Arbeta klokt. En rapport av Jan Lindberg

Relevanta dokument
Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

Utvärdering LBU Åland

Sammanställning av tillsyn av kommunernas bruk av handikappserviceplaner.

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Tre utredningar på Åland 2018

Arbetslöshetssituationen - oktober 2007

Arbetslöshetssituationen juli 2011

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Arbetslöshetssituationen januari 2014

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader

Arbetslöshetssituationen januari 2017

Arbetslöshetssituationen september 2011

RIKSDAGSVALET

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Arbetslöshetssituationen april 2016

Arbetslöshetssituationen juli 2014

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar

Arbetslöshetssituationen februari 2016

Arbetslöshetssituationen augusti 2018

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Personlig assistansservice 2014

Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar.

Kenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Kommunernas bokslut 2017

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Riksdagsvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2011:

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Arbetslöshetssituationen december 2014

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Beslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och cases found

Mariehamns kommun PM juni 2016

KST kontaktytor, avgränsning och socialvårdsområden. Ålands kommunförbund,

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Jomala kommun PM juni 2016

Grundskolan hösten 2004

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Kommunala befolkningsscenarier

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunutredningen 2016

ÖPPET I SOMMAR SALONG HUVUDSAKEN i Kattby

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

FÖREDRAGNINGSLISTA STÄMMAN /2016. Föredragningslista för Ålands kommunförbunds stämma. Tid: fredag kl 13. Tallgården, Finby, Sund

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. UTKAST VERSION 7. Grundavtal. Kommunernas socialtjänst k.f

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Finströms kommun PM juni 2016

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Sysselsatt arbetskraft

Ålands Brand och Räddningsförbund Rf.

Förslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

SYSSELSATT ARBETSKRAFT

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

BUDGET. Ålands kommunförbund. Budget 2013 för Ålands kommunförbund FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG

Kommunernas bokslut 2015

Riksdagsvalet

Lemlands kommun PM juni 2016

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Beslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och cases found

Sunds kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro

Statistik 2003:4. Valdeltagandet Lagtings- och kommunalvale

Tid: Tisdag 17 mars 2015, kl 14:00 (OBS: Avvikande veckodag och klockslag!)

Kfge Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige

AGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTOKOLL Kl Förbundskansliet 6/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.

Bilaga, förbundsfullmäktige Till kännedom

Kommunutredningen 2016

Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.

Transkript:

Arbeta klokt En rapport av Jan Lindberg

2005-12-08 Avrapportering av uppdrag inom projekt Arbeta klokt, 2005 Bakgrund I en serie utredningar under de senaste åren har förutsättningar och problem på socialvårdsområdet belysts och diskuterats. Särskilt har barnskyddsfrågorna och de ensamarbetande socialsekreterarnas arbetssituation uppmärksammats Försöken att nå en för de åländska kommunerna gemensam resursförstärkning i form av ett s. k. "Specialteam", inriktat på kvalificerat socialt vård- och behandlingsarbete m. m. misslyckades och istället utvecklades under 2003 och 2004, huvudsakligen på norra Åland, andra förändringar i den sociala verksamhetens organisering och arbetsformer med syfte att förbättra socialtjänstemännens arbetsförutsättningar och verksamhetens resultat. Även om det gemensamma norråländska socialkontoret ännu inte kommit till stånd, innebär hittills gjorda förändringar att samtliga där verksamma socialsekreterare/socialarbetare har etablerade samarbetskontakter med professionella kollegor och det tidigare ensamarbetet har upphört. Inom ramen för kommunförbundets projekt "Arbeta klokt" har utvecklingen i de norråländska kommuner som nu arbetar i nya mönster följts upp, samtidigt som samtal förts om ev. möjliga och önskvärda förändringar främst i Lemland - Lumparland och Eckerö-Hammarland. Uppdraget Arbetet inriktades under våren 2005 på att inom ramen för nuvarande kommunala resurser på IFO-området stärka verksamhetens förmåga att möta toppar i socialsekreterarnas arbetsbelastning (t ex vid tyngre barnskyddsärenden) genom att organisera kommungränsöverskridande samarbete mellan lämpliga grupper (s.k. nätverk) av socialsekreterare, minska skillnaderna i tillämpad social metod och praxis mellan kommunerna genom uppbyggnad av nya fora för professionellt erfarenhetsutbyte och samråd,

att förstärka möjligheterna att täcka beredskapsbehov av socialsekreterartjänster under semestrar och ev. jourtid, samt att stödja kompetens- och metodutveckling för socialarbetare (och förtroendemän) genom fortbildningsarrangemang som kurser, seminarier och temadagar etc. Med utgångspunkt i vårens kontaktarbete inriktades höstens uppföljande kontakter på att söka fullfölja vårens initiativ till kommunöverskridande samarbete mellan lämpliga grupper av socialsekreterare (s.k. nätverk m.m.), i första hand till stöd för ensamarbetande socialsekreterare följa upp behov, önskemål och idéer om förbättrade stödtjänster till IFO-verksamheten, främst vård- stöd- och behandlingsmöjligheter på Åland, kvalitetsutveckling av vårdnadsutredningar etc., samt att därefter sammanfattande redovisa resultat och eventuella förslag till Ålands kommunförbund. Aktuell situation Geta Finström Den överenskommelse om samverkan byggd på tjänsteköp ur Finströms socialkontor som 2004 träffades mellan Geta och Finströms kommuner bedöms av båda parter fungera väl. Den ursprungliga avsikten i överenskommelsen har fullföljts, möjligen med reservation för fördröjningar i etableringen av en ledningsmässigt ensartad äldrevårdorganisation. Av särskild betydelse är att socialtjänstens klienter och kunder i Geta tycks gilla förändringen trots något längre kontaktavstånd etc. Bakom detta resultat ligger bl. a. ett utmärkt informations- och övrigt implementeringsarbete och positiva medaktörer på respektive kommunkanslier. Under hösten 2005 föreslås överenskommelsen bekräftad genom fastställande av omfattning och villkor i skriftligt avtal om samverkan (bilaga 1). I avtalet förutsätts etablering av en för de två kommunerna gemensam socialnämnd, fullt genomförd vid nästa mandatperiods ingång. Sund - Vårdö Saltvik (och norra skärgården) Alla tre kommunerna har genomfört organisationsöversyner som på det sociala området lett till att socialsekreterarbefattningarna avlastats driftansvar för barnomsorg och äldreomsorg och inriktats helt på individ- och familjeomsorg. Vårdö kommun köper socialsekreterartjänst från Sund. Socialsekreterarna i Saltvik och Sund/Vårdö samarbetar över kommungränserna med tyngdpunkt på barnskydd. Även här har underhand öppnats en diskussion om gemensam socialnämnd för två alternativt alla tre kommunerna, men frågan är inte formellt väckt.

Mellan Sund och Vårdö har träffats överenskommelse om visst administrativt samarbete el. administrativ specialisering genom att löneadministration för båda kommunerna koncentreras till Sunds kommunkansli från kommande årsskifte, medan frigjord kapacitet på Vårdökansliet förstärker kommunens socialadministration m. m.. Fr o m hösten 2005 har socialsekreterarna i Brändö och Kumlinge inbjudits till månadsvisa träffar och kollegialt samråd, avsedda att lägga grund för löpande nätverksorganiserat samarbete. Jomala Jomala kommuns socialkontor är relativt resursstarkt och välorganiserat. Några egna skäl att söka samverkan med intilliggande kommuner har inte upplevts. I löpande verksamhet dominerar kontakter med mariehamnsförvaltningen. I den interna diskussionen övervägs möjligheterna till viss tjänsteförsäljning, främst på barnskyddsområdet, om utvecklingen skulle visa på sådan efterfrågan. Den försiktigt öppnade frågan om kommunsammanläggning med Mariehamn påverkar också socialkontorets förhållningssätt. Det finns skäl att avvakta ev. fortsättning på den processen samtidigt som initiativ i riktning mot andra kommuner blir mindre intressanta. Eckerö Hammarland Under våren utarbetades ett för de två ensamarbetande socialsekreterarna gemensamt förslag till gränsöverskridande samarbete dem emellan. Förslaget (bilaga 2) behandlades, på initiativ av Hammarlands kommun, en första gång gemensamt vid ett möte mellan de två kommunernas socialnämndsrepresentanter m fl den 16 juni i Kattby. Som framgår av protokollet (bilaga 3) avsåg båda kommunerna att fortsätta beredningen av ärendet under hösten. Denna process har fördröjts av byte av tjänsteinnehavare på socialsekreterarbefattningen i Hammarland, och fortsatt tempo förefaller osäkert. Lemland Lumparland Kommunledningarna i Lemland och Lumparland har i juni tagit initiativ till sektorsvisa genomgångar av samarbetsmöjligheter mellan dessa kommuner. I Lemland har också aktualiserats motsvarande frågor i förhållande till Föglö. Dessa samtal pågår för närvarande men ännu finns inga redovisningsbara resultat. Vårens samtal på det sociala området tydde på goda möjligheter att nå rationella samarbetsöverenskommelser och att öppna för ett nätverksorienterat löpande samarbete med främst Föglö och Kökar. Under inledningen av hösten kom dessa frågor inte att föras nämnvärt framåt. Efter att ordinarie socialsekreterare i Lumparland återinträtt i tjänst i september har dock samtalet nu återupptagits såväl mellan socialsekreterarna som mellan kommundirektörerna.

Avslutande kommentar Uppdragets huvudsyfte, att bryta de ensamarbetande socialsekreterarnas relativa isolering och därmed förbättra förutsättningarna för det sociala arbetet i dessa kommuner, har nåtts endast delvis. I alla samtalskonstellationer har utvecklats konstruktiva förslag till förbättringar inom ramen för nuvarande resurser, men beredningsordning och beslutstempo har flyttat verkställighet utanför den tidsram som gällt för uppdraget. Min bedömning är att den inledda processen kommer att leda fram till förändringsbeslut i såväl Lemland Lumparland som Eckerö Hammarland. Kontakten mellan Brändö - Kumlinge och kollegorna i Saltvik Sund/Vårdö har etablerats och förefaller utvecklas väl. Motsvarande öppning för Föglö och Kökar bör följa av den väntade överenskommelsen mellan Lemland och Lumparland. Under hösten har kommunförbundets initiativ till avtal om social tjänsteförsäljning från Mariehamn tilldragit sig uppmärksamhet. Om initiativet kan leda till ett smidigt fungerande resursstöd, för främst de mindre kommunerna, så underlättas deras anpassningar till sannolikt ökande behov av kompetent och specialiserad ledning för äldreomsorg och barnomsorg. Denna utveckling har de norråländska kommunerna inklusive Jomala genomgått, medan kommunerna i väst och syd har huvuddelen av detta arbete framför sig. Som framgår av landskapets förslag till socialvårdsplan för åren 2006 2010, avser landskapet att under 2006 träffa slutliga överenskommelser om former för en aktivare tillsynsverksamhet på det kommunala socialtjänstområdet. Vidare avser landskapsregeringen att genomföra en strukturöversyn som berör socialtjänstorganisationen i kommunerna. Under nästa år redovisar landskapsregeringen också resultat av den översyn av äldreomsorgsverksamheten som nu pågår. Fortsatt uppföljning av den utveckling projekt Arbeta klokt bidragit till bör, enligt min mening, genomföras i anslutning till behandlingen av dessa frågor och i nära samarbete med landskapet. Töftö den 8 december 2005 /Jan Lindberg /