedöms inte skadas. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för rennäringen, eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg och då förutsättningarna för rennäringen därmed inte heller nämnvärt påverkas. Förbättrad standard på vägen innebär förbättrad framkomlighet för rennäringens transporter. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. Material och massor Miljökonsekvenser Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av material för överbyggnad (bärlager, förstärkningslager och slitlager). Det finns inga uppgifter om förorenade massor inom vägområdet. Stenkolstjära har inte påträffats vid provtagning av vägen. Sulfidjord har inte påträffats i genomförda geotekniska undersökningar längs vägen. Konsekvenserna bedöms som små då material tas från godkända täkter. Skadeförebyggande åtgärder Beträffande förorenade massor och sulfidjord som upptäcks under byggskedet, se avsnitt 5.6 Byggtiden. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Lokalisering av tillfälliga upplag för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial ska göras med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållande. I byggskedet upprättas vid behov anmälan/tillstånd enligt miljöbalken. Ej användbara överskottsmassor transporteras till av entreprenören anskaffad och bekostad deponi. 5.5 Hälsa och säkerhet Barriäreffekt Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för gång- och cykeltrafikanterna och därav följande effekterna på förflyttningsvanor och kontaktmönster, kallas barriäreffekt. Förutom på en kortare sträcka i Bygdsiljum finns det inga särskilda anordningar för oskyddade trafikanter längs vägen. På sträckan mellan väg 730 och väg 742 i Bygdeträsk anläggs en gång- och cykelbana. Med hänsyn till att oskyddade trafikanter förekommer i mycket liten omfattning och den begränsade trafikmängden utgör fordonstrafiken i dagsläget ingen egentlig barriär för oskyddade trafikanter längs vägen. Miljökonsekvenser Planerade vägåtgärder innebär vid befintlig trafikmängd att vägen blir säkrare och får höjd framkomlighet. På sträckan förbi Bygdeträsk där ny gång- och cykelbana anläggs blir de positiva effekterna stora. På den övriga sträckan bedöms barriäreffekterna inte förändras eftersom inga särskilda åtgärder för oskyddade trafikanter genomförs. Konsekvenserna bedöms sammantaget som fortsatt små. Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. "