DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 13.07.2018 1
INNEHÅLL BIOLOGI... 4 FOTOSYNTESEN... 4 Stmata... 4 Ftsyntes... 4 Klrplast... 4 MÄNNISKOKROPPEN... 5 Mag- ch tarmkanalen... 5 Lymfsystemet... 6 Urinsystemet... 6 Kardivaskulära systemet... 6 Nervsystemet ch sinnena... 8 Reprduktin... 9 Anatmi... 10 Skelettet ch musklerna... 10 Celler... 11 DNA... 12 Fertilitet... 13 GEOGRAFI... 14 KLIMAT... 14 Temperatur... 14 Nederbörd... 14 Vegetatin... 15 JORDEN OCH SOLSYSTEMET... 15 Jrden... 15 Slen, jrden ch månen... 16 Slsystemet... 16 JORDENS INRE... 16 Jrden inre... 16 Tektniska plattr... 17 Stratvulkaner... 17 FYSIK... 17 FISSION OCH FUSION... 17 Fissin... 17 Kärnkraft... 17 Kärnkraftsreaktr (Kkvattenreaktr)... 17 Kärnkraftsreaktr (Tryckvattenreaktr)... 18 Fusin Slen... 18 STRÅLNING... 18 Alfasönderfall... 18 Betasönderfall... 18 Gammastrålning... 18 Alfa-, Beta- ch Gammastrålning... 18 2
NEWTONS LAG... 19 Krafter... 19 Parallella krafter... 19 REFRAKTION... 19 Refraktin... 19 Ögat... 19 ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 19 Excitering - Fe... 19 HALVERINGSTID... 20 Kl-14... 20 Uranförfallskedja... 20 KEMI... 20 ISOTOPER... 20 Istper - Väte... 20 Istper - Kl... 20 Istper - Bly... 21 Istper - Uran... 21 VATTEN... 21 Vattenmlekyl... 21 Flytande... 21 Fast... 21 PERIODISKA SYSTEMET... 21 Peridiska systemet... 21 Atmstruktur... 22 KEMISKA BINDNINGAR... 22 Jnbindning - NaCl... 22 Kvalent bindning H2O... 22 MATEMATIK... 22 GEOMETRI... 22 Punkt... 22 Linje... 22 Stråle... 22 Sträcka... 22 Vinklar... 22 Likbelägna vinklar... 23 Area... 23 Vlym... 23 Pythagras sats... 23 Cirkel... 24 Pyramid ch kn... 24 Rektangelns area... 24 Triangelns area... 24 Triangelns area (ej rätvinklig)... 24 3
Drakens area... 25 Parallellgrammens area... 25 Trapetsidens area (rektangel)... 25 Trapetsidens area (triangel)... 25 2D-frmer... 25 3D-frmer... 26 SAMBAND OCH FÖRÄNDRING... 26 Linjära ekvatinen... 26 MATEMATIK... 26 Negativa tal... 26 Bråk... 26 TEKNIK... 27 ELECTRICITET... 27 Likström... 27 Växelström... 27 HÄVSTÄNGER... 27 Den gyllene regeln... 27 Arm... 27 HYDRAULIK... 28 Pascals princip... 28 Grundläggande hydraulik... 28 Kraftdistributin - förenklat... 28 Kraftdistributin - brmssystem... 28 Diskbrms... 28 Trumbrms... 28 BIOLOGI FOTOSYNTESEN Stmata Ett löv Klyvöppningarna med dag ch natt Celler i lövet Ftsyntes Den kemiska reaktinen i växtcellen Celldelning Klrplast Klrplast Klrplastens insida 4
Klrplastens yttre membran Klrplastens inre membran Strma lameller Strma Granum Tylakid MÄNNISKOKROPPEN Mag- ch tarmkanalen Tarmar, magsäck, svalg Magsäck Tunntarm ch tjcktarm Matstrupen Gallblåsan Gallblåsa, rientering ch makr Levern Levern, rientering ch makr Bukspttskörteln Bukspttskörtel, rientering ch makr Matspjälkningen Levern, magsäck, matstrupe, tunntarm ch tjcktarm Tvärsnitt av tunntarmen Tvärsnitt av magsäcken Magsyra Tunntarmens insida Tarmludd ch tvärsnitt av tarmludd (villi) Fettksyra, prteinkedjr, klhydrater ch vart de tar vägen Prteinkedjr sm bryts ned till aminsyrr Aminsyrans väg från tunntarmen till levern Tuggning Mänskligt saliv-amylas Stärkelse Maltdextrin Sväljrörelse Matstrupsrörelse (Peristaltik) Magceller (utgång, isthmus, nacke ch fundus) Rugae gastricae Arelae gastricae Fvelae gastricae Chiefcell Enterendkrin cell HCl (Saltsyra/Väteklrid), pepsingen, pepsin, prtein ch aminsyrr Chyme 5
Blus Magrörelse Lymfsystemet Lymfsystemet Lymfsystemet, rientering ch makr Mjälten Mjälten, rientering ch makr Urinsystemet Njurarna Uppbyggnad Njurarnas placering ch makrvisning Njurarna på kärlträdet Binjuren, njurbarken, hilus, njurbäckenet, njurvenen, njurartären, njurmärgen Medulla Njurmärgen Njurbäckenet Nefrnet Bwmans kapsel Henles slynga Uppsamlingskanalen Glmerulus Prximal tubuli Bwmans kapsel Bwmans kapsel (närbild) Glmerulus (närbild) Henles slynga (närbild) Glmerulus Insidan av glmerulus (resa/animatin) Primärurin (följ urinen från bldet ut i njuren) Kardivaskulära systemet Lungrna Lunglberna Lungsäckarna Musklerna Skelettet Hjärtat Inälvrna Levern Magsäcken Diafragman 6
Hjälpmuskler Interkstalmuskler Punkterad lunga Nrmal andning (schematisk vy) FRC mängden luft sm finns kvar vid nrmal utandning Luftstrupe Brnkerna Tertiära brnkerna Brnkil Struphuvudet Övre luftvägarna Resa från utsidan av krppen där vi följer ett andetag hela vägen till alvelerna Alvelerna (utsidan) Alvelerna (insidan) Alvel Gasutbytet (tvärsnitt av alvel ch kapillär) Syre från lunga till bldåder Kldixid från bldåder till alvel Vatten från bldåder till alvel Bldcell Hemglbin Hemglbinets transprt av syre Hemglbinets transprt av kldixid Resa från alvelerna där vi följer ett andetag hela vägen till utsidan av krppen Lungkretssystemet (makr) Cirkulatinssystemet (makr) Flimmerhår (på cell) Rengöring ch transprt i luftrören Slem ch slemprducerande celler Rökning Skadat transprt- ch rengöringssystem i luftrören Skadad alvel Emfysem Hjärtat Hjärtat (utsida) Hjärtat (insida, dynamiskt tvärsnitt) Bröstkrg Lunglber Höger ch vänster kammare Höger ch vänster förmak Artaklaffen Pulmnalisventil 7
Segelklaffarna (trikuspidalklaffen) Segelklaffarna (mitralisklaffen) Nedre hålvenen Övre hålvenen Lungartären Arta Kranskärl Lungkretslppet Systemisk cirkulatin Kärlträdet Systemisk cirkulatin Bldcirkulatinen i ften Bldcirkulatinen i handen Bldcirkulatinen i njurens infästning Bldcirkulatinen i huvudet Bldcirkulatinen i lungkretslppet Nervsystemet ch sinnena Ögnen Ögnen (makr) Extrakulära muskler Strålkrppen Hrnhinna Iris Ögats slemhinna (ögnvita) Glaskrpp Synnerven Näthinna Synnervspapillen Åderhinnan Linsen Främre ögnkammaren Pupillen (reagerar med ljus) Hur vi uppfattar färger, visualisering av svaga ljusförhållanden Linsens funktin Visualisering av linsens funktin Översynthet (hur det yttrar sig ch hur det krrigeras) Närsynthet (hur det yttrar sig ch hur det krrigeras) Översynthet hur det fungerar Närsynthet hur det fungerar Örnen Ytterörat Hörselgången Trumhinnan 8
Mellanörat Hammaren Städet Stigbygeln Båggångarna Snäckan Vestibulära nerven Hörselnerven Snäckans vägg Scala vestibuli Kchlear gång Scala tympani Tektrialmembranet Basilarmembranet Krtiska rganen Spiralganglin Hårceller Sterecilier (hår) Ljudvågr Visualisering, en resa med ljudvågrna utanför krppen hela vägen in i krtiska rganen Nervsystemet Nervsystemet (makr) Perifera nervsystemet Hjärnan Lilla hjärnan Hjärnstammen Hypfysen Stra hjärnan Alla lberna Förlängda märgen Mellanhjärnan Övrehjärnstammen Hyptalamus Ryggmärgsnerver Reprduktin Kvinnlig reprduktin Kvinnliga könsrgan Vagina Livmder Äggledare Fimbriae Äggstck 9
Manlig reprduktin Manliga könsrgan Penis Prstatan Testiklar Bitestikel Sädesledare Sädesblåsa Urinblåsa Anatmi Alla muskler transparanta där du tittar Transparant hud Skelett Lungr Mag- ch tarmkanalen, levern, magsäck, tjck- ch tunntarm, matstrupe ch gallblåsa Urinsystemet Cirkulatinssystemet Lymfsystemet, mjälten Nervsystemet Hjärnan, hjärnbalk Ögnen Örnen Skelettet (makr) Skelettet ch musklerna Skelettet Skelettet (makr) Skuldran Armbågen Handen Huvudets infästning på ryggraden Bäckenet Höften Knäleden Ften Skallen Skallen (makr) Ryggraden Ryggraden (makr) Ktr Diskar (vertebrala skivr) Krsben 10
Svanskta Spinalkanal Muskler ch rörelse Knä i rörelse Fyra rörelser: böj, sidled, överböjning framåt, tvist Knäskål Synvialmembranet Slemsäckar Ligament Menisk Muskler (hela benet inklusive ft ch höft) Skenben Lårben Vadben Celler Celler Ccci bakterier (makr) Prkarytcell (makr) Växtcell (makr) Djurcell (makr) Endsymbintterin Prkarytcell Encellig rganism Visualisering av prcessen Djur- ch växtceller Cellmembran Glgiapparaten Endplasmatiska retiklet Kärnhölje Cellkärna Nuklel Vakul Klrplast, inre ch yttre membran, strma lamellae, strma ch thylakid Mitkndrie Perxism Lyssm Krmsmer DNA Centriler Lyssm Ribsmer Vesiklar Meis 11
Mits Interfas Tidig prfas Sen prfas Metafas Anafas Telfas Cytkines Prfas II Metafas II Anafas II Telfas II Cytkines II Centril Kärnhölje Spindelfibrer Krmatintrådar Krmsmer Cytplasma Centrmeren Interfas Tidig prfas Sen prfas Metafas Anafas Telfas Cytkines Krmatin Trådar Centril Astrar Kärna Kärnhölje Spindelfibrer Krmsmer Cytplasma Centrmeren DNA Struktur DNA-spiralen Baspar Scker ch fsfatgrupper Adenin 12
Tymin Guanin Cytsin G-C ch T-A mlekyler G-C ch T-A mlekyler med alla tillhörande grundämnen Grundämnen (med ämnesbeteckning) Replikatin Delning av DNA-spiralen (visualisering) Vätebindning, G-C ch T-A mlekyler (visualisering) Kväveinnehållande bas Fsfatgrupp Dexiribsscker Helikas Plymeras Repellerande mlekyler G-C ch T-A mlekyler med fel plaritet (visualisering) DNA-spiralen (platt) med ett baspar med felaktig plaritet DNA-spiralen (vriden) med ett baspar med felaktig plaritet Transkriptin Transkriptinsfaktrer Aktivatrer prtein mrna Uracil Titta in i plymerasen Tymin Adenin Translatin mrna Nucleus Ribsme trna Aminsyra Plypeptider Fertilitet IVF Vagina Livmderhals Livmder Livmderhålan Äggledare Fimbriae Äggstck Ultraljudssnd 13
Nål Vesikulär fllikel Äggstck crtex Äggstcksvätska Ägg Antrum Labbmiljö med fertiliseringsglas Spermie sm tränger in i ägg Befruktat ägg Äggets utveckling, zygt, 2 cellsfasen, 4 cellsfasen, 8 cellsfasen, mrula (72h) Införande av embry i livmdern Spermier Spermie Acrsm Cellmembran Cellkärna Centriler Mitkndrie Axiellt filament GEOGRAFI KLIMAT Temperatur Jrden Jrdaxeln Slen med vektrer Visualisering av temperatur (på jrden) Referens till temperatur Temperaturförändringar över året (visualisering) Interaktin, alla tlv månader Nederbörd Jrden Jrdaxeln Slen med vektrer Visualisering av nederbörd (jrden) Referens till nederbörd Nederbördsförändringar över året (visualisering) Interaktin, alla tlv månader 14
Vegetatin Jrden Ekvatrn (valbar) Vändkretsarna (valbara) Köppens klimatklassificering Den trpiska klimattypen (grupp A) Trpiskt regnskgsklimat (Af) Trpiskt mnsunklimat (Am) Trpiskt vått ch trrt klimat (As) Trpiskt vått ch trrt savannklimat (Aw) Trrt klimat (arida klimattypen) (grupp B) Ökenklimat (minst en månad med lägre temperatur än 0 C) (BWk) Ökenklimat (kallaste månaden har en medeltemperatur över 0 C) (Bwh) Stäppklimat (BSk) Stäppklimat (lägre latituder) (BSh) Fuktigt subtrpiskt klimat (Cfa) Kustklimat (mild vinter) (Cfb) Kustklimat (kall vinter) (Cfc) Medelhavsklimat (heta smrar svala vintrar) (Csa) Medelhavsklimat (heta smrar svala fuktiga vintrar) (Csb) Trr vinter, fuktig smmar (Cwa, Cwb, Cwc) Fuktigt kntinentalklimat (varm smmar, fuktigt hela året) (Dfa) Fuktigt kntinentalklimat (mild smmar, fuktigt hela året) (Dfb) Subarktiskt klimat (kall smmar fuktigt hela året) (Dfc) Subarktiskt klimat (kall vinter fuktigt hela året) (Dfd) Fuktigt kntinentalklimat (varm ch trr smmar) (Dsa) Fuktigt kntinentalklimat (mild ch trr smmar) (Dsb) Subarktiskt klimat (kall ch trr smmar) (Dsc) Subarktiskt klimat (kall vinter, trr smmar) (Dsd) Fuktigt kntinentalklimat (varm smmar, fuktigt hela året) (Dwa) Fuktigt kntinentalklimat (mild smmar, trr vinter) (Dwb) Subarktiskt klimat (kall smmar, trr vinter) (Dwc) Subarktiskt klimat (kall ch trr vinter) (Dwd) Tundra (EF) Glacialt klimat (ET) JORDEN OCH SOLSYSTEMET Jrden Jrden Månen Slen Jrden, månen ch slen i rörelse 15
Månens alla faser Interaktin med tidskalan (ändra tidens hastighet) Går att få fram slförmörkelse Välj m du vill visa månen ch vädertexturer Slen, jrden ch månen Jrden Månen Slen Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Jrden, månen ch slen i rörelse Månens alla faser Interaktin med tidskalan (ändra tidens hastighet) Går att få fram slförmörkelse Välj m du vill visa månen ch vädertexturer Interaktin med planeternas skala (förstra/minska) Planeternas mlppsbanr (på/av) Slsystemet En krrekt strleksrelevans mellan planeterna i slsystemet Slen Jrden Månen Mercurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus JORDENS INRE Jrden inre Jrden utan vädertextur Jrden kluven på hälften, synlig insida Skrpa Mantel 16
Yttre kärnan Inre kärnan Jämförelse av tjckleken på de lika lagren Skrpa (djup: 0-100 km) Mantel (djup: 100-2900 km, 2000-3000 C) Yttre kärnan (djup: 2900-5100 km, 3800 C) Inre kärnan (djup: 5100-6378 km, 6000 C) Jrden kluven i två delar med de lika lagren isärtagna Tektniska plattr Alla tektniska plattr, hur de tektniska plattrna rör sig, färgseparatin för att särskilja de lika plattrna Stratvulkaner Ytstrukturen på en stratvulkan, insidan, magmakammare, blckerade kraterrör, kn, kratern, aska ch ånga, utbrtt FYSIK FISSION OCH FUSION Fissin Kärnkedjereaktin Uran atmer Brm atmer Kryptn atmer Fissins-frmel Kärnkraft Kärnkraftsreaktr (BWR) Uranatm Brmatm Kryptnatm Bratmer Styrstavar Bränslestavar Fissinsfrmel Kärnkraftsreaktr (Kkvattenreaktr) Kkvattenreaktr Styrstavar 17
Bränslestavar Kärnkraftsreaktr (Tryckvattenreaktr) Tryckvattenreaktr Styrstavar Bränslestavar Fusin Slen Slen Genmskärning av slen Fusins-reaktin inne I slen Väteatmer Heliumatmer Psitrn Neutrin Gamma stråle STRÅLNING Alfasönderfall Uran-238 Alfapartikel (Helium) Trium-234 Betasönderfall Kl-14 Betapartikel (elektrn) Anti-neutrin Kväve-14 Gammastrålning Cesium-137 Gammastråle Alfa-, Beta- ch Gammastrålning Pappersark Träplanka Blyblck Alfapartikel Betapartikel Gammastråle 18
NEWTONS LAG Krafter Ett föremål på ett plan Interaktin, ändra massa ch graviditet Pilar sm symbliserar ch visar krafterna Ekvatinen för det sm händer Fg = m x g (förändras när krafterna ändras) Parallella krafter Ett föremål på ett plan Interaktin, ändra F1 (kraft ett) ch F2 (kraft två) Kraftpilar med markering (F1, F2 ch Res) Resultanten Ekvatin för händelsen Fres = F1 + F2 Visa acceleratin Visa knstant hastighet Visa deceleratin REFRAKTION Refraktin Ögat Ljusvågr Ljusvågr genm knkav lins Ljusvågr genm knvex lins Ögat Ljusvågr genm ögats lins Ljusvågr genm knkav lins ch ögats lins Ljusvågr genm ögats lins Ljusvågr genm knvex lins ch ögats lins ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING Excitering - Fe Smide Järnatmer 19
Excitering Elektrmagnetisk strålning HALVERINGSTID Kl-14 Klbit Frmel över Kl-14 till Kväve-14 Uranförfallskedja U-238 atm Th-234 atm Pa-234 atm U-234 atm Th-230 atm Ra-226 atm Rn-222 atm P-218 atm Pb-214 atm Bi-214 atm P-214 atm Pb-210 atm Bi-210 atm P-210 atm Pb-206 atm Alpha strålning Beta strålning Gamma strålning Frmler över förfallskedjan KEMI ISOTOPER Istper - Väte Väte-1 Väte -2 (Deuterium) Väte -3 (Tritium) Beteckningar Istper - Kl 20
Kl-12 Kl -13 Kl -14 Beteckningar Istper - Bly Bly-204 Bly -205 Bly -206 Bly -207 Bly -208 Beteckningar Istper - Uran Uran-235 Uran -236 Uran -237 Uran -238 Beteckningar VATTEN Vattenmlekyl En vattenmlekyl Flera vattenmlekyler Flytande Fast Vattenmlekyler (flytande) Vätebindningen mellan mlekylerna Vattenmlekyler (fast frm - is) Vätebindningen mellan mlekylerna Interaktin, ändra temperaturen från 0 C till 273,15 C (absluta nllpunkten, nll grader Kelvin) PERIODISKA SYSTEMET Peridiska systemet Peridiska systemet Alla elementen sm atmer (interagera med alla element) Elektrner Neutrner 21
Prtner Atmnummer Masstal Elektrnskal till varje atm Rätt antal valenselektrner till varje atm Atmstruktur Animerad syre-atm med elektrner KEMISKA BINDNINGAR Jnbindning - NaCl Vatten, Na ch Cl i vatten, reaktinen, elektrner, vapratin, ändringar i plarisering, NaCl-mlekylens struktur, saltkristaller, salt Kvalent bindning H2O prtner, neutrner ch elektrner Väteatm med prtn ch elektrn Bindning med delade elektrner mellan atmer Brtstötning av atmer när valensskalet är fullt MATEMATIK GEOMETRI Punkt Linje Ett kryss, visualiserar en psitin i universum Punkt, interaktin ta brt krysset Interaktin, fyll sfären med punkter Stråle En linje, visualiserar en linje utan början ch slut, en riktning En stråle, visualiserar en linje sm börjar i en punkt Sträcka Två punkter Fyller upp sträckan mellan punkterna, en sträcka Vinklar 22
Gradskiva Vinkel Interaktin, välj vinkel Förändra vinkeln Vinkelgrader i siffrr Grafisk referens av vinkeln Likbelägna vinklar Area Gradskiva Parallella baslinjer Interaktin, välj vinklar Förändra vinklarna Vinkelgrader i siffrr Grafisk referens av vinkeln Två punkter En sträcka Bryts upp till fyra nya punkter Rektangel Rektangeln fylls med små rektanglar Vrid rektangeln för att visa att area inte har någn höjd Töm rektangeln på små rektanglar (area är inte någt fysiskt) Vlym Fyra punkter Två sträckr Bryts upp i fyra nya punkter för varje sträcka Byggs upp i väggarna En kub Fyll kuben med mindre kuber Pythagras sats En rätvinklig triangel Räta vinkeln markerad Sidrnas längd utsatt Frmeln (3 2 + 4 2 = 5 2 ) Rektanglar (arer) frmeras från triangelns alla sidr Visualisering sm visar att de mindre arerna får plats i den större En till rätvinklig triangel med annan kmpsitin Räta vinkeln markerad Sidrnas längd utsatt Frmeln 23
Cirkel Rektanglar (arer) frmeras från triangelns alla sidr Visualisering sm visar att de mindre arerna får plats i den större Begreppet mråde Radie Diameter Omkrets Förklaring av Pi Förklaring av frmeln för mkrets Förklaring av frmeln för area Pyramid ch kn Kub Bas Höjd Frmel: V=Bxh Pyramid Olika pyramidknfiguratiner Tre pyramider i en kn Frmel: V=(Bxh)/3 Tre kner Cylinder Rektangelns area Rektangel, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Basen ch höjden Frmel: A=b*h Triangelns area Triangel, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Basen ch höjden Duplicera triangeln för att frma en kvadrat Frmel: A=(b*h)/2 Visa att en rätvinklig triangel har samma frm sm en kvadrat sm man har delat längs med diagnalen. Triangelns area (ej rätvinklig) Triangelns frm, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Basen ch höjden Duplicera triangeln för att frma en parallellgram Frmel: A=(b*h)/2 Visa att triangeln mtsvarar en halv parallellgram 24
Drakens area Drakens frm, möjlighet att ändra rutnätets pacitet Diagnal 1 ch 2 Duplicera draken ch rtera varje del för att frma en rektangel Frmel: A=(d1*d2)/2 Visa att draken mtsvarar en halv rektangel Parallellgrammens area Parallellgrammens frm, möjlighet att ändra rutnätens pacitet Basen ch höjden Visa att parallellgrammen mtsvarar en rektangel Frmel: A=b*h Visa att parallellgrammen mtsvarar en rektangel Trapetsidens area (rektangel) Trapetsidens frm, möjlighet att ändra rutnätens pacitet Bas 1, bas 2 ch höjden Trapetsiden dubblas ch vänds uppchner De två trapetsiderna läggs ihp ch bildar en parallellgram Visa att parallellgrammen mtsvarar en rektangel Frmel: A=((b1+b2)*h)/2 Visa hela uträkningen Trapetsidens area (triangel) Trapetsidens frm, möjlighet att ändra rutnätens pacitet Bas 1, bas 2 ch höjden Trapetsiden delas från övre vänster hörn till halva höjden Delen läggs för att frma en icke rätvinklig triangel. Basen ch höjden är samma Frmel: A=((b1+b2)*h)/2 Visa hela uträkningen 2D-frmer Cirkel Kvadrat Rektangel Ellips Triangel Parallellgram Drake Parallelltrapets Pentagn Hexagn Oktgn 25
Dekagn 3D-frmer Tetraeder Pyramid Hexagnpyramid Kub Rätblck Oktaeder Trekantsprisma Pentagnprisma Hexagnprisma Oktgnprisma Dekagnprisma Ddekaeder Iksaeder Trus Sfär Hemisfär Ellipsid Kn Cylinder Tesserakt SAMBAND OCH FÖRÄNDRING Linjära ekvatinen Krdinatsystem med x- ch y-axel Linje (graf) Interaktin, ändra k- ch m-värde Ekvatinen Ekvatinen ch grafen linjerar MATEMATIK Negativa tal Bråk Termmeter, tallinje Frmel, reagerar med input Interagera med startpunkt Interagera genm att addera psitiva eller negativa tal Interagera genm att subtrahera psitiva ch negativa tal 26
Täljare Nämnare Tårtdiagram Prcent Decimaler Tallinje TEKNIK ELECTRICITET Likström Kpplingsschema för kretsen Elkabel Glödlampa Batteri Interaktin, klicka på batteriet för att slå på ch av strömmen Växelström Elkabel Brytare Glödlampa Batteri Eluttag Likström ch växelström i kpplingsschema ch med verkliga bjekt Interaktin, klicka på brytarna för att slå på ch av strömmen Interaktin, visa kpplingen i kpplingsschema Interaktin, visa strömvy HÄVSTÄNGER Den gyllene regeln Arm Hävstång Vridpunkt/pivtpunkt Vikt Kraft (pil sm visar kraften ch förändras i strlek i förhållande till kraftens styrka) Interaktin, ändra vridpunkt Interaktin, ändra kraftens styrka Arm i rörelse Alla armens muskler Alla ben från hand till skuldra Transparant hud 27
Hantel Schematisk vy med vridpunkt, kraft ch vikt utsatt med grafik Interaktin, ta brt huden Interaktin, ta fram bicepsvy HYDRAULIK Pascals princip Tryckbehållare med sex klvar. Interagera genm att dra i kraftreglaget för att visa hur trycket fördelas i behållaren till resten av klvarna Grundläggande hydraulik Simulera hur area ch kraft arbetar tillsammans. Kraftamplitudreglaget ändrar mängden kraft sm appliceras på vänster klv, vilket kmmer att påverka de två kraftindikatrerna. Kraftreglaget kmmer att flytta klvarna upp ch ner. Radiereglaget kmmer att ändra mrådet på höger klv Genm att sätta Kraftamplitudreglaget till 1.0 ch Radie till 2.0 kmmer den högra klven att ha dubbelt så str area sm den vänstra. Nu kan du se att du får fyra gånger så mycket kraft från höger klv. Om du nu drar i Kraftreglaget kmmer du bara en fjärdedel av avståndet Kraftdistributin - förenklat När du drar i Kraftreglaget kmmer du att se hur fyra av klvarna bara rör sig en fjärdedel av avståndet. Härifrån kan vi börja beskriva hur ett brmssystem i en bil arbetar med hydraulik Kraftdistributin - brmssystem Statisk översikt över en bils brmssystem. Brmsa med reglaget En närmre vy över brmssystemet. När du brmsar ser du hur kraften från brmspedalen fördelar hydraulikljan ut till brmsarna Diskbrms Närbild på diskbrmsen. När du brmsar ser du hydrauliken i arbete ch hur de lika delarna i diskbrmsen rör sig för att brmsa bilen Statisk översikt över en bils brmssystem. Brmsa med reglaget Trumbrms Närbild på trumbrmsen. När du brmsar ser du hydrauliken i arbete ch hur de lika delarna i trumbrmsen rör sig för att brmsa bilen Statisk översikt över en bils brmssystem. Brmsa med reglaget 28