Välfärd och demokrati med gemensamma resurser

Transkript

1 Välfärd och demokrati med gemensamma resurser - Idéburet offentligt partnerskap Ludvig Sandberg Utbildningsdag , Got-United

2 Medlemsorganisationer

3 Nyhetsbrev

4 - Årets civilsamhällesuppsats - Årets initiativ - Årets volontär Priser och utmärkelser, 5/12

5 Forums ändamål att främja förutsättningarna för samt stödja utvecklingen av idéburen organisering med social inriktning i Sverige, som bidrag till den demokratiska samhällsutvecklingen och den generella välfärden. Forums stadgar 1.3 (min fetstil)

6 Forums uppgifter Att öka förståelsen för att idéburen organisering med social inriktning kan arbeta med folkrörelsens former, kan utgå från kooperativets sju grundprinciper, kan vara företagsbaserade, kan bygga på frivilligarbete, i betydelsen obetalt, och betalt arbete i olika kombinationer. Forums stadgar 2.2 (min fetstil)

7 Förväntningar Viktigast Minst viktigt

8 Förväntningar Mer kunskap, bl.a. vilka som ha ett IOP Vill få de grundkunskaper som krävs för att börja arbeta med IOP. Att få grundkunskaper och få veta i vilka sammanhang det lämpar sig Få en grundkunskap om vad IOP är samt att få länkar och kontaktpersoner så att det finns möjlighet att på egen hand förkovra sig när det blir aktuellt. Att få praktisk kunskap om hela IOP förfarandet samt hur man uppvaktar myndigheter för att föreslå ett IOP Hoppas och tror att få nya kunskaper Inledande samtal mellan parter Att få mer kunskap om IOP och förstå varför det finns en sorts försiktighet bland kommunjurister mfl Att få kunskap om hur det är att arbeta i ett IOP. Kunna diskutera och byta erfarenheter. grundläggande kunskap grundkunskap, vad bör man tänka på när vi skriver ett IOP

9 Parkeringsplats En plats i rummet där deltagare kan skriva upp frågor som uppkommer, eller där diskussionen kan visa på frågor som kan vara relevanta men där det inte är helt säkert att de hör hemma inom dagens samtal/utbildning

10 Programmet Inledning - Presentation - Förväntningar - Parkeringsplats Introduktion - Idéburna organisationer - Demokratikopplingen - Välfärdskopplingen - Europarådskoden - Idéburet offentligt partnerskap Avslutning - Förväntningar jämfört med vad det blev - Vad ska jag göra nu? - Tack och hej! Efteråt - Kolla mejlboxen och svara på utvärderingen - När utvärderingssvaret är inne, skickas diplom ut. Processfokus - Agendasättningsfasen - Formuleringsfasen - Beslutsfasen - Genomförandefasen - Uppföljningsfasen - Omformuleringsfasen

11 Civilsamhällets organisationer, många, olika, omöjliga att få in i trång modell

12 Idéburna organisationer organisationer 80% ideella föreningar 3 miljoner ideella 76 % ideell tid anställda ca 11% av de ekonomiskt aktiva organisationerna ( st) anställer människor, st. 3 % av offfinansierad välfärd

13 Sverige i jämförelse Land Tot heltider Lön Ideellt Proff. Heltider (t) Heltider (t) Heltider (t) % Israel Irland Japan Australien Spanien USA Nederländerna Tyskland Storbritannien Frankrike Finland Sverige From Från nationalstat till näringsliv Wijkström, Einarsson 2006

14 Anställda inom välfärdsyrken Ur en undersökning gjord av FAMNA Statligt Privat 15 % av privat anställda är idéburna org; År 2007, = 2,5 % av totalen är anställda av idéburna org

15 Trends in funding 79 % är kontrakt 21 % är bidrag

16 Bygga tillit, bygga solidaritet, bygga kunskap

17 Socialt arbete Ideella Anställda

18 Arbetsintegration I folkbildning I stiftelser I förening I företag

19 Idrott/friluftsliv

20 Miljöorganisationer

21 Religiösa organisationer

22 Tjänsteproducenter Röda Korset, vård till papperslösa Psoriasisförening, vård till psoriatriker Idéburna organisationer utgör i Sverige ca 3% av den totala produktionen av offentligt finansierad välfärd. Övriga norden c:a 10%.

23 Roller - Arbetsmarknad - Integration - Brottsoffer/vittnes stöd

24 Innovationer från civilsamhället A-kassa Ambulansen och ambulanshelikopter Apotek Barnbidrag Basket, volleyboll och många andra sporter Bibliotek Bostadsrätten Brottsofferjour BVC (startade som Mjölkdroppen ) Creative Commons Demensvård Fair trade Fjällräddning Folkhögskolor Folktandvård Fritidsbanken Frivården Färdtjänst Förskola Hemtjänst Hjälptelefonlinjer Hund i vården Hörselklasser Hörselvård Klassmorfar Kollektivhus Kolloverksamhet Komvux Matkooperativ Minnesotabehandling (AA) Missing People MVC Permobilen Personlig assistans Scouting SFI Sjukförsäkring Sjuksköterskeutbildining Självhjälpsgrupper (typ AA) Sjöräddning Skoldatatek Skollunch Social franchising Studiecirklar Studiemedel Sveriges första socialhögskola Syncentraler Syntolkad film Talboks- och punktskriftsbibliotek Tjej- och kvinnojoursverksamhet Urban farming Wikipedia

29 Idéburna organisationers syfte och roll Demokrati Röst Social innovation Välfärd Service

30 Samhällskontraktet; demokratin och välfärden överenskommelser som individer och organisationer ingår i för att lättare kunna tillvarata ömsesidiga värden och intressen

31 Demokrati i Sverige - All offentlig makt utgår från folket - Folket ger sin mening till känna i allmänna val - Riksdag och fullmäktige skapas på detta mandat - Dessa ger regering och förvaltningar uppdrag att styra

32 Demokrati i Sverige - Köksbordet - Demonstrationer/manifestationer - Informella insatser - Organiserat frivilligarbete - Organiserad opinionsbildning

33 Mellanvalsdemokrati kontra representativ demokrati Föreningslivet och enskilda personer mellan valen Mandatet från kommunens innevånare i valet

34 Överenskommelser Nationellt Social 2008 Generell Integration Bistånd 2015 Regionalt Skåne Örebro VGR VNorrl Värmland 2009, Västmanland? Östergötland? Västerbotten? Norrbotten? Gotland? Lokalt Uppsala 2001, 2012, Botkyrka 2009, Örebro 2010, Norrköping 2012, Linköping 2012, Stockholm 2012, Göteborg 2012, Trelleborg 2012, Kumla 2014, Laxå 2014, Sollentuna 2015, Västerås 2015, Borås 2016, Kristianstad 2016, Uddevalla 2017, Malmö 2017.

35 Framtidens välfärd en stor börda för 200 kommuner Ny SCB-prognos om framtida välfärden: Redan 2012 kommer 73 svenska kommuner att ha en ansträngd försörjningsbörda. Om 20 år handlar det om över 200 kommuner. De flesta bedömare, inklusive SKL, är dock ense om att det inte går att fylla hela välfärdsgapet med höjda skatter. Det behövs åtgärder på flera områden, däribland: stimulera högre produktivitet inom välfärdstjänster uppmuntra människor att arbeta mer och under längre tid öppna välfärdssystemen för kombinerad privat och offentlig finansiering gör det enklare och mer attraktivt för människor att komma till Sverige för att arbeta

36 Välfärdsmodeller Aspekter Liberal Konservativ Nordisk Huvudsakligen marknaden som fördelar resurser, sociala tjänster och försäkringsskydd. Staten har ett betydande engagemang i socialförsäkringar, men i korporativa former Generella socialförsäkringssy stem i offentlig regi. Ersättningarna är inkomstrelaterade Familjen Marginell Central Marginell Marknaden Central Marginell Marginell Staten Marginell Stödjande Central Bas Marknad Familj Stat Civilsamhället* Utförare Välgörenhet Demokrati Källa: Esping-Andersen De tre världarna av välfärdskapitalism * Eget tillägg

37 I Västerås nyligen: Diskussion om unga hemlösa. Vem är ansvarig? Hur skyddar samhället dem?

38 Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Se s. 5 i metodmaterialet, s 11 och i rapportdelen.

39 Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen

40 Faser i beslutsprocessen Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen

41 Nivåer av medverkan

42 Partnerskap Samverkanskartan som verktyg för planering Dialog Samråd Information Faser Sätta agendan Formulering Beslut Genomförande Granskning Omformulering s. 5 i metodmaterialet och s. 11 i rapportdelen.

43 Idéburet offentligt partnerskap

44 Ungdomsbussen -Stadsmissionen i Västerås ville starta fältverksamhet för unga - Kontaktar kommunen för samarbete - Kommunen intresserad; vill upphandla - Stadsmissionen tycker att upphandling är orimligt. - Vad göra?

45 Nuvarande system Kommun Normerade bidrag Idéburna org. Kommun Upphandling Idéburna org.

46 Nytt system Kommun Normerade bidrag Idéburna org. Kommun Idéburet-Offentligt partnerskap Idéburna org. Kommun Upphandling Idéburna org.

47 - Barn och ungdom - Arbetsmarknad - Missbruk - Brottsoffer - Asylsökande - Nyanlända/etablering - Skola - Äldreomsorg - Funktionsvariation - Hemlöshet - Krisberedskap - Samordning idéburna Verksamheter och organisationer

48 - Barn och ungdom - Arbetsmarknad - Missbruk - Brottsoffer - Asylsökande - Nyanlända/etablering - Skola - Äldreomsorg - Funktionsvariation - Hemlöshet - Krisberedskap - Samordning idéburna Verksamheter och off. organisationer

49 När är IOP aktuellt? Kriterier (samlad bedömning) - Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen - Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. - Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget - - Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) - Verksamheten inte detaljregleras från kommunen - Verksamheten avses att drivas under längre tid - Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda

50 Vad bestämmer IOP:s juridiska ramar?

51 Köp eller inte köp? Finansiering - Stöd till verksamhet - Tydligt syfte - Ganska fria ramar för hur medlen kan användas så länge syftet upprätthålls - Reglering handlar om att syftet möts - Sanktion=återbetalning Köp - Anskaffning av vara/tjänst - Tydligt avtalade förpliktelser - Avtalsbrott leder till avtalsrättsliga sanktioner - Leverans av viss tjänst/vara till viss specificerad kvalitet=betalning

52 Beloppsgränser? Under =7,8 m kr - Inte hela LOU behöver tillämpas, om det inte är gränsöverskridande intresse: - Ickediskriminering - Likabehandling - Proportionalitet - Öppenhet - Ömsesidigt erkännande - Men är fortfarande upphandling - Måste annonseras Under 2 miljoner - Risken att få juridiska problem utifrån upphandlingslagstiftningen är små Beloppsgränserna är egentligen inga formella hinder eller grönt ljus, för IOP. Men de kan ha betydelse ändå.

53 Icke ekonomiska tjänster? - Den företeelse som anses vara en icke ekonomisk tjänst faller utanför EU:s upphandlingsdirektiv och därmed utanför LOU - Hur bestäms vad som är icke ekonomisk tjänst - Konkurrensverket anser att om det finns en marknadssituation för den tjänst som är aktuell så är det en ekonomisk tjänst - Alingsås kommun anser att EU-domstolen har sagt att om en välfärdstjänst uteslutande eller främst finansieras av skattemedel så är det en icke ekonomisk tjänst - Förvaltningsrätten här i Göteborg dömde till Konkurrensverkets fördel - Målet överklagat och fått prövningstillstånd i Kammarrätten - Förmodligen dom i augusti - Kan överklagas igen, då till Högsta förvaltningsdomstolen - Det som är icke ekonomisk tjänst kan den offentliga enheten själv bestämma hur den vill skapa; själv, i partnerskap eller i upphandling

54 Vad är ett IOP? - Ett civilrättsligt avtal om samverkan - Icke-kommersiell relation - En eller flera offentliga organisationer och en eller flera idéburna organisationer, hängavtal vinstutdelande företag - Inte ett uppdrag från den offentliga organisationen till den idéburna - Inte en upphandling, i grunden för att det inte är ett köp.

55 Processen för att bygga partnerskap

56 Partnerskap Samverkanskartan som verktyg för planering Dialog Samråd Information Faser Sätta agendan Formulering Beslut Genomförande Granskning Omformulering

57 Faser i hur IOP kommer till

58 Olika situationer kräver olika sätt att navigera och olika sätt att arbeta

59

60 1 - Att aktörer av olika slag har förmåga att medvetet välja arbetsmetod, där partnerskapet är ett val

61 Samarbetsform = vägval

62 2 - Att på allvar tillsammans beskriva den aktuella samhällsutmaningen

63 Stockholms stadsmission hade bjudit in representanter för Arbetsförmedlingen, Stockholms stad, Akademin, Näringsliv, Idéburna organisationer till ett möte i deras planeringsprocess. De kallar den processen för Kompassen. De genomförde detta möte med stöd av en metod som kallas Logical Framwork Aproach (LFA). Kompassen

64 Kompassen Problemformulering: Ökad andel människor med funktionsvariation, utländsk bakgrund och/eller utan gymnasiekompetens står utanför arbetsmarknad/ utbildning. Varför?

65 Motivation/ självkänsla Social hållbarhet Kunsk om stödinsatser Kompassen

66 ORSAKER PROBLEM EFFEKTER AKTIVITETER DELMÅL MÅL Dyrare pga. fysisk, psykisk, social ohälsa Sämre samhällsekonomi Stora kostnader för samhället Ökade samhällskostnader Ökade kostnader för socialförsäkringssystemet Arbetslinjen omprövas (Små) kommuner med svag skattebas och låg utbildningsnivå hos innevånarna och stora svårigheter att utveckla arbetsmarknaden Arbetsgivare söker arbetskraft trots att många är arbetssökande Entreprenörskap Nytänkande Skolan får ännu svårare att nå resultat Anarki Ökad kriminalitet Kriminalitet Större klyftor i samhället Större klassamhälle Klyftorna ökar Svårare att göra en klassresa Ökad andel människor med funktionsvariation, utländsk bakgrund, hög ålder (55-64 år) och/eller utan gymnasieexamen står utanför arbetsmarknaden/utbildning Avslutat gymnasiet utan betyg Ej anpassade program/utbildningar för målgrupp utsatt grupp Särskilda behov i grundskolan som inte möts Skola är enda vägen (Omotiverat) högt fokus på examen (istället för lärande) Allt fler förlorarskolor Ökad social polarisering Fattigdom Subgrupper Kunskapspolarisering Arbetsro i skolan, långsiktighet i politiken Bristfällig samverkan mellan olika aktörer, t.ex. AF, sociala företag, Försäkringskassan (personer faller mellan stolarna) För dålig samverkan mellan skola och arbetsliv/samhälle Skolan är inte ett politiskt slagträ Olika uppdrag, olika syn på problemen Minskad andel människor med funktionsvariation, utländsk bakgrund, hög ålder (55-64 år) och/eller utan gymnasieexamen står utanför arbetsmarknaden/utbildning Proaktivt mentorskap och effektiv individualisering eller effektiva anpassningar ger elever/deltagare som mår bättre och högre studieresultat Inga elever/studerande som gått i Stadsmissionens Skolstiftelse står utan arbete/utbildning två år efter avslut Högre måluppfyllelse Fler får jobb Matchade praktikplatser, arbetsalternativ etc. för alla studerande och elever. Effektivare hälsoarbete etc. Effektivare arbete till elevernas/deltagarnas gagn och bättre arbetsmiljö för lärarna och tydligare koncept Gemensam terminologi förening och stiftelse Ny lärarroll alltid på Stadsmissionens skolor. Nytänkande! Uppföljning av alla elever/studerande som slutat (regelbundet) Åtgärder för personer utan arbete och utbildning (arbetsintegration och folkhögskola, yrkeshögskola) Kompetensutvecklingsprogram. Arbetssätt för effektiv individualisering och effektiva anpassningar Omformulering av mentorskapet prioritera det personliga mötet En fritidsgård till varje Grillska-skola Saknas t.ex. APL-platser för elever som inte går på räls Skolan inte i takt med tiden Det saknas motivation/kunskap om framtid Läroplaner vi trycker in mer men vågar inte ta bort något som kanske gått ur tiden Stuprör, dålig samordning när det gäller elever som hoppat av gymnasiestudier Skolan tar inte sitt kompensatoriska uppdrag på allvar Utbildningstradition Förebyggande arbetsintegration för alla åk 3 (sociala företag) Samverkan förening och stiftelse. Ung Hälsa, praktikplatser mm. Terminologi. Prata inte arbetsliv prata liv. Nytänkande! Bilda en utvecklingsgrupp. Ny lärarroll, mentorskap och terminologi En rektor ut i verkligenheten. Vad ska en rektor göra? 68

67 Gruppövning Agendasättning - Bestäm vem i gruppen som samordnar/underlättar gruppövningen. Den personen åtar sig att hålla gruppen till frågeställningen, samt se till att alla kommer till tals. - Bestäm vem som antecknar. (vi kommer att rotera samordning och anteckningsansvaret så alla kommer att få anteckna/samordna någon gång under dagen). - Diskutera er frågeställning och försök landa i er grupps svar. Om någon/några i gruppen tycker tydligt annorlunda än gruppen i stort, anteckna också det. Om ni har tid över, gå in på följdfrågor. - Varje grupp har i detta pass en unik fråga som ingen annan grupp diskuterar. - Tanken är att skapa ett material som tillsammans täcker av flera olika frågor. Ett material som ni får ut efteråt.

68 Nelson Mandela: En vision utan handling är bara ljuva drömmar. Handling utan vision är bara tidsfördriv. En vision med handling kan förändra världen!

69 3 - Skrivandet ska vara en ömsesidig process

70 4 - Vem äger verksamheten? Och hur styrs den? Hur stöds verksamheten? SKL:s rapport I partnerskapet IOP har den offentliga organisationen och den idéburna organisationen ett gemensamt engagemang, ägarskap och styrning

71 5 - Hur kan parterna kombinera sina styrkor, sina resurser, så att IOP: t uppnår sina mål?

72 - Vad ska/bör ett IOPavtal innehålla? - Vad behöver parterna göra för att ta fram innehållet? - Hur bör det formuleras? Rubrik

73 Gruppövning Formuleringsfasen - Bestäm vem i gruppen som samordnar/underlättar gruppövningen. Den personen åtar sig att hålla gruppen till frågeställningen, samt se till att alla kommer till tals. - Bestäm vem som antecknar. (vi kommer att rotera samordning och anteckningsansvaret så alla kommer att få anteckna/samordna någon gång under dagen). - Diskutera er frågeställning och försök landa i er grupps svar. Om någon/några i gruppen tycker tydligt annorlunda än gruppen i stort, anteckna också det. Om ni har tid över, gå in på följdfrågor. - Tanken är att skapa ett material som tillsammans täcker av flera olika frågor. Ett material som ni får ut efteråt.

74 Agape mfl och Borås stad, ensamkommande kvar i kommunen Assyriska och Västra Göteborg Berättarministeriet och Göteborgs stad, pedagogiskt stöd BRIS och Stockholms stad, stöd för familjehemsplacerade barn Brottsofferjouren och Västerås stad, stöd till brottsutsatta och vittnen Civilförsvarsförbundet Väsby och Väsby kommun, krisberedskap Drömfabriken och Strängnäs kommun, mötesplats och innovationshub Eskilstuna United DFF och Eskilstuna kommun, matchning av arbetssökande FC Rosengård och Malmö Stad Fontänhus Båstad och Region Skåne Fontänhuset Lund och Region Skåne Framtidsspår och Göteborgs stad Friskvårdsklubben och Göteborgs stad Hassela Helpline och Malmö Stad (behövs länk till avtalet, eller verksamheten) Hela Människan Motala och Motala kommun, uppsökande verks hemlöshet Hela Människan och Mjölby kommun, socialt arbete och utsatthet Hela Människan Oskarshamn och Oskarshamns kommun, unga människor och droger Hela Människan Umeå och Umeå kommun, akutboende Hospice Gabriel och Västra Götalandsregionen, palliativ vård IF Elfsborg och Borås stad, Framtid tillsammans Individuell Människohjälp och Stockholms stad, DUO Stockholm Internationella Kvinnoföreningen(behöver kompletteras med info)

75 OO IO IO OO Genomförande i olika sammanhang IO OO=Offentlig organisation IO=Idéburen organisation OO OO IO OO OO IO IO

76 S S OO IO OO IO V V V S S OO IO OO V IO V V V

77 Framgångsfaktorer och utmaningar Baserat på IOP:t: Mottagande av ensamkomman de barn och ungdomar i Göteborg

78 Tillitsbaserad styrning (Tillitsdelegationen) 1. Tillit: Sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar 2. Brukarfokus/Medborgarfokus: Sätt medborgarens upplevelse och kunskap i fokus och försök förstå vad medborgaren sätter värde på. 3. Samverkan/Helhetssyn: Uppmuntra alla i styrkedjan att aktivt och gemensamt ta ansvar för helheten och samverka över gränser. 4. Delegering/Handlingsutrymme: Delegera handlingsutrymme och välkomna medbestämmande, men var också tydlig kring vem som har mandat att göra vad och skapa goda förutsättningar för medarbetarna att klara sitt uppdrag. 5. Stöd: Säkerställ ett verksamhetsnära och kvalificerat professionellt, administrativt och psykosocialt stöd i kärnverksamheten. 6. Kunskap: Premiera kunskapsutveckling, lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. 7. Öppenhet: Sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.

79 Gruppövning Genomförandefasen - Bestäm vem i gruppen som samordnar/underlättar gruppövningen. Den personen åtar sig att hålla gruppen till frågeställningen, samt se till att alla kommer till tals. - Bestäm vem som antecknar. (vi kommer att rotera samordning och anteckningsansvaret så alla kommer att få anteckna/samordna någon gång under dagen). - Diskutera er frågeställning och försök landa i er grupps svar. Om någon/några i gruppen tycker tydligt annorlunda än gruppen i stort, anteckna också det. Om ni har tid över, gå in på följdfrågor. - Tanken är att skapa ett material som tillsammans täcker av flera olika frågor. Ett material som ni får ut efteråt.

80 Tack! Ludvig Sandberg