FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 22.1.2013 2012/2309(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INI)) Utskottet för konstitutionella frågor Föredragande: Roberto Gualtieri och Rafał Trzaskowski PR\924629.doc PE502.178v02-00 Förenade i mångfalden

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 BILAGA TILL FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...5 MOTIVERING...8 BILAGA I...11 BILAGA II...15 PE502.178v02-00 2/20 PR\924629.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen, med beaktande av protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, med beaktande av fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, med beaktande av artiklarna 41, 48 och 74f i arbetsordningen, med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om Europaparlamentets sammansättning 1, med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A7-0000/2013), och av följande skäl: A. Bestämmelserna i artikel 2.1 och 2.2 i protokoll nr 36 upphör att gälla i slutet av Europaparlamentets valperiod 2009 2014. B. Republiken Kroatien väntas ansluta sig till EU före valet till Europaparlamentet som ska hållas våren 2014. I och med slutet på parlamentsvalperioden 2009 2014 upphör giltighetstiden för bestämmelserna i artikel 19.1 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. C. De demografiska förändringar som har skett sedan det senaste valet till Europaparlamentet bör beaktas. 1. Europaparlamentet överlämnar bifogat förslag till Europeiska rådets beslut om fastställande av Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2014 2019, på grundval av dess initiativrätt enligt artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen. 2. Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att anta beslutet, som måste godkännas av parlamentet, så snart som fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen träder i kraft, så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna bestämmelser för anordnandet av valet till Europaparlamentet för valperioden 2014 2019. 3. Europaparlamentet åtar sig att, i tillräckligt god tid före valperioden 2019 2024, lämna ett nytt förslag till Europeiska rådets beslut, i syfte att fastställa ett system som i framtiden gör det möjligt att före varje nytt val till Europaparlamentet vid behov omfördela platserna mellan medlemsstaterna på ett objektivt sätt och på grundval av den princip om degressiv 1 EUT C 227 E,, 4.9.2008, s. 132. PR\924629.doc 3/20 PE502.178v02-00

proportionalitet som fastställs i artikel 1 i beslutet, med beaktande av ett eventuellt ökat antal stater och av den demografiska befolkningsutveckling som vederbörligen konstaterats och utan att utesluta möjligheten att reservera ett antal platser för ledamöter som valts från en nationsövergripande lista. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogat förslag till Europeiska rådets beslut, tillsammans med det tidigare nämnda betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor, till Europeiska rådet och Republiken Kroatiens regering och parlament samt till kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament för kännedom. PE502.178v02-00 4/20 PR\924629.doc

BILAGA TILL FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION Förslag till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning EUROPEISKA RÅDET HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14.2, med beaktande av artikel 2.3 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, med beaktande av Europaparlamentets initiativ, med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och av följande skäl: 1) Bestämmelserna i artikel 2.1 och 2.2 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser upphör att gälla i slutet av Europaparlamentets valperiod 2009 2014. 2) Bestämmelserna i artikel 19.1 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen upphör att gälla i slutet av Europaparlamentets valperiod 2009 2014. (3) Det är viktigt att bestämmelserna i artikel 2.3 i protokoll nr 36 efterlevs utan fördröjning, och därför är det viktigt att anta det beslut som föreskrivs i artikel 14.2 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna åtgärder för anordnandet av valet till Europaparlamentet för valperioden 2014 2019. (4) I detta beslut måste kriterierna i artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen respekteras, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus ordföranden, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat. Ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser. PR\924629.doc 5/20 PE502.178v02-00

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Vid tillämpningen av principen om degressiv proportionalitet enligt artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen ska följande principer respekteras så långt som det är möjligt: De lägsta och högsta antal som fastställs i fördraget måste utnyttjas fullt så att fördelningen av platser i Europaparlamentet så nära som möjligt avspeglar befolkningsstorleken i respektive medlemsstat. Ju fler invånare en medlemsstat har, desto fler platser har den rätt till. Ju fler invånare en medlemsstat har, desto högre är det antal invånare som varje ledamot av Europaparlamentet företräder. Artikel 2 Den totala befolkningen i medlemsstaterna beräknas av kommissionen (Eurostat) utifrån uppgifter från medlemsstaterna och enligt en metod som fastställts genom en förordning från Europaparlamentet och rådet. Artikel 3 I enlighet med artikel 1 fastställs antalet företrädare i Europaparlamentet från varje medlemsstat som följer nedan, med verkan från och med början av valperioden 2014 2019. Belgien 21 Bulgarien 17 Tjeckien 21 Danmark 13 Tyskland 96 Estland 6 Irland 11 Grekland 21 Spanien 54 Frankrike 74 Kroatien 11 Italien 73 Cypern 6 Lettland 8 Litauen 11 Luxemburg 6 Ungern 21 Malta 6 Nederländerna 26 Österrike 19 PE502.178v02-00 6/20 PR\924629.doc

Polen 51 Portugal 21 Rumänien 32 Slovenien 8 Slovakien 13 Finland 13 Sverige 19 Förenade kungariket 73 Artikel 4 Detta beslut ska ses över i tillräckligt god tid före valperioden 2019 2024 i syfte att fastställa ett system som i framtiden gör det möjligt att före varje nytt val till Europaparlamentet omfördela platserna mellan medlemsstaterna på ett objektivt sätt och på grundval av den princip om degressiv proportionalitet som anges i artikel 1, med beaktande av ett eventuellt ökat antal stater och av den demografiska befolkningsutveckling som vederbörligen konstaterats. Artikel 5 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i På Europeiska rådets vägnar Ordförande. PR\924629.doc 7/20 PE502.178v02-00

MOTIVERING Under parlamentets nästa valperiod som inleds 2014 upphör det nuvarande undantaget till artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen att gälla, och Europaparlamentet kommer då att bestå av 751 ledamöter (750 plus ordföranden). Det nuvarande antalet platser i Europaparlamentet är 754: 736 platser genom Nicefördraget som gällde vid valet 2009, plus 18 platser som tilldelas genom Lissabonfördraget och en ändring av artikel 2 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser som även innebar att ett tillfälligt undantag till artikel 14.2 i EU-fördraget infördes så att Tyskland kunde behålla de 99 platser som de tilldelats genom Nicefördraget fram till 2014. (Enligt Lissabonfördraget får nämligen ingen medlemsstat tilldelas fler än 96 platser.) När anslutningsfördraget med Kroatien träder i kraft kommer antalet platser i Europaparlamentet tillfälligt att öka till 766 platser, varav 12 platser tilldelas Kroatien (som för närvarande har 12 observatörer), i enlighet med artikel 19.1 i anslutningsakten, som även den ändrar artikel 2 i protokoll nr 36. Om antalet platser ska vara förenligt med bestämmelserna i fördraget (751 platser) måste därför 15 platser tas bort från den nuvarande sammansättningen av parlamentet. Tre av dessa femton platser måste nödvändigtvis tas från Tysklands kvot som minskar från 99 till 96 platser, vilket är taket enligt fördraget. De övriga 12 platserna ska erhållas genom att man tar bort minst en plats för upp till 12 av de 24 medlemsstaterna (däribland Kroatien) vilka har fler platser än minimitröskeln enligt fördraget på 6 platser. (Följande medlemsstater har för närvarande sex platser: Malta, Luxemburg, Cypern och Estland.) Beslutet om det nya Europaparlamentets sammansättning kan även omfatta en vidare omfördelning av platser, där hänsyn tas till demografiska förändringar i medlemsstaterna och/eller där man försöker tydliggöra hur fördragets princip om degressiv proportionalitet ska tolkas och tillämpas. Enligt artikel 14.2 i EU-fördraget ska det nya Europaparlamentets sammansättning fastställas genom ett beslut som, på parlamentets initiativ och med dess godkännande, enhälligt har antagits av Europeiska rådet. Parlamentet ansvarar därför för att ett förslag överlämnas till Europeiska rådet. Det förslag som föredraganden här lägger fram grundar sig på följande: Artikel 14.2 i EU-fördraget föreskriver att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet i Europaparlamentet. Enligt betänkandet av Lamassoure-Severin innebär degressiv proportionalitet följande: 1) De lägsta och högsta antal som fastställs i fördraget måste utnyttjas fullt så att fördelningen av platser i Europaparlamentet skiljer sig så lite som möjligt jämfört med hur befolkningen fördelar sig mellan medlemsstaterna. 2) Ju fler invånare ett land har, desto fler antal platser har det rätt till. och 3) Ju fler invånare ett land har, desto högre är det antal invånare som varje ledamot av Europaparlamentet företräder. Denna definition gäller som en allmän princip och är inget matematiskt kriterium. Definitionen kan å ena sidan inte helt följas när det gäller den andra principen (som om den tolkas bokstavligt innebär att två medlemsstater med olika invånarantal inte kan tilldelas lika många platser). Å andra sidan kan den tillämpas på olika sätt och leder inte till ett enda resultat. Med den nuvarande fördelningen av platser respekteras inte den tredje principen för olika medlemsstater, vilket tabell 1 i bilaga I visar. Vårt första kriterium är därför att så långt PE502.178v02-00 8/20 PR\924629.doc

som det är möjligt respektera principen om degressiv proportionalitet. Frågan är vilken av de olika modellerna som bör väljas. Vid tidigare omfördelningar överutnyttjades degressivitet av antalet tilldelade platser, vilket har lett till att kvoten folkmängd/antal platser för de större medlemsstaterna avsevärt har ökat i jämförelse med kvoten för medelstora medlemsstater (se bilaga II) och därigenom föranleder ett behov av att väga upp denna trend. Dessutom förhindrar den första principen i betänkandet av Lamassoure-Severin, om att tillämpa de fastställda gränserna i fördraget fullt ut, att ytterligare platser tas bort för Tyskland under den övre gränsen på 96 platser, vilket skulle vara politiskt kontraproduktivt för hela Europaparlamentet med tanke på den tyska författningsdomstolens redan kända kritiska hållning till degressiv proportionalitet. Detta utesluter automatiskt en minskning av antalet platser för de större medlemsstaterna och skulle istället logiskt sett leda till en ökning för åtminstone vissa av dem. I den senaste konventionen föreslog Europaparlamentet den så kallade fix-prop-metoden, som nyligen har kommit att kallas Cambridge-kompromissen: sex platser tilldelas alla medlemsstater, och övriga platser fördelas utifrån proportionalitet (se bilaga I, tabell 4). Fix-prop-metoden är den mest proportionella när det gäller att respektera principen om degressiv proportionalitet, och med denna metod skulle kritiken från den tyska författningsdomstolen minska avsevärt (särskilt om modellen kombineras med en fördragsändring där den övre gränsen på 96 platser avskaffas). Om modellen tillämpas skulle det dock resultera i en dramatisk omfördelning av platser där medelstora och mindre medlemsstater förlorar ett stort antal platser samtidigt som de större medlemsstaterna tilldelas betydligt fler platser. Om den övre gränsen på 96 platser behölls skulle Tyskland dessutom diskrimineras bland de större medlemsstaterna eftersom kvoten folkmängd/antal ledamöter kraftigt skulle öka mellan Frankrike och Tyskland. Bland de olika matematiska modellerna som tillämpar principen om degressiv proportionalitet 1 är den så kallade paraboliska metoden en av de mest degressiva (se bilaga I, tabell 3). Modellen skulle kunna vara det vägledande kriteriet på lång sikt utan en fördragsändring, men den innebär en alltför stor omfördelning för att vara politiskt hållbar i ett enda steg. Föredraganden föreslår därför en pragmatisk lösning som grundar sig på ett annat kriterium: att minska det antal platser som medlemsstaterna förlorar samtidigt som principen om degressiv proportionalitet så långt som möjligt respekteras, enligt principen att ingen ska vinna eller förlora mer än en plats (se bilaga I, tabell 1). Denna pragmatiska lösning uppnås i två steg. Det första steget (se bilaga I, tabell 2) är en omfördelning som är helt i linje med de tre principerna om degressiv proportionalitet och som samtidigt innebär så små förändringar som möjligt av antalet platser. Resultatet är färre platser för 13 medlemsstater, varav två förlorar 3 platser (Ungern och Litauen), sex förlorar 2 platser (Rumänien, Grekland, Belgien, Portugal, Tjeckien och Lettland) och fem förlorar 1 plats (Sverige, Bulgarien, Irland, Kroatien och Slovenien). Frankrike skulle dock få ytterligare 4 platser, Förenade kungariket och Spanien 3 samt Italien 1 plats. Det andra steget innebär en politisk kompensation mellan vinster (11 platser) och förluster av fler än en plats (10 platser). Den extra fria platsen tilldelas Slovenien (som behåller sina 8 platser) som ett av de mindre länderna bland 1 En analys och beskrivning av de olika matematiska modellerna finns i specialutgåvan av tidskriften Mathematical Social Sciences, vol. 63, 2012, s. 65 191, särskilt tabell 2 på s. 100. PR\924629.doc 9/20 PE502.178v02-00

förlorarna i det första steget. Resultatet är en minimering av ovan nämnda förluster; bara tolv medlemsstater förlorar 1 plats vardera och ingen stat tilldelas fler platser. Denna vinstavsägelse innebär förstås att den tredje principen om degressiv proportionalitet inte helt respekteras, men utfallet har en tydlig politisk logik. Dessutom ligger denna lösning betydligt närmare att respektera principen om degressiv proportionalitet än någon av de andra modellerna som utgår från principen att ingen ska vinna eller förlora mer än en plats (exempelvis genom att man tar bort 12 platser, en från varje vinnare i den senaste omfördelningen). Föredraganden tror att den föreslagna lösningen, under rådande omständigheter och utifrån den aktuella beslutsprocessen inom detta område, troligtvis vinner majoritet i parlamentet och enhällighet i rådet, samtidigt som principen om degressiv proportionalitet respekteras så långt som det är möjligt. Ett nytt försök att hitta ett mer permanent system som grundar sig på objektiva kriterier och som godkänns av alla berörda parter skulle kunna sättas igång om ett nytt initiativ från Europaparlamentet läggs fram i god tid före det efterkommande valet 2019. Parallellt skulle man, genom en särskild förordning som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, kunna utveckla en lämpligare metod för beräkning av valmanskåren, vilken tas under övervägande på medlemsstatsnivå. Bilagor: I. Tabeller som beskriver resultatet av olika beräkningsmetoder II. Historisk bakgrund PE502.178v02-00 10/20 PR\924629.doc

BILAGA I TABELL 1: PRAGMATISK LÖSNING Medlemsstater Folkmängd* Platser (nuv. tilldeln.) Kvot folkm./ platser Platser (ny tilldelning) Skillnad Kvot folkm./pl. (ny tilldelning) Tyskland 81 843 743 99 826 704 96 minus 3 852 539 Frankrike 65 397 912 74 883 756 74 883 756 Förenade kungariket 62 989 550 73 862 871 73 862 871 Italien 60 820 764 73 833 161 73 833 161 Spanien 46 196 276 54 855 487 54 855 487 Polen 38 538 447 51 755 656 51 755 656 Rumänien 21 355 849 33 647 147 32 minus 1 667 370 Nederländerna 16 730 348 26 643 475 26 643 475 Grekland 11 290 935 22 513 224 21 minus 1 537 664 Belgien 11 041 266 22 501 876 21 minus 1 525 775 Portugal 10 541 840 22 479 175 21 minus 1 501 992 Tjeckien 10 505 445 22 477 520 21 minus 1 500 259 Ungern 9 957 731 22 452 624 21 minus 1 474 178 Sverige 9 482 855 20 474 143 19 minus 1 499 098 Österrike 8 443 018 19 444 369 19 444 369 Bulgarien 7 327 224 18 407 068 17 minus 1 431 013 Danmark 5 580 516 13 429 270 13 429 270 Slovakien 5 404 322 13 415 717 13 415 717 Finland 5 401 267 13 415 482 13 415 482 Irland 4 582 769 12 381 897 11 minus 1 416 615 Kroatien 4 398 150 12 366 513 11 minus 1 399 832 Litauen 3 007 758 12 250 647 11 minus 1 273 433 Slovenien 2 055 496 8 256 937 8 256 937 Lettland 2 041 763 9 226 863 8 minus 1 255 220 Estland 1 339 662 6 223 277 6 223 277 Cypern 862 011 6 143 669 6 143 669 Luxemburg 524 853 6 87 476 6 87 476 Malta 416 110 6 69 352 6 69 352 TOTALT 766 751 * från och med den 1 januari 2012 PR\924629.doc 11/20 PE502.178v02-00

TABELL 2: PRAGMATISK LÖSNING i två steg Medlemsstater Folkmängd* Platser (steg 1) Skillnad Kvot folkm./pl. (steg 1) Platser (steg 2) Skillnad Kvot folkm./pl. (steg 2) Tyskland 81 843 743 96 minus 3 852 539 96 minus 3 852 539 Frankrike 65 397 912 78 plus 4 838 435 74 883 756 Förenade kungariket 62 989 550 76 plus 3 828 810 73 862 871 Italien 60 820 764 74 plus 1 821 902 73 833 161 Spanien 46 196 276 57 plus 3 810 461 54 855 487 Polen 38 538 447 51 755 656 51 755 656 Rumänien 21 355 849 31 minus 2 688 898 32 minus 1 667 370 Nederländerna 16 730 348 26 643 475 26 643 475 Grekland 11 290 935 20 minus 2 564 547 21 minus 1 537 664 Belgien 11 041 266 20 minus 2 552 063 21 minus 1 525 775 Portugal 10 541 840 20 minus 2 527 092 21 minus 1 501 992 Tjeckien 10 505 445 20 minus 2 525 272 21 minus 1 500 259 Ungern 9 957 731 19 minus 3 524 091 21 minus 1 474 178 Sverige 9 482 855 19 minus 1 499 098 19 minus 1 499 098 Österrike 8 443 018 19 444 369 19 444 369 Bulgarien 7 327 224 17 minus 1 431 013 17 minus 1 431 013 Danmark 5 580 516 13 429 270 13 429 270 Slovakien 5 404 322 13 415 717 13 415 717 Finland 5 401 267 13 415 482 13 415 482 Irland 4 582 769 11 minus 1 416 615 11 minus 1 416 615 Kroatien 4 398 150 11 minus 1 399 832 11 minus 1 399 832 Litauen 3 007 758 9 minus 3 334 195 11 minus 1 273 433 Slovenien 2 055 496 7 minus 1 293 642 8 256 937 Lettland 2 041 763 7 minus 2 291 680 8 minus 1 255 220 Estland 1 339 662 6 223 277 6 223 277 Cypern 862 011 6 143 669 6 143 669 Luxemburg 524 853 6 87 476 6 87 476 Malta 416 110 6 69 352 6 69 352 TOTALT 751 751 * från och med den 1 januari 2012 PE502.178v02-00 12/20 PR\924629.doc

TABELL 3: PARABOLISKA METODEN Medlemsstater Folkmängd* Platser Skillnad Kvot folkm./pl. Tyskland 81 843 743 96 minus 3 852 539 Frankrike 65 397 912 80 plus 6 817 474 Förenade kungariket 62 989 550 78 plus 5 807 558 Italien 60 820 764 75 plus 2 810 944 Spanien 46 196 276 60 plus 6 769 938 Polen 38 538 447 51 755 656 Rumänien 21 355 849 32 minus 1 667 370 Nederländerna 16 730 348 26 643 475 Grekland 11 290 935 20 minus 2 564 547 Belgien 11 041 266 19 minus 3 581 119 Portugal 10 541 840 19 minus 3 554 834 Tjeckien 10 505 445 19 minus 3 552 918 Ungern 9 957 731 18 minus 4 553 207 Sverige 9 482 855 17 minus 3 557 815 Österrike 8 443 018 16 minus 3 527 689 Bulgarien 7 327 224 15 minus 3 488 482 Danmark 5 580 516 13 429 270 Slovakien 5 404 322 12 minus 1 450 360 Finland 5 401 267 12 minus 1 450 106 Irland 4 582 769 11 minus 1 416 615 Kroatien 4 398 150 11 minus 1 399 832 Litauen 3 007 758 9 minus 3 334 195 Slovenien 2 055 496 8 256 937 Lettland 2 041 763 8 minus 1 255 220 Estland 1 339 662 7 plus 1 191 380 Cypern 862 011 7 plus 1 123 144 Luxemburg 524 853 6 87 476 Malta 416 110 6 69 352 TOTALT 751 * från och med den 1 januari 2012 PR\924629.doc 13/20 PE502.178v02-00

TABELL 4: FIX-PROP-METODEN CAMBRIDGE-KOMPROMISSEN Medlemsstater Folkmängd* Platser Skillnad Kvot folkm./pl. Tyskland 81 751 602 96 minus 3 851 579 Frankrike 65 048 412 83 plus 9 783 716 Förenade kungariket 62 435 709 80 plus 7 780 446 Italien 60 626 442 78 plus 5 777 262 Spanien 46 152 926 61 plus 7 756 605 Polen 38 200 037 51 749 020 Rumänien 21 413 815 31 minus 2 690 768 Nederländerna 16 655 799 25 minus 1 666 232 Grekland 11 309 885 19 minus 3 595 257 Belgien 10 951 665 18 minus 4 608 426 Portugal 10 636 979 18 minus 4 590 943 Tjeckien 10 532 770 18 minus 4 585 154 Ungern 9 985 722 17 minus 5 587 395 Sverige 9 415 570 17 minus 3 553 857 Österrike 8 404 252 16 minus 3 525 266 Bulgarien 7 504 868 15 minus 3 500 325 Danmark 5 560 628 12 minus 1 463 386 Slovakien 5 435 273 12 minus 1 452 939 Finland 5 375 276 12 minus 1 447 940 Irland 4 480 858 11 minus 1 407 351 Kroatien 4 412 137 11 minus 1 401 103 Litauen 3 244 601 9 minus 3 360 511 Slovenien 2 229 641 8 minus 1 278 705 Lettland 2 050 189 8 256 274 Estland 1 340 194 7 plus 1 191 456 Cypern 804 435 6 134 073 Luxemburg 511 840 6 85 307 Malta 417 617 6 69 603 TOTALT 751 * Beräkningen grundar sig på 2011 års befolkningsdata. PE502.178v02-00 14/20 PR\924629.doc

BILAGA II TABELL 1: 1979 Medlemsstater Folkmängd Platser Kvot folkmängd/platser Tyskland 61 321 663 81 757 058 Frankrike 53 481 073 81 660 260 Förenade kungariket 56 209 039 81 693 939 Italien 56 247 017 81 694 408 Nederländerna 13 985 526 25 559 421 Belgien 9 841 654 24 410 069 Danmark 5 111 537 16 319 471 Irland 3 354 700 15 223 647 Luxemburg 362 261 6 60 377 TOTALT 410 PR\924629.doc 15/20 PE502.178v02-00

TABELL 2: 1986 Medlemsstater Folkmängd Platser Kvot folkmängd/platser Tyskland 61 020 474 81 753 339 Frankrike 55 411 238 81 684 089 Förenade kungariket 56 618 895 81 698 999 Italien 56 597 823 81 698 739 Spanien 38 484 642 60 641 411 Nederländerna 14 529 430 25 581 177 Portugal 10 030 621 24 417 943 Grekland 9 949 100 24 414 546 Belgien 9 858 895 24 410 787 Danmark 5 116 273 16 319 767 Irland 3 534 117 15 235 608 Luxemburg 367 210 6 61 202 TOTALT 518 PE502.178v02-00 16/20 PR\924629.doc

TABELL 3: 1995 Medlemsstater Folkmängd Platser Kvot folkmängd/platser Tyskland 81 538 603 99 823 622 Frankrike 59 315 139 87 681 783 Förenade kungariket 57 943 472 87 666 017 Italien 56 844 408 87 653 384 Spanien 39 343 100 64 614 736 Nederländerna 15 424 122 31 497 552 Grekland 10 595 074 25 423 803 Belgien 10 130 574 25 405 223 Portugal 10 017 571 25 400 703 Sverige 8 816 381 22 400 745 Österrike 7 943 489 21 378 261 Danmark 5 215 718 16 325 982 Finland 5 098 754 16 318 672 Irland 3 597 617 15 239 841 Luxemburg 405 650 6 67 608 TOTALT 626 PR\924629.doc 17/20 PE502.178v02-00

TABELL 4: 2004 Medlemsstater Folkmängd Platser Kvot folkmängd/platser Tyskland 81 751 602 99 825 774 Frankrike 65 048 412 78 833 954 Förenade kungariket 62 435 709 78 800 458 Italien 60 626 442 78 777 262 Spanien 46 152 926 54 854 684 Polen 38 200 037 54 707 408 Nederländerna 16 655 799 27 616 881 Grekland 11 309 885 24 471 245 Belgien 10 951 665 24 456 319 Portugal 10 636 979 24 443 207 Tjeckien 10 532 770 24 438 865 Ungern 9 985 722 24 416 072 Sverige 9 415 570 19 495 556 Österrike 8 404 252 18 466 903 Danmark 5 560 628 14 397 188 Slovakien 5 435 273 14 388 234 Finland 5 375 276 14 383 948 Irland 4 480 858 13 344 681 Litauen 3 244 601 13 249 585 Lettland 2 229 641 9 247 738 Slovenien 2 050 189 7 292 884 Estland 1 340 194 6 223 366 Cypern 804 435 6 134 073 Luxemburg 511 840 6 85 307 Malta 417 617 5 83 523 TOTALT 732 PE502.178v02-00 18/20 PR\924629.doc

TABELL 5: 2009 Medlemsstater Folkmängd Platser Kvot folkmängd/platser Tyskland 82 002 356 99 828 307 Frankrike 64 350 226 72 893 753 Förenade kungariket 60 045 068 72 833 959 Italien 61 595 091 72 855 487 Spanien 45 828 172 50 916 563 Polen 38 135 876 50 762 718 Rumänien 21 498 616 33 651 473 Nederländerna 16 485 787 25 659 431 Grekland 10 753 080 22 488 776 Belgien 11 260 402 22 511 836 Portugal 10 627 250 22 483 057 Tjeckien 10 467 542 22 475 797 Ungern 10 030 975 22 455 953 Sverige 9 256 347 18 514 242 Österrike 8 355 260 17 491 486 Bulgarien 7 606 551 17 447 444 Danmark 5 511 451 13 423 958 Slovakien 5 326 314 13 409 716 Finland 5 412 254 13 416 327 Irland 4 450 030 12 370 836 Litauen 3 349 872 12 279 156 Lettland 2 261 294 8 282 662 Slovenien 2 032 362 7 290 337 Estland 493 500 6 82 250 Cypern 1 340 415 6 223 403 Luxemburg 796 875 6 132 813 Malta 413 609 5 82 722 TOTALT 736 PR\924629.doc 19/20 PE502.178v02-00

TABELL 6: 2009 + 18 EXTRA LEDAMÖTER Medlemsstater Folkmängd Platser Skillnad Kvot folkm./pl. Tyskland 82 002 356 99 828 307 Frankrike 64 350 226 74 plus 2 869 598 Förenade kungariket 60 045 068 73 plus 1 822 535 Italien 61 595 091 73 plus 1 843 768 Spanien 45 828 172 54 plus 4 848 670 Polen 38 135 876 51 plus 1 747 762 Rumänien 21 498 616 33 651 473 Nederländerna 16 485 787 26 634 069 Grekland 10 753 080 22 plus 1 488 776 Belgien 11 260 402 22 511 836 Portugal 10 627 250 22 483 057 Tjeckien 10 467 542 22 475 797 Ungern 10 030 975 22 455 953 Sverige 9 256 347 20 plus 2 462 817 Österrike 8 355 260 19 plus 2 439 751 Bulgarien 7 606 551 18 plus 1 422 586 Danmark 5 511 451 13 423 958 Slovakien 5 326 314 13 409 716 Finland 5 412 254 13 416 327 Irland 4 450 030 12 370 836 Litauen 3 349 872 12 279 156 Lettland 2 261 294 9 plus 1 251 255 Slovenien 2 032 362 8 plus 1 254 045 Estland 493 500 6 82 250 Cypern 1 340 415 6 223 403 Luxemburg 796 875 6 132 813 Malta 413 609 6 plus 1 68 935 TOTALT 754 PE502.178v02-00 20/20 PR\924629.doc