Nätverksträff Fairtrade City den 12 november, 2014

Relevanta dokument
Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Fairtrade City. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige Projektledare: Henrik Petersson, TNS Sifo Projektnummer: Datum:

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Fairtrade Kännedomsundersökning

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

Fairtrade. Kännedomsundersökning. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige. Projektledare: Alexandra Matschy, TNS Sifo Henrik Petersson, TNS Sifo

Kännedomsundersökning 2013

Konsumenterna Fairtrade Trend 2015

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

RESULTAT Mer än var tredje tänker på vattenresurserna när de handlar.

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

Facket handlar rättvist

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Konsumenters inställning till produkter med etisk märkning

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Fair Trade enligt WFTO

Undersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010

SOCIAL DAY 20 FEBRUARI 2013 CLARION HOTEL SIGN, STOCKHOLM RESPONSIBILITY. Konferensen arrangeras av Miljöaktuellt i samarbete med Fairtrade Sverige.

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Globala konsumtionstrender för livsmedel. Anna Andersson, AgriFood Economics Centre. Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

fairtrade av susanne lundström

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Vad kan vi lita på och litar vi på det? Foto: Fredrik Fernqvist

Bilaga 4 - Medvetna klimatval idag, jämförelser mot 2014

Uppföljning: Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet

Globescan Konsumentundersökning 2011

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Konsumenterna och GMO

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis.

Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner

Får alla barn det alla barn har rätt till?

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

Vad påverkar din konsumtion?

AB Handelns Utredningsinstitut September Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige?

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Rapport om enkät till butiker om nyttan av ett konstmuseum i centrala Uppsala

VILL DU VETA MER?

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Fair Trade Grund del 1

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Malmöpanelen 14. Malmö juni 2016

Säkerhetskultur, igen! Varför det? Jukka Salo Slfu

UNDERSÖKNING OM INSTÄLLNINGEN TILL OLIKA VAL

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Hållbara perspektiv. Etappmål

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Så ser vi på delningsekonomi och second hand-marknad

Röster om folkbildning och demokrati

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Söderhamn. Bergvik skog

Utdrag ur Mat i Sverige,

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING

Konsumtionens klimatpåverkan

Åsikter om företagens miljöuttalanden

Undersökning oktober 2017

RAPPORT HÅLLBARHET PÅ RESTAURANGER. Bakgrund och sy5e

KF som konsumenternas röst

Sverıgebılder Resultat och slutsatser.

Ängelholm är en Fairtrade City

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Ekonomiskt stöd till organisationer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Lättöppnade förpackningar resultat från en enkätstudie

Fairtrade City Frågor & Svar

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Marknadsföring II (MF-II)

SKL Kommentus Inköpscentral

FBRN Brandjobs. Projektiva metoder - närmare sanningen? Marknadsundersökningens dag - 11 MARS Fredrik Berggren & Robert Nises

Yttrande över motion om utredning av möjligheter för Eslöv att bli en Fairtrade City

Malmöpanelen 9 Medborgardialog och bibliotek. April/maj 2013

Varbergstunneln Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Ovanåker. Bergvik skog

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

Hållbarhetsrapport 2018

Transkript:

Nätverksträff Fairtrade City den 12 november, 2014 Gunne Grankvist (Gunne.Grankvist@hv.se) 2

20 minuter om; Sociala produktmärkningar Vad kännetecknar de som är mer positiva till sådana märkningar? Varför väljer inte fler konsumenter produkter med sociala produktmärkningar? 3

Sociala produktmärkningar Varför finns de vad är poängen? Hur kan man förklara och förstå sociala produktmärkningar? 4

Sociala produktmärkningar För att göra det osynliga synligt Osynliga attribut, som produktens historia, blir synliga genom märkningen 5

Sociala produktmärkningar Kanske borde detta att alla produkter har en historia men att denna ofta är osynlig lyftas fram mera i marknadsföring? Större intresse för produkters historia skulle kunna leda till (ännu) större intresse för produkter med sociala produktmärkningar Jämför med antikviteter (som får sitt värde genom sin historia) 6

I litteraturen om Fairtrade Relationen producent konsument beskrivs ofta som annorlunda och som: co-operation rather than competition och trade not aid För konsumenten: Det lyfts fram att Fairtrade-märkta alternativ ger fler valmöjligheter och därmed fler möjligheter att välja alternativ som är mer i linje med de egna värderingarna och den egna livsstilen 7

I litteraturen om Fairtrade I viss litteratur används begreppet politisk konsumtion Att t.ex. välja Fairtrade-alternativ framställs som ett riskfritt och ganska anonymt sätt att uttrycka sig politiskt Även aktivism är ett ord används (är politisk konsumtion och aktivism ord som borde användas i marknadsföring av Fairtrade-produkter?) 8

Vad kännetecknar de som är mer positivt till sociala produktmärkningar? Här följer några axplock 9

Under februari 2012 intervjuades 2001 personer som utgjorde ett representativt urval av svenska internetanvändare mellan 15 och 79 år 70% kände igen Fairtrade-märkningen I gruppen yngre (15-34 år) kände hela 90% igen Fairtrade-märkningen 10

Att känna igen är dock inte detsamma som att ha en djupare kunskap om 11

Kvinnor och män I vissa undersökningar har man funnit att kvinnor är mer positiva till Fairtrade I andra undersökningar har man inte sett någon skillnad 12

Ålder och inställning till Fairtrade Det finns inga klara tendenser 13

Spelar värderingar (values) någon roll? Värderingar = vad man strävar efter, vad man tycker är viktigt, vad man vill uppnå Värderingen Varma relationer till andra (att ha nära kompisar/vänner och djupa vänskapsband) har visat sig höra ihop med att ha mer positiva attityder till Fairtrade 14

Spelar värderingar (values) någon roll? Kanske det lyftas fram i marknadsföring av produkter med sociala produktmärkningar; Att; de som söker, och väljer, Fairtrade-alternativ är personer som strävar efter; Varma relationer till andra (att ha nära kompisar/vänner och djupa vänskapsband) 15

Spelar värderingar (values) någon roll? Värderingar = vad man strävar efter, vad man tycker är viktigt, vad man vill uppnå Fokus på social status och prestige, strävan efter kontroll och dominans över andra människor och naturen (INTE) Empati med de man relativt ofta är i kontakt med (DELVIS) Empati även med de man sällan är i kontakt med (JA) 16

Dvs, Att sträva efter att överskrida personliga och individuella intressen - och istället arbeta för att vara andra till gagn - och då i synnerhet människor man inte är i direkt kontakt med det har visat sig öka sannolikheten att man är positivt inställd till Fairtrade-alternativ 17

Spelar värderingar (values) någon roll? Värderingar = vad man strävar efter, vad man tycker är viktigt, vad man vill uppnå 18

Personlighet vs Värderingar (values) Traits refer to what people are like, values to what people consider important Varför är somliga mera positiva till Fairtrade än andra? Values förklarar delvis, se ovan Personlighet förklarar nästan inget 19

Ytterligare några forskningsresultat 20

Ekologisk vs social hållbarhet? Vilket upplevs som viktigast? Studier (i västerlänska men icke-svenska stickprov) visar att man anser; Att sociala och arbetsrättsliga villkor är uppfyllda är minst lika viktigt, eller viktigare, än att produkterna är miljövänligt producerade 21

Fairtrade i special butiker eller inte? INTE i specialbutiker Man föredrar att Fairtrade alternativen finns där man köper andra varor 22

Positiva och negativa märkningar Forskning visar att: Vi har en starkare tendens att välja bort det negativt än att välja det positiva Ex på neg märkning : Greenpeace elektronik guide WWF:s fiskeguide Märkning av vitvaror A++ till F Varningstexter på tobak OBS: I inget av dessa fall finns märkningen på produkten 23

Positiva och negativa märkningar Forskning visar att: Vi har en starkare tendens att välja bort det negativt än att välja det positiva Det är möjligt att det finns djupt liggande evolutionära förklaringar till varför vi lägger större vikt vid att undvika det negativa än uppnå det positiva 24

Positiva och negativa märkningar Det är möjligt att det finns djupt liggande evolutionära förklaringar till varför vi lägger större vikt vid att undvika det negativa än uppnå det positiva Kan Fairtrade-rörelsen dra nytta av detta? 25

Varför väljer inte fler produkter med sociala produktmärkningar? 26

Varför väljer inte fler produkter med sociala produktmärkningar? Man tenderar glömma bort sina värderingar när man väl befinner sig i köp-situationen Så, något behöver påminna 27

Varför väljer inte fler produkter med sociala produktmärkningar? Bristande information om etiska, eller Fairtrade-alternativ, har framkommit som skäl Dålig tillgänglighet, har nämnts Fairtrade är för dyrt har nämnts Misstro mot Fairtrade har framkommit i vissa studier Att många är styrda av gamla köpvanor - är ett möjligt skäl 28

Bristen på återkoppling Om man väljer etiska alternativ gör man det förmodligen eftersom man anser detta vara rätt Men man ser inte konsekvenserna av sitt val Man får ingen återkoppling vad spelade mitt val av ett etiskt alternativ för roll? Hur kan konsumenten få se konsekvenserna av sina val? Går konsekvenserna att visualisera? 29

Är taket nått? Eller, kan vi i Sverige bli bättre på att välja alternativ med sociala märkningar? Holland och England ligger klart före oss Kan de så kan väl vi? 30

Grankvist, G. (2012). Konsumenters inställning till produkter med etisk märkning. Forskningsrapport / Högskolan Väst http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4813 31

32 Tack för att ni lyssnade!