ATT BYGGA PARTNERSKAP

Relevanta dokument
Yttrande över remiss av Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Vägledande dokument om avtal och bidrag med föreningar och organisationer

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

RIKTLINJER IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP IOP

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun

IOP. (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten

Stadsdelens framtida stöd till marknader

De två punkterna lyder såhär:

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1

Avtal. Idéburet Offentligt Partnerskap. Upplands Väsby kommmun. mellan. och

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Textversion av Konkurrenten avsnitt 24, vill du hellre lyssna på avsnittet kan du ta del av det på vår webbplats

Strategisk samverkan för ett hållbart samhälle

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) inom Socialnämndens verksamhetsområde. Socialnämnden, Motala kommun

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Regional överenskommelse

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Program ikväll Välkomna Bakgrund Grupp Expo Initiativ, fortsättning Slut

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Överenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel. En uppföljning av Överenskommelsen

DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Datum Diarienummer SN 2018/0098 Milla Sörgärde

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Styrgruppsmöte överenskommelsen

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Bakgrund och sammanhang

IOP Idéburet Offentligt Partnerskap

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Ärende: Ärende 9 Dnr Förslag till yttrande: Granskning av upphandlingar. Utbildningsnämnden

ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION

Särskilt ekonomiskt stöd till Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Möjlighetslistan för hållbar utveckling Exempel på arbete i partnerskap för att möta samhällsutmaningar

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) Motala kommun

25 Yttrande över motion 2017:77 av Håkan Jörnehed (V)och Birgitta Sevefjord (V) om idéburet offentligt partnerskap HSN

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

ATT BYGGA PARTNERSKAP

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Syftet med Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Program. Vad är sociala hänsyn och hur kan de tillämpas? Ideburna offentliga partnerskap hur kan de bidra till ett bättre samhälle?

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Föreningsbidrag till förening och organisation inom socialtjänstens verksamhet, samt de som stödjer arbetet kring social hållbarhet

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Skånska idéburna erfarenheter av Idéburna- Offentliga Partnerskap

Idéburet offentligt partnerskap

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för Idéburet offentligt partnerskap, IOP

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Stockholm Dnr: Ku2016/00504/D. Kulturdepartementet STOCKHOLM

POLICY. Policy för medborgardialog

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap

Lokal överenskommelse med föreningslivet 2018

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Samordningsförbund Gävleborg Arbete med ASF April 2018

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Vi samverkar i en hållbar stad

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Riktlinjer för Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) avseende verksamheten Himmel och Pannkaka öppen mötesplats för unga med intellektuella funktionsvariantioner

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad

Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län

VÄRMLAND

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

Psoriasisförbundet i Skåne ÖVERENSKOMMELSE OM IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP

Så utvecklar vi partnerskap med civilsamhället

Överenskommelsen Värmland

Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser

Värmland Dialogmöte

Samverkan i Laxå kommun

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Agenda 2030-arbetet i Härryda

Resultat workshop. Lund 4 maj Samverkan idéburen sektor. Kommunförbundet Skåne

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING

I lagens namn Så harmoniserar vi juridikens krav med verksamhetens behov

Linköping kommuns policy för medborgardialog

Transkript:

METOD ATT BYGGA PARTNERSKAP Nycklar och erfarenheter ifrån nio idéburna offentliga partnerskap LUDVIG SANDBERG CHRISTOPHER ANDERSSON

ATT BYGGA PARTNERSKAP METOD

Inget processtöd kan täcka in alla tänkbara situationer. Detta processtöd ska inte ses som en mall. Istället kan detta material användas som ett stöd i processens olika delar. De sex faser som tipsen ordnas under är hämtade från Europarådets kod för delaktighet i politiskt beslutsfattande. I koden finns en beskrivning av vilka faser en fråga oftast har och det finns en beskrivning av fyra olika former eller nivåer av samverkan; information, samråd, dialog och partnerskap. Utifrån faser och samverkansnivåer kan följande samverkanskarta ritas upp: 1 2 3 4 5 6 Faser Sätta agendan Beslut Följa upp Formulering Genomförande Omformulering Nivåer Partnerskap Dialog Samråd Christopher Andersson och Ludvig Sandberg, Forum Foto (där inget annat anges): Joel Ahlgren Grafisk form: ETC Kommunikation Tryck: Publit 2018 Information METOD 5

AGENDASÄTTNING 1 Grunden för att överväga ett idéburet offentligt partnerskap är att det finns ett intresse för samarbete mellan kommunen och en eller flera organisationer. Detta intresse kan röra en verksamhet eller möjlighet att bygga upp verksamhet i organisationerna som skulle kunna vara lämpliga för att möta en samhällsutmaning, tex förbättrad integration. Om intresse finns skulle ett första möte kunna handla om hur kommunen och organisationerna ser på integration och meningsfullt integrationsarbete. Vad betyder det för er? Handlar det om arbetsmarknad, om vänskapsband, om kulturkunskaper eller språkkunskaper? I bra processer så finns det kännedom mellan kommunen och den/de organisationer som vill ingå ett IOP. Parterna har setts tidigare och börjat bygga en relation och tillit. Byggt på dessa relationer kan någon part ta steget att bjuda in till ett samtal. Ofta är det kommunen som tar denna typ av initiativ utifrån sin samlade kunskap om sakfrågan. Vid ett sådant möte kan det visa sig att det finns fler aktörer i närområdet som skulle kunna bidra till arbetet som partnerskapet berör och då kan initiativ till att bjuda in dessa aktörer tas. Detta handlar alltså om att hitta rätt samverkansparter. Innehållet i samtalen i den här fasen kanske mest kretsar kring beskrivningen av utmaningen/problemet. Att få olika infallsvinklar, erfarenheter och kunskaper kring hur själva utmaningen ser ut, vad dess beståndsdelar är, hur de hänger ihop är ju ett kännetecken på när partnerskapsarbete och IOP kan vara en lämplig form. Här är kan det också vara lämpligt att undersöka att ni delar grundläggande värderingar kring det ni vill samarbeta kring. 6 METOD METOD 7

FORMULERING 2 När ni är överens om värdegrund och problembeskrivning, kan nästa steg vara att diskutera om det finns möjlighet att formulera några mer konkreta målsättningar som båda parter tycker är relevanta. Steget efter det kan vara att fundera på hur befintliga verksamheter i föreningarna och i kommunen kan bidra till målen. Finns det någon myndighetsutövning som är viktig i sammanhanget? Hur kan den inordnas på ett bra sätt i arbetet? Här är det läge att skapa en skrivgrupp med representanter från kommunen och föreningen/föreningarna, för att jobba med att skriva fram IOP:t Här kan en första preliminär juridisk analys vara på sin plats. Finns det ett juridiskt utrymme för ett IOP för just er, i just denna verksamhet? Kommunallagen, EU:s statsstödsregler, Lagen om offentlig upphandling, är några lagstiftningar som kan vara relevanta. Forums skrift Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EU-rätten, kan vara bra att ha som referens i detta arbete. Konkurrensverkets informationsgivning om direktupphandling och hur gränserna för den dras kan också vara bra att undersöka. Sedan bör arbetet handla om vilka resurser som behövs. Vad kan föreningarna bidra med och vad kan kommunen bidra med? Vad består de olika resurserna av? Om kommunen ska fatta beslut om ett bidrag som ett av sina tillskott, måste det förstås beräknas hur mycket det kan handla om. Nu närmar man sig textskrivandet, där hela dokumentet måste börja ta form. 8 METOD METOD 9

BESLUT FAS: GENOMFÖRANDE 3 4 Beslut ska fattas utifrån en i stort sett klar text. Kan kommunen och organisationen/erna ställa sig bakom den föreslagna texten? Det är viktigt att det är tydligt att det är fråga om beslut hos båda/alla parter, inte bara kommunen. Ett partnerskapsbeslut är annorlunda än ett sådant som fattas i ansökningsprocess eller upphandling. I de processerna har organisationen fattat sitt beslut då de bestämde sig för att skriva och skicka in en ansökan eller ett anbud. I IOP-processen fattas beslutet hos både kommunen och organisationen istället baserat på det som dialogen resulterat i. Detta är en grundläggande skillnad. Om besluten blir jakande hos alla parter går processer vidare. Arbetet startas med löpande samråd mellan kommunen och organisationen/erna. Det är inte ovanligt att samråden/ avstämningarna är täta i starten för senare tunnas ut något i senare skeden. I bra IOP:er fortsätter dialogen hela tiden om de utmaningar som man möter i verksamheten. Justeringar av olika slag kan sedan beslutas gemensamt utifrån vad samråden lyft. Denna dynamik är central i bra IOP:er och är något som lyfts fram som en positiv aspekt i jämförelse med tex upphandlad verksamhet, där det ofta är så att verksamheten bedrivs utifrån en från starten framställd kravlista. 10 METOD

FÖLJA UPP 5 Lärandet som har skrivits in i IOP:t bedrivs löpande. Som beskrivits ovan är detta en integrerad del av arbetet i ett bra IOP. Om det har skrivits in bra lärandemål för både kommunen och organisationen/erna kan dessa användas som avstämningspunkter i uppföljningen. Händer det som man ville skulle hända? Uppfyller verksamheten sina mål? Händer andra saker, både positiva och negativa som är av intresse? När man närmar sig avslut är det förmodligen dags att samtala/omförhandla ett nytt IOP. Detta förutsatt att man inte anser att målet är uppnått eller annat talar för att man inte ska fortsätta. Har man inom partnerskapet avsatt resurser för en utvärdering? Om ja, så gäller det att den finns med från starten och att lärandemålen bland annat används i utvärderingsarbetet. Identifiera de problem som uppstått under processen, exempelvis konflikter mellan personer i verksamheten, så att de kan förebyggas inför nästkommande period. Hitta bra former för att levandegöra och analysera utvärderingens resultat i en medskapande process. 12 METOD METOD 13

OMFORMULERING 6 I många IOP har man skrivit in hur lång löptiden är och när omförhandling bör göras. Om så är fallet gäller det att försöka använda sina samlade erfarenheter av arbetet, det som framkommit i det löpande uppföljningsarbetet och i den eventuella utvärderingen, för att komma fram till hur arbetet ska fortsätta eller möjligen inte fortsätta. Om beslutet hos alla aktörer blir att det ska fortsätta är processen tillbaka i agenda sättningsfasen. Nu finns det förhoppningsvis en relation mellan parterna som bygger på en högre grad av tillit och mer kunskap omvarandraochsakfrågan. Ett möjligt utfall av omformuleringsarbetet är att man landat i att det skulle behövas fler offentliga parter? I vissa frågor finns det ju både regionala och statliga aktörer som kan vara relevanta. 14 METOD METOD 15

Fler exempel på stöd Ett antal kommuner har samlat information om sitt arbete med IOP. Göteborgs stad http://socialutveckling.got-emboerdg-.ssoec/itaela-emk/osnaommvie/riokpan/ Malmö shttp://malmo.se/kommu n--politik/sa-arbetar-vi- med.../arbetsmarknadsfra gor/ Ideburet-offentligt- partnerskap.htmltad Linköpings kommun http://www.linkoping.se/c ontentassets/2e70cb8196 0144a1ba703bc7d6bb688 2/ riktlinjer-ideburet- offentligt-partnerskap.pdf Sveriges Kommuner och Landsting https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/utveckla-ideburet-offentligt-partnerskap.html Forum Forums skrift Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EU- rätten?