Förekomst av hårklomossa Dichelyma capillaceum på några lokaler i Kronobergs län

Förekomst av hårklomossa Dichelyma capillaceum på några lokaler i Kronobergs län

Förekomst av hårklomossa ISSN 1103-8209, meddelande nr 2006:20 Text: Per Darell Omslagsfoto: Per Darell Tryckt på Länsstyrelsens repro september 2006 Utgiven av

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Metod 4 Resultat 5 Salen och Helige å/huseby 5 Stråken (Förhultasjön, norra och södra Stråken) 5 Helgasjön (Araby NR och Hissö) 5 Helgeån (Delary dammar - Hästberga dammar) 5 Kommentarer till resultaten och bedömning av lokalernas status 7 Lite om hårklomossans ekologi 8 Litteraturförteckning 9 Kartor 10

Förord Per Darell har på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län inventerat hårklomossa i fyra områden i länet, med tonvikt på Mörrumsåns och Helgeåns vattensystem. Inventeringen genomfördes under sommaren 2005 och ingår som en del av det åtgärdsprogram för hårklomossa, vilket Länsstyrelsen i Kronobergs län ansvarar för. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till de åtgärdsförslag som framförs i rapporten, utan Per Darell ansvarar ensam för innehållet. Länsstyrelsen

Sammanfattning Inventeringarna av hårklomossa 2005 förbättrar kunskapen om artens förekomst i länet och artens habitatkrav. Starka och vitala populationer hittades i alla fyra undersökta områden. Mossan växer helst i skuggiga lägen, skyddat på sten, alsocklar, samt grenar av al och vide i anslutning till stillastående eller måttligt strömmande vatten. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län genomfördes år 2005 en undersökning av förekomsten av hårklomossa, D. capillaceum, i fyra områden i Kronobergs län. Undersökningen är en del i ett åtgärdsprogram för bevarande av hårklomossa (Naturvårdsverket, 2004, rapport 5402). I Kronobergs län förekommer hårklomossa i Mörrumsåns och Helge ås vattensystem. Tidigare inventeringar i Mörrumsåns vattensystem har gjorts av A. Niklasson på 1970-talet, K. Hylander 1995 och i Åsnen av M. Svensson 2001. Det första området som undersöktes 2005 var Helige å från Näset i södra Salen via Huseby till mynningen i Åsnen. Det andra området som undersöktes var sjön Stråken där A. Niklasson 1975 fann hårklomossa i den bäck som rinner ut i sjön, Stråken ligger högt upp i Mörrumsåns vattensystem. Tillflödet till Stråken kommer från källsjöarna Fiolen, S. Skärsjön och Förhultasjön. Av dessa sjöar undersöktes Förhultasjön. Det tredje undersökta området ligger också i Mörrumsåns vattensystem nämligen Helgasjön. De två områden vilka inventerades var naturreservaten i Araby och på Hissö då Helgasjön och tillhörande källsjöar är dåligt undersökta vad gäller förekomst av hårklomossa. Området mellan Delary och Hästberga dammar (Skåne) var det fjärde inventeringsområdet. Området ligger nedströms sjön Möckeln och ingår i Helge ås vattensystem. Här finns en av huvudförekomsterna för hårklomossan i Kronobergs län. Alla av inventeringen berörda vattendrag är reglerade. Kraftigaste vattenståndsförändringar har området mellan Delary och Hästberga. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 3

Metod Ovan beskrivna områden besöktes juli - augusti 2005. Där det fanns substrat för hårklomossa genomsöktes området till fots eller med kanot. De substrat som bedömdes intressanta var stenar, träd och buskar vid strandkanten. Sträckor där substrat saknades men ändå är bedömda är likväl markerade på kartorna. Varje påträffad population eller förekomst av hårklomossa har koordinatsatts frånsett i de fall då flera helt närliggande populationer påträffades då endast den största populationen koordinatsattes. Med population avses en i rummet avgränsad anhopning av hårklomossa. Om en population är utspridd på mer än en ½ m 2 (på ett eller flera närliggande substrat) har den räknats som stor. En vital population är en population som breder ut sig över minst en ½ m 2 och består av friska delar. Arean (längden x bredden) hos de påträffade populationerna av hårklomossa har mätts upp med måttband, vilket ger ett approximativt mått på populationens egentliga area. Längd Bredd Sid 4 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Resultat Område 1; Södra Salen och Helige å/huseby Hårklomossa hittades rikligt (31 delpopulationer mestadels på alar) och är vital från Igelbäckens utlopp till Helige å och söderut till stranden vid Tyskholmarna en sträcka på ca 500 m. Hårklomossa fanns även i några få populationer på västra sidan av Helige å vid Igelbäckens utlopp och endast en av dessa, på en al en bit ute i Husebyån, är stor och vital. I övrigt förekommer mossan inte på andra ställen i Helige å/huseby eller runt Näset. Område 2; Förhultasjön, norra- och södra Stråken Förhultasjön: Inga fynd av hårklomossa. Norra stråken: Allan Niklasson fann 1975 ett par lokaler för hårklomossa i Aneboda längs ån mellan kalkstationen och Oset. Under årets inventering påträffades hårklomossa endast mellan bron och Oset. Där fanns den emellertid rikligt på drygt 10 stenar och någon al, flera av dem vitala. Hårklomossan växte mellan 0-3 dm över vattenytan. Vattenståndet var relativt högt för årstiden. På Ugglehultsön (på 5 stenar) och Feröarna ( på 25 stenar) förekom hårklomossa mycket rikligt på stenar och på liggande videstammar. Mossan växte mestadels 3-4 dm över vattenytan ofta flera meter in på stranden. Södra Stråken: I den skyddade viken väster om Oset hittades hårklomossa relativt rikligt på stenar (8 stenar) och stora delar är vitala. Mossan hittades också något på västra stranden upp till Osets början men hittades inte på i kartan markerade öar och inte på Osets östra sida ner till ån. Område 3; Helgasjön, Araby NR och Hissö NR Araby naturreservat: Inom reservatet påträffades D. capillaceum på två lokaler, smärre förekomst i norra viken medan förekomsten i södra delen är lite större med särskilt en stor och vital koloni. Hårklomossan påträffades framför allt på stenar skuggade av alar. Hissö naturreservat: Ingen hårklomossa hittades inom Hissö naturreservat. Område 4: Helgeån, Delary dammar till Hästberga dammar Delary dammar till Hästberga dammar (lokalerna är ordnade från norr till söder) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 5

I kanaldelen nära fotbollsplanen strax nedom vägbron förekom hårklomossan i några populationer. Kanalen saknade i stort sett vatten men var väl beskuggad och fuktig. Mossan växte på över en halv meters (aug 2005) höjd över vattenytan. Populationerna var inte särskilt vitala eller stora. Vid Ängaholmen påträffades hårklomossan på alsocklar och en liten sten. Mossan var ca en halv meter (aug 2005) över vattenytan. Nedom Ängaholmen fanns en liten population på en alsockel som inte var särskilt vital. På västra stranden vid Kroksbygd hittades två små populationer på stenar där strömmen avtar efter kvarnkanalen och vattnet är kraftigt strömt. Nedan fotbollsplanerna vid Visseltofta hittades tre populationer varav en stor (5 dm2) och vital. Mossan växte på alsocklar och en alpinne 3 dm (aug 2005) över vattenytan. Ingen mer hårklomossa hittades längs ån ner till Hästberga. Sid 6 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Kommentarer till resultaten, bedömning av lokalernas status samt lite om hårklomossans ekologi Hårklomossan förekommer rikligt på sina ställen i Mörrumsåns vattensystem, om än ojämnt fördelad. Mossan finns i Stråken och Husebyån men inte i Åsnen (?) och Salen (?). Tidigare är den funnen på flera lokaler i Åsnen men kunde inte återfinnas vid inventeringar 2001. Den rikliga förekomsten i Stråken och Husebyån aktualiserar noggrannare undersökningar i Åsnen, Salen och Dansjön. Endast två öar undersöktes i norra Stråken och där var hårklomossan rikligt förekommande. En kartläggning av förekomsten i hela Stråken och dess källsjöar Fiolen och St Skärsjön skulle vara mycket värdefull. Intressant är också förekomsten i Helgasjön. För att få en helhetsbild över Mörrumsåns vattensystem måste Helgasjön och dess tillflöden undersökas. Det är betydelsefullt att alar tillåts växa i strandkanterna. De tjänar som substrat och står för beskuggning av stenar. Långa rötter ut i vattnet ger också hårklomossan möjlighet att finna lämplig växtnivå för rådande vattenståndsamplitud. Vattenståndets högsta och lägsta nivå varierar år från år, för Möckeln är medelvärdet i storleksordningen en meter. Hårklomossan är ett normalår troligen dränkt under december till mars och torrlagd maj till oktober (Hylander 1998). I år (2005) började hårklomossan dränkas i slutet av oktober i Husebyån. Vattenståndsamplituden i sträckan Delary till Hästberga är av avgörande betydelse för hårklomossans fortlevnad där. Stor betydelse är också att alar får växa upp vid strandkanterna då långa sträckor har branta strandhak där hårklomossan saknas. Område 1; Södra Salen och Helige å/huseby Eftersom mossan växer till största delen på alsocklar och alrötter vid åkanten är det avgörande att alarna lämnas vid åkanten, speciellt äldre alar med långa rötter ut i vattnet. Vidare har reglering av vattenståndet betydelse. Anledning till att den inte finns i Salen (Näset) får troligen sökas i vattenståndsförändringar eller i Salens näringstillstånd. Lämpliga substrat finns här och var i det undersökta området. Område 2; Förhultasjön, norra- och södra Stråken Norra stråken: vattenståndsförändringar är troligen den viktigaste begränsande faktorn vid öarna. Mossan växer här mestadels på sten och är inte så beroende av alar som på andra lokaler annat än för beskuggning men beskuggning kan också ske med vide och annan växtlighet. Ibland växer mossan på sten utan träd i närheten. Södra Stråken: Hot i form av vattenståndsförändringar LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 7

Område 3; Helgasjön, Araby NR och Hissö NR Araby: Läget i de vikar där hårklomossa påträffades är skyddade. Hårklomossan hittades inte på de mer utsatta uddarna, den växer framför allt på stenar skuggade av alar. Hissö: Avsaknaden av hårklomossa kan förklaras av att stranden är relativt brant och oskyddad för kraftiga vågor och isrörelser. Område 4: Helgeån, Delary dammar till Hästberga dammar De svaga delpopulationerna skulle gynnas om vattenståndsförändringarna anpassades till mossans behov. Alar vid åkanten saknas på många ställen. Stora sträckor var det dåligt med substrat. Det var branta strandhak eller vassar och få lämpliga alar och stenar. Vid Hallaryd finns gått om substrat i ån men det är troligen för strömt för att mossan skall kunna etablera sig. Vid Kornberga var det sämre med substrat och inga förekomster under en lång sträcka nedströms. Lite om hårklomossans ekologi Hårklomossan hör till familjen Fontinalaceae, där alla arter är vattenlevande eller hittas under vatten delar av året och men torrläggs vid lågvatten. Hårklomossan hittas emellertid inte i rent akvatiska miljöer eller på land. Den är kanske därför konkurrenssvag. Förmågan att stå ut med både översvämning och torka kan tänkas vara en konkurrensfördel i den speciella miljö där hårklomossan finns eftersom relativt få arter klarar av detta. Hårklomossan har en växtform och livsstrategi som talar emot att enskilda förekomster skulle vara kortlivade, eftersom arten i så fall skulle försvinna på grund av den låga frekvensen av sporkapslar i Sverige. En viss spridning kan ske med hjälp av vegetativ spridning, men om denna räcker är svårt att uttala sig om (personlig kommunikation med Lars Hedenäs och Kristoffer Hylander 2006). Stora störningar som av extrema vattenflöden och isrörelser gör att stora sjok och tussar slits loss. Substrat som alrötter kan också slitas bort. Populationsförändringar kan därför ske men de kvarvarande tussarna växer förmodligen ut igen. Stormen Gudrun kan eventuellt påverka populationerna genom ökad humushalt i vattnet, då hårklomossan har svårare att klara sig i kraftigt eutrofierade, mycket sura eller mycket humösa vatten. Populationerna i Husebyån kan vara intressanta att följa upp då de är påverkade av såväl stormen Gudruns påverkan med ökad humös halt i vattnet samt av lakvatten från närliggande timmerupplag. Sid 8 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Hårklomossa på alsockel, fotografi Per Darell/Hepatica Litteraturförteckning Hylander, K. 1998. Hårklomossa i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 92: 95-111 Naturvårdsverket. 2004. Åtgärdsprogram för bevarande av hårklomossa. Rapport 5402. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 9

Område 1/ Salen och Helige å från näset till Huseby Vitala Popula - tioner Sid 10 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Område 1/ Helige å norr och söder om Huseby LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 11

Område 2/ Norra Stråken Vitala populationer Sid 12 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Område 2/ Södra Stråken Vitala populationer LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 13

Område 3/ Helgasjön, Araby Naturreservat Vital population Sid 14 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Område 3/ Helgasjön, Araby Naturreservat LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 15

Område 4/Helge å, del 1, Delary Elisköp Vitala populationer Sid 16 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Område 4/Helge å, del 2, Kroksbygd - Hallaryd Vital population LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 17

Område 4/ Helge å, del 3, Kornberga Norra sjö Sid 18 Förekomst av hårklomossa LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07

Område 4/ Helge å, Visseltofta Källedal Vital population LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-06-07 Förekomst av hårklomossa Sid 19