Restaurering av överloppsbyggnad Projektplan 2009-06-10/Slutbesiktningsprotoll 2009-11-13 Antikvarie Per Lundgren 018-16 91 33/070-226 45 47 per.lundgren@upplandsmuseet.se Sökande Namn Sonny Pettersson Personnummer 610809-1171 Adress Sund 367 Postadress 742 93 Östhammar Telefon 0173-13101/070-7282131 Lst dnr 602-3617-09 stockvarv hög och har ingången till svalen, förrummet, från ena ga veln. Ugnsrummet är försett med ett isolerat innertak och innehåller ugn och två lavar. Taklaget består av intimrade, barkade slanor från röste till röste som bär ett stråtak. allt mer sällsynt landskapselement som visar på äldre tiders jordbruk i trakten. Bastun är placerad relativt långt utanför den gamla bykärnan, i mark som idag bär skog. Den nuvarande placeringen tycks vara ett resultat av laga skifte. Byggnad Byggnadstyp linbastu Fastighet Bolka 1:14 Gård By Bolka Socken Börstil Byggnaden är en linbastu med traditionell uformning. Den är 11 Taket har kollapsat och ugnsrummets innertak har blivit kraftigt skadat av fukt. Mål för åtgärderna Efter åtgärderna ska byggnaden ha ett tätt tak och en stabil stommer. Växter och jord ska inte ligga an mot byggnaden. Byggnadens särdrag ska så långt möjligt bevaras. Hit hör den synliga timmerstommen, som avslöjar planlösningen med förrum och ugnsrum samt byggnadens rökgluggar och lavar. Byggnaden ska alltså inte brädslås, gluggar ska inte sättas igen och nya öppningar ska inte tas upp. Natur- och kulturmiljövärden I princip alla gårdar i Bolka hade på 1800-talet bastu, och det är alltså ett karakteristiskt men Historik Bolka enligt den geometriska jordeben 1640 Bolka omnämns för första gången i skriftliga källor som Bulckum år 1383. På 1500-talet fanns här 1(5)
fyra skattehemman, liksom på 1600-talet. Vid tiden för storskiftet 1779 var Bolka no 1 och Bolka no 2 skattefrälsehemman där räntan tillhörde kammarherre Taube. Bolka no 3 och no 4 var frälsehemman som ägdes av samme Taube. No 1 hade fyra innehavare och no 2 hade tre. På storskifteskartan kan man för första gången se de enskilda byggnaderna i byn. Troligen är de fyrkanter man kan se på storskifteskartan var och en separata gårdar. mantal fördelat på fyra gårdar. Totalt fanns 10 gårdar i byn och tre av dessa flyttades ut i samband med skiftet. Samtliga gårdar utom en hade bastu. Normalt var de 8 eller 9 timmervarv höga och alla hade halm- och vasstak. Längden var i snitt 19 fot och bredden 12 ½ fot. Den enda bastu i byn som passar in på den aktuella bastun är Erik Hanssons, som skiljde sig från de andra genom att vara 11 varv hög. Erik Hansson hade en gård på Bolka no 2, alltså stomhemmanet till Bolka 2:4 som bastun senare kom att ligga på. Det är tänkbart att Hanssons bastu flyttades i samband med skiftet, även om han inte var en av dem som hade skyldighet att flytta ut. Bastun ligger långt ifrån bebyggelsen och förekommer inte i kartmaterialet förrän på den häradsekonomiska kartan i början av 1900-talet, samtidigt som den med stor sannolikhet är betydligt äldre. Häradsekonomisk karta 1901 1906 med bastun markerad Storskifteskarta 1779 Vid laga skifte 1859 fanns det fortfarande fyra hemman i byn. Bolka no 1 och 2 hade vardera 1 Efter laga skifte genomgick Bolka genomgripande förändringar. Bebyggelsen blev inte lika samlad och ekonomibyggnaderna blev färre och större. Manbyggnaden placerades för sig i en tillhörande trädgård. Ekonomisk karta 1953 med bastun markerad 2(5)
Åtgärdslista/besiktningsprotoll n r 1 yttertak kollapsat skada åtgärd material befintlig stråtäckning rivs. Hela intimrade slanor behålls byggnadsdel utfört kommentar 2 Förslag: spännbjälkar sätt upp på respektive gavel. På gavel C löper bjälken från syll till nock, på gavel A från dörröppningens överliggare till nock bjälke ca 5 5, Gängstång Ø min 16 mm, med muttrar och kraftiga fyrkantbrickor Spännbjälke = bjälkar på ömse sidor om väggen, förbinds på tre ställen med gängstång som dras åt och sedan kapas. Bjälken kan gärna avfasas med bandkniv./spännbjälke på C. OK 3 Förslag: en kroppås sätts upp mellan gavlarna, infäst i spännbjälkarna nockbjälke ca 3 8 alt. begagnat timmer 4 Förslag: sparrar som vilar på kroppåsen sätts på plats ca 2 5 alternativt barkat klent timmer 5 Förslag: bärreglar sätts upp på sparrarna, tvärs takets fallriktning /sparrar, tätt lagda på de längsgående slanorna, fungerar som bärreglar för plåten. OK 6 tak av varmförzinkad, omålad pannplåt läggs pannplåt fabrikat POKAB eller likvärdigt /begagnad pannplåt använd. OK 7 innertak ugnsdel röta och svamp isoleringen tas bort så att bjälklaget kan torka ut. Ugnsrummet och svalen rensas från organiskt material. 8 mark A, D jord mot syll jord grävs bort så att syllen går fri Sida med huvudingång kallas A och sedan följer B, C respektive D i medsols riktning. Den understa stocken kallas 1 och de ovanförliggande stockarna numreras sedan löpande. Datum för slutbesiktning 2009-11-13 Arbetena godkända Ja Per Lundgren 3(5)
Fotodumentation innan restaurering Bastun från söder Bastuns norra långsida Ugnsrummer med ugnens överdel och bjälklag för undertaket Gavelröste åt öster 4(5)
Fotodumentation efter restaurering Bastun från söder gavelröste åt öster Ugnsrummet med borttagen fyllning/mellantak och spännbjälke i gaveln Bastun från norr 5(5)