Möjlighetslistan för hållbar utveckling Exempel på arbete i partnerskap för att möta samhällsutmaningar

Transkript

1 Möjlighetslistan för hållbar utveckling Exempel på arbete i partnerskap för att möta samhällsutmaningar SAMMANFATTNING Åtta sammanhang där aktörer från idéburen, offentlig sektor och näringsliv samverkar för att uppnå hållbar utveckling. De åtta exemplen handlar om: arbetsmarknad, etablering av nyanlända, folkhälsa och hälso och sjukvård. Ludvig Sandberg

2 1 Innehåll 1. Samhällsetablering i utsatta områden - Vägen in I Sverige finns ett antal geografiska områden där utanförskap, social och ekonomisk marginalisering vuxit. Det behövs en partnerskapsmodell för samhällsstyrning baserad på medskapande och med fokus på att bättre utnyttja samhällets samlade resurser för att vända negativa trender. 2. Minska ofrivillig ensamhet - Insatser för äldres hälsa och välbefinnande Forskning och erfarenheter visar att hundratusentals äldre i Sverige lever i ofrivillig ensamhet. Det krävs en gemensam kraftsamling för att kunna bemöta flera av de aspekter som påverkar äldres välbefinnande och hälsa, där det civila samhället utgör en viktig del. 3. Folkhälsa för alla att nå de vi inte vanligtvis når Förebyggande arbete skapa starka och friska individer genom att erbjuda barn och deras vårdnadshavare kostnadsfria aktiviteter, rådgivning och utbildning och vägar in i föreningsaktivitet. 4. Vägar till arbetsmarknaden erfarenheter från 20 års arbete Människor som står långt från arbetsmarknaden har ofta flera utmaningar i sina liv som förklarar varför de har svårt att etablera sig. Det finns idéer för utveckling om rätt beslut fattas av det offentliga. 5. Etablering nyanlända exemplet Partnerskap Skåne Att möta behovet av språklig introduktion och utbildning till bygge av kontakter och nätverk såväl som vård gällande både fysisk och psykisk ohälsa och mycket mer. 6. Att förebygga våldsbejakande extremism En dialog om samverkan med representanter från Länsstyrelserna på nationell nivå om hur de båda sektorerna inom ramen för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) skulle kunna stimulera till ett mer formaliserat utbyte mellan stat, idéburen sektor regionalt och lokalt. 7. Tidiga insatser för asylsökande TIA-projekten Syftet med insatserna är att påskynda etableringsprocessen och samtidigt göra väntetiden, som uppstår då asylansökan prövas, mer meningsfull. 8. Framtidens sjukvård är preventiv - men hur? Hos många landsting och regioner lyfts förebyggande vård fram som en av huvudstrategierna i framtidens vård. Detta är också en slutsats som stöds av en bred erfarenhet hos idéburna organisationer.

3 2 Möjlighetslistan för hållbar utveckling I FN:s Agenda 2030 finns 17 huvudmål. Mål 1-15 handlar om olika samhällsutmaningar; exempelvis fattigdom, hälsa, utbildning, jämställdhet, ren energi, klimatförändring. Mål 16 och 17 handlar om strategier för att nå de övriga målen. Möjlighetslistan är ett försök att identifiera ett antal samhällsutmaningar i Sverige där vi bedömer att det finns goda förutsättningar att åstadkomma förändring genom att arbeta i partnerskap, över sektorsgränser. Detta utgår från Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. och än mer specifikt mål Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentliga-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. I de exempel som listas nedan har aktörer från olika samhällsområden tänkt, planerat och i en del fall agerat tillsammans. Syftet med listan är att samla kraft för fortsatt förändringsarbete som Sverige behöver, identifiera vad olika aktörer behöver göra. Kanske kan dessa exempel, vars grund finns på en eller att antal platser i landet, tjäna som en inspiration för liknande utveckling i andra delar av landet? Teman i möjlighetslistan Samhällsetablering i utsatta områden Minska ofrivillig ensamhet Folkhälsa för alla Vägar till arbetsmarknaden Etablering nyanlända Att förebygga våldsbejakande extremism Tidiga insatser asylsökande Framtidens sjukvård är preventiv Vi hoppas att de sammanhang, aktörer, resurser och idéer som vi samlat i följande 8 korta pufftexter, kan vara en inspiration för fortsatt utveckling där vi bygger vårt Sverige starkare, varmare och öppnare socialt hållbart. Det handlar om att kombinera det bästa hos var och en med en stark tro om att samhällsförändring är möjlig, framförallt om vi kan arbeta tillsammans! Med vänlig hälsning! Göran Pettersson Generalsekreterare Forum idéburna organisationer med social inriktning

4 3 1. Samhällsetablering i utsatta områden - Vägen in Agenda2030-mål: 1, 3, 4, 5, 8, 10, 11, 16, 17 I Sverige finns ett antal geografiska områden där utanförskap, social och ekonomisk marginalisering vuxit. Det behövs en partnerskapsmodell för samhällsstyrning baserad på medskapande och med fokus på att bättre utnyttja samhällets samlade resurser för att vända negativa trender. Utgångspunkten är idén om collective impact. Modellen skapar förutsättningar för ett systemsynsätt, och utgör arena för strategisk styrning, samverkan och medskapande. Strävan är att skapa ett gemensamt lärande med utgångspunkt från evidensbaserad praktik. Verksamheten adresserar fyra huvudsakliga utmaningar: 1. Siloorienterade verksamheter inom offentlig sektor, med svag koordinering och begränsat lärande 2. Otydligt erbjudande från det civila samhället och den idéburna sektorn 3. Svag uppföljning av resultat i projektorienterade insatser från offentlig sektor, privat näringsliv och idéburen sektor. 4. Bristande inflytande och delaktighet från medborgarna Modellen skapar möjligheter för koordinerade insatser baserade på deltagarnas behov och egen kapacitet och tydlig resultat och effektmätning. En tydlig plattform för idéburna och offentliga partnerskap, men också partnerskap med näringsliv. 2. Minska ofrivillig ensamhet - Insatser för äldres hälsa och välbefinnande Agenda2030-mål: 1, 2, 3, 5, 10, 11, 17 Den globala trenden är att människor lever allt längre liv. Och i Sverige har många äldre god hälsa, god ekonomi och rika sociala liv. Men forskning och erfarenheter visar att hundratusentals äldre i Sverige lever i ofrivillig ensamhet vilket skapar depression, smärttillstånd, förhöjt blodtryck, ökande omsorgs och sjukvårdsbehov och ökande antal självmordsförsök. Forskning visar att det som krävs för att minska den subjektiva ensamheten är social gemenskap och meningsfullhet i de kontakter personen har och att ökat antal vårdinsatser eller hembesök inte är tillräckligt. Det krävs en gemensam kraftsamling för att kunna bemöta flera av de aspekter som påverkar äldres välbefinnande och hälsa, där det civila samhället utgör en viktig del av att tillhandahålla just den sociala gemenskapen och delaktigheten. Kommunerna och landstingen har ett omfattande ansvar men kan aldrig nå eller stödja alla dessa människor. Inom Agenda 2030 lyfts tillgången till rättvis hälsoservice, förebyggande arbete samt insatser som främjar psykisk hälsa och livskvalité som viktiga aspekter inom målen för att minska såväl ojämlikhet och för tidig död som att säkerställa hälsa och välbefinnande i alla åldrar. För att åstadkomma detta krävs samverkan mellan det offentliga och civila samhället, vilket också indikeras inom de globala målen. Det är många aktörer med breda nätverk som tillsammans med offentliga aktörer skulle kunna göra avsevärt mer än idag.

5 4 3. Folkhälsa för alla att nå de vi inte vanligtvis når Agenda2030-mål: 1, 3, 4, 5, 8, 10, 11, 16, 17 Det finns en överväldigande mängd vetenskapligt belagda data som visar att livsstil kan vara förenat med stora risker för både fysisk och psykisk sjukdom, depression och självmord. Det handlar både om hur mycket och på vilka sätt människor rör sig men också om matvanor, alkohol, tobak. Det finns en stark samvarians mellan en persons socioekonomiska position och risker. Ju fattigare desto högre risk, för att uttrycka sig enkelt. En Frisk Generation är ett exempel på en idéburen organisation som arbetar för att alla barn ska ha samma möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Arbetet genomförs i samverkan med den kommunala världen liksom med idrottsrörelse och andra delar av idéburna rörelsen. En Frisk Generation vill med sitt förebyggande arbete skapa starka och friska individer genom att erbjuda barn och deras vårdnadshavare kostnadsfria aktiviteter, rådgivning och utbildning. De insatser som läggs på detta arbete nu kommer att få en betydande effekt i framtiden i form av minskade kostnader för akuta insatser kopplade till ohälsa och utanförskap. Verksamheten får effekt på flera områden: Ökad fysisk hälsa En meningsfull fritid Stärkta familjerelationer Förbättrade nätverk (inkluderande gemenskap) Förbättrad boendemiljö Alla dessa delar bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och stödja individer i att själva ta makten över sina egna liv. Målet med verksamheten är att genom aktiviteterna stärka individer och ge dem verktyg för att leva ett lång och friskt liv. 4. Vägar till arbetsmarknaden erfarenheter från 20 års arbete Agenda2030-mål: 1, 3, 4, 5, 8, 10, 11, 16, 17 Människor som står långt från arbetsmarknaden har ofta flera utmaningar i sina liv som förklarar varför de har svårt att etablera sig. Oavsett problematikens natur bryts människors självkänsla ned efter långvarigt utanförskap. Detta gör att arbetet med att stödja dessa människor till utbildning eller arbete är en balans mellan socialt arbete och arbetsmarknadsåtgärder. Försök att arbeta med enbart det senare kommer att resultera i misslyckanden, är våra erfarenheter. I det nationella ESF-finansierade PIACS-projektet har dessa erfarenheter dokumenterats. Insatserna som behövs är rekrytering (att överhuvudtaget få kontakt), rusta (tillsammans bygga upp självkänsla och grundkompetens), bilda (anpassad bildningsverksamhet som bygger allmän och specifik kompetens) och arbete (att kunna erbjuda anställning/sysselsättning). Dessa fyra insatstyper måste finnas tillgängliga inom ett anpassningsbart system med många aktörer. Och det måste finnas möjlighet att gå från den ena till den andra insatsen efter behov. Efter avvecklingen av utvecklingsgarantins tredje fas har idéburna organisationers möjligheter att bedriva denna typ av verksamheter kraftigt försämrats och många verksamheter har lagts ner eller dragits ned till ett minimum. Fortfarande finns dock kompetensen kvar i eller nära organisationerna och engagemanget är obrutet. Och det finns idéer för utveckling igen om rätt beslut fattas av det offentliga.

6 5 5. Etablering nyanlända exemplet Partnerskap Skåne Agenda2030-mål: 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 16, 17 Att möta behovet hos nyanlända i Sverige kräver en tät samverkan mellan många parter som var för sig kan bidra med viktiga kompetenser och resurser. Behoven sträcker sig mellan språklig introduktion och utbildning till bygge av kontakter och nätverk såväl som vård gällande både fysisk och psykisk ohälsa och mycket mer. Det är alltifrån statliga aktörer som Arbetsförmedlingen och länsstyrelser till kommunala aktörer både på regional och lokal nivå men också privata organisationer både i form av reguljärt näringsliv och idéburna organisationer som behöver vara delaktiga. För att kunna erbjuda rätt mix av stöd krävs ett förtroendefullt samarbete mellan dessa olika aktörer och där erfarenheterna dokumenteras och analyseras för att skapa grund för lärande och utveckling. Det arbete som bedrivits i Skåne kan tjäna som en inspiration tillsammans med andra regioner där intressanta erfarenheter gjorts. 6. Att förebygga våldsbejakande extremism Agenda2030-mål: 11, 16, 17 Arbetet mot våldsbejakande extremism är ett område inom vilket medverkan från civilsamhällets organisationer är direkt avgörande för att nå framgångsrika resultat. Civilsamhällets organisationer har ofta en närhet till och förtroende hos målgruppen som offentliga instanser saknar. Civilsamhällets organisationer är även direkt avgörande för att motverka de bakomliggande orsaker till varför många människor går in i våldsbejakande miljöer i första läget, däribland bristande tillit, rasism och social exkludering. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism är en av många aktörer som understrukit just detta och civilsamhällets vikt för ett framgångsrikt arbete, där föreningslivet och trossamfunden lyfts som centrala samverkansaktörer i det långsiktiga förebyggande arbetet. Liksom i en rad andra verksamhetsområden föreslås Länsstyrelserna i Sverige framöver få ett samordnande ansvar regionalt i arbetet mot våldsbejakande extremism. Forum har därför initierat en dialog om samverkan med representanter från Länsstyrelserna på nationell nivå om hur de båda sektorerna inom ramen för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) skulle kunna stimulera till ett mer formaliserat utbyte mellan stat och idéburen sektor regionalt i länen men också lokalt i kommunerna.

7 6 7. Tidiga insatser för asylsökande TIA-projekten Agenda2030-mål: 3, 4, 5, 8, 10, 11, 16, 17 Regeringen beslutade i ändringsbudgeten 2016 för att ge Länsstyrelserna i Sverige uppdrag att samordna tidiga insatser för asylsökande. Med tidiga insatser avses insatser och aktiviteter riktade till vuxna asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Syftet med insatserna är att påskynda etableringsprocessen och samtidigt göra väntetiden, som uppstår då asylansökan prövas, mer meningsfull. I detta arbete har idéburna aktörer visat sig utgöra ett omistligt bidrag och en lång rad organisationer gör idag stora insatser för målgruppen i form av social mötesplatsverksamhet, språkträning och samhällsinformation. För att möta den samhällsutmaning som en hållbar etablering utgör är det av stor vikt att offentliga aktörer och idéburna aktörer tillsammans förmår utveckla effektiva former för samverkan. Forum har bidragit till denna utveckling genom att regionalt i Stockholm Län slutit ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Länsstyrelsen i Stockholm län. Den här typen av partnerskap mellan idéburen sektor och staten är nödvändiga om vi gemensamt ska klara av de stora samhällsutmaningarna. 8. Framtidens sjukvård är preventiv - men hur? Agenda2030-mål: 3, 5, 10, 11, 16, 17 Att välfärden måste närma sig en förebyggande vård och omsorg framgår bland annat från statens olika strategier (effektiv och jämlik välfärd) samt hos de flesta Landstingsregioner i Sverige (t.ex. Västra Götaland, Västerbotten, Västernorrland, Sörmland, Örebro etc.). Här lyfts förebyggande vård fram som en av huvudstrategierna i framtidens vård. Detta är också en slutsats som stöds av en bred erfarenhet hos idéburna organisationer. Men hur ska samhället organiseras om patienten inte söker upp leverantören som idag för kurativ vård? Hur ska patienten hittas i en preventiv välfärdsmodell och hur ska vi organisera samhället för detta ändamål? En studie som genomförts av Forum för välfärd visar tydligt att ett nära samarbete med föreningsliv är av avgörande betydelse för ett högt deltagande. Detta är i sin tur viktigt för att nå ut till olika delar av befolkningen, även till socioekonomiskt utsatta grupper, de som sjukvården vanligtvis har svårt att nå med hälsofrämjande insatser. Om vi på allvar ställer om begreppet välfärd till att främst innefatta förebyggande och hälsofrämjande insatser, skulle vi idag kunna argumentera för att det inte finns en marknad. Redan nu skulle vi tillsammans staten och det civila samhället ställa upp förutsättningar för ett stort IOP på nationell nivå för att säkra de insatser som behövs för att organisera svensk välfärd mer preventiv.

8 Denna lista av sammanhang är sammanställd av Forum idéburna organisationer med social inriktning, i samtal med många olika aktörer i olika samhällssektorer. Vi hoppas att den blir en inspiration till fler aktörer att skapa processer där arbete i partnerskap kan utvecklas. 7