BUDGETANVISNINGAR 2011 2010-09-23 Budgetanvisningar för Läkarutbildningen ALF GA-medel 2011 Version 1.2 Kompletterat kodlistan över enheter med beteckningar för kliniker vid Helsingborgs lasarett samt för resterande sjukhus i Skåne. Tagit bort KAMBER från kodlistan över enheter, har ersatts av Region Skånes Prehospitala Centrum som sorterar under SUS. Version 1.1 Ändrat städkostnad för operationslokaler Kompletterat kodlistan över enheter med beteckningar för kliniker som finns i både Lund och Malmö, men styr från endera orten.
Tillämpningsanvisningarna har utarbetats gemensamt av Region Skåne och Medicinska fakulteten. Region Skåne, Enhet för forskning och utveckling Hannie Lundgren, tel: 040 67 53 113 E-post: hannie.lundgren@skane.se Elisabeth Titze, tel: 040 67 53 114 E-post: elisabeth.titze@skane.se Hemsida: www.skane.se/fou Medicinska fakulteten, ALF-enheten Bengt Jeppsson, prodekanus, grundutbildning David Ganrot, tel: 046 222 30 67 E-post: David.Ganrot@med.lu.se Erik Isacsson, tel: 046 222 47 70 E-post: Erik.Isacsson@med.lu.se Postadress: Medicinska fakultetens kansli, 221 84 Lund Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund Internpost: hämtställe 66 Hemsida: www.med.lu.se 2
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 1. SAMARBETE MELLAN UNIVERSITET OCH LANDSTING... 4 2. TIDPLAN... 4 3. BUDGETANVISNINGAR... 5 3.1 ALLMÄNT... 5 3.2 BUDGETPROCESSEN... 5 3.3 BUDGETBLANKETTEN... 6 3.3.1 Tekniska anvisningar... 6 3.3.2 Generella anvisningar... 9 3.3.3 Institutionsadministration... 10 3.4 PERSONALKOSTNADER... 10 3.4.1 Undervisning och examination... 10 3.4.2 Övriga personalkostnader... 12 3.5 MATERIEL... 13 3.5.1 Direkt materielkostnad... 13 3.5.2 Indirekt materielkostnad... 13 3.6 ÖVRIGA TJÄNSTER... 14 3.7 INVENTARIER... 15 3.7.1 Inköp av inventarier... 15 3.7.2 Återanskaffning av inventarier... 15 3.7.3 Avskrivningskostnader (kapitaltjänstkostnader)... 16 3.8 LOKALER... 17 3.8.1 Undervisningslokaler... 17 3.8.2 Institutionsadministrationslokaler... 18 3.8.3 Städkostnader... 18 3.9 DEL AV KLINIKGEMENSAMMA KOSTNADER... 19 4. BESKRIVNING AV EKONOMISKA RUTINER OCH REDOVIS-NING AV ALF-MEDEL FÖR GRUNDUTBILDNING... 20 4.1 TERMINSANSVARIGS ANSVAR... 20 4.2 VERKSAMHETSCHEFENS ANSVAR... 20 5. ÖVERFÖRING AV MEDEL MELLAN SKILDA ÅR... 21 5.1 HUVUDREGEL... 21 5.2 ÖVERFÖRING I VISSA FALL... 21 5.3 HANTERING AV MEDEL SOM INTE FÖRS ÖVER MELLAN ÅREN... 21 BILAGA 1. KODLISTA ÖVER ENHETER... 22 3
1. Samarbete mellan universitet och landsting ALF = Avtal om Läkarutbildning och Forskning Landstingen och universiteten bedriver ett samarbete där utbildning, forskning och hälso- och sjukvård är integrerade med varandra. Samarbetet, som bygger på ömsesidig öppenhet och insyn, regleras i överenskommelser på två nivåer; centralt avtal mellan staten och vissa landsting och lokal överenskommelse mellan Region Skåne och Lunds universitet. En beskrivning om hur samarbetet mellan Lunds universitet och Region Skåne har tidigare ingått som en del av anvisningarna. Denna finns numera som ett eget dokument på www.med.lu.se/om_fakulteten/ekonomi/ga_budget. 2. Tidplan 1 september Budgetverktyget tillgängligt för de terminsansvariga lärarna. 1 oktober Preliminära terminsbudgetar ska vara klara. Ekonomen och programdirektören påbörjar granskning. 3 november Granskningen avslutad, de sammanställda budgetarna skickas till klinikerna för godkännande. 12 november Verksamhetscheferna återsänder de underskrivna budgetarna till kansliet. 17 november Utskick av budget till nämnden. 24 november Nämnden tillstyrker budgetförslaget. December Utvärderingsmöte om budgetprocessen. 4
3. Budgetanvisningar 3.1 Allmänt ALF-medel utgör ersättning till sjukvårdshuvudmannen för de kostnader som medicinska fakultetens utbildningar orsakar i sjukvården. För att kunna beräkna kostnaderna på ett korrekt sätt krävs det ett samråd med berörda verksamhetschefer. Terminsansvariga på de olika terminerna måste samverka när utbildning bedrivs på samma klinik, så att kostnaderna för resurser som används av flera kurser, sjukvården eller andra användare kan fördelas efter faktiskt nyttjande. Kostnaderna skall budgeteras i 2010 års kostnadsnivå. Detta innebär att troliga prisökningar kommer i budgeten att justeras i efterhand, till exempel förändringar av tjänstetitel och lokalhyra. Beräkningarna skall utgå från faktiska kostnader, ej schabloner. 3.2 Budgetprocessen Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU) formulerar anvisningar och övergripande ramar för budgetarbetet. Fasgruppsordföranden leder och samordnar budgetarbetet inom sin fasgrupp samt formulerar ramarna för fasgruppens budgetarbete. Utifrån detta upprättar de terminsansvariga ett budgetförslag tillsammans med kursansvariga. Det är viktigt att det sker en samverkan med berörda prefekter, verksamhetschefer och läkare under processen, så att de kan ta hänsyn till utbildningens resursbehov i sin planering och budgetering. Det behövs även ekonomiska uppgifter från respektive klinik för att korrekt kunna ange vissa uppgifter i budgetblanketten. Det är verksamhetschefens ansvar att dessa uppgifter tillhandahålls. Innan budgetförslaget lämnas till respektive fasgruppsordförande skall berörda verksamhetschefer granska och godkänna budgetförslaget. Budgetförslaget lämnas till respektive fasgruppsordförande för granskning. Därefter skall det ske en samordning inom och mellan fasgrupperna, i syfte att tillse att tillgängliga medel fördelas i enlighet med beslutade prioriteringar. Därefter reviderar de terminsansvariga sina respektive budgetförslag och återsänder dem till respektive fasgruppsordförande. Under samordningsprocessen skall verksamhetschefernas synpunkter på budgetförslagen beaktas. När budgetförslagen för samtliga terminer är färdiga och godkända av fasgruppsordförandena skickar fakultetens ekonom det slutliga budgetförslaget till berörda verksamhetschefer. Verksamhetscheferna skall godkänna och underteckna det slutliga budgetförslaget. Det underskrivna och godkända budgetförslaget insänds därefter till Medicinska fakultetens kansli. Om en terminsansvarig tillika är verksamhetschef skall istället stf verksamhetschef skriva under budgetförslaget. Om den 5
terminsansvariga och en verksamhetschef inte kan komma överens om budgeten hänskjuts ärendet till nästa nivå för avgörande. Budgetförslagen och eventuellt inkomna synpunkter presenteras därefter för ALFnämnden, som har att fatta beslut om budgeten. Om nämnden inte godkänner budgetförs laget i dess helhet utfärdar nämnden anvisningar för de förändringar som skall göras. När budgeten godkänts av Region Skåne förs ALF-medlen till kostnadsställena/ansvarskoderna. Det underskrivna och godkända budgetförslaget insänds av den terminsansvarige till David Ganrot (Kansli M, hst 66) senast den 12 november 2010. 3.3 Budgetblanketten 3.3.1 Tekniska anvisningar Den elektroniska budgetblanketten finns på fakultetens hemsida, www.med.lu.se/om_fakulteten/ekonomi/ga_budget. Budgetblanketten fylls i on-line och sparas ner i en databas, vilket gör det möjligt att i efterhand gå in och ändra eller lägga till uppgifter i blanketten. Ändringar går att göra fram till den tidpunkt då budgetförslaget skall vara insänt till programnämnden. Det färdiga budgetförslaget skall skrivas ut, undertecknas av den termins-/kursansvarige och berörda verksamhetschefer och därefter skickas in. Budgetarbetet utgår från förra årets kursbudgetar. Klicka på "Öppna tidigare sparad kurs" för att komma åt förra årets kursbudget. Den leder till inloggningssidan. Välj kurs och skriv in ditt lösenord (som e-postats till respektive terminsansvariga), klicka därefter på "Öppna och då öppnas blankettens startsida 6
3.3.1.1 Startsidan Budgetblankettens första sida består av ett antal knappar. Genom att klicka på dessa kommer man till de olika blankettsidorna. Efterhand som uppgifterna läggs in på de olika blankettsidorna kommer totalsumman på sidan att synas på respektive sidas knapp. Om det är första gången du skall arbeta med budgetblanketten klickar du på "Ändra grunduppgifter". På den sida som då visas kan du ändra de grundvärden som skrevs in när budgetblanketten skapades. Det är viktigt att alla fält är ifyllda för att budgeten skall kunna sparas på ett korrekt sätt. Klicka på spara när alla uppgifter fyllts i. Sedan kan du börja fylla i blanketten. Lösenordet går inte att ändra på detta sätt. Om lösenordet behöver bytas görs detta av David Ganrot (david.ganrot@med.lu.se). Den översta knappen "sammanställning" leder till en översiktssida där alla ifyllda uppgifter visas, längst ner på sidan finns en pdf-knapp för utskrift av den ifyllda blanketten. När man klickar på pdf-länken kommer en pdf-utskrift att visas på skärmen, den kan sedan skrivas ut på vanligt sätt genom att klicka på utskriftsknappen på pdffilens verktygsfält. Längst ner finns knappen "Kostnader för kursen fördelat på kliniker", som leder till en sida där alla kostnader för kursen har summerats per klinik. Genom att klicka på de övriga knapparna kommer man till de olika sidorna i blanketten. På varje sida finns det ett antal fält som kan fyllas i. Alla uppgifter på en rad måste fyllas i för att blanketten skall fungera. Ovanför varje kolumn finns det en rund röd knapp med ett frågetecken. När man klickar på den öppnas ett hjälpfönster med information om vilka uppgifter som skall fyllas i. Vissa av kolumnerna har rullister. Det är då bara möjligt att välja något av de alternativ som finns i rullisten. Man väljer genom att klicka på rullisten och därefter klicka på det alternativ man vill välja. När man fyllt i alla uppgifter klickar man på "spara"-knappen. Den ifyllda sidan sparas då i databasen och en ny sida kommer upp på skärmen. På den sidan finns den färdiga blankettsidan med alla automatiska beräkningar gjorda. Det finns därefter två val, antingen kan man klicka på knappen "Fortsätta fylla i " och komma tillbaka till den sida man höll på att fylla i eller klicka på knappen "Startsidan" och komma tillbaka till blankettens första sida och sedan välja en ny blankettsida att fylla i. Det är lämpligt att spara när man fyllt i mellan 5 och 10 rader på en blankettsida och därefter gå tillbaka och fortsätta fylla i blanketten. På sidan "Kommentarer" kan sådan information som inte kan anges på annan plats i blanketten skrivas in. 7
Alla tal som fylls i på blanketten skall vara heltal och siffrorna skall skrivas in i en följd utan tusentalsavgränsning När man är färdig med arbetet klickar man på avsluta och då kommer man tillbaka till sidan Budgetblankett för ALF GU-medel. 3.3.1.2 Rapporter Från inloggningssidan kan man även välja att logga in på en rapportsida, genom att klicka på "Tag ut rapporter". Lösenordet är samma som för budgetblanketten. Startsidan för rapporter består av ett antal knappar. Varje knapp leder till en rapport. De två översta knapparna leder till olika sammanställningar över terminens totala kostnader. Därefter finns det en knapp för varje budgetblankett som finns upplagd för terminen. Rapporten Kostnader för terminen fördelade på klinik är den rapport som den terminsansvarige skall skriva ut och därefter underteckna tillsammans med respektive verksamhetschef. Den undertecknade blanketten skickas därefter in till Medicinska fakultetens kansli. 8
3.3.2 Generella anvisningar I anvisningarna för ifyllandet av blanketten finns information om vilka uppgifter som skall ifyllas under respektive rubrik. Nedan följer vissa generella anvisningar. Övriga anvisningar finns under respektive blanketts rubrik. 3.3.2.1 Klinik/enhet Den terminsansvarige måste i budgetblanketten ange var i sjukvårdsorganisationen terminens/kursens kostnader uppstår. I blanketten anges detta genom att klinik/enhetskolumnen fylls i. Första bokstaven i varje kod anger vid vilken ort verksamheten bedrivs; M för Malmö, L för Lund, osv. Enheten skall anges med kod enligt listan i bilaga 1. Kodlistan kan även fås fram genom att man klickar på kolumnens frågetecken. Denna uppgift är obligatorisk. Vid externa inköp av exempelvis kits och reagenser anges den klinik där inköpet görs, dvs. normalt sett den klinik där utbildningen bedrivs. När undervisningen bedrivs på en vårdcentral anges "Vårdc" oavsett vilken vårdcentral som avses. I maj resp november inskickas sedan en förteckning över vilka vårdcentraler som faktiskt kom att utnyttjas och i vilken omfattning, samt hur medlen skall fördelas mellan dem. 3.3.2.2 Moment I kolumnen Moment skall det anges vilket moment i utbildningen som avses eller vilken arbetsuppgift som avses. Om samma moment genomförs flera gånger skall det sammanställas under en punkt i blanketten. Om ett moment genererar kostnader på flera olika sidor i blanketten, skall samma momentbeteckning användas på alla ställen. 3.3.2.3 Utövare I kolumnen Utövare skall namnet anges på den läkare som skall utföra arbetsuppgiften. Om man inte vet namnet på den som skall genomföra arbetsuppgiften skrivs istället okänd i rutan. 3.3.2.4 Titel Titel anges genom att i rullisten klicka på rätt titel. Denna ruta är länkad till den timlönekostnad för respektive personalkategori som används vid den automatiska beräkningen av totalkostnaden för arbetsuppgiften. De schabloner för timlönekostnaden som används framgår av nedanstående tabell. Dessa är angivna inklusive sociala avgifter. Det är nödvändigt att fylla i titel för att de automatiska beräkningarna skall fungera. 9
Kategori TIMLÖN år 2011 Kategori TIMLÖN år 2011 Arbetsterapeut 270 Psykolog 333 Avdelningsläkare 538 Sjukgymnast 278 Biomedicinsk analytiker 263 Sjukhusfysiker 374 Bitr överläkare 583 Sjuksköterska 272 BMA m spec funktion 301 Sjuksköterska m spec funktion 315 Distriktsläkare 633 Specialistläkare 537 Enhetschef/medicinsk sekreterare 294 Underläkare AT 278 Handläggare ekonomi (verksamhetsek.) 331 Underläkare leg ST 393 Kurator 288 Undersk m spec funktion 249 Labingenjör 315 Undersköterska 214 Medicinsk sekreterare 217 Verksamhetschef 750 Medicintekn ingenjör 305 Överläkare 651 Medicintekniker 241 3.3.3 Institutionsadministration Terminens andel av kostnader som uppstår inom sjukvården för universitetsinstitutionens eller avdelningens administration, t ex kursekreterarens rum, telefoner, fax, viss kopiering o s v skall budgeteras. 3.4 Personalkostnader 3.4.1 Undervisning och examination På dessa blankettsidor skall löner till personer som bedriver undervisning och handledning redovisas. Dessa löner kan endast utgå till kommunalt anställda läkare och annan vårdpersonal. Ersättning kan ej utgå till läkare med landstingskommunal grundtjänst när dessa tjänstgör som kliniska assistenter. Löner till universitetsanställd personal får ej tas upp här. Undervisnings- och examinationsarbetet indelas i fyra huvudgrupper, och för dessa beräknas arbetstiden på olika sätt. Undervisning ersätts enligt följande: En schemalagd föreläsningstimme ersätts med 3 arbetstimmar, varav 2 timmar är förberedelsetid. Vid upprepade föreläsningar (samma föreläsning genomförs mer än en gång per termin) ersätts, from föreläsning 2, en schemalagd föreläs-ningstimme med 1 arbetstimme. En schemalagd gruppundervisningstimme, seminarier, tutorundervisning, laborationer och demonstrationer ersätts med 2 arbetstimmar varav 1 timme är förberedelsetid. Observera att när två lärare tillsammans genomför en gruppundervisning är det endast en av dem som får förberedelsetid. För den andra läraren ersätts en undervisningstimme med en arbetstimme. Vid upprepade gruppundervisningar (samma gruppundervisning genomförs mer än en gång per termin) ersätts, from gruppundervisningstillfälle 2, en schemalagd undervisningstimme med 1 arbetstimme. 10
Handledning kräver ej förberedelsetid varför en undervisningstimme ersätts med en arbetstimme. Vid examination ersätts en timme med en arbetstimme. Examinationsarbete skall redovisas enligt följande: färdigställande av examinationsmaterial, skrivningsövervakning alternativt muntligt eller praktiskt prov, rättning av skrivningar och genomgång efter examination. Under respektive rubrik i blanketten skall följande ifyllas: Lektionstimmar Förberedelsetid Antal grupper Faktisk undervisningstid (lektionstid). Anges i hela timmar. Det antal timmar som åtgår för att förbereda undervisningen. Beräknas enligt ovan angivna riktlinjer. Anges i hela timmar. Det antal grupper som momentet genomförs med. Om det genomförs som helkurs anges 2 i rutan (dvs. 1 gång per termin). Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 11
3.4.2 Övriga personalkostnader Här anges lönekostnader för personal som inte arbetar direkt med utbildningen, men vars tjänster ändå utnyttjas. Det kan till exempel vara en klinikekonom som hjälper till med budgetarbetet. Under denna rubrik skall även pedagogisk utbildning av landstingsanställda lärare tas upp. Det är till exempel tutorkurser och casemetodikkurser. Vid beräkning av arbetstid räknas faktisk arbetstid, dvs. 1 timme ersätts med en arbetstimme enligt timschablonen. Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 12
3.5 Materiel 3.5.1 Direkt materielkostnad På denna blankettsida skall kostnader för materiel som är direkt hänförbara till undervisningen redovisas. Exempel på detta är tvätt av sjukhuskläder och laborationsmateriel. Kostnader för tryckning av kompendier får inte betalas med ALF GU-medel. Dessa kostnader kan istället tas upp i den statliga GU-budgeten. Alternativt kan kompendierna distribueras på något annat sätt, t ex på elektronisk väg eller säljas till studenterna. Under rubriken Artikel anges vilken typ av materiel eller utrustning som avses, under Kostnad per grp anges den totala kostnaden för en student/studentgrupps förbrukning av denna artikel, och under Antal grp anges antalet studenter/studentgrupper som momentet genomförs med. Om det genomförs som helkurs anges 2 i rutan (dvs. 1 gång per termin). Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 3.5.2 Indirekt materielkostnad På denna blankettsida tas materielkostnader upp som indirekt har med undervisningen att göra, men inte är direkt kopplade till ett visst undervisnings-moment. Det kan till exempel vara kostnader för kopiering och kontorsmateriel Vid beräkning av materielkostnader skall rubrikerna Antal och Pris per styck användas enligt följande: I rutan "Antal" anges antingen antalet i styck och då anges pris per styck i rutan "Pris/st" eller anges den totala kostnaden i rutan "Pris/st." och i rutan "Antal" skrivs då 1. Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 13
3.6 Övriga tjänster Såväl direkta som indirekta kostnader för tjänster som utnyttjas av terminen/kursen skall anges. Med direkta kostnader avses kostnader som är direkt hänförbara till terminen. Detta kan vara kostnader för service, reparationer, telefonabonnemang och fax m m. Indirekta kostnader är sådana kostnader som inte direkt kan specificeras per kurs/termin utan måste uppskattas. Ofta är det sådana kostnader som avser klinikgemensamma inköp och som en termin endast använder en liten del av. Detta kan vara bl a kopiering, fastighetsservice, transporter, post mm. De indirekta kostnaderna kan vara svåra att ange, tag gärna hjälp av din klinikekonom/ budgetsekreterare. Notera att det finns en särskild rubrik för städning. Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 14
3.7 Inventarier 3.7.1 Inköp av inventarier Här avses utrustning och inventarier som är nödvändiga för undervisningen och som måste köpas in under året. Detta kan t ex vara mikroskop, videokameror, datorer mm. Utrustning som samutnyttjas med andra verksamheter skall också samfinansieras med dessa. Inventarier skall köpas in via sjukvårdens organisation. Investeringar skall direktavskrivas. Observera att kostnader för inköp av skrivtavlor, OH-apparater mm (fast standardutrustning) till lektionssalar inte skall tas upp i budgetarna. Dessa kostnader ingår i lokalhyran. Under respektive rubrik i blanketten Inköp av inventarier skall följande beaktas: Typ av utrustning Samfinansiering Nyttjandegrad Typ av utrustning och ev. modellbeteckning Den klinik som inköpet skall samfinansieras med Samutnyttjas utrustningen skall kostnaden delas av nyttjarna i förhållande till hur mycket de olika nyttjarna använder den. Detta anges i procent (%-tecken behöver ej fyllas i) och skall alltid anges (100 % om varan ej samfinansieras). Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 3.7.2 Återanskaffning av inventarier Här avses kostnader för återanskaffning av tidigare inköpta och avskrivna inventarier som skall ersättas med nya. Medel för att återanskaffa denna typ av utrustning kommer inte att tillföras från årets ALF-medel, dock skall dessa kostnader tas upp i budgeten. Återanskaffningen bekostas med tidigare betalda kapitaltjänstkostnader (avskrivningar). Observera att de inventarier som återanskaffas skall vara av samma slag som de inventarier som skall ersättas. Avskrivningskostnader för återanskaffade inventarier skall tas upp under rubriken avskrivningar. Endast inventarier inköpta år 2000 eller tidigare omfattas av denna regel. 15
Observera att kostnader för återanskaffning av skrivtavlor, OH-apparater m m (standardutrustning) i lektionssalar inte skall tas upp i budgetarna. Dessa kostnader ingår i lokalhyran. Under respektive rubrik i blanketten Återanskaffning av inventarier skall följande beaktas: Typ av utrustning Samfinansiering Nyttjandegrad Typ av utrustning och ev. modellbeteckning Den klinik som inköpet skall samfinansieras med Samutnyttjas utrustningen skall kostnaden delas av nyttjarna i förhållande till hur mycket de olika nyttjarna använder den. Detta anges i procent (%-tecken behöver ej fyllas i) och skall alltid anges (100 % om varan ej samfinansieras). Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 3.7.3 Avskrivningskostnader (kapitaltjänstkostnader) Det är endast inventarier som inköpts särskilt för undervisningen eller används för undervisning och som inköpts av sjukvårdsorganisationen som genererar avskrivningskostnader och räntekostnader för sjukvården. Observera att det är endast avskrivningskostnaden för inventarier inköpta år 2000 eller tidigare som skall tas upp. Utrustningen skall specificeras. Inventarier som är avskrivna skall inte tas med. För utrustning som samutnyttjas skall kostnaderna fördelas efter nyttjandegrad. Internräntan räknas på kvarvarande restvärde på inventariet och anges i kronor. Inventarieregister finns fört på respektive klinik, information om inventarier och avskrivningskostnader kan erhållas av klinikekonom/budgetsekreteraren. Observera att avskrivningskostnader för skrivtavlor, OH-apparater mm (standardutrustning) i lektionssalar inte skall tas upp i budgetarna. Dessa kostnader ingår i lokalhyran. Under respektive rubrik i blanketten skall följande beaktas: Typ av utrustning Avskrivningsbelopp Internränta Typ av utrustning och inventariebeteckning Erhålls från klinikekonomerna I kronor, erhålls från klinikekonomerna 16
Samfinans Nyttjandegrad Namnet på den klinik som varit med och samfinansierat inköpet Samutnyttjas utrustningen skall kostnaden delas av nyttjarna i förhållande till hur mycket de olika nyttjarna använder den. Detta anges i procent (%-tecken behöver ej fyllas i) och skall alltid anges (100 % om varan ej samfinansieras). Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 3.8 Lokaler 3.8.1 Undervisningslokaler Under denna rubrik skall kostnaderna för de lokaler som utnyttjas för undervisning beräknas, t ex föreläsningssalar och grupparbetsrum. Om flera olika kurser och andra användare utnyttjar lokalen så skall kostnaderna fördelas mellan dessa utifrån nyttjandegrad. Respektive kurs- och terminsansvariga skall kontrollera med kliniken om det finns andra som utnyttjar lokalerna. För vissa lokaler ingår inte städkostnaden i lokalhyran, beroende på att städning i dessa fall köps in från fristående städföretag. Då skall städkostnaden anges under rubriken Städning. Observera att endast kostnader för lokaler som ägs/förvaltas av landstinget skall redovisas, kostnader för universitetets lokaler skall redovisas i budgetblanketten för GUmedel. Lokalhyror för del i klinikens kafferum, matsal mm skall inte tas upp i budgeten. Under respektive rubrik i blanketten skall följande beaktas: Typ av lokal Byggnad nr Lokal nr Total hyreskostnad/år Bruttoyta Nyttjandegrad T ex grupparbetsrum Enligt sjukhusets beteckning Enligt sjukhusets beteckning Lokalens storlek i kvm inkl svällningsfaktorer Samutnyttjas utrustningen skall kostnaden delas av nyttjarna i förhållande till hur mycket de olika nyttjarna använder den. Detta anges i procent (%-tecken behöver ej fyllas i) och skall alltid anges (100 % om varan ej samfinansieras). Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 17
3.8.2 Institutionsadministrationslokaler Under denna rubrik skall kostnaderna för de lokaler som utnyttjas för institutionens administration beräknas, t ex kurssekreterarens arbetsrum och den terminsansvariges arbetsrum. Om personen utför tjänster åt flera olika kurser och olika forskningsprojekt skall kostnaderna fördelas mellan dessa utifrån nyttjandegrad. Respektive kurs- och terminsansvariga skall kontrollera med kliniken om det finns andra som utnyttjar lokalerna. För vissa lokaler ingår inte städkostnaden i lokalhyran, beroende på att städning i dessa fall köps in från fristående städföretag. Då skall städkostnaden anges under rubriken Städning. Observera att endast kostnader för lokaler som ägs/förvaltas av landstinget skall redovisas, kostnader för universitetets lokaler skall redovisas i budgetblanketten för det statliga GU-anslaget. Lokalhyror för del i klinikens kafferum, matsal mm skall inte tas upp i budgeten. Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 3.8.3 Städkostnader Kostnader för städning skall tas upp separat om den inte ingår i hyreskostnaden. Vid beräkning av kostnaden skall nedanstående schablonkostnad användas. Observera att vid beräkning skall hänsyn tas till hur mycket läkarutbildningen nyttjar lokalen (samma nyttjandegrad som används vid beräkningen av hyreskostnaden). I städkostnaden ingår städningen av rummet, del i gemensamma utrymmen (korridorer, toaletter mm) samt storstädning en gång per år. 18
Lokaltyp Administrativa lokaler och föreläsningssalar Laboratorielokaler Operationslokaler Kostnad per m 2 /år 175 kr 209 kr 1 800 kr Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 3.9 Del av klinikgemensamma kostnader Klinikgemensamma kostnader kan skilja sig beroende på att olika kliniker har olika redovisningsrutiner för dessa kostnader. Vilken typ av kostnader och hur stor del av dessa som skall betalas av läkarutbildningen bestäms efter en diskussion mellan den terminsansvarige och verksamhetschefen. Kostnaderna skall uppskattas efter faktiskt nyttjande. Dessa kostnader skall inte anges som en klumpsumma utan varje typ av kostnad skall specificeras. Exempel är utnyttjande av administrativ stab, skriv- och arkivkostnader, IT-kostnader, kopiering, c-förrådsmateriel och post. En del kliniker föredrar att samtliga gemensamma kostnader tas upp under denna rubrik, medan andra vill att vissa kostnader skall tas upp under rubrikerna övriga tjänster och indirekta materialkostnader. Båda alternativen går bra. Exempel på beräkningar och ifyllnad av blanketten: 19
4. Beskrivning av ekonomiska rutiner och redovisning av ALF-medel för grundutbildning Staten utbetalar via universitetet årligen ersättning till Region Skåne för utbildning och forskning som sker inom hälso- och sjukvården. År 2010 uppgår denna ersättning till ca 398 miljoner kronor. Medlen administreras inom Region Skåne och utbetalningar sker via sjukvårdens organisation. Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning formulerar anvisningar och övergripande ramar för budgetarbetet. Fasgruppsordföranden leder och samordnar budgetarbetet inom sin fasgrupp, samt formulerar ramarna för fasgruppens budgetarbete. Utifrån detta upprättar de terminsansvariga ett budgetförslag tillsammans med kursansvariga. Budgetarna går för godkännande och beslut till Region Skåne som därefter överför ALF-medlen till berörda kliniker/verksamheter. I den reviderade budgeten kommer kostnader för personal att vara låsta under år 2011, både avseende personalkategori och klinik. Detsamma gäller för lokaler. Förändringar vid användning av dessa medel kan endast ske om berörda verksamhetschefer medger detta. Flexibla kostnader (materiel och tjänster) där flexibilitet råder, skall budgeteras med så stor noggrannhet att budgeten kan utgöra ett hjälpmedel för resultatenheterna att beräkna kommande kostnader. 4.1 Terminsansvarigs ansvar Den terminsansvarige ansvarar för att klinikens/enhetens kostnader inte överstiger ersättningen. Den terminsansvarige har således både ett pedagogiskt och ekonomiskt ansvar för sin termin. Handlingsfriheten skiljer sig åt för de fasta respektive flexibla kostnaderna. De flexibla kostnaderna, för t ex materiel och tjänster, kan förändras gentemot godkänd budget om utbildningssituationen så kräver. Samråd med berörda verksamhetschefer skall ske innan förändringar genomförs. Fasta kostnader, som personal och lokaler, kan den terminsansvarige förändra under året endast om de berörda verksamhetscheferna godkänt detta. När verksamhet bedrivs på olika primärvårdsinrättningar och på andra sjukhus och det inte är möjligt att vid budgeteringstillfället fastställa exakt vilka vårdinrättningar som kommer att utnyttjas skall den terminsansvarige, senast under juni månad för vårterminen och under december för höstterminen, inkomma med en skriftlig redogörelse för vilka vårdinrättningar som utnyttjats och i vilken omfattning. Medel för att täcka dessa kostnader hålls inne av regionen tills den slutliga fördelningen är klar. 4.2 Verksamhetschefens ansvar Det är verksamhetschefens ansvar att förse utbildningen med resurser i enlighet med de godkända budgetarna. Verksamhetschefen har ett ekonomiskt ansvar för sin kliniks verksamhet varav ALF-utbildningen ingår som en komponent. Den terminsansvarige kan förändra användningen av medlen. Eventuella förändringar avseende personal och lokaler kan endast göras om verksamhetschefen medger detta. 20
5. Överföring av medel mellan skilda år 5.1 Huvudregel ALF-medel som tilldelats för ett kalenderår skall som huvudprincip användas för kostnader under detta år. Det åligger projektledare och terminsansvariga att budgetera och använda medlen enligt denna huvudprincip. Samtidigt åligger det sjukvårdshuvudmannen via berörda verksamhetschefer att anpassa verksamheten så att forskningens och grundutbildningens behov av resurser tillgodoses. 5.2 Överföring i vissa fall Under vissa förhållanden kan ALF-medel föras över till nästa år. Mindre belopp Av ALF-medel kan högst en summa motsvarande 1,5 basbelopp föras över till nästa år. Medlen skall användas till driftskostnader av projektledaren eller den terminsansvarige. Större belopp Om synnerliga skäl föreligger kan ALF-medel som uppgår till en högre summa än det som motsvarar 1,5 basbelopp föras över till det kommande året. Ansökan om sådan överföring skall inges till medicinska fakulteten av projektledaren eller den terminsansvarige senast den 1 december årligen. Beslut om eventuell överföring fattas i av ALF-gruppen. Om ansökan beviljas skall reviderad budget inges. Medel avsedda för särskilda åtgärder ALF-medel för särskilda åtgärder som inte kunnat användas på prioriterat sätt, skall kunna föras över till det kommande året om särskilda omständigheter föreligger. Beslut fattas av ALF-gruppen. 5.3 Hantering av medel som inte förs över mellan åren ALF-medel som under ett år inte använts till det ändamål som det avsatts till och som inte skall föras över till nästa år enligt ovanstående regler, skall i stället användas till att täcka andra kostnader för forskning och utbildning. Medicinska fakulteten prioriterar tillsammans med Region Skåne hur dessa medel skall användas. 21
Bilaga 1. Kodlista över enheter Nedan följer listor för regionens sjukvårdsenheter. Dessa koder finns också som rullistor i själva budgetblanketten. Samtliga enheter på SUS har fått nya beteckningar. Inom psykiatrin och labmedicin har de flesta enheter kvar sina beteckningar från föregående år. Om kostnader uppstår för terminen/ kursen på andra sjukhus i Skåne används alternativet Övr (övrigt). SUS Tidigare benämning Akut Akutcentrum Malmö SAkutM Akutcentrum Makut Akutsjukvård Lund SAkutL Akutsjukvård Laku Geriatriskt utvecklingscentrum (GUC) Malmö SGucM Geriatriskt utvecklingscentrum Mgue Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC) SRspc KAMBER KAMBER Cancer och blodsjukdomar Centrum för klinisk forskning av läkemedelsprövning (CKFL) Lund SCkfl Centrum för klinisk forskning o läkemedelsprövningar Hematologi Lund SHemaL Hematologi Lhem Hematologi Malmö SHemaM Hematologi Malmö LhemM Koagulationscentrum Malmö SKoagM Onkologiskt centrum/tumörregistret Lund STregL Onkologiskt centrum/tumörregistret Ltreg Radiofysik Lund SRfysL Radiofysik Lrfy Radiofysik Malmö SRfysM Radiofysikavdelning Mrfys Kompetenscentrum för klinisk forskning (RSKC) Malmö SRskcM Skånes onkologiska klinik (SOK) Lund SSOKL Onkologi Lonk Skånes onkologiska klinik (SOK) Malmö SSOKM Onkologi Malmö LonkM Kvinno-,barn- och reproduktion Barn- och Ungdomscentrum Malmö SBucM Barn- och ungdomscentrum Mbau Barnhjärtcentrum Lund SBhjärtL Barnsjukvård Lbus Barnkirurgiska kliniken Lund SBkirL Barnsjukvård Lbus Barn-och ungdomsmedicinska kliniken Lund SBumL Barnsjukvård Lbus Kvinnokliniken Lund SKkL Kvinnosjukvård Lkvi Kvinnokliniken Malmö SKkM Kvinnoklinik Mkk Neonatalogicentrum Lund SNeoL Barnsjukvård Lbus Reproduktionsmedicinskt centrum Malmö SRmcM Reproduktionsmedicinskt Centrum Mrmc Kirurgi Anestesikliniken Malmö SAneM Anestesiklinik Man Handkirurgiska kliniken Malmö SHkirM Handkirurgisk klinik Mhkir Intensiv- o perioperativ vård Lund SVIPL Intensiv- och perioperativvård Lane Intensivvårdskliniken Malmö SIvaM Intensivvårdsklinik Miva Kirurgi Lund SKirL Kirurgi Lkir Kirurgiska kliniken Malmö SKirM Kirurgisk klinik Mkir Käkkirurgi Lund SKäkL Käkkirurgi Lkäk Käkkirurgi Malmö SKäkM Käkkirurgi Malmö LkäkM Logopedmottagning Malmö SLogM Logopedmottagning Mlog Ortopedi Lund SOrtL Ortopedi Lort Ortopediska kliniken Malmö SOrtM Ortopedisk klinik Mort Plastikkirurgiska kliniken Malmö SPkir Plastikkirurgisk klinik Mpkir Urologiska kliniken Malmö SUroM Urologisk klinik Muro Urologiska kliniken Lund SUroL Urologisk klinik Lund MuroL Ögonkliniken Malmö SÖgonM Ögonklinik Mögon Ögonkliniken Lund SÖgonL Ögonklinik Lund MögonL Öron-, näs-, halssjukvård Lund SÖnhL Öron-, näs-, halssjukvård Lönh Öron-, näs-, halssjukvård Malmö SÖnhM Öron-, näs-, halssjukvård Malmö LönhM Lckfl 22
Diagnostik och klinisk service Bild- o funktionsdiagnostik Lund SBfcL Bild- och funktionsdiagn centrum Lbfc Centrum medicinsk simulering Malmö SCmsM Centrum för Medicinsk Simulering Mcms Diagnostiskt Centrum Malmö SDcM Diagnostiskt centrum för bild- och funktionsmedicin Mdc Medicinsk teknik Lund SMtaL Medicinsk teknik Lmta Medicinteknisk avdelning Malmö SMtaM Medicintekniskavdelning Mmta Neurofysiologi Lund SNfkL Klinisk neurofysiologi Lnfy Practicum Lund SPracL Practicum Lpra Hjärn-,hjärt-,lung- och kärl Arytmikliniken Lund SArytmiL Hjärtarytmier Lhjar Kardiologiska kliniken Malmö SKardM Kardiologisk klinik Mkar Kliniken för hjärtsvikt o klaffsjukdom Lund SHjärtL Hjärtsvikt- och klaffsjukdomar Lhok Kliniken för kognitiv medicin Lund SKognL Kognitiv medicin Lkogn Kliniken för kranskärlsjukdom Lund SKransL Kranskärl Lkrkä Kliniken för kärlsjukdomar Malmö SKärlM Kärlcentrum Malmö-Lund Mkärl Kliniken för lung o allergisjukdomar Lund SLungaL Lung- och allergisjukdomar Lloa Kliniken för lung o allergisjukdomar Malmö SLungaM Lung- och allergisjukdomar Malmö LloaM Kliniken för Thoraxkirurgi Anestesi o Intensivård Lund (THAI) SThaiL Thoraxkirurgi, anestesi och intensivvård Lthai Neurokirurgi Lund SNkL Neurokirurgi Lnki Neurologi Lund SNeuroL Neurologi Lneu Neurologiska kliniken Malmö SNeuroM Neurologisk klinik Mneur Neuropsykiatriska kliniken Malmö SNpsykM Neuropsykiatrisk klinik Mnpsy Rehabiliteringsmedicin Lund SRehabL Rehabiliteringsmedicin Lrhc Specialiserad medicin Endokrinologiska kliniken Malmö SEndoM Endokrinologisk klinik Mendo Endokrinologiska kliniken Lund SEndoL Endokrinologisk klinik Lund MendoL Gastroenterologi o nutrition Lund SGastroL Gastroenterologi och nutrition Lgas Hudkliniken Lund SHudL Hud Lhud Hudkliniken Malmö SHudM Hudklinik Mhud Infektionskliniken Malmö SInfM Infektionsklinik Minf Infektionssjukvård Lund SInfL Infektionssjukvård Linf Kliniken för njurmedicin o transplantation Malmö SNjurM Klinik för njurmedicin och transplantation Mnju Njurmedicin Lund SNjurL Njurmedicin Lnju Reumatologi Lund SReumL Reumatologi Lreu Reumatologi Malmö SReumM Reumatologi Malmö LreuM Sjukhusadmin. och service Sjukhusledning SSjhl Sjukhusledning Lsjhl SUS övrigt SÖvr USiL, övrigt LÖvr UMAS, övrigt MÖvr 23
Helsingborgs lasarett Akutenhet, Hbg Anestesi, Hbg Barn, Hbg Endokrinologi, Hbg Gastro, Hbg Gynekologi o obstet, Hbg Hematologi, Hbg Hud, Hbg Infektion, Hbg Kardiologi, Hbg Kirurgi, Hbg Käk, Hbg Lung, Hbg Neurologi, Hbg Njur, Hbg Ortopedi, Hbg Reumatologi, Hbg Stroke, Hbg Urologi, Hbg Ögon, Hbg Öron, Hbg Övrigt, Hbg Labmedicin Arbets- och miljömedicin Klinisk genetik Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (transfusionsmedicin = tidigare blodcentralen) Klinisk kemi, Lund Klinisk kemi, Malmö Klinisk mikrobiologi, Lund Klinisk mikrobiologi, Malmö Klinisk patologi, Lund Klinisk patologi, Malmö Vårdhygien Labmedicin, övrigt Hbg akut Hbg ane Hbg barn Hbg endo Hbg gastro Hbg gynob Hbg hem Hbg hud Hbg inf Hbg kard Hbg kir Hbg käk Hbg lung Hbg neur Hbg njur Hbg orto Hbg reum Hbg stroke Hbg uro Hbg ögon Hbg öron Hbg övr LmAmm LmKgeL LmKitm LmKkeL LmKkeM LmKmiL LmKmiM LmKpaL LmKpaM LmVåh LmÖvr Psykiatri Vuxen Vuxenpsykiatri Lund PVL Psykiatri Lund PPsyL Allmänpsykiatriska kliniken Malmö PVM Allmänpsykiatrisk klinik PApsyM Psykoskliniken Malmö PVMp Psykosverksamhet PPsykM BCM Malmö PVMbcm Beroendecentrum PBcmM Allmänpsykiatri Helsingborg PVHbg Barn- och ungdomspsykiatri BUP Lund/Eslöv/Landskrona PBL Barn- och ungdomspsykiatri PBupL BUP Malmö PBM Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PBupM Rättspsykiatri Rättspsykiatri Lund PRL Rättspsykiatri Malmö PRM Rättspsykiatriska kliniken PRpkM Psykiatri, övrigt PÖvr 24
Övrigt Hässleholms sjukhus Centralsjukhuset i Kristianstad Lasarettet i Landskrona Sjukhuset i Simrishamn Lasarettet Trelleborg Lasarettet i Ystad Ängelholms sjukhus Vårdcentraler/primärvården Övrig verksamhet Hhm CSK La Simris Tbg Ysd Ähm Vårdc Övr 25