Så utvecklar vi partnerskap med civilsamhället

Transkript

1 Upplägg Intro, Ludvig, 5 Drivkrafter till partnerskap, AK, 5 Gruppdiskussion, 15 Agendasättningsfrågor (Koden), Ludvig, 5 Finansiering, samverkan, avtal, vad är gemensamt och vad är separat? AK, 5 Gruppdiskussion, 15 Tips och råd, 5 Avslutning resten

2 Så utvecklar vi partnerskap med civilsamhället - Idéburna organisationers perspektiv Ludvig Sandberg Uppsala,

3 Medlemsorgansiationer

4 Föreningslivet Idéburna organisationer Det civila samhället Ideella organisationer Folkrörelsen

5 Det civila samhället Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera.

6 Vi idéburna organisationer grundas kring ett värde, en idé syftar inte till ekonomisk vinst gynnar allmän eller medlemsintresset är inte en del av stat/kommuner

7 Idéburet offentligt partnerskap

8 Ungdomsbussen -Stadsmissionen i Västerås ville starta fältverksamhet för unga - Kontaktar kommunen för samarbete - Kommunen intresserad; vill upphandla - Stadsmissionen tycker att upphandling är orimligt. - Vad göra?

9 Nuvarande system Kommun Normerade bidrag Idéburna org. Kommun Upphandling Idéburna org.

10 Nytt system Kommun Normerade bidrag Idéburna org. Kommun Idéburet-Offentligt partnerskap Idéburna org. Kommun Upphandling Idéburna org.

11 - Barn och ungdom - Arbetsmarknad - Missbruk - Brottsoffer - Asylsökande - Nyanlända/etablering - Skola - Äldreomsorg - Funktionsvariation - Hemlöshet - Krisberedskap - Samordning idéburna Verksamheter och organisationer

12 - Barn och ungdom - Arbetsmarknad - Missbruk - Brottsoffer - Asylsökande - Nyanlända/etablering - Skola - Äldreomsorg - Funktionsvariation - Hemlöshet - Krisberedskap - Samordning idéburna Verksamheter och off. organisationer

13 När är IOP aktuellt? Kriterier (samlad bedömning) - Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen - Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. - Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget - Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda - Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) - Verksamheten inte detaljregleras från kommunen - Verksamheten avses att drivas under längre tid

14 Vad är ett IOP? - Ett civilrättsligt avtal om samverkan - En eller flera offentliga organisationer och en eller flera idéburna organisationer, hängavtal vinstutdelande företag - Inte ett uppdrag från den offentliga organisationen till den idéburna - Gemensam värdegrund, gemensam syn på samhällsutmaning - Hur de/de idéburna organisationernas verksamhet och den offentliga parten kan bidra till lösningar. - Vilka resurser parterna bidrar med. - Hur uppföljning och lärande skapas.

15 Processen för att bygga partnerskap

16 Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen

17 Faser i beslutsprocessen Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen

18 Nivåer av medverkan

19 Partnerskap Samverkanskartan som verktyg för planering Dialog Samråd Information Faser Sätta agendan Formulering Beslut Genomförande Granskning Omformulering

20 Faser i hur IOP kommer till

21 Nycklar för att bygga IOP

22 Medvetet val av partnerskapet 1 - Att aktörer av olika slag har förmåga att medvetet välja arbetsmetod, där partnerskapet är ett val

23 Identifiera utmaningen 2 - Att på allvar tillsammans beskriva den aktuella samhällsutmaningen

24 Kompassen Stockholms stadsmission hade bjudit in representanter för Arbetsförmedlingen, Stockholms stad, Akademin, Näringsliv, Idéburna organisationer till ett möte i deras planeringsprocess. De kallar den processen för Kompassen. De genomförde detta möte med stöd av en metod som kallas Logical Framwork Aproach (LFA).

25 Kompassen Problemformulering: Ökad andel människor med funktionsvariation, utländsk bakgrund och/eller utan gymnasiekompetens står utanför arbetsmarknad/ utbildning. Varför?

26 Kompassen Motivation/ självkänsla Social hållbarhet Kunsk om stödinsatser

27 ORSAKER PROBLEM EFFEKTER AKTIVITETER DELMÅL MÅL Kompassen Dyrare pga. fysisk, psykisk, social ohälsa Sämre samhällsekonomi Stora kostnader för samhället Ökade samhällskostnader Ökade kostnader för socialförsäkringssystemet Arbetslinjen omprövas (Små) kommuner med svag skattebas och låg utbildningsnivå hos innevånarna och stora svårigheter att utveckla arbetsmarknaden Arbetsgivare söker arbetskraft trots att många är arbetssökande Entreprenörskap Nytänkande Skolan får ännu svårare att nå resultat Anarki Ökad kriminalitet Kriminalitet Större klyftor i samhället Större klassamhälle Klyftorna ökar Svårare att göra en klassresa Ökad andel människor med funktionsvariation, utländsk bakgrund, hög ålder (55-64 år) och/eller utan gymnasieexamen står utanför arbetsmarknaden/utbildning Avslutat gymnasiet utan betyg Ej anpassade program/utbildningar för målgrupp utsatt grupp Särskilda behov i grundskolan som inte möts Skola är enda vägen (Omotiverat) högt fokus på examen (istället för lärande) Allt fler förlorarskolor Ökad social polarisering Fattigdom Subgrupper Kunskapspolarisering Arbetsro i skolan, långsiktighet i politiken Bristfällig samverkan mellan olika aktörer, t.ex. AF, sociala företag, Försäkringskassan (personer faller mellan stolarna) För dålig samverkan mellan skola och arbetsliv/samhälle Skolan är inte ett politiskt slagträ Olika uppdrag, olika syn på problemen Minskad andel människor med funktionsvariation, utländsk bakgrund, hög ålder (55-64 år) och/eller utan gymnasieexamen står utanför arbetsmarknaden/utbildning Proaktivt mentorskap och effektiv individualisering eller effektiva anpassningar ger elever/deltagare som mår bättre och högre studieresultat Inga elever/studerande som gått i Stadsmissionens Skolstiftelse står utan arbete/utbildning två år efter avslut Högre måluppfyllelse Fler får jobb Matchade praktikplatser, arbetsalternativ etc. för alla studerande och elever. Effektivare hälsoarbete etc. Effektivare arbete till elevernas/deltagarnas gagn och bättre arbetsmiljö för lärarna och tydligare koncept Gemensam terminologi förening och stiftelse Ny lärarroll alltid på Stadsmissionens skolor. Nytänkande! Uppföljning av alla elever/studerande som slutat (regelbundet) Åtgärder för personer utan arbete och utbildning (arbetsintegration och folkhögskola, yrkeshögskola) Kompetensutvecklingsprogram. Arbetssätt för effektiv individualisering och effektiva anpassningar Omformulering av mentorskapet prioritera det personliga mötet En fritidsgård till varje Grillska-skola Saknas t.ex. APL-platser för elever som inte går på räls Skolan inte i takt med tiden Det saknas motivation/kunskap om framtid Läroplaner vi trycker in mer men vågar inte ta bort något som kanske gått ur tiden Stuprör, dålig samordning när det gäller elever som hoppat av gymnasiestudier Skolan tar inte sitt kompensatoriska uppdrag på allvar Utbildningstradition Förebyggande arbetsintegration för alla åk 3 (sociala företag) Samverkan förening och stiftelse. Ung Hälsa, praktikplatser mm. Terminologi. Prata inte arbetsliv prata liv. Nytänkande! Bilda en utvecklingsgrupp. Ny lärarroll, mentorskap och terminologi En rektor ut i verkligenheten. Vad ska en rektor göra? 27

28 Konkreta tips 1. Var lagom förberedd. Skapa inte färdiga dokument som beskriver alla delar. Men kom inte heller helt tomhänt. Bra idéer om samhällsutmaningen, några viktiga förklaringar kan vara ett bra material för att starta tankearbetet. 2. Tydligt ägarskap. Tydliggör vilken juridisk person som kostnadsför en verksamhet. Den är också den som äger och i sista hand styr verksamheten. 3. Förutsättningar för lärande. Alla parter bör ställa sig frågan: Vad behöver vi lära i relation till syfte och mål med detta IOP? 4. Plats för omformulering. Föreslå ett sammanhang i den offentliga partens politiska/administrativa process där omformulering kan och bör göras, tillsammans med de idéburna parterna.

29 Tack! Ludvig Sandberg

30 SKL:s Kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande som en del i styrning och verksamhetsutveckling för ett demokratiskt och socialt hållbart samhälle. SKL ska inleda ett systematiskt arbete med att utveckla modeller för långsiktiga hållbara relationer mellan, kommuner, landsting och regioner samt civilsamhällets ideella och idéburna organisationer utifrån att dessa utgör en tredje sektor vid sidan om den kommunala organisationen och aktörerna på olika marknader

31 Systematisk samverkan och samverkanslogiken börjar hitta in i offentlig styrning och ledning

32 På vilket sätt avser/planerar er kommun/landsting utveckla stöd/samverkan närmsta tre åren? (120/11 st) - Stärka och utveckla kontaktytorna till civilsamhällets organisationer 89/10 - Utveckla stöd-och bidragssystemet för civilsamhällets organisationer 62/8 - Öka antalet civilsamhällesorganisationer som får stöd 14/3 - Öka antalet/bredda representationen av organisationer som samverkar genom dialog/samråd 40/4 - Öka antalet dialoger/samråd med organisationer vi redan samverkar med 56/3 - Skapa överenskommelse om generella principer/spelregler för samverkan, framtagen i dialog 45/7 - Samverka inom fler av kommunens/landstingets/regionens verksamhets-/sakområden 35/5 - Utveckla fler beslutsorgan/råd där civilsamhället är medbeslutande 16/0 - Utveckla fler partnerskap 35/4

33 På vilket sätt avser/planerar er kommun/landsting utveckla stöd/samverkan närmsta tre åren? (120/11 st) - Stärka och utveckla den interna samordningen i kommunen/landstinget/regionen för stöd/samverkan med civilsamhället 60/10 - Utveckla styrdokument/policy/strategi för stöd eller samverkan 58/8 - Stärka den politiska förankringen i fullmäktige/styrelse/nämnder kring stöd/samverkan med civilsamhället 42/7 - Höja kompetens/kunskap bland tjänstepersoner 57/6 - Höja kompetens/kunskap bland förtroendevalda 42/6

34 Utveckla idéburet offentligt partnerskap i kommuner, landsting och regioner 2017

35 SKLs utgångspunkter för utvecklingsarbetet: Mervärde och samhällsnytta i samarbeten Utveckla verktyg för att hantera komplexa frågor Bidra till innovativa lösningar Identifiera lagliga möjligheter Tillvarata värdet av idéburna organisationer

36 Gemensamt arbete i nätverk: 10 kommuner och 4 landsting/regioner och partners i civilsamhället Fyra nationella träffar under året; lärande, erfarenhetsutbyte och juridiskt stöd Lokala/regionala dialoger, planering och design av partnerskap Juridiskt stöd i framtagande av IOPdokument

37 Text Partnerskapet

38 SKLs utvecklade kriterier för IOP Partnerskap är inte grundfinansiering Partnerskap är inte köp av tjänst eller verksamhet Partnerskap är ett gemensamt identifierat samverkansbehov Med fördel ett led i ett politiskt program eller plan där civilsamhället lyfts fram som samarbetspartner Verksamhet/insatser som ej detaljregleras av kommunen (LOU) Gemensamt engagemang, ägarskap och styrning En samfinansierad och ömsesidig samverkansrelation Utvecklas genom gemensam uppföljning, utvärdering och gemensamma beslut

39 Exempel på teman för partnerskapssamarbete: Kvinnofrid Integration Äldreomsorg -Hälsosamt åldrande Förbättrade uppväxtvillkor för barn och unga Unga i utanförskap Arbetsmarknadsinsatser, praktikplatser Hemlöshet Psykisk ohälsa Skötsel av grönområden Demokrati minskat utanförskap Ungas mötesplats & kulturutveckling Kill-jour, empowerment, stadsdelsutveckling Omställning, miljö, cirkulär ekonomi & integrationsarbete

40 Formulera samarbetets syfte, aktiviteter och mål tillsammans i dialog Vilken samhällsutmaning står i fokus? Varför ska vi samarbeta? Vad är det vi inte klarar att lösa på egen hand i kommunhuset? I vilken riktning ska samarbetet sträva? Finns det en djupare tanke/vision? Vilka konkreta insatser, metoder, aktiviteter, verksamheter och vilken tidplan? Vilka konkreta resultat vill vi uppnå? Vilka immateriella resultat vill vi uppnå? (t ex. tillit, gemenskap, relationer, personlig utveckling)

41 Partnerskapets samfinansiering, organisering och förankring Hur ska partnerskapet samfinansieras? Vilka ekonomiska resurser finns? Vilka andra typer av resurser kan ingå i budgeten? Förtydliga vilka som ingår i kärnteamet. Vilka kommer att vara med och utforma partnerskapet? Vilka kommer att leda partnerskapet? Vem gör vad hur fördela ansvar, roller & resurser? - Styrning, ledning, arbetsorganisationen -och vilka samarbetsytor ska utvecklas? Vilken är vår målgrupp och hur ska målgruppen involveras? Hur ska förankring av partnerskapet ske? Vilka intressenter och allierade aktörer finns och hur kan de tas tillvara?

42 Att formulera IOP-avtal Välj att använda: Projekt Överenskommelse Partnerskap Utbetalning Samfinansiering Partner rätt att lämna projektet Återbetalning Undvik att använda: Uppdrag Kontrakt Anskaffning Ersättning Fakturering Kontraktspart rätt att häva Skadestånd

43 Hur visa att det är ett samarbetsavtal? IOP bygger på ömsesidigt förtroende, tillit och transparens, snarare än kontrakt med hårda avtalsvillkor Partnerskapet ska vara samfinansierat. Alla parter ska bidra tydligt och resurser tillföras utan krav på ersättning. Budget ska visa: Kommunens del som kan vara ekonomisk delfinansiering, handledarstöd, utbildning, samordning, lokaler m.m. Civilsamhällesorganisationens del som kan vara ekonomisk delfinansiering, frivilligt arbete, handledarstöd, utbildning, kunskaper och kompetenser, nätverk, relationer, lokaler, utrustning m.m.

44 Arena för samverkan med civilsamhället SKL erbjuder en mötesplats (arena) för erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och lärande mellan kommuner, landsting, regioner och civilsamhället på lokal och regional nivå. Arenan utvecklas stegvis En utgångspunkt för utvecklingen är de lokala och regionala behoven av samverkan och medskapande med civilsamhället, och att utveckla hållbar samhällsutveckling. Agenda 2030 ska styra utvecklingsarbetet. Kartläggning SKL genomför i samarbete med Chalmers en kartläggning av samverkan med civilsamhället i kommuner, landsting och regioner.

45 Aktiviteter inom arenan för samverkan medcivilsamhället Seminarier 12 april Idéburet offentligt partnerskap, IOP 12 juni Kartläggning av samverkan med civilsamhället presenteras 12 sept Erfarenhetsutbyte och lärande om överenskommelser 3 oktober Bidragssystem med demokratikriterier Nätverk för systematisk samverkan och IOP-samarbete 23 oktober 2018 första träffen (fysiska möten och digitala möten genomförs ) Rapporter: IOP-rapport (maj 2018) Kartläggning av samverkansrelationer (juni 2018) Sakråd Under 2018 utforska resultat och effekter av sakråd som regeringen infört. Nationell konferens planeras under 2019 Tema: Samverkan med civilsamhället för Agenda 2030.