Lokadagarna 2014

#Loka2014 28 augusti 29 augusti 12.00 13.00 Lunch och registrering Välkommen Magnus Persson, regiondirektör Presentation av projektet som ser på aktualitet och relevans av dokumenten RUS och RÖP samt gör omvärldsanalys Lena Sahrblom, analytiker 09.00 10.00 Reflektioner på gårdagen Roland Lexén Hur tar vi oss från det vi har idag till det vi behöver imorgon? Akvariesamtal med unga från regionen och tjänstemän Fika 13.30 Global Youth 2013 Cristina Lázaro Morales, Kairos Future Liv & hälsa ung 2014 Elin Löfwenhamn, Örebro läns landsting 10.30 11.30 Den nya regionen Rickard Simonsson, landstingsdirektör och Magnus Persson, regiondirektör Lunch Introduktion till workshoparna 14.45 15.00 16.45 19.30 Fika på väg till workshoparna Workshopar Bensträckare med förtäring workshoparna avslutas ca 17.30 Middag Till förrätten Nour El Refai kåserar med Roland Lexén Kvällens kåsör Nour El Refai är skådespelare, komiker, föredragshållare och författare. Förutom mod går feminismen som en röd tråd genom Nour El Refais karriär. Hon personifierar en mångbottnad komik som med sällsynt timing och skärpa skapar debatt och på ett kreativt och målmedvetet sätt lotsar svensk humor in i framtiden. Hitta till din workshop På din namnskylt finns en färgmarkering som visar vilken workshop du ska gå på. Morgondagens resande på vilka sätt, fylla vems behov, krav och villkor? Lokal Sofia Magdalena Morgondagens värderingar och sociala sammanhang hur ser våra livsmönster ut? Lokal Gustav III Vem samhällsplanerar vi för och för vilka ändamål? Lokal Lilla Societetshuset Morgondagens lärande kunskap, kompetens eller idéer? Lokal Parkvillan Morgondagens välfärd vad kommer att ingå i det gemensamma ansvarstagandet? Lokal Loftet, högst upp i Lilla Societetshuset Var har du sett och hört Nour? Som Mozart i Örebro Länsteaters hyllade uppsättning Amadeus. Som programledare i Melodifestivalen och i Hemlös. I Morgonpasset i P3 eller i Godmorgon Världen! i P1. I filmer som Beck och Wallander. Foto: Ida Halling Moderator på Loka Roland Lexén, Public Partner, är moderator på Loka-dagarna. Roland brinner för att kommuner ska bli ännu bättre på att skapa attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och företagare.

EU har antagit strategin Europa 2020 som Sverige brutit ned i ett nationellt reformprogram. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen krokar i båda dessa och pekar på de områden där vi kan göra skillnad genom att arbeta tillsammans. Välkommen till Lokadagarna 2014 Loka-dagarna har blivit en tradition. Här möts många av oss som arbetar i organisationer som ställt sig bakom Örebroregionens utvecklingsstrategi, RUS, som start på höstterminen. Tillsammans får vi inspiration för en ny termin och samtalar om hur vi stärker hela vår region. Denna gång är sista gången som Regionförbundet Örebro står som värd. Från årsskiftet blir det Region Örebro län som får ansvaret för samordningen av det regionala utvecklingsarbetet. Huvudsyftet med regionbildningen är att stärka och utveckla Örebro län. Genom att samla länets kompetenser och resurser får vi en starkare politisk organisation, med ett bredare och tydligare ansvar för regionens utveckling och tillväxt. Vid en brytpunkt är det naturligt att titta både framåt och bakåt. Därför har vi valt att ha morgondagen som tema för årets Lokadagar och tagit ungdomar till hjälp. Unga som för in nya perspektiv på våra frågor, som har åsikter om vart utvecklingen bör styras och som generöst delar med sig av både förhoppningar och farhågor. Ungdomarna finns med under våra fem workshopar (läs mer på nästa uppslag) och imorgon får vi höra deras reflektioner under ett akvariesamtal. Vi får inte bara höra de unga som är med på Loka utan även ungdomar i världen och i regionen. Cristina Lázaro Morales, presenterar Kairos Futures undersökning Global Youth 2013 och Elin Löfwenhamn, Örebro läns landsting, visar hur länets ungdomar mår enligt Liv & hälsa ung 2014. Nour El Refai är ytterligare en ung röst, som vi får lyssna till under middagen. Men vi ska blicka lite bakåt också. Lena Sahrblom berättar om det pågående arbetet med att bedöma hur relevant och användbar dagens RUS och RÖP är för oss som arbetar med utveckling i Örebroregionen. Blev det så som vi tänkte 2010 när RUSen var ny och vi samlades till första Loka-dagarna? Till sist blir det ett pass om den nya regionorganisationen med fokus på hur samspelet mellan Region Örebro län och kommunerna är tänkt att fungera. Magnus Persson regiondirektör Marjetta Leijonhufvud projektledare

Hur ser morgondagen ut? Bärarna av morgondagen är dagens unga. Därför lyfter vi ungdomsperspektivet på årets Loka-dagar. Här möter vi den grupp unga som under våren omvärldsspanat under ledning av Lena Sahrblom. Vi ska även själva bidra genom att omvärldsspana utifrån de trender som presenteras. Vi påverkar hur morgondagen blir genom hur innovativa vi förmår och vågar vara idag, säger Lena Sahrblom. Jag önskar vi tar tillfället att på årets Loka-dagar gemensamt lyfta blicken, och inspirerar varandra att hitta nya infallsvinklar. Säkra trender och nya vibbar Vi vet att urbaniseringstrenden håller i sig, vilket påverkar både samhällsplanering och arbetsmarknad. Vi befinner oss i en teknisk revolution där till exempel robotik och automation kräver nya kompetenser. En befolkning som successivt blir allt äldre och en gör det själv -mentalitet som växer sig allt starkare. Så hur tar vi oss från det vi har idag till det vi behöver i morgon? frågar Sahrblom retoriskt. Fokusgrupperna försöker ha ett kreativt och utforskande förhållnings sätt för att ge oss nya infallsvinklar i det fortsatta utvecklingsarbetet. I form av en kortlek presenteras megatrender, säkra och osäkra trender. Kortleken används som verktyg i workshopar om omvärldsspaning, bland annat här på Loka-dagarna. Vi vill få fram ett generellt samhällsperspektiv med människan i centrum i våra workshopar, säger Sahrblom. Därför har vi satt samman heterogena grupper för att utnyttja kreativiteten och för att få tillgång till varandras specialistkompetens. Kreativt utforskande Under året leder Lena Sahrblom två större fokusgrupper som diskuterar framtida utmaningar för regionen. En grupp består av unga vuxna, 18-29 år, och några av dem möter vi på Loka. Den andra gruppen består av personer som arbetar med regional utveckling idag, i huvudsak från offentlig sektor. Vi som arbetar med regional utveckling är en relativt homogen grupp. Vi är medelålders och sprungna ur liknande social prägling. Därför är det viktigt att få in andra i våra utvecklingsprocesser framöver: människor med annan bakgrund och andra kulturella värderingar, yngre och äldre. Inte för att vi ska uppfylla alla krav på mångfald, utan för att vårt arbete på det här sättet blir så mycket mer kvalitativt. Fokusgrupperna försöker ha ett kreativt och utforskande förhållningssätt för att ge oss nya infallsvinklar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Fem workshopar Vad är väsentligt för regionens framtid? Resultatet av Loka-dagarnas fem workshopar kommer ge en del av svaret på den frågan. Vi ska samtala i grupp kring trender och dess regionala konsekvenser. Varje grupp får några givna frågor med sig till samtalet. Rubrikerna på workshoparna är: Morgondagens resande på vilka sätt, fylla vems behov, krav och villkor? Morgondagens värderingar och sociala sammanhang hur ser våra livsmönster ut? Vem samhällsplanerar vi för och för vilka ändamål? Morgondagens lärande kunskap, kompetens eller idéer? Morgondagens välfärd vad kommer att ingå i det gemensamma ansvarstagandet? Vi står i ett pågående flöde av processer, trender och händelser som påverkar både oss själva och hur vi tar oss fram i det regionala utvecklingsarbetet. Nu lever vi mycket i konsekvenserna av gårdagens beslut och dagens beslut blir morgondagens konsekvenser. Därför blir det så viktigt att vi gör oss medvetna om hur framtiden kan te sig och vad vi kan göra i det, avslutar Lena Sahrblom. Utvärdering av RUS och RÖP Örebroregionen har tagit fram de regionala dokumenten RUS och RÖP. Hur använder vi dem i vardagen? Gör de någon skillnad för regionen? Vilka lärdomar tar vi med oss till nästa utvecklingsprogram? Lena Sahrblom jobbar under 2014 på regionförbundet för att undersöka RUS och RÖPs aktualitet och relevans. Styrdokumentens styrka och legitimitet bygger på att innehållet uppfattas aktuellt och relevant av regionens aktörer, så att de används. Det är ju aktörerna som genomför RUSen och RÖPens intentioner, säger Lena Sahrblom. Sahrbloms uppdrag innehåller flera olika delar: 1. Ta fram en nulägesbild på regionen, status inom olika områden som är väsentliga för regionen 2. Webbenkät om styrdokumentens användbarhet till kommuner, landsting regionala myndigheter och intresseorganisationer. Även näringsliv och branschföreträdare, handelskammare och areella näringar är målgrupper och deltar. 3. Omvärldsspaning genom fokusgrupper, seminarier och workshopar: Vilka förändringar i omvärlden kommer att påverka Örebroregionen till 2030 vad gäller ekonomisk, ekologisk och social tillväxt och hållbarhet?

Röster från omvärldsspanarna Vad tar du med dig från fokusgruppen? Rent personligen tar jag med mig att det finns så mycket kring framtid, så många jobbar med det t. ex. framtidsstrateger. Jag jobbar ju också med saker som ska hända i framtiden i mitt jobb som energikonsult. Framtid blev ett bredare begrepp för mig. Kalle Almstedt Hur tycker du att vi ska arbeta för att utveckla regionen? Man kan inte koncentrera sig på ett område utan måste ha koll på många områden. Satsar vi allt på skolan, kanske något annat bara får vara. Det gäller att ha balans så att alla områden utvecklas. Mariem Avje Hur tycker du att vi ska arbeta för att utveckla regionen? Det första och viktigaste är skolan för det är i skolan som vi bygger personer. För mig är det viktigt att jag bor i ett tryggt område. Esraa Saadi Vad är dina förväntningar på Lokadagarna? Att vi ska skapa flera framtidsbilder om hur vi kan utveckla vår region. Att vi kan uttrycka allt vi har och förmedla det till deltagarna på Loka. Omar Aweiss Hur har arbetet med omvärldsspaning fungerat i din fokusgrupp? Vi träffades tre gånger och diskuterade. Vårt uppdrag var att hitta trender och kategorisera dem. Man fick fram väldigt många olika saker, så det gav en bra överblick över våra idéer. Erik Löwencrantz Kairos Future ger oss en smygtitt på framtiden Unga i hela världen drömmer om Svenssonlivet Miljoner unga är arbetslösa och det avspeglas i deras handlingar, värderingar och drömmar. I Kairos Futures nya globala ungdomsstudie anser 62 procent att samhället har blivit för individualiserat och 3 av 5 anser att samhällets framtid är mörk. På Loka-dagarna berättar Cristina Lázaro Morales, konsult på Kairos Future, om innehållet i rapporten Global Youth. Många är övertygade om att deras generation kommer att få det sämre än deras föräldrar. Man oroar sig allra mest över att inte få ett jobb och tilltron till politiken är låg. Samtidigt är drömmen om det lilla livet stor, unga världen över delar drömmen om ett jobb, en familj och ett fint hem. Totalt har 6 500 unga mellan 16-29 år i Sverige, England, Spanien, Turkiet, USA, Australien, Ryssland, Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika intervjuats. Det är tre skäl till att Kairos Futures är så intresserad av ungdomars åsikter. Unga människors värderingar och attityder är viktiga i sig, eftersom de unga är anställda, studenter, konsumenter och medborgare. För det andra är det ungdomarna som sätter trenderna i samhället; vad unga människor gör i dag, tenderar äldre generationer att göra i morgon. Det kanske viktigaste skälet är att ungdomars värderingar ger en glimt av framtiden, eftersom vi tenderar att hålla oss till värden som vi skaffar oss under vår uppväxt.

Joakim Palme om sociala investeringar På vettiga investeringar får man tillbaka pengarna Joakim Palme forskar på sociala modeller och finns vid Uppsala universitet. På Regionalt utvecklingsforum 2012 talade han om att vända faran till fördel hur sociala investeringar både gör att människor växer och att fler kan vara med och bidra till det offentliga. Vad har hänt på två år och hur ser framtiden ut? Hur kan vi vända faran till fördel? Möjligheten jag ser är att tänka om i socialpolitiken. Det handlar inte bara att ta hand om personer, utan det finns massa saker man kan göra för att minska risker för utslagning eller olyckor genom att stärka det mänskliga kapitalet. Nyckeln är inte att skruva i dagens pensionssystem eller äldreomsorg utan att trygga framtidens skattebaser arbete, kapital och konsumtion alltså sådant som beskattas. Övergången från ungdomstid till vuxentid, från utbildning till arbete ter sig allt mer besvärlig. Vi ser det på många olika ställen i världen: arbetsgivare söker mer kvalificerade medarbetare och återkommande ekonomiska kriser slimmar organisationerna. Då är det svårt för den som är ny på arbetsmarknaden eller den som saknar utbildning att ta sig in. Detta drabbar ungdomar och invandrare speciellt hårt. Om man har otur att vara född vid fel tillfälle riskerar man att aldrig komma in på arbetsmarknaden. Det faktum att det ser olika ut på olika platser tolkar Palme som att det går att göra något åt saken. Vi kan alltså förbättra chanserna för våra unga. Då Om man har otur att vara född vid fel tillfälle riskerar man att aldrig komma in på arbetsmarknaden. gäller det att lära av de länder som är bäst i klassen. Österrike och Schweiz är framgångsrika. Där har man en tidig koppling mellan utbildning och arbetsliv. Du kan i princip få ett anställningskontrakt under gymnasietiden. Då blir målet tydligt och ungdomarna vet vart de är på väg. Det regionala arbetet i Sverige är ett bra sätt att pröva på att tänka nytt. Man ska ju vara innovativ idag, skrattar Joakim Palme. Tittar man tillbaka 100 år så var omsorgen om äldre och barnfattigdom de stora utmaningarna. Nu har vi system som hanterar det här pensionen har faktiskt utrotat den värsta fattigdomen bland äldre. Vi har hyfsade trygghetssystem för barnfamiljer. Sedan tycker jag att vi varit lite för dåliga på att underhålla de här systemen. Palme menar att det är lätt att skruva på trygghetssystemen för att få bättre utfall. När det gäller ungdomsfrågan är det inte lika lätt, men regionerna har både ansvar och möjlighet att gå före. Ser du några regioner som tagit det ansvaret? Ett litet exempel är de kommuner som infört garanti för som- Pensionen har faktiskt utrotat den värsta fattigdomen bland äldre marjobb för ungdomar. Det visar att det är möjligt att ha en sådan garanti utan att staten har bestämt att man måste det. Långsiktig hållbarhet handlar även om det ekologiska perspektivet. Och Palme menar att investeringstänkande faller väl in när det gäller klimatfrågorna. Att tänka långsiktigt är bra klimatmässigt. Vi ser att i länder med mycket ojämna inkomster är det svårt att gå framåt med klimatskatt, man behöver stärka fattigt folks inkomster först. Kombinerar man investeringar i ungas humankapital, till exempel riktade utbildningsinsatser, med fysiska investeringar i grönare teknik kan det bli klimatsmarta lösningar. Vilken utveckling Kul att det sociala ser du när det gäller frågan om sociala investeringstänkandet investeringar? fastnat på EU-nivå. Först var det i liten skala, på lokalt plan inom enskilda kommuners budgetar. Nu är det kul att det sociala investeringstänkandet fastnat på EU-nivå. László Andor, EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och social inkludering har presenterat ett paket för olika typer av satsningar till exempel på barnomsorg till rimlig kostnad och satsningar för att ungdomar ska gå färdigt

Hallå Peter Morfeldt Peter Morfeldt är målområdesansvarig för Kunskapslyft barn och unga. sin utbildning. Paketet innehåller även EU-pengar som är kopplade till målen i Europa 2020-strategin. Joakim Palme poängterar att det är viktigt att vi tänker hela livscykeln. Har vi ingen fungerande äldreomsorg riskerar man att 55-åringarna går ned i arbetstid för att ta hand om sina skröpliga föräldrar. Då minskar produktionen och skatteintäkterna. Vad arbetar du själv med just nu? Jag fortsätter arbetet kring investeringsfrågor och är intresserad av europeiska jämförelser för att se på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Hållbara lösningar kräver politiskt mod. Ser vi kortsiktigt eller långsiktigt på det här? Ser du det modet bland politiker? Ja, det får vi väl se efter valet. Det gäller att våga ta ut tillräckligt höga skatter för att behålla de sociala investeringarna. Politiska skiljelinjer finns, men jag tycker att klimatet har förbättrats. Jag är faktiskt mer optimistisk än för något år sedan. Palme pratar om hållbara lösningar med brett stöd för långsiktighet. Det gäller att ställa sig frågan: Ser vi kortsiktigt eller långsiktigt på det här? Då är min tes att på vettiga investeringar får man tillbaka pengarna. Det blir många vinnare på det här det är enskilda, det är företag och det är det allmänna. Därför menar jag att det finns skäl att fundera på hur det offentliga ska stödja kompetensutvecklingen på bästa sätt. Partnerskap är en lösning. Arbetsgivarsidan har varit skeptisk till treparts lösningar, men nu kan man se ett ökat intresse för partnerskap. Inte bara raka upphandlingar utan förtroendefulla samarbeten. Infrastrukturprojekt inom byggsektorn är goda exempel. Kanske kan man tänka på samma sätt när det gäller investeringar i humankapital. Det kräver långsiktigt tänkande, att man vågar ta risker och så vidare Då kan idén om investeringstänkande vara till hjälp. Hur går ditt projekt kraftsamling? I juni presenterades förstudien Kraftsamling på riktigt med en modell för forskningsbaserad skolutveckling för regionstyrelsen. De gav regiondirektören i uppdrag att föreslå hur etableringen ska se ut. Den nya regionen satsar alltså på en reguljär verksamhet för skolutveckling, men vi vet inte ännu vilka kompetenser och resurser den kommer att ha. Utformningen och finansieringen ska ske i dialog med kommunerna. Det skolutvecklingsgruppen ser som viktigt är att vi bibehåller forskningsanknytningen när vi går från projekt till verksamhet. Vad menas med forskningsanknytning? Det handlar om att undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund, inte nödvändigtvis om att lärarna ska forska. När vi arbetar på ett sätt som vi vet fungerar kommer våra resultat att förbättras. Just nu arbetar vi med pedagogikprofessor Gunnar Berg. Han lär oss att analysera skolor och grupper av människor med sin modell kulturanalys. Den kompletterar våra egna metoder för att få grepp om en skola. Alla kan läsa av på ytnivå vilka resultat och kostnader en skola har. Det räcker inte. Det som händer i klassrummet måste förstärkas av skolledning och skolpolitiker. Vår ambition är att förstå de krafter eller kulturer som finns på skolan så att vi för diskussionen på rätt plan och kan göra insatser på rätt sätt. Vår grupp blir den första i Sverige som får licensiering av Gunnar Berg. I höst ska vi pröva modellen i Hallsberg och i vår blir det Ljusnarsbergs tur. Forskningsanknytning handlar också om själva forskningen, att den ska vara vettig för skolan. Lena Öijen, från skolutvecklingsgruppen, lägger fram sin avhandling i september och den handlar om relationen mellan skola och lärosäte. Hon beskriver det som en mix av fem idealtyper: den avnämarbejakande, förtroendeskapande, regionstärkande, problematiserande samt den säljinriktade samarbetsparten. Kan skolan kompensera svaga elever? Det handlar sällan om enkla frågor när en elev tappar taget. Aktiv elevhälsa, tydligt intresse från lärare som ser alla elever, tidiga insatser, som bygger på en analys där man vet vad man gör. Då kan skolan kompensera och lyfta sina elever.

Länets ungdomar i undersökningen Liv & hälsa ung: Nöjda med livet och ser ljust på framtiden Ungdomarna i Örebro län trivs i skolan, känner sig trygga och ser ljust på framtiden. Elin Löfwenhamn, utredningssekreterare på landstingets enhet för Samhällsmedicin, vill ge en eloge till alla som arbetar med barn och unga för ihärdigt och långsiktigt arbete som ger resultat. Vi tittar på vad det är som gör att ungdomar mår bra och har en god hälsa. Att trivas i skolan, kunna lita på sina föräldrar, är fysiskt aktiv och undviker alkohol, narkotika och tobak, har bra kompisar och framtidstro är några av de viktiga skyddsfaktorer som gör att vi får bättre hälsa, säger utredningssekreterare Elin Löfwenhamn. När man växer och är på väg mot vuxenlivet är det mycket som händer såväl psykiskt, fysiskt och socialt. Hur man mår beror på många olika saker. Skolan är ett exempel på hur allt hänger ihop: om vi mår bra är det lättare att lära och om vi klarar oss bra i skolan leder det också till att vi mår bra. Genom undersökningen Liv & hälsa ung får landstinget både en bild av hur unga mår idag och en bild av vad som påverkar om unga mår bra eller dåligt. På Loka-dagarna presenterar Elin Löfwenhamn resultat från 2014 års undersökning. Positiva trender Skolk och rökning är två riskfaktorer för ohälsa där trenden är positiv. De flesta ungdomar säger att de trivs i skolan och det är en trend som håller i sig. Skolk i gymnasiet har minskat drastiskt. Kommunerna har på olika nivåer arbetat med frånvaron, bland annat datasystem som håller bättre koll på elevernas närvaro och CSN gör också insatser, berättar Elin Löfwenhamn. Detta har troligtvis inverkat på resultaten vi ser i undersökningen. Rökningen har tidigare visat en minskande trend bland flickor i årskurs 9. Nu märks även en nedgång i andelen dagligrökare i gymnasiet. Många skolor har jobbat aktivt och långsiktigt med rökning och det har bidragit till sänkningen. Vi kan se att dagligrökning bland flickor i år 2 har sjunkit från 16 procent till 9 procent. Det finns även en fortsatt bra trend kring alkohol, men en mer liberal inställning till narkotika. När det gäller trenderna kring tobak, alkohol och narkotika följer vi utvecklingen i riket. Skillnaden i hälsa mellan pojkar och flickor Flickorna mår, som tidigare år, generellt sämre än pojkarna. Flickorna är i högre grad stressade, oftare nedstämda och mer otrygga. Vi ser inte heller att flickornas hälsa, framför allt den psykiska, förbättras. När vi frågar om hur ungdomar upplever sig trygga i olika miljöer instämmer pojkar i högre grad än flickor att de känner sig trygga. Minst otrygga är ungdomarna i hemmet, klassrummet och på sina fritidsaktiviteter. Det som är anmärkningsvärt är att på alla ställen är flickor mer otrygga än pojkar, kommenterar Elin Löfwenhamn. Vi ser i undersökningen att det finns områden att jobba vidare med men det som är glädjande är att de flesta ser ljust på sin framtid. Läs mer på orebroll.se/livohalsaung

Alla målen i utvecklingsstrategin Kunskapslyft för barn och unga Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier. Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Etappmål för 2015: År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen vara minst lika stor i Örebro län som i riket. År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst Vad är min roll i detta? Det här gör vi redan: Vad behöver vi utveckla? lika stor i Örebro län som i riket. År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Kunskapslyft i arbetslivet Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. Vilka behöver jag kontakta/kroka arm med? Vad vill jag att målområdesansvarig ska göra? Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan. Alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Etappmål till 2015: År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Entreprenörskap och företagande Örebroregionen ska vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens inom området tas tillvara. Antalet nystartade och växande företag ökar. Regionen attraherar kontinuerligt flera nya investeringar från omvärlden. Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt. Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart, ekologiskt och ekonomisk perspektiv. Etappmål för 2015 Minst 1500 företag startas varje år. Ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etablerats. Snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn.

Alla målen i utvecklingsstrategin Förvaltningsstaden Örebro Utvecklingsarbetet inom statlig verksamhet leder till behov av ny kunskap och nya metoder. Ökad tillgänglighet, 24-timmarsmyndighet och nya e-tjänster samt en utveckling av demokrati och deltagande är exempel. Örebro universitets breda kompetens inom dessa områden kan också stärka Örebros fortsatta position som ledande förvaltningsstad. En förvaltningsstad attraherar offentliga, privata, och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat service och hög kompetens. Örebro stad har stärkt sin position som förvaltningsstad. Etappmål till 2015: År 2015 har Örebroregionens andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med två procent. Innovativa miljöer Dynamiska och innovativa regioner präglas av modet att våga tidigare oprövade samarbeten mellan kultur, teknik, naturvetenskap, vård och omsorg och näringsliv. Vi vill skapa och vidareutveckla innovativa miljöer med internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Sådana miljöer är t.ex. akademiska forskningsmiljöer, väl fungerande inkubatorer och täta företagsmiljöer. Att Örebro universitet är drivande och utökar sitt samarbete med övriga aktörer i regionen och andra högskolor/universitet är viktigt för att vi ska kunna skapa våra innovativa miljöer. Ambitionen är att fler företag ska lägga sina forskningscentrum i Örebroregionen. Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras. Fler kunskapsintensiva företag etablerar sig i vår region. År 2015 ska minst en innovativ miljö ha funnit sina former, ha en trygg grundfinansiering och vara internationellt erkänd. År 2015 är länets samlade utgifter per capita för forskning och utveckling på en nivå som placerar länet på lägst sjätte plats i Sverige. Sprudlande kulturliv En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att kulturen är viktig för ekonomisk utveckling är inte längre något som ifrågasätts. Kultur och kreativitet spelar en avgörande roll för tillväxt, innovationer och regionens attraktivitet. Kulturen är en fantastisk dörröppnare som skapar kontakt mellan människor, nationer och kulturer. Örebroregionens kultur ska synas och bli omtalad långt utanför Sveriges gränser. Svenska kammarorkestern är ett gott exempel. Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten. År 2015 ska vi ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. År 2015 ska regionens unika berättelse vara skriven. År 2015 har andelen av den offentliga kulturfinansieringen till barn och unga ökat. Stora evenemang Vår region ska attrahera fler besökare genom innehållsrika möten och lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang i vid bemärkelse. Vi vill också attrahera fler och större evenemang till vår region. Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang. Örebroregionen ska tillhöra de mest framgångsrika regionerna inom elitidrotten. År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. År 2015 är antalet hotellgästnätter i länet på en nivå som ligger bland de tio främsta länen i landet. Rika naturupplevelser Naturen är en källa till ökad livskvalitet.kontakten med naturen ger möjlighet till inspiration, återhämtning och eftertanke. En nära kontakt med naturen, inte minst i unga år, ger respekt för vår miljö. Naturen är en resurs för tillväxt inom turistnäringen. En satsning på hållbar naturturism ger regionen en identitet och bidrar till fler och starkare turistföretag. Unika naturupplevelser med fokus på kvalitet och attraktion ska vara ett signum för regionen. Örebroregionen är känd för ett spännande och omväxlande friluftsliv samt en hållbar naturturism. År 2015 ska antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser ha fördubblats. Fler boende i Örebroregionen Ju fler vi är som bidrar till att utveckla vår region, desto bättre kommer det att gå. Därför är det viktigt att bryta den stagnation i befolkningstillväxten som ägt rum sedan 1970-talet. Örebroregionens befolkning växer till minst 300 000 invånare. Fler som flyttar till länet än från länet (även om vi räknar bort utrikes invandring). Inflyttningen ökar i alla länets kommuner. År 2015 ska Örebroregionen ha ökat sin befolkning till 285 000.

Alla målen i utvecklingsstrategin Bästa grannen Nyckeln till framgång för en region handlar i hög grad om samverkan med andra regioner. Örebro län är det län i Sverige som har flest grannar sex andra län. Detta har historiskt inneburit en stor öppenhet och samarbetsvilja åt alla håll. Denna förmåga vill vi bygga vidare på och utveckla också i ett internationellt perspektiv. För att stärka regionen behöver vi bygga vidare och utveckla Örebroregionens olika roller. Vi vill vara den naturliga noden mellan Stockholm, Oslo och Göteborg, samt mellan norra och södra Sverige. Samtidigt ska vi vara ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen som är vår naturliga samarbetspart i nationella och internationella sammanhang. Örebroregionen är en aktiv part i funktionella länsgränsöverskridande samarbeten. Örebroregionen har en tydlig roll som ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen. År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella länsgränsöverskridande samarbeten med våra närmaste grannar. År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella samarbeten med Stockholm stad och län. År 2015 beskrivs Örebroregionen som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stockholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande. många regioner inför en förändrad situation. Tätbefolkade regioner med ett väl blandat näringsliv har i de flesta fall visat sig ha betydande fördelar framför mindre regioner när det gäller att skapa en hållbar tillväxt. Hela regionen tjänar på regionförstoring genom att det blir möjligt att byta arbete utan att flytta. Detta stärker förutsättningarna för människor att stanna kvar på hemorten och företag att växa och utvecklas. Kollektivtrafiken är synnerligen viktig för såväl fritidsresor som arbetsresor. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik är en nyckelfaktor, för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Därför är vi inställda på att göra en betydande satsning inom detta område. Restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter och Örebro ska minska avsevärt. Kollektivtrafikens andel av arbetspendlingsresor ska öka kraftigt. Kollektivtrafiken inom vår region och storregion är ett mönsterexempel ur både miljö- och effektivitetssynpunkt. År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingsresorna med kollektivtrafiken. År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. År 2015 finns ett linjesystem med stomnät i de mest trafikerade stråken. Goda kommunikationer med omvärlden En förutsättning för att vi ska frodas är att det finns bra möjligheter till kontakter med vår omvärld. Det gäller såväl våra grannregioner som nationellt och internationellt. Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo har hög turtäthet och är smidig att utnyttja. Örebro flygplats utgör det självklara resealternativet för internationella resor till och från regionen. År 2015 har restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo förkortats. År 2015 är utrikestrafiken på Örebro flygplats dubbelt så stor som 2009. Vad är min roll i detta? Det här gör vi redan: Vad behöver vi utveckla? Aktiv regionförstoring Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling. Vi kan också se en ökad förtätning genom att fler människor flyttar till regionen. Arbetspendlingen har ökat såväl i omfattning som i reseavstånd. Detta gäller pendling i alla riktningar. Rörligheten ökar både till och från såväl mindre orter som större städer. Regioner har därför helt andra förutsättningar för att vara attraktiva för boende och företag. Detta ställer Vilka behöver jag kontakta/kroka arm med? Vad vill jag att målområdesansvarig ska göra?

En spännande höst med regional utveckling Viktiga datum för dig som vill vara med och jobba för utvecklingen i Örebroregionen. september 2014-09-17 Slutkonferens Uthållig idrott 2014-09-26 Fredagsakademi Socialfonden Receptet för framgångsrika projekt 2014-09-30 Tillsammans för barnen oktober 2014-10-05 06 Promotionbåten 2014-10-15 Energi och klimatkonferens 2014-10-17 Fredagsakademi Omvärldspaning Att beställa nya lösningar Innovationsupphandling 2014-10-24 Fredagsakademi Kompetensförsörjning november 2014-11-05 Spridningskonferens Utveckling av grönare logistiktjänster 2013-11-13 Projektdialog 2013-11-17 21 Global Entrepreneurship Week december 2014-12-04 Regionalt utvecklingsforum politikens möten Regionstyrelsen 25 sept, 6 nov, 18 dec Regionfullmäktige 23 oktober, 4 december Nämnden för energi och klimat 19 september, 5 december RUS-kansliet På regionförbundet finns RUS-kansliet, en stab av medarbetare som arbetar för att stödja arbetet med RUS och RÖP. Projektledning Marjetta Leijonhufvud, 019-602 63 44 marjetta leijonhufvud@regionorebro.se Kommunikation Sofia Kjörk, 019-602 63 42 Utvärdering/uppföljning Anders Niklasson, 019-602 63 93 Lena Sahrblom, 019-602 63 54 Internationella frågor Gordon Hahn, 076-878 76 77 Projekt Lena Kihl, 019-602 63 90 Yvonne Haneskog, 019-602 63 13 RÖP Hans Bergh Nilsson, 019-602 63 67 hans.bergh-nilsson@regionorebro.se ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION LYFTER ÖREBROREGIONEN 17-23 NOV 2014 140 länders entreprenörer möts denna vecka kul sammanhang Global Entrepreneurship Week GEW Örebro sätter regionen på entreprenörskapskartan www.facebook.com/geworebro #gewswe #gewörebro #gew2014 VÄLKOMMEN! www.facebook.com/geworebro FRI ENTRÉ www.regionorebro.se/gew